Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts Primärvård & rehabilitering

Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts Primärvård & rehabilitering 2015 1 1

Sveriges nöjdaste patienter Praktikertjänst är Sveriges största koncern inom privat hälso- och sjukvård samt tandvård. Kvalitetsarbetet går som en röd tråd genom alla verksamheter och vår ambition är att vara marknadsledande när det gäller kvalitet och patientsäkerhet. År efter år ser vi att vårt dagliga arbete kring kvalitet, kontinuitet och kompetens gör att våra patienter är nöjdast i Sverige. Vi är övertygade om att vår unika modell ligger bakom det goda resultatet. Våra ägare är de som bedriver vården och tack vare dem har vi i mer än 55 år utvecklat vårdkvaliteten och bidragit till ett friskare Sverige. Det tänker vi fortsätta med. För oss är patienten viktigast och vi arbetar varje dag för att ge bättre vård för ett bättre liv. Johan Fredriksson, vd Praktikertjänst Göran Modin, affärsområdeschef Primärvård & rehabilitering

Lite bättre varje dag Praktikertjänst är Sveriges största koncern inom privat hälso- och sjukvård samt tandvård. Vi har verkat inom svensk hälso- och sjukvård samt tandvård i mer än 55 år. Hela tiden med samma grund; att driva småskalig vård nära patienterna. Det är en verksamhet i ständig utveckling där vi blir lite bättre varje dag. Vår affärsmodell är unik med cirka 1 800 aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Det ger förutsättningar för god vård av hög medicinsk kvalitet och kontinuitet, och skapar ett engagemang som är själva kärnan i vår verksamhet. Vi är stolta över den hälso- och sjukvård samt tandvård som våra verksamheter ger tiotusentals patienter varje dag. Praktikertjänst är den största aktören i Sverige inom privatdriven vård. Vår primärvård med 84 vårdcentraler (2015) ägs av Praktikertjänst och drivs av verksamhetsansvariga aktieägare. Över hela landet, både i storstad och på landsbygd, utvecklar och driver vi verksamheter. Januari 2015 var drygt 725 000 patienter listade på Praktikertjänsts vårdcentraler. Totalt verkar nästan 700 verksamhetsansvariga aktieägare inom området hälso- och sjukvård. Det är läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnaster, dietister, kiropraktorer, psykologer, barnmorskor, psykoanalytiker, arbetsterapeuter, socionomer och logopeder. Koncernens omsättning uppgick 2015 till 10 528 miljarder kronor, varav området hälso- och sjukvård stod för 55 procent av koncernens nettoomsättning, 5 770,1 miljarder kronor. Inom hälso- och sjukvård har Praktikertjänst cirka 4 500 medarbetare med olika professioner. Nästan alla verksamheter är småskaliga där alla arbetar nära och teambaserat, med stora möjligheter att direkt påverka sin arbetsmiljö. Det ger arbetsplatser där man trivs och stannar kvar den genomsnittliga anställningstiden för läkare är 13 år, och för sjuksköterskor 12 år. Trivsamma arbetsplatser leder också till låg sjukfrånvaro. Praktikertjänst är ett av Sveriges friskaste företag med endast cirka 2 procent sjukfrånvaro. 3

God och trygg vård Inom Praktikertjänsts verksamheter arbetar vi varje dag för att skapa en god och trygg vård för våra patienter. Det viktigaste kvalitetsarbetet görs av medarbetarna i verksamheterna; varje dag följer de upp kvaliteten och arbetar med förbättringar för patienterna. Att erbjuda en vård med god kvalitet och hög patientsäkerhet är en självklarhet. Kvalitetsarbetet skapar mervärde för patienterna, det är vi övertygade om. Vi vill att alla patienter ska vara nöjda med kvaliteten och känna sig trygga med både mottagande, bemötande och resultat av de vårdinsatser vi ger. En nöjd patient är den bästa återkoppling vi kan få på vårt arbete. 2014 presenterade vi vårt första kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård. Bokslutet togs emot väl av verksamheter, politiker, beställare och andra. Nu är det dags för vårt tredje kvalitetsbokslut. Precis som tidigare år omfattar kvalitetsbokslutet både resultat i form av nationella mätningar av tillgänglighet och kontinuitet men också patienternas uppfattning om den vård vi levererar. Nytt för årets kvalitetsbokslut är att vi även har med resultat som rör Praktikertjänsts rehabiliteringsmottagningar. Drivkraft och syfte med att ta fram kvalitetsbokslut är flera. Vi vill visa på primärvårdens och rehabiliteringens resultat, på det arbete vi utför, att vi är stolta över våra verksamheter och alla medarbetare. Vi vet också att många patienter vill ha fakta för att kunna välja vilken mottagning de vill gå till. Men kvalitetsbokslutet är också en del i vår strategi att ständigt förbättra oss, genom att ta reda på våra resultat kan vi också vidareutveckla och förbättra vården för våra patienter. 4

PRIMÄRVÅRD Våra primärvårdsmottagningar Varje år väljer patienter från Vittangi i norr till Malmö i söder att besöka någon av våra 84 vårdcentraler. Här erbjuds vård genom hela livet och patienterna som kommer till oss får hjälp med alltifrån luftvägsinfektioner och diabetes, till psykisk ohälsa och hjärt- och kärlsjukdomar. Hos oss träffar de bland annat läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer och dietister. 18-50 39% 51-74 33% 8-17 9% 75+ 12% 0-7 8% Patienternas ålder 5

PRIMÄRVÅRD Kvalitetsmått inom primärvården Den 1 januari 2015 fick Sverige en ny patientlag. En viktig nyhet i lagen är att patienten får möjlighet att välja vårdgivare inom den offentligt finansierade primärvården i hela landet. I Sverige saknar vi en enhetlig primärvård. För patienter som vill söka information och göra jämförelser av medicinska resultat för att kunna göra sitt fria val, blir det svårt. Varje landsting/region har utformat ett eget system utifrån övergripande hälso- och sjukvårdslagsstiftning. Landstingen/regionerna har olika vårdvalssystem, olika journalsystem, saknar en enhetlig terminologi och tillämpar olika regler och krav som styr både de egna likväl som de privata vårdcentralerna. För Praktikertjänst, som har 84 vårdcentraler i 15 landsting (2015), blir det svårt att göra en tydlig jämförelse bara mellan våra egna vårdcentraler. I vårt tredje kvalitetsbokslut har vi arbetat för att få fram kvalitetssäkrad data från våra vårdcentraler som använder de mest förekommande journalsystemen Take Care och Journal III (46 av våra 84 vårdcentraler). Vid dessa vårdcentraler gjordes drygt 1,2 miljoner besök under 2015, varav 59 procent avsåg läkarbesök och 30 procent var besök till sjuksköterska/ distriktssköterska. För att ge en säker vård är det viktigt att patienten får rätt diagnos, samt att diagnosen registreras i patientjournalen för att kunna ge rätt vård och utvärdera resultatet av olika behandlingar. Vid de 46 vårdcentraler som ingår i statistiken hade patienten en fastställd diagnos vid 93 procent av läkarbesöken. I Sverige finns ett stort antal nationella kvalitetsregister med patientuppgifter inom specifika områden eller diagnoser. Registren används för förbättringsarbete och uppföljning av vårdens resultat både på verksamhetsnivå och på nationell nivå samt för forskning. Inom Praktikertjänsts primärvård rapporterar vi främst till följande register:» Nationella diabetesregistret (NDR )» Senior alert (nutrition, trycksår, fall gällande äldre patienter)» Svenska Demensregistret (SveDem)» Luftvägsregistret (astma/kol) 6

PRIMÄRVÅRD Om nationella diabetesregistret, NDR I Sverige finns cirka 90 nationella kvalitetsregister. Nationella diabetesregistret är det största nationella kvalitetsregistret sett både till antalet personer med diabetes, och till antalet sjuksköterskor, läkare och annan vård personal som använder det. Registrets data möjliggör en jämförelse inom hälso- och sjukvården på nationell och/eller regional nivå. Nationella diabetesregistret följer upp den medicinska kvaliteten (överlevnad, komplikationer och läkemedel) i vården, och dess data används till viktig forskning. De resultat vi redovisar för våra vårdcentraler som bedrev verksamhet under 2015 kommer till exempel från:» Nationella mätningar kring bland annat tillgänglighet och patientnöjdhet» Nationella kvalitetsregister» Data från journalsystem» Data direkt från verksamhetsansvariga» Anmälningsärenden från patientnämnder och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) 7

PRIMÄRVÅRD De största folksjukdomarna Vid våra vårdcentraler är det, som i resten av primärvården, de stora folksjukdomarna som dominerar. Vanligaste diagnoserna Högt blodtryck Åldersdiabetes Övre luftvägsinfektion och hosta Hjärtrytmrubbningar Ångest, sömnstörning och depression 8

PRIMÄRVÅRD Mäta och följa upp behandlingsresultat Diabetes är en folksjukdom, uppskattningsvis är det cirka 4 procent av befolkningen som har sjukdomen, de flesta har typ 2-diabetes. Sverige har en lång tradition att arbeta med diabetesteam. Välutbildade diabetessjuksköterskor är en väsentlig del i en väl fungerande diabetesvård. Arbetet handlar till stor del om att coacha patienter och ge dem tillräckligt mycket kunskap för att de själva ska kunna ha kontrollen och öka sina möjligheter att leva ett så friskt liv som möjligt. Inom Praktikertjänst finns specialistutbildade diabetessjuksköterskor på 93 procent av våra vårdcentraler. För att kunna följa upp vården och mäta kvalitet registreras ett antal värden i journalen. HbA1c HbA1c är ett blodvärde som visar blodsockret över tid, värdet har ett starkt samband med risken att utveckla diabetes. Det är viktigt att följa detta värde för att undvika komplikationer. Så här stor andel av våra patienter registrerade i NDR har ett registrerat HbA1c-värde: 95 procent (jämfört med 97 procent för hela landet) Enligt nationella riktlinjer är målet att HbA1c ska vara lägre än 52mmol/mol. Medelvärdet för patienterna i Praktikertjänst primärvård är: 53,5 mmol/mol (jämfört med 54,1 mmol/mol för hela landet) Blodtryck Det är viktigt med en effektiv behandling av högt blodtryck hos personer med diabetes för att minska risken för skador på små och stora blodkärl. Komplikationerna på de stora blodkärlen, det vill säga: stroke, hjärtinfarkt, kärlkramp och perifer kärlsjukdom, står för merparten av den ökade sjukligheten och dödligheten vid typ 2-diabetes. Så här stor andel av patienterna har ett registrerat blodtryck: 94 procent (jämfört med 94 procent för hela landet) Ögonbottenundersökning Personer med diabetes kan drabbas av synnedsättning på grund av skador på de små blodkärlen i ögonbotten och därmed skada på näthinnan, diabetesretinopati. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas ögonbottenundersökning var tredje år för typ 2-diabetes hos de som inte har ögonskador. Så här stor andel av våra patienter har genomgått en ögonbottenundersökning: 71 procent (jämfört med 79 procent för hela landet)» Andelen patienter över 18 år med diagnosen diabetes på Praktikertjänsts vårdcentraler (46 av 84) är 7 procent.» Samtliga av våra 84 vårdcentraler registrerar i Nationella diabetesregistret, NDR.» Antalet patienter med diagnosen diabetes i Praktikertjänsts primärvård som registrerats i NDR är 24 128. 9

PRIMÄRVÅRD Fotstatus Det är viktigt att tidigt upptäcka förändringar på fötterna, känselnedsättning och försämrad cirkulation för att då sätta in förebyggande fotvård, ortopedtekniska behandlingar och kärlkirurgiska åtgärder som kan förhindra svårare komplikationer och amputationer. Så här stor andel av våra patienter har fått sina fötter undersökta det senaste året: 82 procent (jämfört med 85 procent för hela landet) BMI Bland patienter i åldrarna 30 60 år med typ 2-diabetes är BMI som högst; andelen överviktiga och feta är 52 procent bland män och 59 procent bland kvinnor. Så här stor andel av patienterna har ett BMI angivet i journalen: 84 procent (jämfört med 85 procent för hela landet) Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet är en hälsorisk av mycket stor betydelse. Forskning visar att fysisk aktivitet skyddar personer med typ 2-diabetes mot hjärtkärlsjukdomar. Så här stor andel av patienterna tillfrågades om fysisk aktivitet: 70 procent (jämfört med 74 procent för hela landet) Rökning Rökning är, även för icke-diabetiker, den enskilt största riskfaktorn för hjärtkärlsjukdomar. Så här stor andel av patienterna har tillfrågats om rökning: 84 procent (jämfört med 82 procent för hela landet) 10

PRIMÄRVÅRD Kompetens Hög kompetens är en grundpelare inom Praktikertjänst. Vi ställer mycket höga krav på kompetens och erfarenhet hos de specialister som driver verksamheter hos oss. Våra 84 vårdcentraler (2015) är nästan uteslutande bemannade med specialister i allmänmedicin, eller ST-läkare i allmänmedicin. Vid Praktikertjänsts vårdcentraler arbetar cirka 400 specialister i allmänmedicin. Av dessa är 75 procent aktieägare i Praktikertjänst. Även när det gäller andra yrkeskategorier på våra vårdcentraler är andelen specialistkompetens hög. På våra vårdcentraler arbetar bland andra: 414 distriktssjuksköterskor 267 sjuksköterskor 189 undersköterskor 238 medicinska sekreterare och kontorister Utöver detta omfattar Praktikertjänsts primärvård ett flertal andra yrkeskategorier som exempelvis kuratorer, psykologer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. 70 procent av läkarbesöken sker hos en läkare med specialistkompetens i allmänmedicin. På våra vårdcentraler finns specialistmottagningar såsom astma/kol, rökavvänjning, inkontinens, demens, livsstil, hjärtsvikt och hypertoni. var tredje patient mår psykiskt dåligt En tredjedel av de patienter som söker till primärvården lider av psykisk ohälsa. Ångest, depression och sömnstörningar är några av de diagnoser som är vanligast. För att möta dessa patienter finns på våra vårdcentraler tillgång till kurator och/eller psykolog. bidrag till den framtida läkarförsörjningen På våra 84 vårdcentraler gör 173 ST-läkare sin ST-tjänstgöring. Vi skulle kunna erbjuda fler läkare ST-tjänstgöring men ofta utgör lokala regelverk i landsting/regioner ett hinder för detta. Det finns även betydande skillnader mellan landsting/regioner vad gäller den ersättning som lämnas för ST-läkare. 11

PRIMÄRVÅRD Patientupplevd kvalitet När patienterna får svara på frågor kring vårdkvalitet får Praktikertjänsts vårdcentraler i genomsnitt högre betyg än både övriga privata vårdgivare samt offentliga verksamheter. Under hösten 2015 genomfördes den sjunde landstingsövergripande patientenkäten inom primärvården av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Nationell Patientenkät, NPE, är den främsta undersökningen om hur patienterna upplever kvaliteten på den vård som ges i primärvården. Undersökningen är helt öppen och alla resultat ned till enskild vårdcentral publiceras på webbplatsen för NPE. Inför mätningen 2015 togs en ny enkät fram för att på ett ännu bättre sätt fånga patienternas upplevelser av vården. Den nya modellen för uppföljning av patientupplevelser har även tagit hänsyn till förändringar i patientlagstiftningen och avser till viss del följa upp dess efterlevnad utifrån patientens perspektiv. Redovisning av resultaten ser därmed annorlunda ut än tidigare år. Hösten 2015 skickades 265 000 enkäter ut till slumpmässigt utvalda patienter, cirka 109 000 valde att svara på enkäten. Det ger en svarfrekvens på cirka 41 procent. Resultatet för Praktikertjänsts verksamheter är i genomsnitt bättre än både övriga privata vårdgivare samt offentlig verksamhet i samtliga sju kategorier som redovisas öppet: delaktighet/involvering, emotionellt stöd, helhetsintryck, information/kunskap, kontinuitet/koordinering, respekt och bemötande, tillgänglighet. Delaktighet/ involvering Emotionellt stöd Information/ kunskap Kontinuitet/ koordinering Respekt och bemötande Tillgänglighet Helhetsintryck Praktikertjänsts vårdcentraler Övriga privata vårdcentraler Offentliga vårdcentraler 78 79 79 79 88 87 86 75 75 76 75 86 85 82 73 72 72 66 84 82 79 12

PRIMÄRVÅRD Kontinuitet och delaktighet 2014 publicerade vi en rapport om läkarkontinuiteten. Rapporten visade ett resultat där vi endast hade 4 procents hyrläkare. Andelen hyrläkare inom offentlig verksamhet var 23 procent och inom övriga privata vårdgivare var den 15 procent. Praktikertjänst har inte förändrats. Vi har fortsatt få hyrläkare och kan ge våra patienter en god läkarkontinuitet i våra verksamheter. När SKL gjorde sin årliga mätning Nationell Patientenkät fick vi återigen högst betyg betyg av patienterna avseende kontinuiteten. Praktikertjänsts mottagningar fick här 79 procent, jämfört med 75 procent för övriga privata vårdcentraler och 66 procent för de offentliga vårdcentraler i landet. Ytterligare en fråga i enkäten är om patienten får träffa samma läkare eller sköterska vid sina besök på mottagningen. I genomsnitt svarade 70 procent av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler ja på frågan, jämfört med 63 procent för övriga privata vårdcentraler och 46 procent för de offentliga vårdcentraler i landet. Vi är övertygade om att en patient som har en fast vårdkontakt och som känner förtroende och en delaktighet i sin vård har en högre grad av följsamhet till de råd och ordinationer som vårdpersonalen ger. Det ger en vård med hög kvalitet, och bidrar starkt till att Sverige kan ha en vård i världsklass. Även avseende delaktighet och information visar Praktikertjänsts vårdcentraler på ett gott resultat. På frågan om patienten kände sig delaktig i beslut om vård och behandling svarade i genomsnitt 78 procent av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler ja, jämfört med 75 procent för övriga privata vårdcentraler och 73 procent för de offentliga vårdcentraler i landet. Ytterligare en fråga var om patienten fick tillräckligt med information om sitt tillstånd. På våra vårdcentraler svarade i genomsnitt 79 procent ja, jämfört med 76 procent för övriga privata vårdcentraler och 72 procent för de offentliga vårdcentraler i landet. 13

PRIMÄRVÅRD Tillgänglighet inom primärvården Den nationella vårdgarantin har funnit sedan 2005 och är sedan 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen. Nationella vårdgarantin omfattar både primärvården och den specialiserade sjukvården, med undantag för akut vård. Tidsgränserna 0 7 90 90 innebär: 0 Kontakt med primärvården samma dag: Samma dag som man söker hjälp ska man få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök. 7 Läkarbesök i primärvården inom sju dagar: Bedömer vårdpersonal att man behöver träffa en läkare ska man få tid på vårdcentralen inom högst sju dagar. 90 Besök i planerad specialiserad vård inom 90 dagar: Det gäller även om man sökt vård utan remiss. 90 Behandling/operation påbörjad inom 90 dagar: Efter beslut om behandling inom specialiserad vård, till exempel en operation, ska man få en tid till detta inom 90 dagar. Sveriges kommuner och landsting mäter i mars och oktober varje år hur vårdgarantin efterlevs och redovisar resultaten på webbplatsen vantetider.se. Den senaste mätningen för primärvården är från hösten 2014. Praktikertjänst redovisar här den del av vårdgarantin som avser primärvård. 0 kontakt samma dag Det som mäts är alla samtal till vårdcentralerna som handlar om sjukvårdsrådgivning eller bokning av tid till läkare. Uppgifter hämtas endast från vårdcentraler med återuppringnings eller datoriserade telefonisystem. Stockholms läns landsting deltar inte i denna redovisning eftersom landstingets metod för att mäta telefontillgänglighet inte är jämförbar med övriga landet. Den senaste mätningen visar att av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler får i genomsnitt 92 procent kontakt med sin vårdcentral samma dag. Genomsnitt för hela landet är 89 procent. 14

PRIMÄRVÅRD 7 läkarbesök inom sju dagar Bedömer vårdpersonalen att man behöver träffa en läkare ska man få tid inom högst sju dagar. Alla landsting/regioner redovisar tillgänglighet till allmänläkarbesök två gånger om året. Det som mäts är hur många patienter som fick ett läkarbesök inom sju dagar och omfattar patienter som besökt vårdcentralen för ett nytt hälsoproblem eller för en kraftig försämring av ett tidigare känt hälsoproblem. Kontroller och uppföljning av tidigare besök, hälsointyg och vaccinationer är exempel på besök som inte ingår i redovisningen eftersom de inte omfattas av vårdgarantin. Mätningen visar att i genomsnitt 93 procent av alla patienter hos Praktikertjänsts vårdcentraler får tid till läkare inom sju dagar. Genomsnitt för hela landet är 90 procent. e-tjänster via mina vårdkontakter Det blir allt vanligare att vägen till vården går via den egna datorn, surfplattan eller mobilen. I dag är samtliga landsting anslutna till den nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter, så också Praktikertjänsts vårdcentraler. Efter inloggning kan den enskilde till exempel beställa tid, av- och omboka tid, förnya recept eller be mottagningen kontakta patienten. Utbudet av tjänster i Mina vårdkontakter kan variera mellan landstingen och regionerna. 15

REHABILITERING Våra rehabmottagningar Praktikertjänst har 53 rehabmottagningar spridda över hela landet. Tillsammans med patienten jobbar bland andra våra fysioterapeuter, arbetsterapeuter och kiropraktorer med olika insatser för att patienten ska få tillbaka så mycket som möjligt av sin fysiska förmåga efter sjukdom eller skada. På några av Praktikertjänsts rehabmottagningar arbetar även dietister som hjälper patienten till en sundare livsstil. 40-59 33% 60-79 40% 20-39 17,5% >80 7,5% <20 2% Patienternas ålder 16

REHABILITERING I november 2015 delades en enkät ut till drygt 2 600 av Praktikertjänsts rehabiliteringspatienter. Så här svarade de. 98% 81% tycker att det är lätt att komma i kontakt med mottagningen. 84% är nöjda med möjligheten att få välja tid för undersökning/behandling. 95% är nöjda med bemötandet de får när de besöker mottagningen. 87% känner sig delaktiga vid planeringen av sin behandling och är nöjda med informationen om hur hen själv kan påverka och förbättra sin hälsa. 86% är nöjda med informationen de får om sina besvär. är nöjda med bemötandet de får när de kontaktar mottagningen. 91% är nöjda med sin undersökning/behandling. skulle rekommendera mottagningen. 98%17

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete För oss inom Praktikertjänst har kvalitets- och patientsäkerhetsarbete högsta prioritet. Det är ett arbete som sker ute i alla verksamheter där patienterna finns. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ställer höga krav på samordning och stöd då kraven från oss själva, från myndigheter och från patienterna hela tiden förändras och ökar. Det är en ständigt pågående kunskapsspridning. Vi arbetar kontinuerligt och metodiskt för att ge stöd till alla verksamheter inom primärvården bland annat genom ett webbaserat kvalitetsledningssystem, en intern diplomeringsmodell och vår uppföljningsmodell Kvalitetsdialogen. Praktikertjänst har hög beredskap och öppenhet i dessa frågor. Kvalitetsbokslutet är ett led i att göra vårt arbete mer tillgängligt. Det långsiktiga målet med Praktikertjänsts interna kvalitetsarbete är att vara marknadsledande när det gäller kvalitet och patientsäkerhet. kvalitetsledningssystem Praktikertjänst Hälso- och sjukvård har ett webbaserat ledningssystem där verksamheterna dokumenterar sina rutiner direkt i systemet. Det är ett integrerat ledningssystem som innefattar kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Ledningssystemet uppdateras och revideras kontinuerligt utifrån ändrade krav från bland annat myndigheter och beställare. kvalitetsdialogen 2012 införde vi Kvalitetsdialogen för att ytterligare följa upp det kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som pågår i verksamheterna. Kvalitetsdialogen innebär att alla verksamheter får ett personligt besök av en kollega med specifik kunskap kring kvalitet, där kvalitet och patientsäkerhet diskuteras strukturerat. Exempel på några områden som vi följer upp är avvikelsehanteringen, patientsäkerhetsberättelsen, hygienrutiner och journalhantering. Kvalitetsdialogen följer en genomarbetad struktur där förbättringsområden identifieras och dokumenteras. Praktikertjänst har tre interna kvalitetskonsulter, två läkare och en barnmorska. 18

diplomeringsmodell Vår interna kvalitetsdiplomering innebär att verksamheten ska ha alla rutiner dokumenterade och att man årligen uppdaterar dessa. Verksamheten ska också arbeta systematiskt med avvikelsehantering. Detta för att säkerställa att verksamheterna lever upp till de krav som finns inom kvalitet och patientsäkerhet. Våren 2016 var 67 vårdcentraler (motsvarande 81 procent) inom Praktikertjänst diplomerade. Arbetet fortsätter med målet att samtliga vårdcentraler ska diplomeras under 2016. patientsäkerhetsberättelse Varje år upprättar Praktikertjänst en patientsäkerhetsberättelse, enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Patientsäkerhetsberättelsen är en sammanställning av patientsäkerhetsarbetet där det framgår hur arbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Vi anger också i patientsäkerhetsberättelsen hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas under det kommande året och vilka förbättringsområden som identifierats. Den patientsäkerhetsberättelse som vi upprättar på koncernnivå finns att ta del av på praktikertjanst.se. Varje verksamhet tar även fram en egen lokal patientsäkerhetsberättelse med beskrivning av den egna verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Den övergripande redogörelsen utgör tillsammans med den lokala en komplett redovisning av patientsäkerhetsarbetet. 19

Anmälningsärenden Praktikertjänst har tydliga rutiner för riskoch avvikelsehantering i ledningssystemet. Avseende risker i verksamheten görs en riskanalys vid förändring i verksamheten, införande av nya metoder, material och annat som direkt kan påverka patientsäkerheten. Patientens rätt till ett bra bemötande, information kring behandlingsalternativ och delaktighet i vården är grundläggande för en framgångsrik vård. Trots insatser från vårdgivarens och verksamhetens sida inträffar ändå klagomål riktade dels mot vårdgivaren, dels mot enskilda vårdutövare. Patienters och närståendes synpunkter på vården är viktiga för oss och utgör en viktig del av det förbättringsarbete som sker ute i verksamheterna. Genom att ta till vara synpunkterna på ett systematiskt sätt, och genom att dokumentera, åtgärda och följa upp blir vården bättre. Viktigt är också att patienten får en återkoppling på sitt klagomål. Vanligast är att verksamheterna direkt hanterar klagomålet/synpunkten och återkopplar till patient eller närstående. Patienten kan också vända sig med sitt klagomål till landstingens/regionernas patientnämnd eller välja att göra en anmälan till IVO. Antalet anmälningar till IVO var under året 82 stycken. Praktikertjänst har också liksom andra vårdgivare skyldighet att anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO, enligt lex Maria. Under 2015 gjorde Praktikertjänst tolv sådana anmälningar. Av dessa anmälningar gällde sex försenad diagnos, tre dödsfall och tre självmord. Till alla anmälningar har en händelseanalys bilagts. IVO har i samtliga ärenden gjort bedömningen att vi som vårdgivare fullgjort vår skyldighet att utreda och anmäla händelser som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada. 20

Miljö Praktikertjänsts vårdcentraler har generellt en låg belastning på omgivande miljö. Miljöarbetet styrs av miljöpolicyn och interna riktlinjer. Vi följer kraven i miljölagstiftningen och tillhörande förordningar. Regionalt tar vi hänsyn till landstingens/regionernas miljöpolitiska program och arbetar för att bidra till nationella och regionala miljömål. Rutinerna för miljöarbetet på vårdcentralerna bedrivs i enlighet med det webbaserade ledningssystemet. Miljöledningssystemets innehåll bestäms både av gällande lagar och föreskrifter och av villkoren för miljöcertifiering enligt ISO 14001. Vårdcentralernas miljöarbete ingår i kvalitets- och verksamhetsutvecklingen och bedrivs på samma systematiska sätt som övriga ledningsfrågor. Varje verksamhet har rutiner för miljöarbetet i ledningssystemet. Alla medarbetare på vårdcentralen har tillgång till ledningssystemet på intranätet. Miljörutinerna uppdateras årligen av medarbetarna. Uppdateringen säkerställer att tillämpliga lagar och andra krav är kända och följs. Lokala miljömål formuleras i verksamheten. Målen följs upp och utvärderas, som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Den viktigaste miljöaspekten är läkemedelshanteringen. Läkemedel som inte tas upp av kroppen kommer till stor del ut i miljön via reningsverken. Det finns idag ingen teknik som kan rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Därför är läkemedel i allt större omfattning miljödeklarerade och för vissa gäller en restriktiv förskrivning. Verksamheternas läkemedelsrester och smittförande avfall samlas in för destruktion i någon av de särskilda anläggningar som är avsedda för förbränning av smittförande avfall och läkemedel. Vid köp av företagsbilar väljs miljöklassade bilar med låga koldioxidutsläpp. Vid tecknande av elavtal väljs förnybar el och elförbrukningen begränsas genom rutiner för att släcka och stänga av utrustning över nätter och helger. Miljöpåverkan beaktas vid inköp avprodukter och tjänster och miljömärkta produkter väljs när det är möjligt. Kemikaliehanteringen är begränsad och sker på ett säkert sätt. Några utsläpp till omgivningen via avlopp eller ventilation ska inte förekomma. Medarbetarna tar ett personligt ansvar för miljön och deltar aktivt i verksamhetens miljöarbete. Miljösamordnare utses på vårdcentralerna för att bevaka och driva miljöarbetet framåt. En viktig del är att tillföra ny kunskap och kommunicera miljöfrågorna så att medarbetarna blir delaktiga och kan påverka. Miljöfrågorna tas upp på arbetsplatsmöten, i avvikelsehanteringen, i kvalitetsarbetet och genom löpande uppdatering av ledningssystemet. Miljöcertifierade vårdcentraler genomgår årligen interna och externa miljörevisioner. Samtliga Praktikertjänsts vårdcentraler i Västra Götaland, Region Skåne, Stockholms län och Västmanland är miljöcertifierade enligt ISO 14001. 21

Praktikertjänst är den största koncernen inom privat hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. Affärsmodellen är unik med 1 800 aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Aktieägarna är tandläkare, tandtekniker, tandhygienister, läkare, sjukgymnaster, psykoanalytiker/ terapeuter, psykologer, sjuksköterskor, barnmorskor, logopeder, arbetsterapeuter, socionomer, kiropraktorer och dietister. Omsättningen är drygt 10,5 miljarder kronor och antalet medarbetare drygt 11 700. Inom koncernen ingår även drygt 20 dotterbolag. Praktikertjänst AB, den största koncernen inom privat tandvård samt hälso- och sjukvård i Sverige. www.praktikertjanst.se