Kritisk granskning av forskning Kvalitativa metoder Malin Ander Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap malin.ander@pubcare.uu.se Denna del: Kvalitativ metod Föreläsning 1: Att genomföra en kvalitativ studie Föreläsning 2: Att granska en kvalitativ studie Seminarieuppgift Seminarium Målet med denna föreläsning Att ge en övergripande introduktion till vad kvalitativa metoder är och hur och när de kan användas Disposition Vad är kvalitativa metoder och hur skiljer de sig från kvantitativa? Hur ser den kvalitativa forskningsprocessen ut? Tre exempel på kvalitativa metoder Vad är kvalitativ metod? Ett paraplybegrepp Kan definieras utifrån analysmetod språkliga som leder till resultat i form av text Olika forskningstraditioner och metodansatser Skiljer sig åt vad gäller intressefokus Begrepp som är bra att känna till Ontologi Epistemologi Metodologi Metod 1
Vetenskapsfilosofi Hur ska ett fenomen tolkas? Vilka frågor kan man ställa? Vilken metod eller vilka metoder är lämpliga? På vilka sätt kan man analysera data? Att formulera syftet När passar kvalitativa ansatser? Syftet ska avgöra design, datainsamling och analys Endast lite är känt Generera hypoteser Definiera begrepp Förstå samband (samband mellan olika delar i ett upplevt fenomen) Eftersom kvalitativ metod inte syftar till att mäta kvantiteten hos en företeelse utan till att upptäcka en eller flera kvaliteter har den inte samma typ av mätproblem som kvantitativ metod utan istället ett upptäckarproblem, för att minska detta bör man: Urval Miljöer Tillvägagångssätt Samspel Maximera variation 2
Kvalitativ och kvantitativ Induktion och deduktion (empiristyrd och teoristyrd) (Lite förenklat) Induktion Ostrukturerad Variation Det unika Deduktion Strukturerad Likhet Det genomsnittliga Kvalitativ Begrepp söks utifrån empiri Kvantitativ Empiri studeras utifrån begrepp Ostrukturerad och strukturerad (ej osystematisk!) Variation vs. Likhet Kvalitativ Kvantitativ Kvalitativ Kvantitativ Procedur, datainsamling och frågeställningar kan revideras Flexibilitet och anpassning till data som insamlas Procedur, datainsamling och frågeställningar revideras ej Strukturerad datainsamling Strategiskt (purposive) eller teoretiskt urval N=? Representativt urval N=X Datainsamlingsmetoder med lite struktur Urval Urvalet bestämmer vad vi har underlag att säga något om Informationsrikedom Antalet beror på hur stor variationen i det undersökta fenomenet kan tänkas vara Antalet bestäms ej på förhand Mättnad (saturation) = när ytterligare datainsamling inte tillför någon ny kunskap (OBS! ingen objektiv storhet) Kvalitativ Det unika vs. Det genomsnittliga Mål: att beskriva alla observationer Kvantitativ Mål: att beskriva genomsnittet av alla observationer 3
Forskningsprocessen Olika faser pågår parallellt Systematik, flexibilitet och öppenhet Tyngdpunkten ligger oftast i slutet av processen Att insamla data för en kvalitativ studie Datainsamlingsmetoder Vilken form av datainsamling kan ge så relevanta data som möjligt för syftet? Många vägar till kunskap Olika vägar representerar kunskap med olika nyanser Datainsamlingsmetoder Observationer - beteenden Intervjuer - upplevelser, uppfattningar Skriftligt material upplevelser, uppfattningar Audiovisuellt material upplevelser, uppfattningar samt beteenden Ostrukturerade - induktivt Strukturerade - deduktivt Observationer Observationer Ostrukturerade observationsdata kan erhållas via deltagande observation där data antecknas som exempelvis fältanteckningar. Forskaren deltar i gruppen som studeras. Används ofta i etnografiska och grounded theory studier. Strukturerade observationsdata kan erhålls via exempelvis ett strukturerat observationsschema innehållande tydliga och precisa definitioner av olika beteenden inklusive tex frekvens och intensitet av dessa. 4
Observatörer Intervjuer Deltagande Iakttagande Strukturerade Semistrukturerade Ostrukturerade Strukturerad intervju Semistrukturerad intervju Samma frågor ställs till alla Alla svar ska kunna kategoriseras i någon specifik svarskategori Samma frågor kan ställas i ett frågeformulär Samma frågor ställs till alla informanter Öppna svarsmöjligheter Semistrukturerad intervju forts - exempel Fokusgruppintervju/gruppintervju Ca 5-8 personer Diskussion utifrån semistrukturerade frågor Intervjuare + observatör Interaktion iakttas Syfte - att beskriva viktiga aspekter av God vård Fråga - Vad är viktigt för att du skall känna att du får en God vård? 5
Ostrukturerad intervju - exempel Informanten tillfrågas om ett eller flera frågeområden Frågeföljd och ordalydelse avgörs, åtminstone i viss utsträckning, av intervjusituationen och informantens svar Frågorna är så formulerade att de kan uppfattas på olika sätt Frågeställning klar Syfte - att beskriva fenomenet God vård Frågeområde - Vad innebär God vård för dig? Allmänt Motivera informanten att berätta Skapa tillit - ge bekräftelse Poängtera att man vill lära Lyhördhet Flexibilitet Var konkret Vid intervju Gör provintervjuer med personer med erfarenhet av det aktuella fenomenet Spela in Börja med det näraliggande Formulera frågor så att de matchar informantens förmåga Ställ frågor i logisk följd Ställ följdfrågor Värdera inte svar Vid intervju Skriftligt material Audiovisuellt material Till exempel: Brev/e-post Chat Dagböcker Forum Foto Videoinspelningar Ljudinspelningar 6
Att analysera kvalitativa data Vid kvalitativa studier bearbetas ofta stora mängder av data Data analyseras ofta parallellt med att de insamlas En bra analys kräver färdigheter i analys samt förståelse av studieområdet Målet med den kvalitativa analysen Vill veta mer om hur något ser ut, vad det består av, vad vi kan kalla det och i vilket sammanhang det ingå Utveckla ny kunskap Leda fram till nya beskrivningar, nya begrepp eller nya teoretiska modeller Systematik och dokumentation viktigt! Beskrivning Begrepp Modell Analysnivåer Ska finnas logik mellan analysnivåerna: beskrivningar utgör grunden för att utveckla begrepp, och begrepp utgör grunden för att utveckla teoretiska modeller Bra att ta ställning till vilken ambitionsnivå analysen ska ha Typ av analys Variationsbredd eller gemensamma drag? Tvärgående eller länsgående? Teoristyrd eller datastyrd? Några möjliga felkällor vid analys Att kategorisera (generellt tillvägagångssätt) Haloeffekten - någon detalj i materialet får alltför stor betydelse Luckor fylls i och mönster skapas Confirmation bias Hela materialet läses och läses åter, om ljudband finns avlyssnas dessa Meningsbärande enheter identifieras Meningsbärande enheter grupperas i ömsesidigt uteslutande kategorier Kategorier benämns i enlighet med innehåll Kategorier sammanförs ibland till tema 7
Graneheim & Lundman - innehållsanalys Latent och manifest innehåll Alltid någon grad av tolkning Meningsbärande enhet/meaning unit = konstellation av ord eller påståenden som relaterar till samma centrala mening genom innehåll och kontext Kondensering korta ner text samtidigt som behåller kärnan Kod benämningen på en meningsbärande enhet Kategori group of content that shares a commonality Kategori (Vad?) Uttömmande och omsesidigt uteslutande Ingen data relevant för syftet ska uteslutas för att det inte finns en kategori Ingen data ska passa i två kategorier detta är inte alltid möjligt när det handlar om komplexa mänskliga upplevelser En röd tråd genom koderna Består ofta av subkategorier Tema (Hur?) Hermeneutiska cirkeln En tråd av underliggande mening som går genom alla nivåer tolkande nivå Är inte nödvändigtvis ömsesidigit uteslutande Vem kategoriserar? En eller flera personer? Ett eller flera perspektiv? LvEssen 8
Reflektion vid analys av kvalitativa data Vilken inverkan hade jag på informanterna/de jag observerade? Vilken inverkan har min förförståelse och mina erfarenheter på hur jag uppfattar/kategoriserar/benämner data? Några kvalitativa metoder LvEssen Etnografi Etnografi - metod Syfte: Att beskriva och tolka sociala och kulturella strukturer/mönster och processer Avsikten är att bestämma vad ett observerat beteende betyder En individs eller grupps beteende/n studeras med observationer och intervjuer Fältanteckningar skrivs Intervjuutskrifter och fältanteckningar analyseras och tolkas Resultaten presenteras i tema Etnografi - forskningsfråga Etnografi - undersökningsgrupp Vilka värderingar påverkar personalens arbetsrutiner vid en psykiatrisk akutavdelning? En grupp - eller individer i en grupp LvEssen 9
Etnografi - redovisning av data Fenomenologi Beskrivning av en grupps/individs beteenden Syfte: Att beskriva människors upplevelser - livsvärldar - av ett fenomen Filosofi och forskningsmetod om det som visar sig LvEssen Fenomenologi - metod Fenomenologi - forskningsfråga En individs eller en grupps upplevelser studeras med intervjuer Meningsbärande enheter identifieras i intervjuutskrifter En beskrivning av vad och hur formuleras Fenomenets essens formuleras Vad innebär det att övervakas efter ett självmordsförsök? Syfte: Att studera sociala processer. Grounded theory Avsikten är att formulera en teori, en modell som förklarar ett fenomen Grounded theory - metod Datainsamling med intervjuer, observationer och skriftligt material Dataanalys, urval av informanter och insamling av data sker parallellt till dess att mättnad har uppnåtts Resultatet presenteras i form av en modell/teori över ett antal begrepp som är relaterade till varandra 10
Grounded theory - forskningsfråga Grounded theory - undersökningsgrupp Individer med erfarenhet av fenomenet Hur integreras en ny person i en arbetsgrupp? Två typer av kodning Öppen kodning Selektiv kodning Två grundläggande koder Substantiva koder Teoretiska koder Grounded theory - analys Grounded theory redovisning av data Beskrivning av en modell Villkor/betingelser Konsekvenser Litteratur Läsanvisningar Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. Tong, A., Sainsbury, P. & Craig, J. (2007). Consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ): a 32-item checklist for interviews and focus groups. International Journal for Quality in Health Care, 19(6), 349-357 Mays, N. & Pope, C. (2000). Assessing quality in qualitative research. BMJ, 320 (7226), 50-52. Artikel att granska till seminariet: Fergusson, P., Chikaphupha, K., Bongololo, G., Makwiza, I., Nyirenda, L., Chinkhumba, J., Aslam, A. & Theobald, S. (2010). Quality of care in nutritional rehabilitation in HIV-endemic Malawi: caregiver perspectives. Maternal and Child Nutrition, 6, 89-100. Övriga tips Creswell, J.W. (2006). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five Approaches. Sage Publications. Thousand Oaks, CA. Lantz, A. (2006). Intervjumetodik. Studentlitteratur. Lund. Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion. Studentlitteratur, Lund. Langemar, P (2012). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi att låta en värld öppna sig. Liber. Stockholm. 11