Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014
Externa (marginal)kostnader och statliga avgifter och skatter för 5 svenska, gränsöverskridande godstransporter Studie på uppdrag av Ostkusthamnar VTI notat 10 2013 (Inge Vierth, Anna Mellin, Rune Karlsson) Externa (marginal)kostnader är de kostnader som varje (ytterligare) fordonskilometer/fartygskilometer förorsakar för andra trafikanter, boende, skattebetalare mm. och som företagen/resande inte betalar för Statliga avgifter och skatter: bränsleskatter, fordonskatt, vägavgifter, banavgifter, farledsavgifter, lotsavgifter, passageavgifter (Öresundsbro, Kielkanal) Internaliseringsgrad: Statliga avgifter och skatter / externa (marginal)kostnader
Externa (marginal)kostnader för de olika trafikslagen Väg Järnväg Sjöfart Infrastruktur/Slitage Infrastruktur/Slitage Olyckor Olyckor Luftföroreningar (NOx, SO2, PM) Luftföroreningar Luftföroreningar CO2-emissioner CO2-emissioner CO2-emissioner Inte kvantifierat nedan eftersom plats- och tidsberoende Trängsel/knapphet Trängsel/knapphet (Trängsel/knapphet) Buller Buller (Buller) 3
5 gränsöverskridande godstransporter (verkliga fall) rött = väg, grönt = järnväg, blått = sjöfart Container Hamburg-Eskilstuna Trailer Düsseldorf-Smedjebacken Trävaror Norrköping-Rochefort Stål Borlänge-Benelux Container Gävle-Hamburg
4 alternativa transportkedjor för containertransport Hamburg - Eskilstuna 1) GÖTEBORG - Fartyg (1035 TEU) Hamburg Göteborg, kombitåg Eskilstuna, lastbil 2) SÖDERTÄLJE - Fartyg (405 TEU) Hamburg Kielkanal Södertälje - lastbil 3) VÄSTERÅS - Fartyg (330 TEU) Hamburg Kielkanal Västerås - lastbil 4) LAND - Kombitåg Hamburg-Travemünde, färja Trelleborg, kombitåg Eskilstuna, lastbil 5
Beräkning av externa kostnader, skatter och avgifter samt internaliseringsgrader per godsenhet eller lastbärare Beräkning av externa marginalkostnader Handbok framtagen av EU-projekt IMPACT 2008 (europeisk el-mix antas och de indirekta externa kostnaderna för luftföroreningar och CO2-utsläpp inkluderas) NTM:s beräkningsmodell (Nätverket för Transporter och Miljö) för sjöfartens av luftföroreningar och CO2-emissioner Om externa kostnader för slitage, olyckor, luftföroreningar och CO2-emissioner inkluderas är de externa kostnaderna generellt högst för vägtransporter och lägst för sjötransporter Statliga avgifter och skatter från officiella källor Avgifter (per km) för sjötransporter är desto lägre desto längre sträckan är Avgifter (per km) för järnvägstransporter och vägtransporter på vissa motorvägar är mycket högre på kontinenten än i Sverige Typfordon/fartyg, fyllnadsgrader, rutter - avstämning med industriföretagen
Externa kostnader och internaliseringsgrad (avgifter/externa kostnader i %) per kedja och segment för containertransport Hamburg-Eskilstuna idag Avstånd (km) Slitage (kr) Olyckor (kr) Luftföroreningar (kr) CO 2 (kr) Totalt per fordon (kr) Totalt per container (kr) Internaliserings grad Alternativ 1: Containerfartyg (1036 TEU) till Göteborg, kombi och lastbil SJÖ Hamburg - Göteborg 604 153 516 32 048 185 564 179 33% JVG Göteborg - Eskilstuna 385 7 088 516 589 1 320 9 513 476 24% VÄG Till mottagare 11 13 6 3 22 22 66% Totalt 1 000 677 28% Alternativ 2: Containerfartyg (450 TEU) till Södertälje och lastbil SJÖ Hamburg - Södertälje 1 009 115 566 22 919 138 484 308 47% VÄG Södertälje- Eskilstuna 72 81 2 41 17 141 141 68% Totalt 1 081 449 54% Alternativ 3: Containerfartyg (330 TEU) till Västerås och lastbil SJÖ Hamburg - Västerås 1 096 125 530 26 934 152 464 462 44% VÄG Västerås - Eskilstuna 48 88 6 25 11 129 129 55% Totalt 1 144 591 47% Alternativ 4: Järnväg (inkl. järnvägsfärja) och lastbil JVG Hamburg-Travemünde 69 1 270 92 106 237 1 705 85 109% Travemünde- FÄRJA Trelleborg 222 30 466 7 698 38 164 734 24% JVG Trelleborg - Eskilstuna 582 10 714 780 891 1 996 14 381 719 24% VÄG Till mottagare 11 13 6 3 22 22 66% Totalt 884 1 560 29%
Externa (marginal)kostnader och internaliseringsgrader per container för transport Hamburg - Eskilstuna I Alternativ 4 LAND beräknas med 1 560 kr de högsta externa kostnaderna per container. Internaliseringsgrad: 28% Alternativ 1 GÖTEBORG har med 677 kr de näst högsta externa kostnaderna Internaliseringsgrad: 54% I Alternativ 3 VÄSTERÅS beräknas externa kostnader på 591 kr. Minsta fartyget (330 TEU) används på längsta sträckan Internaliseringsgrad: 47% I Alternativ 2 SÖDERTÄLJE beräknas lägre externa kostnader (449 kr) än i Alternativ 3, då sträckan är ca 60 km kortare och ett större fartyg (450 TEU) används Internaliseringsgrad: 29%
Minskning av vägtransporternas luftföroreningar tack vare miljöklasser (Euroklasser) för tunga lastbilar lastbilstransporternas luftföroreningar (g/kwh) har minskat sedan 1992 (Euroklass 1 obligatoriskt för nya fordon) till 2008/2009 Euro 5 obligatoriskt (2014 Euro 6) 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% -70% Nox PM HC CO -80% -90% -100% Euro 5 (2008/2009) jämfört med Euro 1 (1992/1993) Euro 6 (2014) jämfört med Euro 1 (1992/1993)
Beräknad maximal minskning av sjötransporternas luftföroreningar mellan idag och 2015 (NTM) Minskning av luftföroreningar idag (SECA 1,0% och NOx (Tier I) och 2015 med striktare krav för svavel (SECA 0,1% och NOx (Tier III för nya fartyg) 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% -70% -80% -90% -100% Containerfartyg (1) 2015 jämfört med idag Containerfartyg (2) 2015 jämfört med idag -100% 0% C Järnvägsfärja 2015 jämfört med idag Nox PM SO2
Internaliseringsgrad (%) per transportkedja och segment för Alternativ 1 Containertransport Hamburg-Eskilstuna idag och 2015 max Delvis kraftig ökning av internaliseringsgrader om dagens avgifter förutsätts Km Internaliseringsgrad (idag) Internaliseringsgrad (max 2015) Alternativ 1: Containerfartyg (1036 TEU) till Göteborg, kombi och lastbil SJÖ Hamburg - Göteborg 604 33% 99% JVG Göteborg - Eskilstuna 385 24% 24% VÄG Till mottagare 11 66% 66% Totalt 1 000 28% 33% Alternativ 2: Containerfartyg (450 TEU) till Södertälje och lastbil SJÖ Hamburg - Södertälje 1 009 47% 144% VÄG Södertälje- Eskilstuna 72 68% 68% Totalt 1 081 54% 100% Alternativ 3: Containerfartyg (330 TEU) till Västerås och lastbil SJÖ Hamburg - Västerås 1 096 44% 132% VÄG Västerås - Eskilstuna 48 55% 55% Totalt 1 144 47% 97% Alternativ 4: Järnväg (inkl. järnvägsfärja) och lastbil JVG Hamburg-Travemünde 69 109% 109% FÄRJA Travemünde-Trelleborg 222 24% 70% JVG Trelleborg - Eskilstuna 582 24% 24% VÄG Till mottagare 11 66% 66% Totalt 884 29% 42%
Slutsatser (Externa kostnader) Externa kostnader (per godsenhet eller lastbärare) är högst för vägtransporter, följt av järnvägstransporter och lägst för sjötransporter Olika antaganden om fordons- och fartygsstorlekar, utnyttjandegrader och rutter påverkar kostnadsnivån i de enskilda fallen och alternativen Sjöfartens externa kostnader är nästan uteslutande relaterade till emissioner här ligger sjöfartens stora utmaningar För landbaserade transportmedel utgör slitagekostnader de största externa kostnaderna. Kostnaderna skulle öka om buller och trängsel/knapphet inkluderas. Vägtransporternas luftföroreningar har minskat sedan början på 1990-talet tack vare att skarpare krav blir obligatoriska vid inköp av nya lastbilar. Sjötransporternas luftföroreningar förväntas minska kraftigt till följd av striktare krav för svavel (SECA 0,1%) och NOx (Tier III för nya fartyg) 12
Slutsatser (Infrastrukturavgifter och skatter) Avgifterna per lastbilskilometer på motorvägarna högre på kontinenten än i Sverige, (vägtullarna på de tyska och franska motorvägarna), för övriga vägar ligger avgiftsnivån i samma storleksordning Avgifterna för järnvägstransporter är genomgående högre i de berörda grannländerna än i Sverige För sjöfartens avgifter är ruttvalet av betydelse (Kielkanal) Faktumet att sjöfartens avgifter i princip inte är avståndsberoende innebär att sjöfartens avgifter per kilometer är särskilt låga för långa transportavstånd Farleds- och lotsavgifternas utformning (dvs. avgifter på hamn/farled) missgynnar tentativt transportkedjor med flera stopp
Slutsatser (Internaliseringsgrad) I våra exempel täcks de externa kostnaderna för vägtransporterna på kontinenten till över 100 % och i Sverige till drygt 50 % (exakt kvot bestäms av hur stor del av transporten som går på motorvägar respektive andra vägar) Motsvarande skillnad mellan Sverige och kontinenten för järnvägstransporter: internaliseringsgrad i Sverige 22-37 % och utanför Sverige över 100 %. För lastfartyg som går runt Danmark är internaliseringsgraden 10-30 % och för fartyg som passerar Kielkanalen 30-50 % Sjötransporternas internaliseringsgrad minskar med transportavstånd Avgifterna per gods- eller lastenhet minskar med ökad fyllnadsgrad
Slutsatser (utveckling) Varken volym och struktur av de externa kostnaderna eller utformning av regler, infrastrukturavgifter och skatter är inte statiska Nytt kunskapsunderlag om trafikens samhällsekonomiska kostnader tas fram
Tack för uppmärksamheten Inge Vierth, VTI (inge.vierth@vti.se) För mer information se VTI notat 10 2013 Inge Vierth, Anna Mellin, Rune Karlsson Externa kostnader och avgifter för fem svenska gränsöverskridande godstransporter