HUR ARBETAR VI MED UTVECKLING OCH LÄRANDE

Relevanta dokument
Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Arbetsplan Violen Ht 2013

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan GEM förskola

Profil. Naturvetenskap och teknik

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Verksamhetsplan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Opalens måldokument 2010/2011

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Lokal arbetsplan för

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lyckans mål 2016/2017

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Arbetsbeskrivning för

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

2.1 Normer och värden

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Verksamhetsplan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Arbetsplan Älvbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Handlingsplan för 2012/2013

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Transkript:

HUR ARBETAR VI MED UTVECKLING OCH LÄRANDE LEKEN och FANTASIN är förskolans viktigaste medel för lärande. Förmåga att leka och fantisera i en fantasivärld lär oss abstrakt tänkande. Förmågan att låtsas är en viktig förutsättning för utvecklande av empatisk förmåga, att ge och ta och vänta på sin tur. Det är viktigt att inte ta något för givet, utmana barnen att gå vidare i leken utvecklingen, t e x ändra i miljö, försätta barnen i nya situationer och nytt material. Det handlar om att barn skapar mening och förståelse för olika saker i sin omvärld. Det kan barn göra i lek och i kommunikation med vuxna. Vi uppmuntrar barns fantasi för att: fantasi skapar kreativa människor det skapar morgondagens uppfinnare och upptäckare det stärker självkänslan jag kan man lär sig att tänka abstrakt, t ex ekvationer i matematik i skolan våga säga sin egen tanke barn lär sig att tänka själv, inte alltid fråga efter rätt svar det blir tillåtet att tänka fritt man kommer ifrån all faktaspäckad information som barn får hela tiden av media kan vara betungande man lär sig lösa problem på många olika sätt och på nya sätt man ha roligt tillsammans det skapar samhörighet Vi har en rik, lärande och kreativ miljö som ger barnen möjligheter att uttrycka sin kreativitet på många olika sätt och som ständigt förändras efter barnens mognad och intressen Vi har delat in UTVECKLING och LÄRANDE i tre underrubriker: SPRÅK OCH KOMMUNIKATION MATEMATIK NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

HUR ARBETAR VI MED UTVECKLING OCH LÄRANDE SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Vi uppmuntrar: barnens förmågor och intressen t ex att läsa och återberätta barnen att skriva sitt namn och göra bokstäver och ord i många olika material t ex lera, ståltråd, pinnar, sina egna kroppar till sagoberättande och att skriva ned sagor tillsammans, som man använder på olika sätt barnen att utveckla sin förmåga att leka med ord, utveckla sitt intresse för skriftspråket, samla på ord, skapa meningar, rita och skriva ex sitt vackraste ord barnen att själv tänka ut lösningar eller söka hjälp hos andra barn barnen att använda och vara stolta över sitt hemspråk och sin kultur samt ge alla barn en möjlighet att få inblick i andra kulturer och språk Vi arbetar för att nå målen genom: att i alla vardagssituationer använda språkliga och matematiska begrepp att vi vuxna använder ett rikt, allsidigt och nyanserat språk med rätta benämningar och synonymer att vi vuxna är noga med rätt uttal av ord och grammatiska regler, utan att rätta barn att skriva dokumentationer och ordbilder och namnbilder så att barnen blir nyfikna att bejaka barns egen lust att lyssna på sagor under olika tillfällen under dagen (utanför sagostunden), också flanosagor att ställa frågor för att barn ska få möjlighet att utveckla sitt eget tänkande och bli medveten om sitt lärande. Visa bilder, foton, dokumentation från tidigare processer och problemlösningar. Se så här gjorde du tidigare, vad har du lärt dig nu? Att få barnen att ställa frågor och uppmuntra dem till att våga fråga, torgföra sina idéer. att sätta barnens alster och dokumentationer på väggarna ge inspiration och möjligheter att tolka varandras lösningar och få kunskap om att problemlösning kan se ut på många olika sätt att bekräfta barnen och deras funderingar och tankar att läsa mycket böcker, rim, ramsor, sånger, egna sånger och ramsor, spela teater för att stimulera språkutveckling. Vi gör utflykter till olika miljöer där olika ord kan upptäckas. Tex skogen, biblioteket, Teknikens Hus m.m. att utgå från det som barnen kan, uppmuntra dem att prova, försöka, sträva efter att barnen utmanar sig själv att kolla upp att barnen provar, klarar av, bekräfta och uppmuntra, ställa frågor t ex vad tror du? Hur hade det blivit om du hade gjort si eller så?, eller ge nya uppgifter att använda IT/mediateknik som lärande verktyg Vi utgår från barnets förutsättningar: grupperingar, aktivitet, rutinsituationer, utmaningar, frågeställningar, krav. Barn jämförs med sig själv för att se sin utveckling och sitt lärande.

HUR ARBETAR VI MED UTVECKLING OCH LÄRANDE MATEMATIK Vi arbetar för att nå målen genom: att i alla vardagssituationer använda språkliga och matematiska begrepp att uppmuntra barnen att på ett lekfullt/lustfyllt sätt undersöka, reflektera över och prova olika lösningar av egna och andras problemställningar att träna matematik, t ex vid dukning, gymnastik, bygg- och konstruktion, utevistelse, vid påklädning m.m. Rum, form, läge, riktning, mängd, antal, ordning, talbegrepp, mätning av tid och förändring. vi arbetar med medvetet utvalt pedagogiskt matematiskt material att vi vuxna använder ett rikt, allsidigt och nyanserat språk med rätta benämningar och synonymer att skriva dokumentationer och ordbilder så att barnen blir nyfikna att ställa frågor för att barn ska få möjlighet att utveckla sitt eget tänkande och bli medveten om sitt lärande. Visa bilder, foton, dokumentation från tidigare processer och problemlösningar. Se så här gjorde du tidigare, vad har du lärt dig nu? Att få barnen att ställa frågor och uppmuntra dem till att våga fråga, torgföra sina idéer. att sätta barnens alster och dokumentationer på väggarna ge inspiration och möjligheter att tolka varandras lösningar och få kunskap om att problemlösning kan se ut på många olika sätt att bekräfta barnen och deras funderingar och tankar att utgå från det som barnen kan, uppmuntra dem att prova, försöka, sträva efter att barnen utmanar sig själv att kolla upp att barnen provar, klarar av, bekräfta och uppmuntra, ställa frågor t ex vad tror du? Hur hade det blivit om du hade gjort si eller så?, eller ge nya uppgifter att använda IT/mediateknik som lärande verktyg Vi utgår från barnets förutsättningar: grupperingar, aktivitet, rutinsituationer, utmaningar, frågeställningar, krav. Barn jämförs med sig själv för att se sin utveckling och sitt lärande.

HUR ARBETAR VI MED UTVECKLING OCH LÄRANDE NATURVETENSKAP och TEKNIK Vi arbetar för att nå målen genom: att utveckla förmågan att urskilja teknik och utforska hur enkel teknik fungerar genom att medvetet använda ordet TEKNIK i vardagliga situationer, tex Vilken teknik använder du när du skalar din potatis? vi erbjuder ett rikt och utmanande material som vi uppmuntrar barnen att använda i olika miljöer inne och ute att ställa frågor för att barn ska få möjlighet att utveckla sitt eget tänkande och bli medveten om sitt lärande. Visa bilder, foton, dokumentation från tidigare processer och problemlösningar. Se så här gjorde du tidigare, vad har du lärt dig nu? Att få barnen att ställa frågor och uppmuntra dem till att våga fråga, torgföra sina idéer. att sätta barnens alster och dokumentationer på väggarna för att ge inspiration och möjligheter att tolka varandras lösningar och få kunskap om att problemlösning kan se ut på många olika sätt att bekräfta barnen och deras funderingar och tankar att uppmuntrar barnen att prova, försöka själv och sträva efter att barnen utmanar sig själv samt ställer frågor tex Vad tror du? Hur hade det blivit om du hade gjort si eller så? Och ger nya utmaningar vi nyttjar närheten till Teknikens Hus vi sopsorterar i ateljen samt i vårt stora soprum, barnen är delaktiga i sopsorterandet för att göra barnen medvetna om hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Vi värnar om vår miljö. vi återanvänder material i klisterhörnan och även i andra sammanhang så som i tillverkning av musikinstrument, byggmaterial m.m. vi utforskar närmiljön (skogen, stranden, isen, ängen m.m), samlar naturmaterial, samtalar om djur och natur, under alla årstider. Vi utforskar olika kemiska processer samt fysikaliska fenomen som tex snösmältning, isbildning, vattenånga, naturens färgskiftningar, skuggor, regnbågen m.m. vi lånar böcker på biblioteket om naturvetenskapliga ämnen som intresserar barnen, söker information via internet m.m. att använda IT/mediateknik som lärande verktyg Vi utgår från barnets förutsättningar: grupperingar, aktivitet, rutinsituationer, utmaningar, frågeställningar, krav. Barn jämförs med sig själv för att se sin utveckling och sitt lärande.

HUR ARBETAR VI MED HÄLSA Vi arbetar för en lustfylld tillvaro och använder vår utforskande och vår nyfikenhet med: promenader i olika miljöer utevistelse varje dag. Vi är utomhus mycket sommar och vinter och hittar spännande saker som vi kan fördjupa oss i. skidåkning skogspromenader dans kompismassage rörelselekar gymnastik vilda dansen avslappning massage genom att träna på att uttrycka våra känslor och uppmärksamma varandras känslor och respektera dem empati; genom att våga ta och ge positiv beröring, lösa och förstå konflikter och hjälpa varandra Vi tränar barnen att se hur någon annan mår och uppmuntrar barnen att ta hand om varandra. Vi ger barnen tid och möjligheter att bara få vara/att göra ingenting för att eliminera stress. Vi är noga med vår hygien genom handtvätt/handsprit. Vi använder pappershanddukar. Vi strävar efter en vacker och rofylld matsituation och erbjuder barnen en variationsrik och näringsriktig kost. Vi vill uppmuntra barnen till goda vanor och beteenden, så att de upplever fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och tränar sig för ett livslångt hälsosamt liv.

HUR ARBETAR VI MED SOCIAL KOMPETENS Vi arbetar för att nå målen genom att: lära barn att se varandra, hur andra vill ha det, hur det mår genom kroppsspråket, ansiktsuttryck osv utan ord lära barnen att respektera varandra och medvetet lyfta fram att barn tycker olika men kan vara kompisar ändå att föra samtal om hur man är tillsammans i en grupp, hur det ska bli trevligt och roligt göra barnen medvetna om att man får misslyckas (det går bättre nästa gång) Vi uppmuntrar barnen att: påminna varandra om hur det ska vara och hur man gör i olika situationer vara hjälpsamma mot varandra använda ett trevligt språk mot alla vara artig mot alla, t ex hälsa, tacka, säga varsågod

HUR ARBETAR VI MED GENUS Barnen blir trygga och stolta som pojkar och flickor och mer kompletta människor av att få träna olika färdigheter och prova på olika aktiviteter och inte blir hindrade av traditionella könsmönster. Vi arbetar för att nå målen genom att: vara uppmärksamma och ger både pojkar och flickor lika stort inflytande i verksamheten använda böcker och spel som gör barnen uppmärksamma på skillnader och likheter hos varje individ se till att det finns utklädningskläder för olika rollekar bygga på det barnen redan gör positivt och visar de andra hur man kan göra göra miljön tilltalande och förändrar den efter barnens behov Vi uppmuntrar: pojkar och flickor att leka sådant de traditionellt inte gör. Vid samling delar vi upp barnen i olika gruppkonstellationer för att de ska få möjlighet att prova på och våga göra olika saker med olika människor. Tex dansa på olika sätt, klä sig i kläder man traditionellt inte använder osv. barnen att vara hjälpsamma mot varandra. När barnen inte klarar saker själv uppmuntrar vi dem att be ett annat barn om hjälp. Barnen känner sig betydelsefulla och får bra självförtroende genom att hjälpa andra flickor och pojkar att leka tillsammans att göra saker sakta och försiktigt vid vissa sammanhang och hävda och vara framåt i andra sammanhang varje barn att uttrycka olika känslor; ilska, glädje, sorg osv genom att exempelvis dramatisera barnen att träna att se andras känslor uppmuntra pojkar/flickor att delta i aktiviteter som de traditionellt inte gör barnen att säga nej och att respektera ett nej. Vi tränar aktivt både i leksituationer och enskilt på att säga nej och stopp och sluta. Träna på att använda sin bestämda röst. Förklara VARFÖR. Samt att kunna lyssna och visa hänsyn! att våga vara och tänka olika att ta emot/ge/hålla massagestunder

HUR ARBETAR VI MED INFLYTANDE OCH DEMOKRATI Vi lyssnar på barnen, tar dem på allvar och försöker förstå vad de säger och ger tid till samtal. Vi tar med andra barn i samtalet, visar att vi kan tycka olika. Vi tror att barn kan lyssna på vuxna och på varandra och lär barnen detta genom olika metoder t ex den som håller i talarpinnen pratar, övriga lyssnar. Vi lyfter fram olika idéer från barnen, den vuxnes idé är inte alltid den viktigaste. Vi ger barnen problem att lösa. Vi vuxna fungerar som förebilder och handledare och ska finnas kvar i rummet. Vi ger barnen möjligheter att: leda olika aktiviteter som gymnastik, massage mm prova på olika aktiviteter och prova på att leka med olika kompisar rösta fram olika beslut enligt demokratiska principer, olika grupper, böcker mm arbeta med smågrupper för att lyfta fram olika åsikter och komma överens (förhandlingsvana) kunna förhandla i många situationer genom reflektion samtala om händelser både före och efter Vi arbetar för att nå målen genom: säkra demokratiska värderingar, tex allas lika värde att se alla barn ha ögonkontakt, möta alla barn på morgonen, säga namn, kroppskontakt, se individuella behov vid avsked av föräldrar att respektera olika kulturer och vanor pedagogisk dokumentation; gör vårt arbete synligt för alla självporträttbilder; samtala om olikheter i utseende att vara tydliga om hur vi jobbar efter läroplanen vilket uppdrag vi har, t ex flickor, pojkar, grunden för ett livslångt lärande att använda böcker och spel får barnen uppmärksamma skillnader hos varandra och att vara olika är positivt Vi uppmuntrar barnen att: leka sådant de traditionellt inte gör. Efter samling delar vi upp barnen i olika gruppkonstellationer för att ge möjlighet att prova på och våga göra olika saker med olika människor våga göra saker, exempelvis dansa tillsammans vara delaktiga i val av aktivitet och kompisar vara delaktiga i utvärdering av aktiviteter genom frågor och samtal enskilt eller i grupp komma med nya idéer och förslag som alla skall lyssna på