Systematiskt kvalitetsarbete Hällingsjö skola år 1-5, förskoleklass, fritidshem samt fritidsklubb - 1 -
Genom den skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete ska ske både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Huvudmannanivå är i detta fall förvaltningen, dvs. sektorn för utbildning och kultur och enhetsnivå innebär varje skola. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Skollagen 4 kap. 4. Kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av och dokumentera hur långt verksamheten kommit i det systematiska kvalitetsarbetet, kopplat till de nationella målen i skollag, läroplaner och kursplaner. I kvalitetsredovisningen skall man analysera de resultat som kommer fram i olika underlag. Genom att bedöma resultaten i relation till de nationella målen och riktlinjer kan likvärdigheten inom verksamheten säkerställas. Utifrån analys av resultaten ska verksamheten kontinuerligt utvecklas och förbättras. - 2 -
Sammanfattning Hällingsjöskolan är en av Härryda kommuns minsta skolor. Här går 103 barn från förskoleklass till och med årskurs 5. Vi har tre fritidshem: Björken, Rönnen och Eken och en fritidklubb. Under året har vi haft som mål att arbeta aktivt med att motverka alla slags trakasserier och tillsammans med eleverna arbeta för att visa solidaritet och förståelse för varandras olikheter. Det är ett ständigt pågående arbete som aldrig kan avstanna och som alltid kan utvecklas. Pedagogerna på Hällingsjöskolan gör pedagogiska planeringar inför varje tema och har ambitionen att ständigt hitta bättre undervisningsstrategier. De pedagogiska planeringarna synliggörs och förtydligas för elever och föräldrar. Arbetssätten ska i möjligaste mån vara varierande och även redovisningsformerna. Trots att vi har fokuserat på elevmedverkan visar brukarenkäterna att vi behöver arbeta mer med att få eleverna att medverka och påverka planeringen av sitt skolarbete. De önskar större delaktighet och behöver aktivt träna sig att ta ett allt större ansvar. Pedagogerna ska bli bättre på att ta tillvara elevernas åsikter och låta deras röster bli hörda. Genom arbetet i vårt pedagogiska område utvecklas samarbete och övergångar mellan de olika stadierna och verksamheterna. - 3 -
Innehållsförteckning INLEDNING... 5 MÅL FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 6 Nationella mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet... 6 Kommunala mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet... 6 Enhetens prioriterade mål... 6 ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE... 7 NORMER OCH VÄRDEN... 8 Enhetens prioriterade mål... 8 KUNSKAPER... 11 Enhetens prioriterade mål... 11 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE... 14 Enhetens prioriterade mål... 14 SKOLA OCH HEM... 16 Enhetens prioriterade mål... 16 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN... 18 Enhetens prioriterade mål... 18 FOKUSOMRÅDE... 20-4 -
Inledning Hällingsjöskolan är en av Härryda kommuns minsta skolor. Här går 103 barn från förskoleklass till och med årskurs 5. Vi har tre fritidshem: Björken, Rönnen och Eken och en fritidklubb. Skolan ligger i östra delen av kommunen, nära Gingsjön. Det är lätt att ta sig ut i naturen och pedagogerna utnyttjar möjligheten att ibland vara utomhus. Här undersöker vi naturen, har utematte eller andra aktiviteter. I anslutning till skolgården finns ett område, Inka, som används flitigt både på lektioner, raster och under fritidstid. Det är gångavstånd till sjön där man kan bada på sommaren och åka skridskor på vintern. Vi har också en pulkabacke gränsande till skolområdet. Alla klassrum är utrustade med interaktiva skrivtavlor och eleverna har tillgång till surfplattor och datorer. Skolans upptagningsområde är ganska stort och många barn åker skolskjuts till skolan. Vi är en liten enhet, med hög lärartäthet och småskaligheten gör att alla vuxna är välbekanta för eleverna vilket är en bra utgångspunkt för trygghet. På Hällingsjöskolan arbetar vi för att eleverna ska känna sig trygga och få förutsättningar att nå sina mål. Pedagogerna trivs på skolan och är organiserade i arbetslag kring samma elever hela dagen. Det får till följd att personalomsättningen på skolan har varit låg. Skolan har engagerade och kompetenta pedagoger som är uppdragsmedvetna och tar stort ansvar för verksamheten. Pedagogerna får kontinuerlig fortbildning för att ständigt vara i utveckling vad gäller planering, undervisning och bedömning. Eva-Marie Fredberg/rektor - 5 -
Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål uttrycks i skollagen och läroplanen. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Kommunala mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kommunfullmäktige i Härryda kommun beslutar om politiska inriktningsmål. Målen är övergripande och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen omsätter inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål som förvaltningen sedan genomför. I verksamhetsberättelsen (VEB) kan man läsa om hur förvaltningen har lyckats uppfylla målen. 1 Enhetens prioriterade mål Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål för enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder där. Elever och vårdnadshavare utövar inflytande bland annat genom kvalitetsenkäter. Enhetens systematiska kvalitetsarbete 1 http://www.harryda.se/politikochorganisation/politiskainriktningsmal - 6 -
I samband med arbetet med förra årets kvalitetsredovisning utvärderades de dåvarande målen. Gemensamt beslutade vi i arbetslagen tillsammans med rektor att vi önskade fokusera på dessa mål även. Vi har diskuterat hur målen kan konkretiseras, synliggöras och utvärderas på ett mer tillfredsställande sätt. På arbetslagsträffar och på APT har vi sedan utvärderat arbetet mot målen. Lärarna utvärderar sin egen undervisning genom att beskriva och analysera sitt arbete med pedagogiska planeringar, de arbetssätt och arbetsformer de använt i undervisningen, hur de tagit vara på elevgruppens erfarenhet och intressen, hur de arbetat med elevinflytande, hur de samordnat undervisningen med andra, hur de anpassat undervisningen till elever med särskilda behov, hur de gett kontinuerlig återkoppling samt hur de har dokumenterat. Pedagogerna utvärderar verksamheten regelbundet med sina elever genom samtal och enkäter. Föräldrar är främst delaktiga genom den årliga kvalitetsmätningen men även genom brukarråd. Eftersom det skett ett rektorsbyte under året har det systematiska kvalitetsarbetet inte varit fullt så systematiskt som det borde men strategierna och ambitionerna för framtidens arbete är höga. Förutsättningar för måluppfyllelse Elever 2010 2011 Antal elever i förskoleklass 19 18 20 Antal elever i grundskolan, årskurs 1-5 81 92 83 Antal elever i grundskolan, årskurs 6-9 Antal elever berättigade till modersmål, årskurs 1-5 19 16 Antal elever berättigade till modersmål, årskurs 6-9 Antal elever i fritidshem 61 68 72 Antal elever i fritidsklubb 15 Källa: Uppgifter ur verksamhetssystem Personal grundskola och förskoleklass 2010 2011 Lärartäthet, lärare per 100 elever 7,8 7,5 * Lärare med pedagogisk 100% 100% * högskoleexamen i % Källa: Skolverket SIRIS. * års siffror ännu ej publicerade. - 7 -
Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Enhetens prioriterade mål Alla ska ha förståelse för våra likheter/olikheter och inse att ordet är ett viktigt verktyg. Vi valde att ha detta mål för att det är oerhört viktigt att eleverna får förståelse för att alla är olika och att vi måste få vara olika. Det är viktigt att inse att vad och hur man säger någonting har betydelse. Vi vill motverka alla slags trakasserier och tillsammans med eleverna arbeta för att visa solidaritet och förståelse för varandras olikheter. Att vi behållt detta mål även i år är för att vi anser att det är viktigt att hålla fast vid samma mål för att uppnå kvalitetsarbete på sikt. Strategier för att nå målet i grundskolan Vi fortsatte vårt arbete med eleverna med att diskutera hur vi kan få förståelse för varandras olikheter. På Hällingsjöskolan arbetar vi också med sociala mål. Vi arbetar fokuserat med ett mål i taget under några veckor, utvärderar och går vidare med nya mål, samtidigt som de tidigare målen inte får glömmas bort. Vi har arbetat med att göra om vår likabehandlingsplan och involverade då både elever och vårdnadshavare. Vi har haft många diskussioner om vad kränkande behandling kan vara och hur man motverkar detta. Eleverna har tillsammans, först i klasserna och sedan på elevråd arbetat fram trivselregler på skolan för allas trivsel. Eleverna får hjälp att träna sin sociala förmåga och även lära sig att hantera konflikter. Vi talar ofta om att vi alla har olika behov och olika förutsättningar och om att det inte alltid är rättvist att fördela allt lika. Forumteater och värderingsövningar har genomförts. Vi har också sett passande filmer som diskussionsunderlag. Om en konflikt uppstår arbetar Hällingsjöskolan efter en modell där det är av vikt att låta alla inblandade prata, berätta sin syn och också få höra hur de andra ser på saken som skett. Barnen lär sig denna modell och kan så småningom använda sig av den på egen hand. Hällingsjöskolan har arbetat med; fadderverksamhet, massagesagor, värderingsövningar, strategier för konflikthantering, samarbetsövningar och gemensamhetsdagar, för att stärka gemenskapen Vårt mål för årets arbete var att arbeta mer med att alla elever ska känna sig trygga genom bland annat planerade samtal, en kartenkät och ett medvetet och aktivt likabehandlingsarbete. Kartenkäterna skall ligga till grund för ett förstärkt rastvärdsarbete. När vi startade revideringen av likabehandlingsplanen läste flera ur personalen skrifterna Lika rättigheter i skolan-handledning (Diskrimineringsombudsmannen) och Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Skolverket). Alla pedagogiska samordnare, rektorer och medlemmar ur - 8 -
EHT-teamet diskuterade skrifternas innehåll och vad det kan betyda på våra skolor i det pedagogiska området. Utifrån det vi läst och diskuterat gjorde vi en enkät bland eleverna med följande frågor: 1. Finns det otrygga platser på skolan? Var? Inne/ute? På vilket sätt är de otrygga? 2. Vad gör du om du till exempel behöver hjälp med något, är i en konflikt eller känner dig ledsen? 3. Var hör och ser du mest kränkande kommentarer? 4. Har du upplevt dig kränkt av en vuxen på skolan? Vi gjorde också en kartläggning av var på skolan/ skolgården eleverna upplever sig trygga eller otrygga. Elevernas svar sammanställdes och användes som underlag till en diskussion bland personalen på varje enhet. Hela personalstyrkan; förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare, speciallärare och specialpedagog, samlades under en kompetensutvecklingsdag och började planera för hur enheten skulle arbeta mot målen i likabehandlingsplanen. Målet var att skriva ett levande dokument där alla: elever, pedagoger och vårdnadshavare, var delaktiga och engagerade. Resultat och måluppfyllelse Vi ser av brukarenkäterna att vi har lyckats bra med vårt mål. Det är stor del som anser att vi pratar mycket om hur vi ska vara mot varandra. Vi har pratat mycket om kränkningar, vad det är och hur det kan upplevas. Eleverna bryr sig i stor omfattning om varandra och accepterar varandras olikheter. Vi har ännu inte lyckats få arbetet med likabehandlingsplanen till att bli ett användbart verktyg i vardagen. Nyckeltal ur brukarenkäten, normer och värden, årskurs 2 Andel elever på enheten som lämnat svar 3 eller 4 2011 Andel elever på enheten som lämnat svar 3 eller 4 Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra. 91% 94% 97% Jag känner mig trygg i skolan 91% 80% 95% Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Nyckeltal ur brukarenkäten, normer och värden, årskurs 5 Andel elever på enheten som lämnat svar 3 eller 4 2011 Andel elever på enheten som lämnat svar 3 eller 4 Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 I min skola samtalar vi om hur vi ska vara mot varandra. 100% 100% 90% Jag känner mig trygg i skolan 88% 100% 94% Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". - 9 -
Strategier för vidareutveckling Samtliga kategorier på skolan, fritidspedagoger, förskollärare och lärare behöver fortbildning i arbetet med normer och värden. Eleverna behöver träna mer på konfliktlösning och både elever och pedagoger behöver prata förhållningssätt. Vi väljer därför att prioritera arbetet med förhållningssätt under nästa period. Vårt prioriterade mål: På Hällingsjöskolan har vi ett bra förhållningssätt/ bemötande mot varandra. Enhetens kompetensutvecklingsplan Lärare, förskollärare och fritidspedagoger har alla varit delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen men behöver nu fördjupa sitt kunnande genom att läsa och diskutera litteratur av olika slag, lagar, allmänna råd och skrifter från DO m.m. Vi tar kontinuerligt del av den forskning som finns för att lära mer. Pedagoger och föräldrar efterfrågar mer utbildning inom IT- området. Hur vi förebygger och arbetar med kränkningar på nätet är aktuellt och vi har för avsikt att ta del av fortbildning inom detta område. Föreläsningar och arbete kring genus är också något som pedagogerna efterfrågar. - 10 -
Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Alla ska uppleva nyfikenhet, lust och glädje inför lärandet. Detta mål valde vi för att det är grundläggande för all kunskapsinhämtning. Det är viktigt att bli inspirerad och känna lust inför något för att lyckas prestera. Hällingsjö skola har också haft som mål att: Kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Eleverna ska lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Strategier för att nå målet Alla ska uppleva nyfikenhet, lust och glädje inför lärandet. Eleverna har varit delaktiga i den pedagogiska planeringen. Lärarna har presenterat temat och tänkta mål och eleverna har fått komma med förslag på arbetssätt och redovisningsform. Vi har också pratat mycket om varför vi har de mål vi har och konkretiserat dem. Eleverna får också göra utvärderingar, muntligt eller skriftligt och på så sätt också påverka undervisningen. Eleverna har fått större möjligheter att välja olika slags verktyg för sitt lärande bl.a. genom större tillgång tilldatorer och surfplattor. Det har också blivit ökade möjligheter för elever att arbeta praktiskt. Under året har vi också använt oss av tvärgruppsindelade intressegrupper vid elevval. Kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Under läsåret har vi fått större tillgång till surfplattor och datorer, vilket har underlättat för oss att ta större del av modern teknik. Personalen på Hällingsjöskolan känner att de måste anpassa sig till denna nya teknik för att kunna möta eleverna och ge dem vad de behöver inför framtiden. Vi har haft diskussioner kring kunskap, vad är kunskapa? Och hur kan vi lära på nyare/fler sätt för större måluppfyllelse. Vår tanke och vilja har varit att se surfplattor och datorer som ett pedagogiskt verktyg för inlärning mer än som ett spel-verktyg. Hela tiden ställs vi inför nya arbetssätt inom IT, det förändras oerhört snabbt och det vill till att hänga på. Vi försöker hålla oss uppdaterade med nyheter och ta del av den vidareutbildning som finns. Eleverna ska lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Pedagogerna på Hällingsjöskolan skriver pedagogiska planeringar inför varje tema. Pedagogiska planeringarna synliggörs och förtydligas för elever och föräldrar. Vår ambition är att så många ämnen som möjligt ska bli representerade i temat. Arbetssättet ska i möjligaste mån vara varierande och även redovisningsformerna. - 11 -
Eleverna är delaktiga i framtagandet av pedagogiska planeringar främst med arbetsformen och redovisningsformen. Elevernas känsla av att vara delaktiga är något som vi strävar efter och vi försöker tillgodose deras önskemål i planeringen. Det är viktigt att eleverna känner till den pedagogiska planeringen redan från början. Att de har vetskap om vad som kommer att bedömas och hur. Kunskapskraven presenteras för eleverna så att det inte ska komma som en överraskning sedan. Pedagogerna gör både formativ och summativ bedömning. De skriftliga omdömena som eleverna får en gång per termin utgår från de pedagogiska planeringarna. IKT Digitala verktyg 2010 2011 Antal elever per digitala verktyg 8,9 4,6 4,6 Källa: Enhetens uppgifter Resultat och måluppfyllelse Antalet datorer på enheten har ökat och vi har även fått tillgång till surfplattor. Dessa verktyg används regelbundet i undervisningen. Vi kan jobba vidare med att hitta bättre användningsområden och utnyttja de digitala verktygen bättre för att nå högre på SAMR trappan. ( SAMR är en fyrstegs-modell som beskriver olika nivåer att använda tekniken i lärandet.) Bristen i internetuppkopplingar har försvårat arbetet med tekniken på skolan. Eleverna på Hällingsjöskolan har en egen portfolio som följer dem från förskoleklass upp till år 5. Pedagogerna på skolan arbetar utifrån pedagogiska planeringar vilket tydliggör för både elever och vårdnadshavare vad som förväntas av dem. Alla klasser har arbetspass under veckan där de arbetar med sina individuella mål från IUP:n. Nationella prov årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar 2011 2011 2011 Antal elever i årskurs 3 14 13 7 7 7 6 Andel elever som klarat samtliga delprov i: Matematik 9 9 6 4 3 5 Svenska / Svenska som andraspråk 6 9 5 5 1 4 Källa: Verksamhetssystem Sammanfattande reflektion utifrån enhetens resultat De nationella prov i matematik och svenska för år 3 som genomförts visar att vi noggrant behöver se över och analysera hur vi ska arbeta för att få större måluppfyllelse. Strategier för vidareutveckling Alla elever ska få förutsättningar att nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt. Läraren i år två kommer att vara med i förberedelserna kring årets nationella prov för treorna för att därmed få en förståelse och insikt i vad som krävs av eleverna och vilken undervisning/läromedel som då måste till. Vi bör också involvera speciallärare och specialpedagoger i detta arbete. Detta tror vi kan vara till hjälp för att ge våra elever möjligheter att nå så långt som möjligt. - 12 -
Vi behöver också hitta alternativa inlärningsmetoder och metoderna för att öka måluppfyllelsen hos eleverna. Vi har ett ständigt pågående utvecklingsarbete med våra pedagogiska planeringar liksom med de skriftliga omdömena. Detta kommer vi att fortsätta med, vi har tankar om att vi måste samarbeta mera i arbetslagen kring detta. Vi lär ständigt nytt inom IT. Vi tar hjälp av kommunens IT-pedagoger och försöker hela tiden hålla oss uppdaterade. Vi har också utsett en pedagog på skolan som är IT-ansvarig. Vårt nya prioriterade mål är: På Hällingsjöskolan ska vi öka samverkan mellan grupper/klasser för att lära tillsammans och av varandra. Enhetens kompetensutvecklingsplan För större möjligheter till högre måluppfyllelse för samtliga elever ska pedagogerna på Hällingsjöskolan finna fler alternativa inlärningsmetoder och se över sina lärmiljöer. Fler gemensamma teman där pedagogerna samarbetar ger fler kontaktpunkter som skapar större möjlighet för variation, lust och lärande. Pedagogerna behöver ta del av inspirerande modeller, lärmiljöer och föreläsningar för att bättre kunna stödja och utmana eleverna i deras kunskapsutveckling. - 13 -
Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Alla ska ha grundläggande kunskap om resursanvändning och förstå att de val man gör har betydelse. Målet är valt utifrån att vi anser att det är viktigt att känna till att våra resurser är begränsade och att man som enskild individ kan göra skillnad. Vi vill att eleverna ska få en förståelse för att var och en har del i framtiden. Alla elever på Hällingsjö skola ska känna att de kan påverka, ta ansvar och vara delaktig i sin undervisning. Strategier för att nå målet Alla klasser arbetar kontinuerligt med resursanvändning/miljö på något sätt. Hällingsjöskolan arbetar med klassråd, elevråd, delaktighet vid pedagogiska planeringar och utvecklingssamtal. Eleverna arbetar kontinuerligt med sina mål från IUPn. Resultat och måluppfyllelse Brukarenkäterna visar att vi behöver arbeta mer med att få eleverna att se sin medverkan i planeringen av sitt skolarbete. De önskar större delaktighet och behöver aktivt träna sig att ta ett allt större ansvar. Vi pedagoger ska bli bättre på att ta tillvara elevernas åsikter och låta deras röster bli hörda. Varje dag arbetar pedagogerna tillsammans med eleverna kring resursanvändning. Vi tänker på att släcka lampor, vara sparsamma med pappersförbrukning och stänga av elektriska apparater när de inte används. Nyckeltal ur brukarenkäten, elevernas ansvar och inflytande, åk 2 Andel elever på enheten som lämnat svar 3 eller 4 2011 Andel elever på enheten som lämnat svar 3 eller 4 Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 100% 69% 91% Jag får vara med och planera mitt skolarbete 73% 81% 90% Jag (som vårdnadshavare) upplever att skolan uppmuntrar mitt barn att ta egna initiativ och eget ansvar Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun 87% 90% 92% - 14 -
Nyckeltal ur brukarenkäten, elevernas ansvar och inflytande, åk 5 Andel elever på Andel elever på enheten som lämnat enheten som lämnat svar 3 eller 4 svar 3 eller 4 2011 Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 75% 65% 91% Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan. 100% 31% 90% Jag (som vårdnadshavare) upplever att skolan uppmuntrar 50% 77% 92% mitt barn att ta egna initiativ och eget ansvar Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Vi måste arbeta fram en modell som visar att eleverna känner sig mer delaktiga i att planera sitt skolarbete. Eleverna behöver bli mer delaktiga i framtagandet av pedagogiska planeringar och det är oroväckande att de äldre eleverna känner så låg möjlighet att påverka, det måste vi givetvis arbeta mycket aktivt med. Våra prioriterade mål: Eleverna ska ha stor påverkan på sitt skolarbete och deras åsikter ska tas tillvara i så många sammanhang som möjligt. Enhetens kompetensutvecklingsplan Det här är ett område som ständigt behöver utvecklas. Vi behöver fortlöpande diskutera i vilka sammanhang vi kan utveckla elevernas delaktighet. Vi ska bl.a. fortsätta att utveckla de formella möten där demokratiska processer tränas, dvs klassråd, elevråd och stormöten. Ett annat område som vi behöver fundera kring är utvecklingssamtalen. Vi ska utgå från att de vill och kan ta ett allt större ansvar och ge dem ett allt större inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Vi ska ständigt bli bättre på delaktighet och medansvar för våra elever. Elevinflytande kommer att tas upp till diskussion i många sammanhang framöver och vi håller utkik efter lämplig fortbildning. - 15 -
Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Målet under läsåret har varit att få föräldrar delaktiga i vår verksamhet och få en dialog kring barnets lärande. Strategier för att nå målet Alla klasser har föräldramöte i början av höstterminen. Utvecklingssamtal erbjuds samtliga föräldrar en gång per termin. Klasslärarna skriver veckobrev för att föräldrar ska känna sig informerade om vad som händer i skolan. Pedagogiska planeringar skickas också hem. Förskoleklassen använder sig av en kontaktbok som går som en bro från skolan till hemmet. Där i skriver man om praktiska saker men också om frågor och funderingar som kan komma upp. Hällingsjöskolan har brukarrådsmöte två gånger per termin. På brukarrådsmötet deltar föräldrarepresentanter från samtliga klasser, rektor samt en lärarrepresentant. Mötesanteckningar skrivs som sedan mailas ut till samtliga föräldrar via veckobrev. Mötesanteckningarna läggs även ut på hemsidan. Föräldrar är alltid välkomna att delta i verksamheten Resultat och måluppfyllelse Frågan om hur information når ut till vårdnadshavare har varit uppe på föräldramöte likväl som på brukarråd. Där har god samverkan skett och vi har tagit till oss synpunkter och gjort förbättringar utifrån det. Hällingsjöskolan är en liten enhet och det är lätt för vårdnadshavare att framföra synpunkter både till pedagoger och rektor Brukarenkäterna visar att vårdnadshavare i år 5 inte är nöjda med den information de får om sitt barn vid samtal på skolan medan resultatet i år 2 är mycket gott. Det får vi ta till oss och försöka analyser vad det beror på och arbeta vidare med hur vi ska förbättra oss på den punkten. En kommungemensam brukarenkät genomförs årligen. Syftet med brukarenkäten är att få reda på vad vårdnadshavare och elever tycker om kvalitén i verksamheten. Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Resultaten presenteras utifrån hur stor andel av brukarna som svarat 3-4. Brukarenkät, skola och hem, årskurs 2 Andel brukare på enheten som lämnat svar 3 eller 4 2011 Under utvecklingssamtalen har vi bra samtal om mitt barns utveckling och lärande (vårdnadshavares svar) Andel brukare på enheten som lämnat svar 3 eller 4 Andel brukare i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 100% 100% 96% Personalen på skolan tar hänsyn till mina åsikter (vårdnadshavares svar) 100% 89% 92% Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". - 16 -
Brukarenkät, skola och hem, årskurs 5 Andel brukare på enheten som lämnat svar 3 eller 4 2011 Under utvecklingssamtalen har vi bra samtal om mitt barns utveckling och lärande (vårdnadshavares svar) Andel brukare på enheten som lämnat svar 3 eller 4 Andel brukare i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 88% 63% 86% Personalen på skolan tar hänsyn till mina åsikter (vårdnadshavares svar) 80% 67% 90% Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Genom veckobrev, hemsidan och övrig information från skolan har föräldrarna möjlighet att hålla sig informerade. Vi kan ytterligare förbättra informationen genom att göra hemsidan tydligare och bättre uppdaterad. Utvecklingssamtalen är viktiga för att få information kring sitt barn och även att kunna påverka. Personalen utvecklar ständigt formen för samtalen och det är viktigt att eleverna är delaktiga i samtalen. Här måste vi förbättra oss för att föräldrar ska känna sig delaktiga. Vi använder oss av fronter för utvecklingssamtal och skriftliga omdömen. De skriftliga omdömena mailar vi hem innan utvecklingssamtalet. På kompetensutvecklingsdagar och pedagogiska för- och eftermiddagar har vi arbetat med styrdokumenten. Nytt prioriterat mål: På Hällingsjöskolan arbetar vi för att förbättra formen för utvecklingssamtal På Hällingsjöskolan har vi ett bra förhållningssätt/ bemötande mot varandra. Enhetens kompetensutvecklingsplan Med en webbansvarig pedagog kan vi hålla vår hemsida/frontersida uppdaterad och informativ och genom att samtliga pedagoger använder fronter som ett dagligt verktyg kan vårdnadshavare ta del av sina barns skolgång. Vi kommer att arbeta aktivt med bemötande på alla plan och det kommer att skapa förutsättningar för fler goda möten. - 17 -
Övergång och samverkan Samverkansformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Hällingsjöskolans mål har varit att övergången förskola-förskoleklass, förskoleklass-skola och byte till senareskolor skall bli så trygg som möjligt. Strategier för att nå målet Innan barnen börjar i förskoleklass på Hällingsjöskolan bjuder vi in föräldrar till ett informationsmöte då de visas runt i lokalerna och får berättat för sig om förskoleklassens verksamhet. Inför ett nytt läsår besöker förskoleklasspersonalen förskolan för att bekanta sig med kommande elever. Barnen får också komma upp till skolan innan för besök. Överlämnande sker både från förskola till förskoleklass, mellan årskurser om lärare byts samt vid byte till senareskolor. Vi har haft det i viss mån i form av fadderverksamhet, gemensamhetsdagar i tvärgrupper och temadagar ett par gånger under året. Hällingsjöskolan samarbetar på det sätt att en del av lärarna arbetar viss del på fritidshemmen, vilket är mycket positivt då man får se eleverna i en annan miljö och annan aktivitet. Fritidspedagoger finns knutna till klasserna 1, 2 och 3 där de stärker upp och bidrar med sin kompetens. Resultat och måluppfyllelse Hällingsjöskolan har inte haft de samverkansformer som vi hade hoppats på. Vi hade förhoppningar om en större samverkan mellan förskoleklass/skola och fritidshem. Siffrorna i brukarenkäten visar att vi behöver titta över elevernas delaktighet på fritidshemmen samt om det finns ett önskemål om att få hjälp med skolarbetet på fritidshemmen. En kommungemensam brukarenkät genomförs årligen. Syftet med brukarenkäten är att få reda på vad vårdnadshavare och elever tycker om kvalitén i verksamheten. Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Resultaten presenteras utifrån hur stor andel av brukarna som svarat med siffrorna 3-4 Nyckeltal ur brukarenkäten, samverkan mellan skola och fritidshem, åk 2 Andel elever på Andel elever på enheten som enheten som lämnat svar lämnat svar 3 eller 4 3 eller 4 2011 Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 Jag får vara med och påverka vad vi ska göra (på fritidshemmet) 90% 60% % - 18 -
Jag får hjälp med mitt skolarbete (på fritidshemmet) 70% 53% % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Siffrorna i brukarenkäten visar att vi behöver titta över elevernas delaktighet på fritidshemmen samt om det finns ett önskemål om att få hjälp med skolarbetet på fritidshemmen Enhetens kompetensutvecklingsplan Förskollärare och fritidspedagoger har under de pedagogiska förmiddagarna arbetat med att sätta sig in i vad läroplanen Lpo 11 betyder för deras verksamhet. I det pedagogiska området har vi startat ett utvecklingsarbete för att få bättre övergångar och lära känna varandras verksamhet. Vi behöver stärka upp arbetet på fritidshemmet och se över våra lärmiljöer där. Vi behöver också se om det finns önskemål om läxläsning och hur vi kan bidra till det. - 19 -
Fokusområde För att säkerställa barn och elevers utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv valde kommunal förskola och grundskolan att vid halvårsskiftet 2011 organisera alla enheter i kommunen i sex (likvärdiga) pedagogiska områden. Inom varje område finns ett antal förskolor och grundskolor. Alla områden har fem mål att utgå ifrån i sitt samarbete. - Att stärka och utveckla det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv - Att utveckla kommunikationen och förverkliga verksamheternas pedagogiska utvecklingsområden för all personal - Att utveckla ledarteam för hållbart ledarskap - Att tillsammans tydliggöra den kommunala verksamhetens kvalitet gentemot brukarna - Att arbeta för att den gemensamma målbilden Rötter & Vingar får ett innehåll. Pedagogiskt område 1 omfattar den östra delen av Härryda kommun. Tre förskolechefer och tre rektorer arbetar i området och tillsammans har vi ansvar för ca 1100 barn och elever i åldrarna 1-16 år. Fagerhults förskola ca 65 barn Gärdets förskola ca 95 barn Björkängens förskola ca 95 barn Älmhults förskola ca 55 barn Hindås förskola ca 55 barn Familjedaghem Hindås ca 20 barn Familjedaghem i Rävlanda ca 25 barn Hindås skola F-5 ca 220 elever Hällingsjö skola F-5 ca 120 elever Rävlanda tidigaredel F-3 ca 130 elever Rävlanda senaredel 4-9 ca 225 elever Samarbetet i det pedagogiska området sker på olika sätt. Vi har regelbundna möten mellan förskolechefer och rektorer i området. Elevhälsoteamet är gemensamt för skolorna i området och leds av en EH-rektor. Förskolorna har ett centralt förskoleteam för alla förskolor i kommunen. - 20 -
Pedagogerna träffas vid gemensamma kompetensutvecklingsdagar och vid överlämningar mellan enheterna. Vid beskrivningen av det prioriterade målet nedan har arbetet skett i ledningsgruppen. Prioriterat mål för det pedagogiska området Vi ska arbeta runt barn i behov av stöd och skapa en röd tråd för alla barn i ett 1-16 perspektiv. Syfte: Att få en gemensam bild av behoven i området Att utveckla verksamheten för barn som behöver särskilt påhittiga pedagoger Strategier för att nå målet Vi har under hösten arbetat med följande tre frågeställningar 1.Vilka behov ser vi? Vi har delgivit varandra hur vi arbetar med förhållningssätt och lärmiljöer. Vi har gått igenom och reviderat Överlämning Östra området Vi har tillsammans med specialpedagoger för förskolan och specialpedagogen i område 1, gått igenom behoven i området och analyserat dessa. Förskolans stödteam får in fler ansökningar avseende pojkar än flickor. Vi ser att när eleverna kommer till senaredelen är det många som brister i läsning och läsförståelse. 2.Hur kan vi fortbilda personalen? Vi planerar gemensamma fortbildningstillfällen för våra pedagoger Vi har inventerat vilka kompetenser som finns i de olika stödteamen och stödfunktioner i kommunen samt hur vi kan använda dem i vår fortbildning för pedagogerna 3.Hur kan vi arbeta förebyggande / främjande? Öka förståelsen för varandras verksamheter i alla led. Gemensam APT i området Skapa en referensgrupp av intresserade pedagoger från de olika verksamheterna Punkt 2 och 3 arbetar vi vidare med under 2013 Resultat och måluppfyllelse Vi ser en ökad nyfikenhet bland pedagogerna för varandras verksamhet Organisationen med pedagogiska områden har fungerat mycket väl. Det har varit ett stöd och en tillgång i ledningsarbetet. Pedagogiska området har varit ett forum för olika frågor och riktlinjer. Det är positivt att dela och lära. - 21 -
Strategier för vidareutveckling och ev. kompetensutvecklingsinsatser för området Förankra strategierna för det pedagogiska området på alla enheter. Vi vill prioritera utbyte av erfarenheter mellan pedagogerna i form av besök på varandras verksamheter. Pedagogerna i förskola / förskoleklass i Rävlanda och Hällingsjö gör ett arbetsbyte under en vecka våren 2013. Referensgruppen ska ansvara för ökad samsyn kring specifika områden t.ex. IKT och överlämningar. Samverkan mellan enheterna på Lärstämmans eftermiddag. Gemensamt brukarråd för området 16/4 kl.18.30 Fortsätta arbetet med Rötter och vingar i det pedagogiska området. Läsprojekt på grundskolorna i området - 22 -