Framtidens skolor i Gråbo - inriktning

! 1 Infrasupport Personalenheten Mia Gottfridson Granath Personalutvecklare 0302-52 12 57 Framtidens skolor i Gråbo - inriktning Bakgrund Sveriges ledande miljökommun Lerums kommun har visionen att år 2025 vara Sveriges ledande miljökommun. Kommunens klimatstrategi, som antogs av kommunfullmäktige i december 2010, ger viktig vägledning för hur visionen ska bli verklighet, inte minst inom skola och lärande. Klimatstrategin siktar mot att kommunen ska bidra till det så kallade tvågradersmålet, vilket ställer mycket stora krav på utveckling och förändring av kommunen. För att klara detta uttalar kommunfullmäktige Lerums kommuns klimatstrategi innebär att kommunen ska bidra till kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning, skapa förutsättningar för boende och verksamma i kommunen att göra klimatsmarta val. Strategin identifierar dessutom ett särskilt behov av att ge kommande generationer i Lerums kommun, de vars samhälle vi förvaltar, Sveriges bästa förutsättningar för att leva klimatsmart och miljövänligt. Kommunfullmäktige trycker därför på skolans roll och uttalar: Ge barn och unga Sveriges bästa förutsättningar för att leva klimatsmart och miljövänligt. Det utvecklingsarbete som sker inom ramen för Framtidens skolor i Gråbo är en grundläggande del arbetet att nå Visionen och att klara klimatutmaningen. LERUM400, v 1.0, 2008-05-26 Förbättrade resultat Resultaten i Sveriges skolor sjunker i jämförelse med andra länder. Det visar bland annat OECD:s PISA-undersökning från 2009. Lerum visar relativt goda resultat när det gäller kunskap, trygghet och nöjdhet, men kommunens skolor kan prestera bättre. Det visas bland annat i de så kallade Salsa-undersökningarna. Lerums politiska vilja har under senare tid förtydligats och kommunens vilja är att skapa en skola i toppklass samt att Lerums skolor ska stå för god kvalitet, visionärt tänkande och tillhandahålla en undervisning med både spets och bredd. Under senare tid har flera av varandra oberoende undersökningar visat att för att nå resultat i skolan, med hög måluppfyllelse, nöjda brukare och trygga elever

! 2 måste Lerums kommun ännu mer fokusera på: Rektor som pedagogisk ledare för sin skola och personal Lärare som pedagogisk ledare i sitt klassrum Målinriktat arbete mot goda resultat/måluppfyllelse som ska premieras. Täta uppföljningar av resultat Mer tid mellan lärare och elev Personal med rätt kompetens Enhetlig vilja bland politiker och personal på alla nivåer En modern arbetsplats med tidsenligt undervisningsstöd (IKT) Höga förväntningar på elever och personal Detta kräver samarbete och goda relationer på alla nivåer. För att förbättra resultaten behövs en tät dialog och regelbunden uppföljning mellan politiker och tjänstemän, chefer och rektorer, rektorer och lärare, lärare och elever samt fackliga representanter och företrädare för arbetsgivaren. För att skapa den bästa undervisningen på våra skolor måste vi dra nytta av arbetslagets kompetens. Samarbete och specialisering av kompetens i arbetslaget samt mer tid mellan eleven och läraren är nödvändigt för att nå god måluppfyllelse. Forskning visar att det är i mötet mellan lärare och elev som utveckling och därmed bättre måluppfyllelse sker. För att detta ska ske behöver medarbetarna naturligtvis fokusera på elevens resultat. Det kräver i sin tur större flexibilitet för att ge varje elev bästa möjliga förutsättningar att nå goda resultat. Arbetsgivaren ser utifrån detta ett behov av ett ändrat synsätt, från tidsorienterat till uppdragsorienterat förhållningssätt. Höga förväntningar på varje elev och på skolans ledning tillsammans med lärare och annan skolpersonal, kan göra stor skillnad för varje elevs möjlighet att lyckas i skolan. Så arbetar vi i Framtidens skolor i Gråbo Sveriges ledande miljökommun Visionen att bli Sveriges ledande miljökommun 2025 förutsätter engagerade och medvetna medborgare. Skolan spelar här en avgörande roll. Som ett led i att bli Sveriges ledande miljökommun är fokus på hållbar utveckling en naturlig del av vardagen. Hållbar utveckling förutsätter insikt, kunskap och medvetenhet om sitt eget och andras beteende och dess betydelse för de val vi gör, det sociala samspelet i vardagen och vår påverkan i framtida utveckling både i närmiljön och i omvärlden. Alla medarbetare och elever utbildas därför i personlig utveckling och ledarskap.

! 3 Uppdraget i fokus I Framtidens skolor i Gråbo står uppdraget i fokus. Uppdraget styrs av uppsatta mål och de resultat man vill nå. Hur uppdraget ska utföras formas i dialog mellan skolledning och medarbetare utifrån de mål som finns uppsatta för verksamheten. Ett uppdragsstyrt förhållningssätt innebär ökat förtroende för såväl den enskilda medarbetarens som arbetslagets kompetens och kreativitet i hur uppdraget ska utföras. I bilaga 6 till HÖK10 framgår parternas gemensamma ståndpunkt att "Lärares arbete med elever är avgörande för hur elever kommer att lyckas och hur Sverige framgångsrikt kan hävda sig internationellt. Läraruppdraget är komplext och ställer stora krav på varje lärare och ett professionellt samarbete dem emellan för att möjliggöra en ökad måluppfyllelse för elever." För att åstadkomma detta är möjligheterna till gemensam planeringstid avgörande. En anpassning till varje elevs förutsättningar att nå målen förutsätter också en ökad flexibilitet när det gäller kompletterande stöd. För att fler elever ska nå målen erbjuder vi därför eleverna möjligheten att undervisas även under loven. Entreprenöriellt lärande Det entreprenöriella lärandet genomsyrar skolornas pedagogiska utformning. Utmärkande för entreprenöriellt lärandet är bland annat synen på elevens lärande som en helhet. Det ställer högre krav på den gemensamma planeringen kring elevens lärprocess för att nå ökad måluppfyllelse. Planering och utveckling av den pedagogiska verksamheten sker i samspel med alla inblandade. Ett väl fungerande entreprenöriellt lärande förutsätter delaktiga pedagoger och elever. Att arbeta i Framtidens skolor i Gråbo kommer att innebära ett tätt samspel mellan pedagoger och elever. Ett entreprenöriellt förhållningssätt förutsätter stöd i det lärande och de vägar varje elev väljer mot uppsatta mål. Det förutsätter att varje pedagog och varje vuxen som finns i verksamheten är villig att fungera som en coach, en vägledare och handleda eleverna i de projekt som successivt kommer att växa fram. Det kommer att ställa stora krav på kontinuerlig dokumentation och uppföljning. Arbetslaget "Lärare behöver träffas för att samarbeta i arbetslag och tillsammans utvärdera sina arbetsmetoder, dela med sig av framgångsrika arbetssätt, diskutera sig fram till gemensamma tolkningar av t e x mål och bedömningsunderlag eller besöka varandras klassrum." (Läraravtalet 2010 - nya möjligheter till en bättre skola) Arbetslaget kommer att spela en avgörande roll för uppdraget då elever och pedagoger som ingår formar sin egen vardag. Det entreprenöriella lärandet förutsätter en gemensam planering, en ständig dialog och ett samspel mellan alla

! 4 berörda för att nå målen. Vid exempelvis uppstart av olika projekt/arbetsområden kommer mycket tid att behöva läggas på planering för att sedan, ju mer arbetet formas, övergå till handledning då eleverna finns i verksamheten. Det kan innebära att pedagogerna, en arbetsvecka, arbetar mer intensivt för att sedan, utifrån behov, använda tiden mer flexibelt. Utveckling, inflytande och delaktighet För att kunna motivera höga förväntningar på elever och personal förutsätts en verksamhet i ständig utveckling. Den sker i en organisation som ger förutsättningar och möjligheter för dem som verkar där. Ständig utveckling innebär därför en ständig kompetensutveckling av medarbetarna i enlighet med verksamhetens mål. Personalens kompetens och förmåga att leda eleverna genom lärprocessen är en av nycklarna till förbättrat resultat, ökad måluppfyllelse och förbättrad produktivitet i verksamheten. En förutsättning för utveckling är att alla vill vara delaktiga i den. Vilja att vara delaktig uppstår när man är med och påverkar sin vardag. En skola i ständig utveckling förutsätter en flexibel organisation som formas av pågående arbete. Det kräver i sin tur flexibla arbetsförhållanden som formas av dem som arbetar i verksamheten. Skolorna kännetecknas också av det nära samarbetet med näringsliv och forskning vilket bidrar till den ständiga utvecklingen. Samarbetet ger eleverna nya förutsättningar att pröva - och ompröva - sina kunskaper. För pedagogerna innebär samarbetet ett utifrånperspektiv på verksamheten och en möjlighet att genom forskning och utveckling ständigt utveckla nya arbetsmetoder kopplat till empirisk forskning. Omvärldsanalyser utgör därför en självklar del i utvecklingsarbetet. Ständig utveckling förutsätter också täta uppföljningar av resultaten. Uppföljnings- och utvärderingsmetoder som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet möjliggör jämförelser med andra ledande organisationer och bidrar till verksamhetens ständiga utveckling. Ett systematiskt kvalitetsarbete ska ligga till grund för allt arbete i Framtidens skolor i Gråbo. Det innebär att alla i organisationen ska vara medvetna om ramar och förutsättningar, en öppen organisation där alla har insyn och ges ansvar utifrån givna ramar. Alla som arbetar här ska ha inflytande och vara delaktiga i den utveckling som sker. Planering av verksamhet, arbetstider och pedagogik sker i samspel mellan rektor, medarbetare och övriga. I olika forum sker olika slags planering. Gemensamt utarbetade handlingsplaner styr verksamhetens inre arbete. Att erbjuda elever en helhet innebär också att erbjuda alla medarbetare en helhet. Det innebär insyn i ekonomi, organisation, nuvarande och kommande utveckling och förutsätter delaktighet och möjlighet att påverka sina egna arbetsvillkor. Det

! 5 förutsätter tydliga mål, givna forum för information och en medvetenhet om i vilka forum man kan framföra synpunkter. Rektor som chef och pedagogisk ledare I Framtidens skolor i Gråbo har det målinriktade arbetet en central plats och kopplingen mellan goda resultat och god löneutveckling är tydlig för medarbetarna. En medveten organisation förutsätter en tydlig och resultatorienterad skolledning. Rektor kommunicerar ramar och förutsättningar och har höga förväntningar på elever och personal. Positiv utveckling uppmärksammas och det är rektors ansvar att lyfta sambandet mellan bra lärare, bra arbetssätt och resultat och sedan premiera detta. Rektor har det yttersta ansvaret för att eleverna når förväntade resultat. Rektor ansvarar för att ge pedagoger de förutsättningar som krävs. Modern teknik För att fullt ut möjliggöra ett entreprenöriellt lärande behöver elever kommunicera, dels med människor i sin omgivning, dels med företag men också med människor i andra länder. I Framtidens skolor i Gråbo tillhandahålls väl beprövade lyckosamma utbildningsverktyg som blandas med den senaste tekniken. Detta möjliggör information och kommunikation på olika sätt. Omvärldsspaning och - analys kräver en modern arbetsplats med tidsenligt undervisningsstöd (IKT). Det innebär att alla pedagoger har tillgång till den teknik de behöver för att planera, följa upp och utvärdera de processer som sker, elevers prestationer, de projekt man arbetar med i verksamheten mm, men också för att ligga i framkant avseende omvärld. Alla pedagoger ges förutsättningar att hantera de verktyg de förväntas arbeta med. Arbetstid Arbetstiden är kopplat till uppdraget och verksamhetens behov. Semestertjänst med årsarbetstid innebär för den enskilde pedagogen att arbetstiden per vecka varierar över året men regleras årsvis. Årsarbetstiden är ett resultat av förtroendet mellan rektor och pedagog där arbetstidens förläggning utgår från verksamhetens behov. Arbetstiden används och disponeras i arbetslaget. Utifrån arbetsårets uppoch nedgångar har medarbetaren möjlighet att i dialog med rektor och kollegor ta ledigt vid andra tidpunkter än i samband med elevernas lov. Arbetsmiljö För att åstadkomma hög kvalitet förutsätts att arbetet utförs under bra arbetsförhållanden, såväl fysiska som psykosociala. En god psykosocial

! 6 arbetsmiljö är resultatet av flera faktorer. Frihet att utforma sitt arbete och att också få ta ansvar för det, är två av dem. Förändringen av fokus från tid till uppdrag möjliggör för medarbetarna att i större grad påverka sin egen arbetssituation. Uppdraget i fokus innebär också tillit och förtroende mellan rektor och pedagog. Höga förväntningar bidrar till goda prestationer under förutsättning att medarbetarna har möjlighet att uppfylla förväntningarna. Den avgränsade arbetstiden som en semestertjänst innebär, att arbetsdagen är slut när man lämnar sin arbetsplats, beskrivs ofta som en viktig faktor för en förbättrad psykosocial arbetssituation för flertalet lärare. Vår förhoppning är därför att den tydligare avgränsningen av uppdrag och arbetstid kommer att bidra till upplevelsen av förbättrad hälsa hos medarbetarna. Kompetensutveckling För såväl personalen som verksamheten är det viktigt att kompetensutveckling ges utifrån enskilda behov med fokus på verksamhetens utveckling. Det innebär att personalen i Framtidens skolor i Gråbo kommer att ha ett nära samarbete med forskning och utveckling genom forskartjänster, internationella kontakter och utbyten med högskolor, universitet och näringsliv. Genom den nära koppling till forskning får medarbetarna direkt till sig nya vetenskapliga rön inom det pedagogiska området som bidrar till ständig utveckling av verksamheten. Det unika konceptet kommer att innebära såväl nationell som internationell uppmärksamhet varför medarbetarna är goda ambassadörer för sin verksamhet och gärna presenterar den för intresserade. Arbetet i Framtidens skolor i Gråbo förutsätter en tillitsfull relation mellan rektor och personal. Rektorn har förtroende för personalens kompetens och personalen tar ansvar för sitt uppdrag. Personalens kompetens och förmåga att leda eleverna genom lärprocessen är en av nycklarna till förbättrat resultat, ökad måluppfyllelse och förbättrad produktivitet i verksamheten. Elisabeth Westin Fredrik Zeybrandt