Gustav Vasa Skola Tjänsteutlåtande Dnr: 4/2016 Sid 1 (15) 2016-01-29 Handläggare Lena Arkéus Telefon: Till Gustav Vasa Skola Verksamhetsplan 2016 för Gustav Vasa Skola Gustav Vasa Skola 11327 Stockholm 0850844750 lena.arkeus@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...4 1. Ett Stockholm som håller samman...5 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...5 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...10 2. Ett klimatsmart Stockholm...11 2.1 Energianvändningen är hållbar...11 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...12 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...12 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...13 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...13 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...14 Uppföljning av ekonomi... 15...15 Budget 2016...15 Övriga frågor... 15 Bilagor Bilaga 1: Gustav Vasa skolals plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 2: 2016 Internbudget Ansv4 GV.xls
Sid 3 (15) Inledning Vision Tillsammans framåt Oavsett barn eller vuxen så händer det något i mötet med andra. Vi utvecklas när vi tar del av andras förståelse, kunskaper och erfarenheter. Vi ser oss själva i ljuset av andra. I mötet mellan den egna förståelsen och andras förståelse uppstår något nytt. På en skola är utvecklingen av förståelse, kunskap och erfarenheter alltid i fokus. Där är vi många som möts och utvecklas tillsammans och genom varandra. Hela poängen är att vi är tillsammans. Tillsammans förstår vi mer, tillsammans utvecklas vi, tillsammans skapar vi ny kunskap. Tillsammans går vi ständigt framåt. Organisation Gustav Vasa skola är en F-4 enhet med ca 430 elever. På enheten finns ca 55 anställda. Alla elever i år F-3 är inskrivna på enhetens fritidshem. På fritidsklubben är ca 30 elever inskrivna från våra klasser i åk 4 och de klasser i åk 5 som har sin skoldag på Vasa Real. De elever vi har som är i behov av särskilt stöd är alla inkluderade i sina ordinarie klasser. Eftersom verksamheten på Gustav Vasa inte ryms fullt ut i skolhuset så är viss verksamhet förlagd till en paviljong som uppfördes i anslutning till skolan ht 2009. Skolans strategiska ledning består av en rektor och en biträdande rektor. Den pedagogiska personalen är uppdelad på arbetsenheter och leds av pedagogiska ledare. Dessa har till huvuduppgift att vara personalens närmsta ledare och att leda och utveckla det pedagogiska arbetet i sin enhet. De pedagogiska ledarna ingår i den operativa ledningsgruppen tillsammans med rektor och biträdande rektor. På Gustav Vasa arbetar åk F-2 integrerat skola/fritids med ett gemensamt ansvar för elevernas hela dag, i bägge verksamheterna. Åk F-2, till hösten även åk, 3 arbetar i vad vi kallar för " storklasser". Det innebär att vi inte delar upp eleverna i traditionella klasstorlekar utan i stället indelar årskursen i basgrupper och arbetsgrupper. På så vis kan vi skapa grupperingar som utifrån aktivitet, ämne och arbetssätt på bästa sätt kan utgå från elevers olika behov. I lugn och ro, under förskoleklassåret, lär eleverna och pedagogerna känna varandra och vartefter det är lämpligt bildas grupper utifrån behov. Denna organisation gör det också lätt att nyttja årskursens pedagogers samlade kompetenser för alla elever. Oftast möter eleverna, för dem, nya lärare i åk 3. Årskurs 3 har ett eget fritidshem. Vi har tidigare varit en F-5 skola med målet att bli en F-6 skola på sikt. Men då vi har en situation i stadsdelen där vi har många yngre barn som behöver skolplats är vi för närvarande en F-4 skola och kommer att så förbli några år framöver. Till åk 5 har eleverna i stället en given fortsättning på Vasa Real som ligger på andra sidan av Karlbergsvägen. Gustav Vasa skola har ett elevhälsoteam. Där ingår rektor, bitr. rektor, skolsköterska, psykolog samt specialpedagog. Teamet har en samlad pedagogisk, medicinsk och beteendevetenskaplig kompetens. Vi har även tillgång till kurator.
Sid 4 (15) På enheten har vi Skolans Val Rörelse. Det innebär en utökad tid i ämnet idrott. Sedan flera år tillbaka har vi arbetat med Olweusprogrammet. Ett program mot mobbning och antisocialt beteende. Sedan 2010 är vi en certifierad Olweusskola. Värdegrunden Våra grundläggande värderingar är: - Alla skall mötas med respekt. - Alla skall följa och respektera gemensamma regler. - Alla skall kunna känna trygghet i skolan. - Alla skall ges möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utveckla sina kunskaper, färdigheter, förmågor, sin självkännedom och sitt självförtroende. - Alla skall ta ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö. Vi vill stärka våra elever att växa till trygga, ansvarstagande och självständiga individer, som respekterar sig själva och sina medmänniskor. Vi vill att verksamheten skall präglas av glädje, engagemang och lust att lära. Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet och hur Verksamhetsplanen tagits fram på enheten. Att kvalitetssäkra olika arbetsområden är sedan många år etablerat på skolan. Kvalitetssäkringar görs av enskilda pedagoger, i arbetsgrupper, i parallellerna (arbetsenheterna) och i ledningsgruppen. De pedagogiska ledarna sammanställer och analyserar de kvalitetssäkringar som gjorts under läsåret och de resultat de visar. På samma vis tas pedagogiska planeringar och elevresultat in för analys. Redovisningen sker sen i Verktyget för analys av resultat, som är gemensamt för stadens skolor. Rektor och biträdande rektor samlar materialet och gör analysen av hela skolans arbete och resultat.detta sker i juni respektive december. Förutom att det blir underlag för Verksamhetsberättelsen och Verksamhetsplanen, så redovisas det för grundskolechefen på skolans resultatdialog. Före skolstart i augusti ägnar vi alltid en heldag åt att tillsammans, all personal, arbeta med den analys av skolans arbete och resultat som skolledningen gjort i juni. Vi arbetar då också med de eventuella förslag på nya läsårsmål skolledningen då lägger fram. När vi är överens om målen startar arbetet med att kvalitetssäkra på olika nivåer av organisationen. I januari presenteras årets nya verksamhetsplan för all personal. Elever och föräldrar är indirekt delaktiga i kvalitetsarbetet via enkäter, undersökningar m.m. Åtaganden och arbetssätt är i stort sett desamma som tidigare år. Vi arbetar med processer som ofta sträcker sig över långa tidsperioder. I Verksamhetsplanen skiljer vi inte på skol- och fritidsverksamhet. I år F-2 sker arbetet så integrerat, både vad gäller personal och verksamhet, att det inte går att dela upp verksamheten i två separata delar. Vissa delar berör naturligtvis den ena eller den andra verksamheten mer ibland, men vi ser de två verksamheterna som en helhet. Prioriterade åtgärder för utveckling
Sid 5 (15) Årets prioriterade åtgärder för utveckling är: bättre anpassa lärmiljöerna för inkludering av elever i behov av särskilt stöd, öka medvetenheten hos föräldrar om hur vi arbetar kring elevers inflytande inom fritidsverksamheten, öka medvetenheten hos föräldrar om vad barnet behöver för att lära och utvecklas. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden. 2016-01-01 2016-12-31 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet
Sid 6 (15) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 97 % År 98 % År 75 År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Enhetsmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Att alla pedagoger har god kunskap om var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling, vilka nästa steg de bör ta och vilket stöd de behöver i det. Arbetssätt Vi arbetar utifrån forskning och beprövad erfarenhet för att våra elever ska nå målen samt utvecklas på bästa sätt inom våra verksamheter (förskoleklass, skola, fritids och fritidsklubb). Detta främst genom vårt mångåriga arbete med Visible Learning Plus som utgår från Hatties forskning. Förutom ovanstående pågår: - fortsatt arbete i parallellerna med att vidareutveckla de pedagogiska planeringarna med fokus tydliga mål, vad som ska bedömas och hur/ när det ska ske. - fortsatt arbete med " verktyget för analys" av enskild pedagog, parallell och skolledning enligt skolans årshjul för Kvalitetsarbete. - ett utvecklingsarbete där försteläraren i IKT arbetar, genom skolans plan för Digitala lyftet, för att öka hela skolans digitala mognad dvs. både pedagoger och elever. - fortsatt arbete med att anpassa parallellens lärmiljöer i förskoleklass, skola och fritids bl.a. genom att nyttja de sammantagna pedagogiska resurserna och skapa lärmiljöer som gynnar de olika behov parallellens elever har. Fokus på barn i behov av särskilt stöd. - arbete i Elevhälsan för att öka pedagogernas kunskap om, tidiga upptäckt av och anpassning av lärmiljöerna för elever i behov av särskilt stöd. - Matematiklyftet. Vi har en medveten strategi kring att anställa väl utbildad personal. Vi organiserar oss klasslöst för att nyttja kompetenser och resurser samt för att kunna skapa flexibla grupper utifrån enskilda barn och gruppers behov. Från och med hösten 2015 innefattade denna organisation åk F-2 och är tänkt att växa vidare. Alla våra möten och konferenser är långsiktigt och väl planerade, för att innehållet ska kunna styras mot och utvecklas mot uppdragen i våra verksamheter. Vi har en gemensam mötesetik för goda och effektiva möten.
Sid 7 (15) Uppföljning Om det finns osäkerhet kring en elevs kunskapsutveckling och/eller utveckling i övrigt larmas EHT, enligt rutinerna i vår Elevhälsoplan Varje pedagog ansvarar för att, minst två gånger per år, utvärdera och analysera sin verksamhet på individ- och gruppnivå utifrån vårt Årshjul kring det systematiska kvalitetsarbetet. De pedagogiska ledarna sammanställer, utvärderar och analyserar arbetsenhetens resultat, kvalitetssäkringar och pedagogiska planeringar två gånger per år enligt vårt Årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Detta ligger till grund för nya läsårsmål samt Verksamhetsberättelsen och kommande Verksamhetsplan. Varje höst och vår genomför skolledningen en verksamhets- eller resultatdialog i arbetsenheterna. Elevhälsan utvärderar och analyserar sitt arbete. Utveckling - Det kollegiala lärandet med bl.a. observationer ska genomsyra verksamheterna. - Bättre anpassa lärmiljöerna för inkludering av elever i behov av särskilt stöd. 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 92 % År 90 % År 75 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År
Sid 8 (15) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,1 % År Enhetsmål: Alla elever har en god lärmiljö. Att skolan ska präglas av en trevlig, mottagande miljö där trygghet arbetsro, tydliga och höga förväntningar råder. Arbetssätt Vi arbetar med Olweusprogrammet mot mobbning och kränkande behandling. Genom programmet finns en rad arbetssätt, t.ex. klassmöten, pedagogmöten, rastrutiner, årlig enkät. Elevrådet driver en rad frågor för att främja trygghet och trivsel bl.a. har de initierat en temadag som heter " Gustav Vasa skola mot mobbning". Skolans föräldraförening, MammPapp, sätter guldkant på vår tillvaro i skolan bl.a. genom en årlig Nobelfest, men även riktade insatser som stödjer vårt arbete för att främja en god lärmiljö. Vi arbetar aktivt med den fysiska miljön genom bl.a. ansvarsområden, gårdsvärdar, 5 tysta i matsalen Alla, vuxna och elever, tar ett ansvar för den fysiska miljön. Vi har en Samverkansöverenskommelse mellan Norrmalms stadsdel och Norrmalms kommunala skolor där även Socialtjänsten ingår. Vi ska dessutom arbeta med att: - fortsätta levandegöra skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - fortsätta det pågående arbetet med Arbetsro. Förutom vardagens arbete kring värdegrundsfrågor lägger klasserna minst 40 minuter varannan vecka till klassmöten som berör teman som ligger i linje med Olweusarbetet. 7 gånger per läsår träffas pedagogerna i grupper som arbetar med frågor knutna till Olweusprogrammet. 2 personalmöten per år ägnas åt arbetet med skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. På varje Elevråd och Klassråd arbetas det med värdegrundsfrågor och den fysiska miljön. Uppföljning Olweus årliga enkät för elever. Kartläggning av otrygga områden. Kvalitetssäkringar. Elevrådets dokumentation samt utvärdering av Klassmöten. Trivselenkät 2 gånger per år Utvärdering av vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Handlingsplan för kvalitetssäkring av Olweusprogrammet.
Sid 9 (15) Uppföljning och utvärdering i EHT av rapporterad misstanke om kränkande behandling/ mobbning. 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 75 % År 70 % År 85 % År Enhetsmål: Alla elever har ett reellt inflytande i våra verksamheter. De utbildas för att förstå och ta ansvar över sitt eget lärande. Att alla elever håller i sina utvecklingssamtal, med det stöd de behöver. Att elever och deras vårdnadshavare uttrycker genom brukarundersökningen och skolans egna undersökningar att eleverna får och har inflytande i våra verksamheter. Att de också ger uttryck för att eleverna utvecklas i riktning mot att förstå och ta ansvar över sitt eget lärande. Arbetssätt Alla elever möter, genom de pedagogiska planeringarna som pedagogerna presenterar för
Sid 10 (15) dem, tydliga mål, vad de ska bedömas i och hur/ när det ska ske. Planering och utvärdering tillsammans med eleverna, både gällande skola och fritids. Klassråd och elevråd, för alla våra verksamhetsformer. Förvaltningsråd, skolgårdsgrupp och matråd med elevrepresentanter. Vi fortsätter vårt arbete med att skapa en feedbackkultur genom bl.a. -att eleverna ska veta var de befinner sig, vart de ska och hur de ska ta sig dit. -självbedömning/ kamratbedömning. -kollegaobservationer. En naturlig del i allt det eleverna möter i verksamheterna. Uppföljning Kvalitetessäkringar Brukarundersökningar Elevråds- och klassrådsprotokoll Protokoll/ minnesanteckningar från andra formella möten elever deltar i. Utvärderingar inför och efter utvecklingssamtal. Utvärderingar av undervisning och fritidsverksamhet. Verktyg för elevens lärande som t.ex. Språket lyfter, för- och eftertester, matriser, skrivstegar. Utveckling Öka medvetenheten hos föräldrar om hur vi arbetar kring elevers inflytande inom friitidsverksamheten samt öka medvetenheten hos föräldrarna om vad barnet behöver för att lära och utvecklas. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. 2016-01-01 2016-12-31
Sid 11 (15) Enhetsmål: Alla elever på Gustav Vasa skola ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. Att alla elever får delta i minst en kulturupplevelse per termin. Arbetssätt Vi deltar i projekt knutna till Skapande skola. Vi går på museum, film, teater, Skansen och andra kulturevenemang. Integrerat i verksamheterna. Uppföljning Statistik KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 35 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 11 Sorterar År Enhetsmål: Gustav Vasa skola bidrar till en hållbar livsmiljö Att all personal så ofta som möjligt agerar utifrån ett hållbart perspektiv. Att eleverna utvecklas mot samma sätt att agera. Att öka andelen ekologiska livsmedel från 16 till 35%.
Sid 12 (15) Arbetssätt All belysning i korridorer, trapphus och på toaletter är sensorstyrda. Vi källsorterar papper, kartongen, batterier, elektronik. Varje dag redovisas i matsalen hur många gram mat per person som slängs. Eleverna får en belöning när man når uppsatta mål för minskning av matsvinnet. Elevråd och matråd tar fram främjande, förebyggande och åtgärdande insatser kring matsvinn. Inom städ används miljövänliga produkter. Inom våra verksamheter förskoleklass, skola, fritids och fritidsklubb undervisas kring hållbar utveckling. De resurser vi använder ska så långt som möjligt vara hållbara. Uppföljning Årlig uppföljning av hur stor andel ekologiska livsmedel som används. Månatlig uppföljning av matsvinnet. Uppföljning och utvärdering av de åtgärder elevrådet och matrådet implementerat på skolan. Utveckling Att alla ska använda vår nyinrättande källsorteringsstation i källaren. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Gustav Vasa skolas ekonomiska resultat ska vara i balans. Att bokslutet för 2016visar på ett resultat i linje med budget och resultatfonden motsvarar mellan 5 och 10 procent av skolans årliga intäkt Arbetssätt Långsiktiga ekonomiska planer för fr.a. personal, stora inköp, lokalförändringar och renoveringar samt investeringar. Allt ställt mot det föränderliga elevantalet som gör att våra
Sid 13 (15) inkomster förändras över tid. Fastlagda rutiner för ekonomsikt ansvar och handhavande som är delegerat. Månatliga uppföljningar och justeringar. Regelbunden kontakt med skolans controller. Rektor Skolsekreterare Pedagogiska ledare Personer med eget budgetansvar Skolans controller. Uppföljning Rektor följer månatligen upp utgifter ställt mot prognoser och totalbudget. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 83 83 År Sjukfrånvaro 4,4 % tas fram av nämnden Tertial Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.
Sid 14 (15) Enhetsmål: Gustav Vasa skola ska vara en attraktiv arbetsplats Att bibehålla ett gott resultat på Aktivt medskapandeindex. Att vi har ett lägre sjukskrivningstal Att vi har ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv vid anställningar. Arbetssätt Vi satsar på vår personal dels genom olika friskvårds- och trivselarrangemang, dels genom långsiktig, god, gemensam kompetensutveckling för all personal. Ett nära ledarskap genom pedagogiska ledare för arbetsenheterna. Skolledningen gör två verksamhets/ resultatdialoger per läsår. Vi arbetar aktivt med resultat från medarbetarenkäten. Vi tar emot många VFU- studenter. Vi satsar medvetet på att anställa högskoleutbildade pedagoger. Avsatt budget för friskvård, trivsel och kompetensutveckling. Vi avsätter en studiedag per läsår för gemensamma,gruppstärkande friskvårdsaktiviteter. Kompetensutveckling och organisation av verksamheten ska stötta pedagogerna i sitt uppdrag. Uppföljning Den årliga Medarbetarenkäten. Medarbetarsamtal, enskilt och i grupp. Utvärderingar av friskvård- och trivselarrangemang. Statistik KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i
Sid 15 (15) enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2015-01-01 2016-12-31 Uppföljning av ekonomi De ekonomiska förutsättningarna för 2016 ser bra ut och vi räknar med en budget i balans vid årets slut. De konton som handhas ute i verksamheten har ökats på något, biblioteksanslaget är fördubblat, vi har satt av medel för fortsatt föryngring av möbler och inventarier, tagit höjd för en del köksmaskiner som måste bytas ut, har medel för den kompetensutveckling vi vill genomföra under året och har lite luft i personalbudgeten för oförutsedda utgifter. Vår socioekonomiska tilldelning kommer detta år troligtvis i första hand gå åt de extra lärarresurser vi ger ett antal elever på skolan och vårt fortsatta utvecklingsarbete inom SVA. Troligtvis för att vi ju inte vet om vi under året får anledning att ändra inrikting. Budget 2016 Se bilaga Övriga frågor Årets uppdrag för vårt Elevhälsoteam är att öka pedagogernas kunskaper om, tidiga upptäckt av och anpassning av lärmiljöerna för elever i behov av särskilt stöd. Detta gör vi genom att: Förankra rutinerna i vår Elevhälsoplan. Kartlägga personalens kunskaper kring elever i behov av särskilt stöd för att därigenom kunna planera för och genomföra de insatser som behöver göras. I den mån det är möjligt vill vi i EHT:s arbete prioritera observation, handledning och uppföljning i verksamheterna. Genom Lågstadiesatsningen har vi anställt ytterligare en specialpedagog på skolan.