Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Vad har DU för förhoppningar/förväntningar på lektionerna i idrottsnutrition? Har DU fått kostundervisning tidigare? Är kostundervisning något som DU tycker är viktigt? Vad tänker DU på när du hör ordet kost? Vad påverkas DU av när du köper/väljer mat? Finns det något som DU undviker att äta? Varför? Har DU eller någon du känner specialkost? Frivillig eller pga. allergi/sjukdom? Lektionsinnehåll Kost Kroppen Energibalans Effekter av olämplig kosthållning Energigivare, näringsämnen Vätska Måltidsordning, tallriksmodellen Kost kring fysisk aktivitet Kosttillskott Alla delar är lika viktiga! Kost Vad är kost? Varför behöver vi äta? 1
Kost: de komponenter som ingår i en persons vanor beträffande mat och dryck. En allsidig, varierad kost är viktig för att kroppens behov av essentiella näringsämnen ska bli tillgodosett. Näring: ämne som tillförs organism och får denna att leva och växa Hälsa: enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition (1946) "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". Näringslära: den vetenskap som behandlar näringsämnenas förekomst, upptag och omsättning i kroppen. Näringslära innefattar också kunskap om näringsbehov, livsmedelskonsumtion och kostvanor samt sambandet mellan kost och hälsa. Det är ett tvärvetenskapligt område som berör många andra, t.ex. livsmedelshygien, -teknologi och - toxikologi, men också jordbruksproduktion och socioekonomiska faktorer, vilka bl.a. påverkar kostvanorna och därmed indirekt den enskildes näringssituation. Kroppen Är som en fabrik där kemiska processer ständigt pågår t.ex. ämnesomsättning : näringsämnen tas upp, bryts ned, omvandlas och omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen Metabolism = ämnesomsättning Katabolism : nedbrytande processer Anabolism : uppbyggande processer Intag = Förbrukning Negativ energibalans Positiv energibalans Energibalans Energibalans Trötthet Infektioner, sjukdomar Muskelnedbrytning Benskörhet Försämrad prestationsförmåga Förlorad träningsglädje 2
Kroppen Är som en maskin, måste ha bränsle för att fungera Fysisk aktivitet = ökat behov av energi Kroppen Vi består av: kolhydrater, fett, protein, vatten, mineralämnen, vitaminer (andelen vitaminer är mycket liten) Ca: 50-65% av vatten, 15-25% av fett, 15-20% protein, 5% mineralämnen, 1 % kolhydrater Maten har samma innehåll som vi själva Energi - kapaciteten att utföra ett arbete Energigivande näringsämnen: Fett, Kolhydrater, Protein kcal/kj/mj 1 kcal = 4,2 kj 1000 kj = 1 MJ Kalorier och kilojoule Kolhydrater Ett samlingsnamn för: stärkelse, socker, kostfiber Rekommendation: 50-60E% Källa: pasta, mjöl, bröd, potatis, ris, müsli, frukt, grönsaker Rekommendationer i gram kolhydrater per Kg kroppsvikt och dag Låg - medelintensitet: 5-7 g/kg/dag Medel hög intensitet: 7-10g/Kg/dag Extrem fysisk aktivitet: 10-12 g/kg/dag Lagras i kroppen som: Glykogen 3
Kostfiber Kan inte brytas ned i mag-tarmkanalen Vissa kan tas om hand av magtarmkanalens bakterier Ökar tarminnehållet Fördröjer magsäckstömning Ökar mättnadskänslan Skyddar mot tjocktarmscancer Finns i: fullkornsprodukter, frukt, rotfrukter Bör begränsas före hård fysisk aktivitet Vuxna bör äta 25-35g kostfiber per dag. Blodsocker Höjer långsamt: Pasta, bönor, fullkornsprodukter Höjer snabbt och kort: Banan, sportdryck, potatis Omättat Mättat fett transfett Rekommendation: 25-35E% Fett Finns i: olja, flytande margarin, fet fisk, avokado, nötter smör, margarin, feta charkprodukter, mejeriprodukter Fett Viktig energikälla Skyddar våra inre organ Ingår i hormoner Förser oss med fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror Isolerar och hjälper oss hålla kroppstemperaturen Framhäver smaker i mat Protein Finns mycket i: fisk, ägg, kött, mjölk, bönor Rekommendationer: 10-20 E% 0,8g/kg/dag Proteinbehov hos idrottare Normalaktiv: 0,8g/kg/dag Uthållighetsidrottaren: 1,2-1,8 g/kg/dag Styrkeidrottaren: 1,6-1,7 g/kg/dag 4
Protein Aminosyror Byggnadsmaterial i celler, vävnader Används för tillväxt och reparation Ingår i hemoglobin och hormoner Ingår i immunförsvaret Kan användas för energi Vitaminer Behövs i små mängder Har mycket viktiga uppgifter i kroppen Påskyndar kemiska reaktioner, deltar i utvinning av energi, bildandet av vävnad, ingår i hormoner och upptag av näringsämnen Vitaminer Mineralämnen Fettlösliga Vattenlösliga A, D, E, K B, C Finns i och omkring varje cell Ingår i skelettet och tänderna Påträffas i kroppsvätskor Hjälper immunförsvaret Tex Kalcium och Järn Hur mycket frukt och grönt? 500g/dag För att tillgodose behovet av vitaminer, mineralämnen och antioxidanter Förslag: 1 morot, ½ tomat, 1/3 paprika, 1 portion broccoli, 1 portion pizza sallad, 2 frukter. Fördelningen av frukt och grönt Frukost: paprika MM: frukt Lunch: broccoli, tomat MM: frukt Middag: morot, pizzasallad 5
Vatten Transporterar näringsämnen Reglerar kroppstemperaturen Deltar i kemiska processer Skyddar kroppen Vätskebehov vid fysisk aktivitet Ca 2 dl var 15-20:e minut 1-2 l för motionär, 2-3 l för idrottare Väg dig före och efter aktivitet Urinens färg Typ av svettning samt avkylning Sportdryck Sportdryck: innehåller framförallt vatten, enkla sockerarter, ofta maltodextrin och elektrolyter (salter). En vanlig motionär behöver oftast inte sportdryck i samband med träning. Undantag: - längre och hårdare pass över 90 minuter - aktiviteter i varmt, torrt klimat utan naturlig avkylning Energidryck Energidryck: En läskdryck som sägs vara uppiggande. Innehåller bla koffein och taurin. Kan vara farliga för barn och unga. Därav åldersgräns. Tex Red Bull, Magic Händer det att du sportdryck eller energidryck? Hur ofta? Varför? Vilka sorter/märken brukar du i så fall dricka? Hur vanligt tror du att det är att man dricker red bull? Hur vanligt tror du att det är att dricka red bull i samband med alkohol? Hur insatt var du om riskerna med energidryck? Frukost MM Lunch MM Middag KM Måltidsordning 6
Frukost En bra frukost innehåller: 1. Gröt, müsli, flingor med fil, mjölk eller yoghurt 2. Smörgås med pålägg och grönsaker 3. Frukt, bär eller juice Mellanmmål Yoghurt/fil med flingor/müsli Smörgås och mjölk eller juice Frukt Ska ge dig ¼ av dagens energiintag Lunch och Middag Tänk enligt tallriksmodellen! Ha gärna bröd till maten Avsluta med frukt Lunch och Middag ska vara lika stora och utgöra dagens största måltider Tallriksmodellen Grundmodellen: 1 del: Potatis, ris, pasta, bröd 1 del: Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär 1 del: Kött, fisk, kyckling, ägg, baljväxter Det finns tre olika tallriksmodeller En med mer energi för elitidrottaren, medel-högintensiv träning minst 5 gånger per vecka En med lagom energi för den vanliga motionären med 2-4 träningspass per vecka En med mindre energi för den sjuka, överviktiga, sängliggande eller stillasittande personen Mer energi Lagom energi Lite energi Mat före fysisk aktivitet Huvudmål 3-4h Mellanmål 1-2h Minska på mängden fiber och fett samt se till att inta tillräckligt med kolhydrater och vätska. 7
Återhämtningsmålet efter fysisk aktivitet Efter hårda träningspass bör man ha med sig ett mindre återhämtningsmål som innehåller både kolhydrater och protein T.ex. en drickyoghurt eller en risifrutti tillsammans med en banan, ett litet paket russin eller en skinkmacka Sämre återhämtning = större risk för infektioner Under/efter träning Kolhydrater (gram) Protein (gram) 1 litet paket (40 g) russin 30 1 2,5 dl fruktyoghurt 30 7,5-9 1 flaska (3,5 dl) drickyoghurt 40 10,5 3 dl nypon-/blåbärssoppa 30 0,5 5 dl sportdryck 30 0 1 Risifrutti Orginal/ + låglaktos 35 5 1 Risifrutti XL 40 7 1 Mannafrutti 30 4 1 banan 25 1 1 portion gröt (1 dl gryn) 25 5 1 dl cornflakes 40 4 2 dl mjölk/ fil/yoghurt naturell 10 7 1 fralla med ost och skinka 30 12 1 Pucko (3 dl) /chokladdryck 30 10,5 Kosttillskott Det finns inget kosttillskott som kan ersätta vare sig träning eller mat! Kosttillskott kan innehålla dopingklassade ämnen! Kosttillskott kostar pengar och det är billigare och säkrare att äta tillräckligt och varierat med vanlig mat! 8