Ungdomars egen upplevda psykiska hälsa och skolsituation

Ungdomars egen upplevda psykiska hälsa och skolsituation Birgitta Ekström Charlotte Karlsson Examensarbete, 15 hp, magisteruppsats Omvårdnad Jönköping, mars 2013 Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för omvårdnad Box 1026, SE-551 11 Jönköping

Adolescent self-perceived mental health and school situation Birgitta Ekström Charlotte Karlsson Master s thesis, 15 credits, magister thesis Master in Nursing Science Jönköping, March 2013 Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för omvårdnad Box 1026, SE-551 11 Jönköping

Sammanfattning Syftet med denna tvärsnittstudie med kvantitativ design var att beskriva och se samband mellan elevers skolsituation och egen upplevd psykisk hälsa i åk 7. På uppdrag av Primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet [FoU] i Jönköping har utvalda delar från frågeformuläret Min Hälsa sammanställts. Materialet analyserades med hjälp av statistisk bearbetning och därefter redovisades resultatet grafiskt och i text. Det stora flertalet elever har en god psykisk hälsa och upplever sin skolsituation som bra. För att uppnå ett bra liv och god psykisk hälsa är det bra med lagom mycket och lagom svårt skolarbete. Det finns en liten grupp elever som har mycket psykosomatiska besvär och upplever att skolarbetet är för mycket och för svårt. Resultatet visar att det finns ett samband mellan ungdomars egen upplevda psykiska hälsa och skolsituation. Nyckelord: ungdomar, psykisk hälsa och skolsituation

Summary The aim of this cross-sectional study with quantitative design was to describe and see the connection between students' school situation and self-perceived mental health in grades 7th on behalf of the Primary Care Research and Development [FOU-enheten] in Jönköping has selected parts of the questionnaire "My Health" compiled. The material was analyzed using statistical processing and then the results reported graphically and in text. The vast majority of pupils has good mental health and experiences their school situation as well. In order to achieve good life and good mental health the school work should be moderate. There is a small group of students who have a lot of psychosomatic disorders and feel that school work sets great demands. The result shows that there is a relationship between young people's own perceived mental health and school situation. Keywords: young people, mental health and school situation

Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 3 Material och metod... 3 Etiska överväganden... 6 Resultat... 6 Diskussion... 13 Slutsatser... 16 Referenser... 17 Bilaga

Inledning Den psykiska hälsan bland ungdomar har försämrats under de senaste 20 åren i Sverige och det är viktigt att vända på den trenden. Skolan har en unik möjlighet att skapa en hälsofrämjande miljö för alla elever. Genom att ungdomar själva får beskriva sin skolsituation och psykiska hälsa via elevhälsans hälsoformulär, ges möjlighet att hitta faktorer som kan gynna deras individuella utveckling för att nå skolmålen. Intresset för ungdomars hälsa är drivkraften i detta arbete. Bakgrund Världshälsoorganisationen, WHO verkar för att alla människor ska få möjlighet att uppnå så god hälsa och välmående som möjligt. I den ursprungliga definitionen från 1948 definieras begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet. WHO utvecklar sin definition av hälsa 1986 vid den första internationella konferensen om förebyggande hälsa som hölls i Ottawa. Det positiva begreppet hälsa utvecklas och innefattar nu möjligheten för människor att öka sin egen kontroll, påverka miljö och finna egna resurser för det dagliga livet för att åstadkomma större livskvaliteter (WHO, 1986). FN: s barnkonvention förmedlar att alla barn har rätt till att uppnå bästa möjliga hälsa och utbildning. Konventionsstaterna har tillsammans bestämt att barns utbildning ska syfta till att framsteg ska ske utifrån barnets egna personliga anlag och fysisk samt psykisk förmåga. Arbetet för världens barn går framåt och vid FN:s barntoppmöte i maj 2002 antog 190 länder en deklaration och utarbetade en handlingsplan med namnet A World Fit for Children. Denna handlingsplan har inriktat sig på fyra betydelsefulla punkter varav två handlar om att främja ett hälsosamt liv samt erbjuda kvalitativ utbildning för alla (UNICEF, 2013). Stanley Hall, professor i psykologi och pedagogik vid Clark University, Massachusetts, introducerade begreppet ungdom år 1904 (refererad i Arnett, 2006). Enligt Halls uppfattning var ungdomstiden 14-24 år men som senare har ändrats och idag beskrivs vara mellan 13-18 år (Arnett, 2004). I nästan 30 år har Health Behaviour in shool aged children [HBSC] samarbetat med WHO:s regionala kontor för Europa i en internationell studie där 43 olika länder runt omkring Europa och Nordamerika följt ungdomars liv för att få ökad kunskap om deras välbefinnande, hälsa och sociala sammanhang. I en del av den sista studien som utkom 2009/2010 visade resultatet hur elever i 13 års ålder upplever skolarbetet. Av de 39 länder som redovisades upplevde 67 % av de turkiska elever sig pressade av skolarbetet och de svenska eleverna upplevde sig minst pressade av skolarbetet, cirka 20 %. HBSC vill med sin studie kunna utgöra skillnad för alla de miljontals ungdomar som utgör en sjättedel av världens befolkning och kunna påverka deras liv till det bättre (WHO, 2012). Skolverket (2010) har sedan 1985 undersökt elevers hälsovanor i ett vidare perspektiv på livet vilket visar att det allmänna välbefinnandet har minskat både hos pojkar och flickor och generellt har flickors allmänna välbefinnande varit mindre än hos pojkar. Sedan 1997 har skillnaderna mellan pojkar och flickor ökat ytterligare (Skolverket, 2010). I rapporten Vad påverkar 1

resultaten i svensk grundskola från skolverket (2009) redovisas att majoriteten svenska skolbarn trivs bra eller mycket bra i skolan. Elevers inställning till skolarbetet visade sig vara god eller mycket god och genom åren har elevers engagemang för skolarbetet ökat. Vidare är de faktorer som elever upplever som stressande bland annat läxor, prov och betyg där flickor generellt upplever sig mer stressade över skolarbetet än pojkar. Elevers upplevda kravmiljö i skolan står i relation till deras psykosomatiska hälsa där det visar sig att i skolklasser med höga krav är risken dubbelt så stor för att få psykosomatiska besvär jämfört med skolklasser med mindre kravnivå (Eriksson & Sellström, 2010). Psykisk hälsa och välbefinnande hos ungdomar har en grundläggande betydelse för en sund utveckling inför att bli en trygg person och om den psykiska hälsan sviktar i barndomsåren är risken stor att detta kan leda till svårigheter i tonåren som i sin tur kan leda till problem i vuxen ålder (McDougall, 2011). En studie gjord i Danmark visar att flickor som upplever en låg känsla av sammanhang och som samtidigt stressar drabbas mer ofta av psykosomatiska symtom gentemot flickor som inte utsätts för stress. Om flickorna däremot upplevde en större känsla av sammanhang försvann skillnaden. Hos pojkarna fanns inga samband mellan ökad stress, känsla av sammanhang och psykosomatiska symtom (Nielsen & Hansson, 2007). Tidigare forskning har påvisat att skolor i dagens samhälle bör tillmötesgå barns behov där fysisk aktivitet, näringsrik sammansatt kost och en sund livsstil erbjuds (Rising Holmström, Olofsson, Asplund, & Kristiansen, 2012). Trots att forskning påvisar denna hälsosamma inriktning så har allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa i Sverige enligt den senaste folkhälsorapporten (Socialstyrelsen, 2009). Enligt Statens folkhälsoinstitut (2011) inkluderar psykisk ohälsa ofta tillstånd som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter medans huvudvärk, ont i magen och ont i ryggen kan vara uttryck för psykologisk belastning. Stressade elever ger uttryck för vissa psykosomatiska symtom som huvudvärk, buksmärtor och ryggvärk (Torsheim & Wold, 2001). Trots att skolverkets rapport om barns attityder till skolarbetet visar att elever har ökat sitt engagemang för skolan visar skolverkets kunskapsöversikt som kartlagt elevers skolresultat till det sämre (Skolverket, 2009). Ur både ett samhälls- och hälsoperspektiv är det av största vikt att vända den utveckling eftersom utbildning i sig generar bättre folkhälsa (Bremberg, 2004). För vissa elever skapar skolsituationen en försämrad hälsa där flickor och pojkar påverkas av olika faktorer och som ger olika symtom på psykisk ohälsa (SOU 2010:79). För att möjliggöra en bättre psykosocial skolmiljö behöver sammanhållningen mellan eleverna främjas och kravnivån vara rimlig samt att känslan av kontroll behöver stärkas genom ökad delaktighet (Gådin & Hammarström, 2003). Psykisk hälsa och välbefinnande hos ungdomar har en grundläggande betydelse för en sund utveckling inför att bli en trygg person. Elevhälsan har en unik möjlighet att nå ut till det stora flertalet ungdomar som går i skolan och arbeta med hälsofrämjande insatser både på individ- och gruppnivå i deras närmiljö (Hillman, 2010). Enligt svensk skollag (SFS, 2010:800) ska elevhälsan arbeta förebyggande och främja hälsa genom medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska även stödja eleverna i deras utveckling mot skolmålen. Skolsköterskans uppgift är att tillgodose och bemöta elevernas individuella behov för att främja deras egen förmåga till god hälsa med fokus mot utbildningens mål (Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening, 2011). Enligt Statens offentliga utredning (SOU 2010:79) har skolan som uppgift att bidra med en miljö som skapar en grund för god inlärning och utveckling för alla elever. 2

Salutogens är ett begrepp som framkom av professorn Aaron Antonovsky (1923-1994) vilket bygger på att den enskilda individen ser sig själv i ett sammanhang och upplever en känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I den salutogena modellens grundläggande inriktning är att hälsa byggs utifrån ett livs perspektiv och ska ses som att det finns många faktorer i individens liv att ta hänsyn till för att uppnå hälsa. Begreppet innehåller tre olika komponenter som ska ses i sin helhet. Begreppet begriplighet förklaras som att individen upplever inre och yttre tankar och handlingar som konkret information med en ordnad, kontinuerlig och tydlig innebörd och inte som ett sorl av förvirrad, inte ordnad, oväntad eller dunkel mening. Begreppet hanterbarhet utgår från de inre och yttre företeelser som individen möts av i livet och i vilken utsträckning det finns möjliga resurser för individen att möta krav. Meningsfullhet är ett begrepp som vill motivera individen att ta kontroll och manövrera sitt liv i en positiv riktning. Antonovsky beskriver att olika enskilda händelser i livet kan generera stress och oro, men också om krav ställs på orimlig hög nivå utifrån individens egna resurser. Detta kallar Antonovsky för stressorer vilka kan ge ohälsa om kravnivån i relation till de personliga resurserna är ojämn (Antonovsky, Cederblad, Elfstadius, & Lundh, 1991). För att kunna förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar behövs det kunskap om deras mående och att problemen identifieras. I socialstyrelsens riktlinjer (2012) för skolhälsovården framgår det att elevhälsan ska erbjuda sina elever enskilda hälsosamtal vid ett antal tillfällen under skolgången och i åk 7 ska samtalet bland annat beröra skolsituation och hälsoproblem. Inför hälsosamtalen använder sig flertalet skolsköterskor i Jönköpings Län hälsoverktyget Min hälsa (bilaga 1). Genom att bearbeta och analysera skriftlig data från hälsoverktyget hoppas författarna få fram ny kunskap som kan bidra till ökad förståelse och främja god psykisk utveckling för barn och ungdomar inom ämnet omvårdnad. Syfte Syftet är att beskriva och undersöka sambandet mellan ungdomars egen upplevda psykiska hälsa och skolsituation i Jönköpings Län för åk 7. Material och metod Design I denna tvärsnittstudie har en kvantitativ ansats valts för att kunna beskriva och se samband mellan ungdomars egen upplevda psykiska hälsa och skolsituation. Metodvalet bör enligt Ejlertsson (2012) väljas utifrån syfte. En kvantitativ metod har valts då hypotesprövning ingår som antingen kan förkastas eller bekräftas. Innan studien påbörjades skapades en arbetshypotes som innebar att det inte finns något samband mellan psykisk hälsa och elevers skolsituation så kallad nollhypotes. Datainsamling I Jönköpings län har ett hälsoverktyg utarbetats i samarbete med barndialogen (2012) som är ett forum för utvecklingsarbete i samverkan mellan Sveriges kommuner och landsting. Hälsoverktyget Min hälsa (bilaga 1) och tillhörande hälsokurva är utformat av Primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet [FoU] i Jönköping (Golsäter, 2012) i samarbete med länets skolsköterskor. Hälsoverktyget är först och främst framtaget som ett stöd för skolsköterskan och eleven vid hälsosamtalet men kan också användas till lokala och nationella sammanställningar. Primärvårdens FoU-enhet i Jönköping erbjuder alla skolor i Jönköpings län att använda hälsoverktyget och bistår med arbetsmaterial. Skolsköterskan på 3

respektive deltagande skola låter eleverna i åk 7 besvara frågeformuläret Min hälsa inför ett planerat individuellt hälsosamtal. Riktlinjerna för skolsköterskor är att informera eleverna i grupp om syftet med hälsosamtalet och därefter dela ut frågeformuläret Min hälsa. Eleverna sitter enskilt och svarar på frågorna i formuläret men skolsköterskan finns i närheten för att vara behjälplig vid eventuella frågor. Om någon fråga i frågeformuläret upplevs för svår att svara på lämnar eleven frågan obesvarad tills hälsosamtalet med skolsköterskan äger rum. Efter att eleven har varit hos skolsköterskan på hälsosamtal skickas hälsoformuläret och hälsokurvan, avidentifierade, in till Primärvårdens FOU-enhet i Jönköping och svaren matades in i en databas. Utifrån studiens syfte valdes relevanta frågor ut från FOU-enhetens databas som berör skolsituation och upplevd hälsa. Av sju frågor som berör skolsituation valdes fyra frågor ut som svarade väl mot syftet. De frågor som inkluderades är fråga 1 och 2 som handlar om skoltyngden, fråga 4 som handlar om läxhjälp och fråga 7 som handlar om trivsel i skolan de senaste sju dagarna. De frågor som exkluderades gällande skolsituation ansågs inte kunna påverka resultatet. På upplevd hälsa finns det 11 frågor varav 3 frågor valdes ut som svarade bäst mot syftet. I fråga 32 inkluderades fem av åtta uppräknade symtom som ska spåra psykosomatisk ohälsa samt fråga 34 som beskriver upplevelsen av stress det sista halvåret. Den tredje frågan som valdes är nummer 42 som är uppbyggd som en stege och beskriver elevens hälsa just nu ur ett psykosocialt perspektiv där 10 symboliserar bästa tänkbara liv och 0 är sämsta tänkbara liv. De frågor som exkluderades gällande upplevd hälsa var mer fysiologiskt inriktade. Urval och deltagare Materialet i denna studie innefattar 1 987 stycken frågeformulär om hälsa som besvarats av ungdomar i åk 7 inom Jönköpings Län under läsåret 2011-12 varav 981 är pojkar och 947 är flickor. I Jönköpings län gick det totalt 3 794 elever i åk 7 under läsåret 2011-12 (Skolverket, 2012). Alla skolor i länet använder sig inte av detta hälsoverktyg och är därför inte med i denna sammanställning som baseras på de hälsoformulär som finns insamlade. Dataanalys De statistiska analyserna genomfördes i programvaran Statistical Package for Social Sciences [SPSS] version 15 och 19. Deskriptiv statistik framförs med frekvenstabeller på de utvalda frågorna där alla ursprungliga svarsalternativ från hälsoformuläret redovisas (Eliasson, 2010). Alla svarsalternativ kodades vid inmatningen i SPSS med numeriska värden. Pojkar kodades till 1 och flickor kodades till 2. De utvalda frågorna markerades och filtrerades utifrån kön. Frekvenstabeller skapades och importerades därefter till Microsoft Office Excel 2007. Svarsalternativen och kön kodades tillbaka från numeriska värden till skriven text och stapeldiagram skapades. I y-axeln redovisas antal svar i procent och x-axeln visar alla svarsalternativ för respektive fråga samt bortfall. Frekvensanalysen redovisas även i löpande text. Vissa svarsalternativ sammanfördes därefter till samma kodning för att erhålla färre svarskategorier och därmed göra materialet mer hanterbart. Ursprungligen var svarsalternativen i fråga 1; alldeles för mycket skolarbete, ganska mycket skolarbete, lagom mycket skolarbete, lite för lite skolarbete samt alldeles för lite skolarbete. Tre nya svarskategorier skapades enligt följande; alldeles för mycket skolarbete och ganska mycket skolarbete slogs samman och bildade kategorin för mycket skolarbete. Nästa svarsalternativ ändrades inte utan fick stå kvar som lagom mycket skolarbete. De två sista svarsalternativen lite för lite skolarbete och alldeles för lite skolarbete slogs samman och bildade kategorin för lite skolarbete. På samma sätt ändrades svarsalternativen i fråga 2 som ursprungligen var; alldeles för svårt skolarbete, gans- 4

ka svårt skolarbete, lagom svårt skolarbete, lite för lätt skolarbete och alldeles för lätt skolarbete. Alldeles för svårt och ganska svårt skolarbete slogs samman och bildade kategorin för svårt skolarbete. Nästa svarsalternativ ändrades inte utan fick stå kvar som lagom svårt skolarbete. De två sista svarsalternativen lite för lätt och alldeles för lätt skolarbete ändrades till för lätt skolarbete. Därefter skapades tre nya svarskategorier från både fråga 1 och fråga 2 enligt följande; för mycket och för svårt skolarbete fick koden 2, lagom mycket och lagom svårt skolarbete fick koden 3, för lite och för lätt skolarbete fick koden 4. Elever som svarat olika på fråga 1 och 2 som till exempel; för mycket skolarbete på fråga 1 och lagom svårt skolarbete på fråga 2, hamnar ändå i kod 3. På samma sätt om de till exempel svarat lagom mycket skolarbete på fråga 1 och för lätt skolarbete på fråga 2 så hamnar de i kod tre. När det gällde fråga 4 angående läxhjälp kunde mer än ett svar vara möjligt och därför var inmatningen i SPSS upplagd i 4 A, B, C och D. I 4 A beskrevs om ungdomen kunde få hjälp av sina föräldrar eller att de inte kunde få hjälp av sina föräldrar. I 4 B beskrevs om ungdomen kunde få hjälp av syskon eller att de inte kunde få hjälp av syskon. I 4 C beskrevs om ungdomen kunde få hjälp av någon annan eller att de inte kunde få hjälp av någon annan. I 4 D beskrevs om ungdomen kunde få hjälp av någon eller om de inte kunde få hjälp av någon alls. Fråga 7 som handlar om trivseln i skolan hade ursprungligen fyra svarsalternativ mycket bra, ganska bra, inte särskilt bra och inte alls bra. Trivs mycket bra och trivs ganska bra slogs samman och benämns som trivs bra med koden 1 och trivs inte särskilt bra och trivs inte alls bra slogs samman och benämns som trivs dåligt med koden 2. Fråga 32 beskriver upplevd hälsa utifrån koncentration, sömn, huvudvärk, magont och känslan av ledsenhet. Dessa symtom besvarades ursprungligen med aldrig, sällan, ibland, ofta och alltid. Svarsalternativen slogs samman och bildade tre nya kategorier; lite psykosomatiska besvär, en del psykosomatiska besvär och mycket psykosomatiska besvär. I gruppen lite psykosomatiska besvär hamnade de som fick 0-9 poäng och fick nu koden 0. De som har en del psykosomatiska besvär låg mellan 10-16 poäng och fick nu koden 1. Den sista gruppen som har mycket psykosomatiska besvär låg mellan 17-24 poäng och fick nu koden 2. Indelningen av svarsalternativen har influerats av tidigare forskning (Eriksson & Sellström, 2010; Hagquist, 2009; Statens Folkhälsoinstitutet, 2011). Fråga 34 handlar om graden stress ungdomen upplevt där de ursprungliga svarsalternativen var; inte alls, lite grann, ganska mycket och mycket stress. Ingen stress och lite grann slogs samman och benämns för lite stress med kod 1 och ganska mycket stress och mycket stress slogs samman och benämns mycket stress med kod 2. Fråga 42 handlar om ungdomars livssituation där sämsta tänkbara liv betecknas med 0 och som stegras till 1 sen 2 sen 3 och så vidare ända fram till 10 som symboliserar bästa tänkbara liv. Här slogs 0-3 samman och benämns sämst liv och bildade koden 1, 4-6 slogs samman och benämns ganska bra liv och bildade koden 2 och 7-10 slogs samman och benämns bra liv och bildade koden 3. För kategoriseringen finns stöd i annan forskning (Eriksson, Hochwälder, & Sellström, 2011). Därefter skapades ett körschema med sex olika frågor för att undersöka hur skolsituation och upplevd hälsa samvarierar. Här redovisas inte bortfallet eftersom det var så få ungdomar som avstod från att svara att det inte kunde påverka resultatet (Ejlertsson, 2012). Skoltyngden jämfördes mot upplevd hälsa, läxhjälp jämfördes mot upplevd hälsa och trivseln i skolan jämfördes mot upplevd hälsa. Skoltyngden jämfördes mot graden av stress, skoltyngden jämfördes mot ungdomens välbefinnande samt trivseln i skolan jämfördes mot ungdomens välbefinnande. Detta resulterade i sex korstabeller. Slutligen genomfördes en statistisk sambandsanalys på samtliga frågor med Pearson s R. Signifikansnivån bestämdes till p < 0,05. Resultatet redovisas både i tabell och löpande text. 5

Procent Etiska överväganden Studien genomfördes på uppdrag av Primärvårdens FOU-enhet och faller inom ramen för utvecklingsarbete. Utgångspunkten i detta arbete har varit tre etiskt grundläggande principer som innebär att göra gott, visa respekt för personen samt rättviseprincipen (Belmontrapporten, 1978). Att göra gott innebär i den här studien ökad kunskap om samband mellan skola och psykiska hälsa för att möjliggöra bättre omvårdnad. Visa respekt innehåller flera etiska överväganden. Ungdomar som besvarat frågeformuläret och deras vårdnadshavare har fått information om att efter hälsosamtalet skickar skolsköterskan in de avidentifierade frågeformulären till FOU-enheten som då varken innehåller namn eller personnummer samt att det är frivilligt för ungdomarna att besvara frågeformuläret. När det gäller rättviseprincipen ställer det större krav på forskaren när unga människor deltar än vuxna. Unga människor har svårare för att beakta sina egna gränser och påverkas av hur andra barn och ungdomar gör och begränsar förmågan till ett självständigt samtycke (Codex, 2011). Resultat Resultatet baseras på hälsoenkäter från 981 pojkar och 947 flickor avseende de frågor som handlar om skolsituation och upplevd psykisk hälsa. För att få en överblick över materialet redovisas först de utvalda frågorna var för sig där frekvenserna framgår uppdelat på pojkar och flickor samt bortfall. Därefter illustreras hur skolsituation och upplevd hälsa samvarieras. Skolsituation Tretton pojkar (1,3 %) och 8 flickor (0,8 %) upplever att det var för lite eller alldeles för lite skolarbete. Vidare är det är 574 pojkar (58,5 %) och 545 flickor (57,6 %) som tycker att det är lagom mycket skolarbete. Resultatet visar att det är 393 pojkar (40,1%) och 392 flickor (41,4 %) som tycket att det är för ganska mycket eller alldeles för mycket skolarbete (se figur 1). 70 60 Vad tycker du om mängden skolarbete? 58,5 57,6 50 40 30 20 10 0 5,6 3,8 Alldeles för mycket 34,5 37,6 pojkar flickor 1,0 0,8 0,3 0,0 0,1 0,2 Ganska mycket lagom mycket lite för lite alldeles för lite Bortfall Figur 1. Vad pojkar och flickor anser om mängden skolarbete de 7 senaste dagarna (n=1928). Bortfall 3 st. Det är 65 pojkar (6,6 %) och 41 flickor (4,3 %) som tycker att skolarbete är för lätt eller alldeles för lätt. Vidare har 790 pojkar (80,5 %) och 758 flickor (80 %) uppgett att de tycker att skolarbete är lagom svårt. Resultatet visar att det är 125 pojkar (12,7 %) och 148 flickorna (15,6 %) som tycket att skolarbete är ganska svårt eller alldeles för svårt (se figur 2). 6

Procent Procent 100 80 60 40 20 0 Hur svårt tycker du skolarbetet har varit? 80,5 80,0 pojkar flickor 11,9 15,3 5,8 0,8 0,3 4,2 0,8 0,1 0,1 0,0 Alldeles för svårt Ganska svårt Lagom svårt Lite för lätt Alldeles för lätt Bortfall Figur 2. Hur svårt pojkar och flickor anser att skolarbetet har varit de 7 senaste dagarna (n=1928). Bortfall 1st. Det är 963 pojkar (98,2 %) och 928 flickor (98,2 %) som uppger att de kan få hjälp av sina föräldrar, syskon eller någon annan med sina läxor. Femton pojkar (1,5 %) och 18 flickor (1,9 %) uppger att de inte kan få hjälp av någon med sina läxor (se figur 3). 100 94,8 94,4 Om du behöver hjälp med dina läxor (mer än ett svar är möjligt) 80 60 40 20 0 Kan få hjälp av föräldrar 39,0 Kan få hjälp av syskon 42,0 40,7 Figur 3. Om pojkar och flickor kan få hjälp med sina läxor om de behöver det (n=1928). Bortfall 4 st. 25,0 Kan få hjälp av någon annan 1,5 1,9 0,3 0,1 Får ingen hjälp Bortfall pojkar flickor Det är 956 pojkar (97,4 %) och 928 flickor (98 %) som uppger att de trivs ganska eller mycket bra i skolan. Vidare är det 24 pojkar (2,4 %) och 17 flickor (1,8 %) som uppger att de inte trivs särskilt bra eller inte alls bra i skolan (se figur 4). 7

Procent Procent 70 65,0 66,2 Hur trivs du i skolan? 60 50 40 30 32,4 31,8 pojkar flickor 20 10 2,0 1,2 0,4 0,6 0,1 0,2 0 Mycket bra Ganska bra Inte särskilt bra Inte alls bra Bortfall Figur 4. Hur pojkar och flickor uppfattar att de trivts i skolan de 7 senaste dagarna (n=1928). Bortfall 3 st. Upplevd hälsa Det är 165 pojkar (16,8% ) och 135 flickor (14,3%) som aldrig har svårt att koncentrera sig. Vidare är det 753 pojkar (76,7%) och 734 flickor (77,5%) som uppger att de sällan eller ibland har svårt att koncentrera sig. Resultatet visar att det är 60 pojkar (6,1 %) och 75 flickor (7,9 %) som ofta eller alltid har svårt att koncentrera sig (se figur 5). 50 40 30 20 10 0 Svårt att koncentrera sig 44,5 41,3 36,2 32,2 16,8 pojkar 14,3 flickor 5,4 7,1 0,7 0,8 0,3 0,3 Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Bortfall Figur 5. Om pojkar och flickor har haft svårt att koncentrera sig under de 6 senaste månaderna (n=1928). Bortfall 6 st. När det gäller sömnen har 314 pojkar (32 %) och 213 flickor (22,5%) uppgett att de inte har svårt att sova. Det är 582 pojkar (598,3 %) och 623 flickor (65,8 %) som sällan eller ibland har svårt att sova. Vidare är det 81 pojkar (8,2 %) och 107 flickor (11,3 %) som upplever att de ofta eller alltid har svårt att sova (se figur 6). 8

Procent Procent 40 30 20 10 0 37,9 37,1 32,0 22,5 Svårt att sova 28,7 21,4 pojkar 6,4 8,9 flickor 1,8 2,4 0,4 0,4 Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Bortfall Figur 6. Om pojkar och flickor har haft svårt att sova under de 6 senaste månaderna (n=1928). Bortfall 8 st. Resultatet visar att det är 287 pojkar (29,3 %) och 183 flickor (19,3 %) som aldrig besväras av huvudvärk. Vidare är det 622 pojkar (63,4 %) och 631 flickor (66,7% ) som uppger att de sällan eller ibland besväras av huvudvärk. Det är 63 pojkar (6,4 %) och 127 flickor (13,4 %) som ofta eller alltid har huvudvärk (se figur 7). 50 40 30 20 10 0 Besväras av huvudvärk 39,2 35 31,7 29,3 24,2 19,3 pojkar 11,5 flickor 5,9 0,5 1,9 0,9 0,6 Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Bortfall Figur 7. Om pojkar och flickor har besvärats av huvudvärk under de 6 senaste månaderna (n=1928). Bortfall 15 st. Vidare är det 457 pojkar (46,6 %) och 240 flickor (25,3 %) som uppger att de aldrig besväras av magont. Resultatet visar att 475 pojkar (48.4 %) och 607 flickor (64,1 %) sällan eller ibland har magont. Det är 37 pojkar (3,8 %) och 89 flickor (9,4 %) som ofta eller alltid har magont (se figur 8). 9

Procent Procent Procent 50 40 30 20 10 0 46,6 35,6 25,3 Besväras av magont 37,8 26,3 pojkar 12,8 8,1 flickor 3,4 0,4 1,3 1,2 1,2 Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Bortfall Figur 8. Om pojkar och flickor har besvärats av magont under de 6 senaste månaderna (n=1928). Bortfall 23 st. Det är 461 pojkar (47 %) och 359 flickor (37,9 %) som aldrig känner sig ledsna och 482 pojkar (49,2 %) och 522 flickor (55,1 %) som sällan eller ibland känner sig ledsna. Resultatet visar att det är 27 pojkar (2,7 %) och 81 flickor (8,6 %) som alltid känner sig ledsna (figur 9). 50 40 30 20 10 0 47,1 36,7 26,4 Känt dig ledsen 38,8 24,9 pojkar 12,8 7,2 1,8 0,6 1,4 0,9 flickor 1,4 Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Bortfall Figur 9. Hur ledsna pojkar och flickor har känt sig under de 6 senaste månaderna (n=1928). Bortfall 24 st. Resultatet visar att 932 pojkar (95 %) och 503 flickor (89,8 %) inte alls upplever sig vara stressade eller är lite stressade. Det är 48 pojkar (4,9 %) och 94 flickor (10 %) som upplever sig vara ganska mycket eller mycket stressade (se figur 10). 60 40 20 0 48,4 46,6 36,7 Vilken grad av stress 53,1 pojkar 8,6 flickor 4,2 0,7 1,4 0,1 0,2 Inte alls Lite grann Ganska mycket Mycket Bortfall Figur 10. Vilken grad av stress pojkar och flickor har upplevt under de 6 senaste månaderna (n=1928). Bortfall 3 st. 10

3,6 5,7 3,2 3,6 1,0 1,8 0,2 0,8 0,2 0,6 0,1 0,1 0,2 0,1 0,2 0,1 Procent 21,2 16,3 13,4 14,9 26,8 28,7 30,0 27,2 Den sista figuren visar att 896 pojkar (91,4 %) och 825 flickor (87,1 %) skattar sig mellan 7-10. Vidare är det 76 pojkar (7,8 %) och 105 flickor (11,1 %) som skattat sig mellan 4-6. Sju pojkar (0,7 %) och 16 flickor (1,6 %) har skattat sig mellan 0-3 (se figur 11). 40 Bästa tänkbara liv = 10 Sämsta tänkbara liv = 0 30 20 10 pojkar flickor 0 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Bortfall Figur 11. Hur pojkar och flickor uppfattar sitt liv i största allmänhet just nu, graderat från 10 som är bästa tänkbara liv ner till 0 som är sämsta tänkbara liv (n=1928). Bortfall 3 st. Samband mellan skolsituation och upplevd hälsa Tabell 1 visar ett samband (p< 0,001) mellan skolarbetets tyngd och den psykosomatiska hälsan, Pearson s R = -0,2. Kategorin lagom mycket och lagom svårt inkluderar 90 % av eleverna och av dessa är det 55 % som har en del psykosomatiska besvär. Av de elever som upplever för mycket och för svårt skolarbete är det 74 % som har en del psykosomatiska besvär. Av de elever som upplever att skolarbetet är för lite och för lätt är det 63 % som har lite psykosomatiska besvär och 37 % har del psykosomatiska besvär men ingen i den kategorin uppger att de har mycket psykosomatiska besvär (se tabell 1). Tabell 1. Sambandet mellan skoltyngd och ungdomarnas upplevda hälsa (n=1927) Lite psykosomatiska besvär En del psykosomatiska besvär Mycket psykosomatiska besvär Totalt För mycket och för svårt skolarbete 31 (17 %) 137 (74 %) 16 (9 %) 184 Lagom mycket och lagom svårt skolarbete 716 (41 %) 948 (55 %) 71 (4 %) 1735 För lite och för lätt skolarbete 5 (63 %) 3 (37 %) 0 (0 %) 8 Det finns ett samband (p= 0,046) mellan elever har någon läxhjälp och psykosomatisk hälsa, Pearson s R = 0,05. Av de elever som kan få hjälp med läxorna har 39 % lite psykosomatiska besvär. Av de elever som kan få hjälp med läxorna är det 56 % som har en del psykosomatiska besvär. Av de elever som inte kan få någon läxhjälp har 15 % mycket psykosomatiska besvär (se tabell 2). 11

Tabell 2. Sambandet mellan läxhjälp och ungdomarnas upplevda hälsa (n=1923) Lite psykosomatiska besvär En del psykosomatiska besvär Mycket psykosomatiska besvär Totalt Jag kan få hjälp av någon med läxorna 741 (39 %) 1 067 (56 %) 82 (4 %) 1890 Har ingen jag kan få hjälp av med läxorna 10 (30 %) 18 (55 %) 5 (15 %) 33 Det finns ett samband (p <0,001) mellan trivsel i skolan och den upplevda hälsan hos eleverna, Pearson s R= 0,2. Av de elever som trivs bra i skolan har 56 % en del psykosomatiska besvär (se tabell 3). Tabell 3. Sambandet mellan trivseln i skolan och ungdomarnas upplevda hälsa (n=1924) Lite En del Mycket Totalt psykosomatiska besvär psykosomatiska besvär psykosomatiska besvär Trivs bra 748 (40 %) 1061 (56 %) 74 (4 %) 1883 Trivs dåligt 3 (7 %) 25 (61 %) 13 (32 %) 41 Det finns ett samband (p < 0,001) mellan för mycket och för svårt skolarbete och mycket stress Pearson s R = 0,1. Av de elever som tycker att skolarbetet är lagom mycket och lagom svårt upplever 94 % sig ha lite stress och cirka 6 % upplever mycket stress. De elever som tycker att skolarbetet är för mycket och för svårt upplever cirka 83 % lite stress och cirka 17 % upplever mycket stress. De elever som tycker att skolarbetet är för lite och för lätt upplever 100 % lite stress och 0 % av eleverna upplever mycket stress i den kategorin (se tabell 4). Tabell 4. Sambandet mellan skoltyngd och ungdomarnas grad av stress (n=1925) Lite stress Mycket stress Totalt För mycket och för svårt skolarbete 152 (83 %) 31 (17 %) 183 Lagom mycket och lagom svårt skolarbete 1 623 (94 %) 111 (6 %) 1734 För lite och för lätt skolarbete 8 (100 %) 0 (0 %) 8 Det finns ett samband (p <0,001) mellan skoltyngd och livssituation, Pearson s R = 0,1. Elever som anser att skolarbetet är lagom mycket och lagom svårt har 91 % ett bra liv. Elever som upplever att skolarbetet är för lite och för lätt är det 100 % som tycker att de har ett bra liv. De elever som tycker att skolarbetet är för mycket och för svårt är det 3 % som har sämst liv (se tabell 5). 12

Tabell 5. Sambandet mellan skoltyngd och ungdomarnas livssituation (n=1925) Sämst liv Ganska bra liv Bra liv Totalt För mycket och för svårt skolarbete 5 (3 %) 34 (18 %) 144 (79 %) 183 Lagom mycket och lagom svårt skolarbete 18 (1 %) 147 (8 %) 1 569 (91 %) 1734 För lite och för lätt skolarbete 0 (0 %) 0 (0 %) 8 (100 %) 8 Det finns ett samband (p <0,001) mellan trivsel i skolan och elevers upplevda livssituation, Pearson s R = 0,2. Av de elever som trivs bra i skolan är det 90 % som har ett bra liv och de elever som trivs dåligt i skolan är det 51 % av eleverna som har ett bra liv. De elever som trivs bra i skolan har 9 % ett ganska bra liv och de elever som inte trivs dåligt i skolan har 29 % av eleverna ganska bra liv. De elever som trivs i skolan har 1 % av eleverna sämst liv och av de elever som trivs dåligt är det 20 % som har sämst liv(se tabell 6). Tabell 6. Sambandet mellan trivseln i skolan och ungdomarnas livssituation (n=1922) Sämsta liv Ganska bra liv Bra liv Totalt Trivs bra 15 (1 %) 168 (9 %) 1698 (90 %) 1881 Trivs dåligt 8 (20 %) 12 (29 %) 21(51 %) 41 Diskussion Metoddiskussion Syftet är att beskriva och undersöka om det finns samband mellan ungdomars egen upplevda psykisk hälsa och skolsituation vilket blev besvarat med vald metod. För att nå ut till en stor grupp passar det bra att använda sig av frågeformulär samt att det är förhållandevis lätt att sammanställa (Eliasson, 2010). Hälsoverktyget är framtaget som ett samtalsunderlag och inte i första hand som ett mätinstrument. De frågor som ingår i denna studie hade fasta svarsalternativ. För att få en mer omfattande bild av elevens egen upplevda psykiska hälsa och skolsituation hade det varit att föredra att eleven fått möjlighet att skriva egna kommentarer. Det skulle gett ett större helhetsperspektiv och en mer sanningsenlig bild eftersom att svaren är begränsande och inte ger eleven utrymme att förklara eller vidareutveckla sina svar för att öka validitet. Frågorna i hälsoformuläret har utformats utifrån beprövade enkäter om ungdomars hälsovanor från till exempel folkhälsoinstitutet (Socialstyrelsen, 2009) och skolsituation från skolverket (2010) som med jämna mellanrum administreras till Sveriges skolungdomar och resultatet i denna studie kan därmed jämföras med andra studier som säkrar reliabilitet (Ejlertsson, 2012). För att kunna svara på studiens syfte har vissa frågor exkluderats genom att författarna flera gånger har läst igenom och diskuterat alla svaren gällande skolsituation och upplevd hälsa där vissa frågor visade sig stämma bättre överens mot syftet och därmed höjer validiteten. När det 13

gäller skolsituation uteslöts frågan gällande hur eleven hunnit med sitt skolarbete och då eleverna svarat likvärdigt på den frågan som handlade om hur svårt eleven tycker att skolarbetet valdes den istället. Genom att resultatet visade på ett genomgående mönster hade det varit klokt att ta med även frågan om hur eleven hunnit med eftersom det hade stärkt resultatet ytterligare och höjt reliabiliteten. Vidare uteslöts två frågor om trivsel som handlade om trivsel med skolkamrater och lärare. Här valdes en övergripande fråga istället om trivsel i skolan som beskriver helheten och där trivsel med skolkamrater och lärare ingår. Studiens syfte riktar sig mot psykisk hälsa och därför har frågor gällande socialt eller fysisk mående uteslutits. Det är svårt att dra gränsen mellan psykiskt, fysisk och socialt mående eftersom alla delar går in i varandra vilket sänker validiteten. Det är 52 % av alla elever i årskurs 7 i Jönköpings län som svarat på enkäten inför hälsosamtalet och som blivit inmatat i en databas på FOU-enheten. Att det är ett så stort bortfall som 48 % beror på att skolsköterskorna i flera skolor valt att tacka nej till att medverka i projektet och därmed inte lämnat ut hälsoformuläret till sina elever. Validiteten är hög eftersom generaliserbarheten av resultaten bedöms som god då materialet är stort och insamlat på sådant sätt att inget tyder på att datamaterialet är skevt fördelat och inte representativt. Materialet är på ordinalskalnivå vilket innebär att avståndet mellan skalstegen eller svarsalternativen sannolikt inte är ekvidistanta. Det finns därmed en osäkerhet om hur stora skillnaderna är mellan alternativen och små skillnader bör tolkas med försiktighet. Analysen har genomförts med Pearson s R som kan användas vid material på ordinalskalenivå. Frågor i hälsoverktyget som berör skolsituation utgår från hur eleven har uppfattat hur det varit de senaste 7 dagarna medans frågorna kring upplevd hälsa har ett 6-månders perspektiv. För att kunna göra statistiska sambandsberäkningar är det viktigt att materialet logiskt hänger samman. Det finns en tydlig koppling mellan människans känsla av att befinna sig i ett sammanhang som till exempel i skolan och individen hälsa (Antonovsky, Cederblad, Elfstadius, & Lundh, 1991). Sannolikt är det så att det är många andra faktorer som också påverkar hur eleven mår och upplever skolan. Författarna har diskuterat kring ungdomars förmåga att faktiskt hålla ett 6 månaders perspektiv i tanken gällande upplevd hälsa eftersom de utvecklingsmässigt lever mer här och nu. Hur mycket påverkar det en elevs svar angående till exempel ledsenhet om pojkvännen/flickvännen gjort slut samma vecka som hälsoformuläret fylldes i? Enligt Hartman (2003) finns det en osäkerhet kring frågor som berör händelser tillbaka i tiden vilket skulle kunna påverka validiteten gällande hur eleverna svarar på frågorna. Resultatet visade på ett genomgående mönster där flertalet analyser gav likvärdigt resultat som därigenom stärker reliabiliteten. Genom att studien genomförts i samarbete med FOUenheten i Jönköping har resultatet kontrollerats och bedömts som rimligt. Frågorna har många svarsalternativ som gör att det blir svårt att analysera materialet och därför sammanfördes vissa svarsalternativ och nya kategorier bildades med stöd från annan forskning vilket stärker analysen och därmed ökar validiteten.(eriksson, Hochwälder, & Sellström, 2011; Eriksson & Sellström, 2010; Hagquist, 2009; Folkhälsoinstitutet, 2011). Forskningsetiska överväganden Det skulle vara intressant att veta hur det går till när eleverna förbereds inför ifyllandet av frågeformuläret Min hälsa. Vad får de för information av skolsköterskorna? Framgår det tydligt och klart att det är frivilligt att fylla i enkäten och även delta i hälsosamtalet? I en studie om elevernas uppfattning om hälsosamtal önskade de få mer information om deras personliga rätt till att närvara eller icke närvara under hälsosamtalet och att syftet med samtalet bor- 14

de preciseras tydligare (Golsäter, Sidenvall, Lingfors, & Enskär, 2010). Resultatdiskussion Resultatet visar att de allra flesta elever upplever skolsituationen bra och har en god psykisk hälsa. Det finns ett samband mellan lagom mycket och lagom svårt skolarbete och mindre psykosomatiska besvär samt ett bra liv. Det framkommer vidare att det finns en liten grupp ungdomar som har mycket problem både i skolan och med sin psykiska hälsa. En god psykosocial skolmiljö är viktig för elevers hälsa (Gådin & Hammarström, 2003) och att vara i skolan kan innebära en känsla av att få vara en del i ett sammanhang (Antonovsky, et al., 1991). Enligt skolverkets rapport om vad som påverkar skolresultat visar det på att majoriteten av eleverna upplever att gå till skolan som meningsfullt. Rapporten visar på att svenska elever generellt sett upplever sig ha inflytande på arbetssätt, läxor, prov och läroämnenas innehåll (Skolverket, 2009). Att gå till skolan innebär inte bara att skaffa sig kunskap utan det är lika viktigt att trivas bra och känna tillhörighet. Skolan är en plattform för ungdomarna att utvecklas både socialt och mentalt som ger goda förutsättningar för att inhämta kunskap och därigenom öka möjligheten till bättre hälsa och få ett bra liv. Studien visar på ett mönster i den statistiska bearbetningen där det i analysen finns ett samband i samtliga frågor vilket innebär att resultatet i varje fråga visar på att det stora flertalet elever tycker att skolan fungerar bra och mår psykiskt väl. Det finns också en lite grupp elever som har det jobbigt med skolsituationen och den egna psykiska hälsan. Detta resultat finns även stöd för i skolverkets (2009) rapport som visar på att de allra flesta skolungdomar har en fungerande skolsituation och en god psykisk hälsa. Det är glädjande att så många elever upplever skolan positiv och har en god psykisk hälsa men det är anmärkningsvärt att resultatet visar att kategorin för lite och för lätt skolarbete inte leder till bättre psykosomatisk hälsa och inte heller till ett bra liv. Det finns anledning att undersöka vidare vikten av att lägga lagom stor press på eleverna för bättre skolresultat. Flera studier visar på att höga krav i skolan påverkar eleverna negativt med ökad psykosomatisk ohälsa (Eriksson & Sellström, 2010; Gådin & Hammarström, 2003). I ett slutbetänkande om ungdomars psykiska hälsa (SOU 2006:77) är framgångsfaktorn höga krav men då i kombination med tydliga mål. Genom att se ungdomars individuella förutsättningar och resurser kan skoltyngden anpassas så att kravnivån blir hanterbar. De är viktigt att lokalisera de elever med mycket psykosomatiska besvär, hög stressnivå, lågt välbefinnande, som upplever skolsituationen kravfylld, trivs dåligt i skolan och inte får den hjälp de behöver för att möjliggör tidiga insatser. Psykosomatiska symtom är en överhängande riskfaktor för ohälsa vilket tyder på att hälsofrämjande insatser bör göras i skolan(lindberg & Swanberg, 2006). Enligt Hagquist (2009) har det inte blivit fler pojkar som uppvisar psykosomatiska besvär men däremot har deras besvär blivit mer omfattande. Andelen flickor däremot visar på en ökning av psykosomatiska besvär med en dramatisk ökning i början av 2000-talet (Hagqvist, 2009). Resultatet i denna studie visar att det finns ett samband mellan för mycket och för svårt skolarbete och mycket stress och att det är dubbelt så många flickor mot pojkar som upplevt sig ganska eller mycket stressade. Ökningen av unga flickors själv rapporterande psykiska ohälsa är oroväckande och en utmaning för hälsofrämjande arbete där fokus av förebyggande åtgärder bör initieras av skolan (Hagquist, 2009; Hagquist 2010). Åldersgruppen i den här studien är i den åldern att det finns anledning att tro att även pubertets- och identitets funderingar påverkar deras psykiska hälsa. Kanske är flickornas upplevelse av stress inte heller bara kopplat till skolan? Det finns anledning att rikta hälsofrämjande arbete för flickor på gruppnivå utifrån ett helhetsperspektiv vilket stöds av Garber (2006) som menar att flickor är särskilt 15

sårbara för att utveckla psykisk ohälsa och att förebyggande arbete bör ske med generella insatser. Elevhälsan spelar en stor och viktig roll genom att fånga upp dessa ungdomar så att de får rätt stöd och att hinder undanröjs så att de klarar sina skolmål (Socialstyrelsen, 2012). I en studie ifrån Skottland beskriver skolsköterskorna svårigheten i att arbeta hälsofrämjande med elever som har allvarlig psykisk ohälsa. Skolsköterskorna upplevde att de hade bristfälliga kunskaper om ungdomars psykiska hälsa (Wilson et al., 2008). Skolsköterskan har till uppgift att stärka den psykiska hälsan hos ungdomar i skolan men då krävs det goda förutsättningar såsom en rimlig arbetsbelastning och kunskaper om ungdomars psykiska hälsa (Pryjmachuk, Graham, Haddad, & Tylee, 2012). Det kan inte stå och falla med skolsköterskans kunskapsnivå gällande att se signaler om psykisk ohälsa eller en ohållbar skolsituation för den enskilda eleven. Till sin hjälp kan skolsköterskan använda utarbetade verktyg så att den enskildes vårdbehov kan identifieras (Golsäter, Sidenvall, Lingfors, & Enskär, 2011). Genom att lägga mer vikt på att arbeta med hälsofrämjande insatser hindras problem att uppstå och det skapar förutsättningar för god psykisk hälsa och en bra skolgång där ungdomen känner meningsfullhet. Det positiva resultatet i den här studien, att de flesta skolelever upplever sig ha en god hälsa och att skolsituationen över lag är bra, styrks i flera nationella rapporter samtidigt som de självrapporterade psykosomatiska besvären ökar med åldern framförallt bland flickorna (Skolverket 2009, Skolverket 2010, Statens folkhälsoinstitut, 2011). Slutsatser Resultatet av denna studie visar att det finns ett samband mellan upplevd psykisk hälsa och skolsituation i åk 7, Jönköpings län. Det stora flertalet ungdomar har god psykisk hälsa och upplever skolsituationen som god men det finns en liten grupp elever med stor problemtyngd som har det jobbigt i skolan och med omfattande psykisk ohälsa. Klinisk implikation Denna studie belyser sambandet mellan psykisk hälsa och skolsituation vilket visar på att fortsatt hälsofrämjande arbete på bred front är nödvändigt. Flera aktörer inom olika samhällsnivåer behöver samarbeta för att uppnå en stabil framtida hälsa för samtliga elever. Elevhälsan har en viktig funktion att fylla för att motverka psykisk ohälsa och sviktande skolsituation. Genom hälsoverktyg som Min hälsa finns det möjlighet för skolsköterskan att arbeta hälsofrämjande generellt men också identifiera den lilla grupp av elever som behöver mer omfattande insatser. För att möjliggöra detta måste skolsköterskan ha god kunskap om psykisk hälsa och ha en rimlig arbetsbörda. Det skulle vara intressant att i vidare forskning undersöka om det finns andra faktorer som påverkar elevernas psykiska hälsa och skolsituation. 16

Referenser Antonovsky, A., Cederblad, M., Elfstadius, M., & Lundh, L.-G. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Arnett, J.J. (2004). Emerging adulthood: the winding road from the late teens through the twenties. Oxford: Oxford University Press. Arnett, J.J. (2006). G. Stanley Hall's Adolescence: Brilliance and nonsense. History of psychology, 9(3), 186-197. Barndialogen. (2012). Hälsokurvan som pedagogiskt verktyg vid hälsosamtal i skolan. Hämtad 18 oktober 2012, från http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeid=32799 Belmontrapporten. (1978). Ethical principles and Guidelines for the Protection of Human Subjects, Government Printing Office. Hämtad 13 Mars 2013 från, http://ohsr.od.nih.gov/guidelines/belmont.html Bremberg, S. (2004). Elevhälsa : teori och praktik (2., [helt omarb.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur. Codex. (2011). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 4 september 2012, från http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml DePoy, E., & Gitlin, L. N. (1999). Forskning : en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början (2., uppdaterade uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2., moderniserade och utök. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur. Eriksson, U., Hochwälder, J., & Sellström, E. (2011). Perceptions of community trust and safety consequences for children s well-being in rural and urban contexts. Acta Paediatrica, 100(10), 1373-1378. Eriksson, U., & Sellström, E. (2010). School demands and subjective health complaints among Swedish schoolchildren: a multilevel study. Scandinavian Journal of Public Health, 38(4), 344-350. Garber, J. (2006). Depression in Children and Adolescents: Linking Risk Research and Prevention. American Journal of Preventive Medicine, 31(6), 104-125. Golsäter, M. (2012) Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Doktorsavhandling, Hälsohögskolan Jönköping Avdelningen för omvårdnad. Golsäter, M., Sidenvall, B., Lingfors, H., & Enskär, K. (2010). Pupils' perspectives on preventive health dialogues. British Journal of School Nursing, 5(1), 26-33. Golsäter, M., Sidenvall, B., Lingfors, H., & Enskär, K. (2011). Adolescents' and school nurses' perceptions of using a health and lifestyle tool in health dialogues. Journal of Clinical Nursing, 20(17/18), 2573-2583. Gådin, K. G., & Hammarström, A. (2003). Do changes in the psychosocial school environment influence pupils' health development? Results from a three-year follow-up study. Scandinavian Journal of Public Health, 31(3), 169-177. Hagquist, C. (2009). Psychosomatic health problems among adolescents in Sweden--are the time trends gender related? European Journal of Public Health, 19(3), 331-336. Hagquist, C. (2010). Discrepant Trends in Mental Health Complaints Among Younger and Older Adolescents in Sweden: An Analysis of WHO Data 1985 2005. Journal of Adolescent Health, 46(3), 258-264. Hartman, S. G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och kultur. 17

Hillman, O. (2010). Skolhälsovård : introduktion och praktisk vägledning (2., uppdaterade och utök. uppl. / ed.). Stockholm: Gothia. Lindberg, L., & Swanberg, I. (2006). Well-being of 12-year-old children related to interpersonal relations, health habits and mental distress. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20(3), 274-281. McDougall, T. (2011). Mental health problems in childhood and adolescence. Nursing Standard, 26(14), 48-56. Nielsen, A. M., & Hansson, K. (2007). Associations between adolescents' health, stress and sense of coherence. Stress and Health, 23(5), 331-341. Pryjmachuk, S., Graham, T., Haddad, M., & Tylee, A. (2012). School nurses' perspectives on managing mental health problems in children and young people. Journal of Clinical Nursing, 21(5/6), 850-859. Rising Holmström, M., Olofsson, N., Asplund, K., & Kristiansen, L. (2012). Exploring the development of school children's health. British Journal of School Nursing, 7(4), 189-197. Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening. (2011). Kompetensbeskrivning: legitimerad sjuksköterska med specialisering inom skolhälsovård. Hämtad 25 oktober 2012, från http://www.swenurse.se/documents/komptensbeskrivningar/kompetensbeskrivning.s jukskoterskor.skolhalsovard.pdf SFS 2010:800 kap.2. Skollagen. Stockholm: Sveriges Riksdag, Utbildningsdepartementet. Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskolan? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Hämtad 9 mars 2013, från http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/analyser-och-utvarderingar/2.1872/vadpaverkar-resultaten-i-svensk-grundskola-1.96744 Skolverket. (2010). Attityder till skolan 2009. Hämtad 9 mars 2013, från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2385 Skolverket. (2012). Grundskolan-Elevstatistik. Hämtad 8 november 2012, från http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelev er&p_ar=2011&p_lan_kod=06&p_kommunkod= Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Hämtad 4 september 2012, från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8495/2009-126- 71_200912671.pdf Socialstyrelsen. (2012). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Hämtad 25 oktober 2012, från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/10467/2004-130- 2_20041302x.pdf SOU 2006: 77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: analyser och förslag till åtgärder. Hämtad 14 mars 2013, från http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/74/72/ff3f46fd.pdf SOU 2010:79. Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Hämtad 9 mars 2013, från http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/49/84/3e10eb14.pdf Statens folkhälsoinstitut. ( 2011). Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. Hämtad 9 mars 2013, från http://www.fhi.se/pagefiles/12995/r2011-27-svenska-skolbarns-halsovanor-2009-2010-grundrapport.pdf 18