Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Uppföljning genom egenkontroll 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 6 Resultat 7 Övergripande mål och strategier för kommande år 9 2
Sammanfattning Region Skåne omfattar fyra vårdgivande förvaltningar och ett sammanhållet projektdrivet vårdgivande förvaltningsuppdrag: Skånevård KRYH, Skånevård SUND, Skånes universitetssjukvård, Medicinsk service, respektive Hälsostaden Ängelholm. Skånevård SUND, KRYH, Skånes universitetsjukvård och Hälsostaden Ängelhom omfattar alla slutenvård, sjukhusvård med öppenvårdsmottagning och primärvård. Medicinsk service ansvarar för övergripande medicinsk teknik och IT, men tillhandahåller laboratoriemedicinsk service och mottagningsvård i form av punktionsmottagning och klinisk genetisk mottagning. Patientsäkerhetsarbetet på central nivå i Region Skåne har under 2015 koordinerat bl.a. arbetet med att via SKL delta i nationella mätningar av patientsäkerhetsparametrar, inklusive den nationellt aggregerade insamlingen av data från markörbaserad journalgranskning. Region Skånes hälso- och sjukvårdsuppdrag har innehållit tydliga patientsäkerhetsindikatorer, anknutna till antibiotikaanvändning, trycksår, riskanalyser, etc. Risker för vårdskador och uppkomna vårdskador uppmärksammas i verksamheten och inrapporteras via Region Skånes gemensamma avvikelsesystem AvIC. Region Skåne uppvisar i t.ex. punktprevalensmätningar av trycksår och vårdrelaterade infektioner generellt mätvärden som överensstämmer med rikets genomsnitt, men är för höga i förhållande till de mål som regionen har satt. Denna patientsäkerhetsberättelse utgår från regionalt övergripande data. För förvaltningsspecifika data hänvisas till vårdförvaltningarnas enskilda patientsäkerhetsberättelser. 3
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Patientsäkerhet är av högsta prioritet inom Region Skåne och nollvision gäller avseende vårdskador. En god säkerhetskultur ska råda och all vård som erbjuds ska vara av god hygienisk standard och av hög medicinsk kvalitet. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Chefer och medarbetare ska ha kunskap om rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Vidtagna åtgärder ska följas upp för att se att de haft avsedd effekt. Patienter och närstående ska ses som självklara aktörer i patientsäkerhetsarbetet. Region Skånes patientsäkerhetsarbete har under 2015 huvudsakligen utgått ifrån att metodiskt arbeta vidare med sedan tidigare identifierade viktiga område för att stärka patientsäkerheten. I det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet används flera metoder, bland annat markörbaserad journalgranskning som innebär strukturerad genomläsning av patientjournaler, för ett vårdtillfälle, för att kartlägga uppkommen vårdskada eller risk för vårdskada. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Regionstyrelsen har det yttersta ansvaret för patientsäkerheten i Region Skåne. Enheten för patientnära frågor, avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning på koncernkontoret för Region Skåne, arbetar med det regionalt övergripande patientsäkerhetsarbetet med en regional chefläkare och en regional patientsäkerhetssamordnare. Den regionala chefläkaren och den regionala patientsäkerhetssamordnaren är kontaktpersoner gentemot SKL och ansvarar för att information sprids till och från de vårdgivande förvaltningarna. Inom varje vårdgivande förvaltning finns flera chefläkare, som svarar för det specifika patientsäkerhetsarbetet. Dessa chefläkare ansvarar för divisioner som sträcker sig över flera sjukhus eller för avdelad primärvård eller slutenvård. Förvaltningarnas chefläkare är ansvariga för att allvarligare händelser rapporteras enligt lex Maria. Den regionala chefläkaren, den regionala patientsäkerhetssamordnaren och vårdförvaltningarnas chefläkare träffas regelbundet för att samordna strategier, arbete och frågor rörande patientsäkerheten. Varje verksamhetschef ansvarar för patientsäkerheten och patientsäkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde. Region Skånes centrala organ för patientsäkerhet är Koncernrådet för patientsäkerhet, i vilket hälso- och sjukvårdsdirektören är ordförande. I rådet ingår regional chefläkare, regional patientsäkerhetssamordnare, representanter från varje vårdförvaltning, chef för vårdhygien, Stramas ordförande och den apotekare från läkemedelsenheten som svarar för patientsäkerhetsfrågor. Koncernrådet för patientsäkerhet har mandat att fatta beslut i patientsäkerhetsfrågor. Patientsäkerhetsarbetet sker även i nära samarbete med vårdhygien, Strama 4
och regionala läkemedelsenheten, men även med smittskyddsenheten och patientnämnden. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Region Skåne följer upp patientsäkerhetsparametrar via nationella punktprevalensmätningar, kontinuerlig dataanalys från journalsystemen och via separata mätningar. Data från journalbaserad markörgranskning registreras i SKLs databas och används både för nationellt aggregerade utfall och för lokalt förbättringsarbete. Vårdförvaltningarna ansvarar för lokal uppföljning av data. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Uppföljning sker centralt av punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner och trycksår. Antibiotikaförskrivningen följs av STRAMA. Smittskyddsläget följs av Enheten för smittskydd och vårdhygien. De regionalt aggregerade data redovisas för Koncernrådet för patientsäkerhet och chefläkargruppen som ansvarar för att återrapportera lokalt. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Det strategiska patientsäkerhetsarbetet har regionalt drivits via Koncernrådet för patientsäkerhet, chefläkargruppen, chefsjuksköterskegruppen och via separata arbetsgrupper, ex. vad gäller regionala rutiner i Vårdhandboken och projektgrupper för införande av nya metoder. Under 2015 införde Koncernrådet för patientsäkerhet en patientskattningsskala NEWS som via mätning av vitalparametrar syftar till att tidigare identifiera de patienter som löper risk för försämrat allmäntillstånd i slutenvård och ge möjlighet att förebygga via insatser på vårdavdelningar, ex. med mobil intensivvårdsgrupp. Under 2015 påbörjade Enheten för läkemedelsstyrning, på uppdrag av Koncernrådet för patientsäkerhet, ett projekt som syftar till att öka läkemedelssäkerheten vid utskrivning från sjukhus. Detta projekt löper även under första halvåret 2016. Koncernrådet för patientsäkerhet fastslog 2015 andelen vårdtillfällen som ska granskas för markörbaserad journalgranskning i varje verksamhet och den regionala patientsäkerhetssamordnaren faciliterade utbildning i markörbaserad journalgranskning i Region Skåne. Koncernrådet för patientsäkerhet har under året beslutat att tillhandahålla 5
utbildningsmaterial för den s.k. teach-back-metoden, vilken underlättar informationsöverföring mellan vårdpersonal och patient. Koncernrådet för patientsäkerhet beslöt att införa en gemensam regional riktlinje för märkning av in- och utfarter, ex. urinkatetrar och kärlkatetrar. Koncernrådet för patientsäkerhet beslöt om införade av speciellt utformade foldrar och affischer med patientsäkerhetsinformation som riktar sig till patienter, Din säkerhet på sjukhus. Enligt beslut av hälso- och sjukvårdsdirektören antog Region Skåne STRAMAs reviderade 10-punktsprogram för att förebygga antibiotikaresistens. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser registreras i det regionala avvikelsesystemet AvIC, varefter de sorteras för utredning till relevant utredare. Om avvikelsen bedöms som allvarlig enligt patientsäkerhetslagen, utreds den vidare av verksamhetschef och den lokala chefläkarfunktionen på varje vårdförvaltning. Grava avvikelser som berör flera förvaltningar eller hela Region Skåne handhas av den regionala chefläkaren. 6
Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Följsamhet till basala hygienrutiner och arbetsklädsel i patientnära arbete En viktig del i att förebygga vårdrelaterade infektioner är att begränsa risken för smittspridning. Genom att följa regler för basala hygienrutiner och arbetsklädsel begränsas risken för smittspridning och därmed ökar patientsäkerheten. Under året har förvaltningarna deltagit i en nationell punktprevalensmätningar av följsamheten till regelverket. Resultatet av denna mätning visar att 82 procent av medarbetarna följer reglerna vilket är över riksgenomsnittet som ligger på 76 procent. Trycksår Punktprevalensmätning av trycksår är en nationell mätning som görs årligen. Samtliga förvaltningar med sluten vård deltog i mätningen våren 2015. Riksgenomsnittet ligger på 14 procent medan 15 procent av Region Skånes patienter som deltog i mätningen hade ett eller flera trycksår kategori 1-4. Detta är en liten förbättring jämfört med mätningen våren 2014 då motsvarande resultat var 15,7 procent. Andelen patienter med trycksår är för hög och Region Skåne har 2016 därför inlett ett mer intensivt arbete för att minska förekomsten av trycksår. Glädjande är att samtliga förvaltningar utom Skånevård SUND når Region Skånes måltal, 80 procent, för andel patienter som riskbedömts för trycksår. Ny nationell punktprevalensmätning av trycksår kommer att genomföras under våren 2016. 7
Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är ett av de största hoten mot patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Region Skåne har bedrivit ett systematiskt förebyggande arbete men det har totalt sett inte skett någon minskning av vårdrelaterade infektioner under de senaste åren. Andelen vårdrelaterade infektioner i Region Skåne har minskat från drygt 11 procent sedan mätningarna startade (2008), men har de sista åren legat på 9 till 10 procent, vilket följer riksgenomsnittet. 8
Övergripande mål och strategier för kommande år Andelen vårdrelaterade infektioner och vårdskador ska minska. God följsamhet till hygien- och klädesrutiner ska råda i patientnära arbete för att förebygga överförbara smittor. Patienter och närstående ska involveras mer i vården genom att bl.a. inhämta deras synpunkter på vården och ge ökad delaktighet i händelseanalyser. Antibiotikaförskrivningen ska minska genom ökad utbildning och uppföljning av förskrivning. Andelen trycksår ska minska genom ökad följsamhet till framtagna handlingsplaner. Andelen fall ska minska genom ökad följsamhet till framtagna vårdplaner. Andelen läkemedelsfel ska minska genom ökad följsamhet till framtagna rutiner och genom uppföljning av pågående projekt inom läkemedelssäkerhet. Infektionsverktyget Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd som ska användas inom samtliga förvaltningar för att kartlägga infektioner som diagnostiseras och behandlas i slutenvård. Infektionsverktyget registrerar även ordination av antibiotika, vilket är ett led i att förebygga antibiotikaresistens. Om Infektionsverktyget skall kunna användas i det lokala förbättringsarbetet är det viktigt att datainhämtning kan ske på enhets- och avdelningsnivå vilket ska implementeras under 2016. 9