Försörjningscentrums verksamhetsplan 2010 inklusive årsbudget



Relevanta dokument
Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-okt , Resurscentrum L E A N

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa

Delårsrapport Jan-mars 2010 FM centrum

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013


Katastrofmedicinskt Centrum

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum

Delårsrapport jan - okt , Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport Jan-augusti 2011 IT-centrum

Ledningsstaben Annika Hjertkvist

Dnr Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Bild

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN

Informationscentrum verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget

Delårsrapport. Jan mars 2013 Informationscentrum

Delårsrapport jan-mars 2009 Försörjningscentrum

Årsredovisning Centrum för verksamhetsutveckling

Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum

Delårsrapport. Jan-augusti 2013 Informationscentrum DNR

Upphandlingscentrum Verksamhetsplan 2010 inklusive årsbudget

Delårsrapport jan-mars Upphandlingscentrum

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum

Delårsrapport Oktober 2010 Diagnostikcentrum i Östergötland

Delårsrapport jan-aug Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport januari-mars 2010 PrioriteringsCentrum

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr

Marie Lindström diarienummer: IC

Delårsrapport jan-mars 2008 Bildmedicinskt centrum i Östergötland

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Informationscentrum

:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Delårsrapport Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden

Delårsrapport jan-mars 2010 Informationscentrum

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4

FM centrums verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget. Enhetens eventuella omslagsbild

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

5. Bokslutsdokument och noter

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005

Dnr Upph Upphandlingscentrum Verksamhetsplan 2013 inklusive årsbudget

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

FC Verksamhetsplan, 2012

Delårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland

Delårsrapport. Jan mars 2012 Folktandvården

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

Fastighetsinvestering ombyggnad av ny lokal för Folktandvården Hageby

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr (8)

Investeringsplan FM centrum

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Investeringsplan FM centrum

:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Årsredovisning 2017 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

:09 Not Utfall Utfall Resultaträkning

FC Helårsbedömning 03, 2011

Delårsrapport

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Folktandvården

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

:14 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar

Delårsrapport jan-mars 2007 Informationscentrum

DNR Upph Delårsrapport. Jan- mars 2013 Upphandlingscentrum

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning UPPHANDLINGSCENTRUM

Landstingets Riskhantering i Östergötland

1/ :57 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Vårdprocesscentrums verksamhetsplan inklusive årsbudget 2008

Dnr NiF Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Verksamhetsplan 2014

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr)

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

Delårsrapport jan-mar , Lunnevads folkhögskola

Ekonomiska rapporter

Delårsrapport vårdvalsverksamheten mars 2017

Inom Barn- och ungdomshabiliteringen överstiger hjälpmedelskostnaderna ersättningen med uppskattningsvis 3 mkr.

Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum

Helårsbedömning

Delårsrapport augusti 2017

Resurscentrum verksamhetsplan 2010

Delårsrapport H SWEMET AB. Epost Telefon ORG NUMMER

Delårsrapport. Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland

MSEK, 1 september - 30 april 2013/ /2013. Nettoomsättning Kostnader för sålda varor

Delårsrapport

Delårsrapport för kvartal Rapporten har inte granskats av revisor.

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Vårdprocesscentrum

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Folktandvården

Kvartalsrapport Q Publiceras

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Delårsrapport för Xavitech AB (publ)

Produkt/Projekt/Verksamhet Delårsbokslut Dokument Delårsbokslut Granskad av Fastställd av Datum

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr.

Eolus Vind AB (publ)

Delårsbokslut med helårsbedömning HjälpmedelsCentrum i Östergötland

Transkript:

Försörjningscentrums verksamhetsplan 2010 inklusive årsbudget

FC 2009-1619 Innehållsförteckning 1. Vision (och verksamhetsidé) 3 2. Medborgar - kundperspektivet 5 3. Förnyelseperspektivet 7 4. Processperspektivet 9 5. Medarbetarperspektivet 11 6. Ekonomiperspektivet 13 7. Årsbudget 15 8. Förslag till beslut 18 BILAGOR Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 2010 Bilaga 2 Investeringsplan 2010-2012 Bilaga 3 Personal- och kompetensbehov Bilaga 4 Lokalresursplan 2010-2012 Bilaga 5 Planerat underhåll 2010-2012 Bilaga 6 Resultaträkning fastigheter 2010 Bilaga 7 Nyckeltal fastigheter 2(18)

FC 2009-1619 1. VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ) BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Försörjningscentrum (FC) är landstingets Facility Managementfunktion d v s ska erbjuda värdehöjande samordning av servicefunktioner åt kärnverksamheten, samt förvalta landstingets egendom och fastigheter så att de hålls i ett gott skick. För oss innebär Facility Management (FM) att utveckla konsten att få fastigheter, lokaler, IT-infrastruktur, dess miljö och utrustning att maximalt stödja landstingets verksamhet. FC ska erbjuda kunderna effektiva lösningar och kontinuerligt pröva och välja vem som producerar tjänsterna till bästa kvalitet och pris. FC kan producera tjänsterna internt men också tillämpa segmenterad outsourcing. FC ska ta ansvar för samordning och utveckling av servicetjänsterna och hantera tjänsteutbudet på ett sammanhållet och effektivt sätt. FCs produkter/tjänster och priser ska vara transparenta. Prisbilden ska vara konkurrenskraftig och inkludera täckning för utveckling och avveckling och varje tjänst ska bära sina egna kostnader. FC ska skapa få och tydliga kontaktvägar. Vision & Målbild 2012 - FC KUNDFOKUS Genom en trevlig och hjälpsam attityd samt med ett positivt bemötande erbjuder vi personlig och professionell service samt mervärden för vården LiÖs och FCs verksamhet prioriteras så att ekonomi och kund alltid, och tillsammans, styr och påverkar våra val. Vi ifrågasätter våra val och där vi befinner oss. Det finns en lust till utmaningar och förändringar är alltid en möjlighet. Förebild Mervärde Ansvar Utveckling EKONOMI 3(18)

Uppdrag FC 2009-1619 Syftet med uppdraget är att reglera förhållanden mellan uppdragsgivaren och FC avseende åtagandet att lösa tilldelade uppgifter med erforderlig kvalitet samt vara en god arbetsgivare och att ansvara för en god ekonomisk hushållning. Landstingets 3-årsbudget, finansplan och landstingsledningens verksamhetsplan utgör grunden för uppdraget. FC ska utifrån intentionerna i dessa planer och med en ekonomi i balans fullgöra sina åtaganden gentemot landstingsinterna och externa avtalsparter. FC ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och värdeskapande tjänster för landstingets verksamheter i Östergötlands län. FC ska ansvara för att landstingets investeringar i fastigheter behåller värde och funktion över tiden. Måluppfyllelse ska återrapporteras i enlighet med landstingsledningens uppföljning 2010. Förändringar i omvärlden eller i FCs situation som påverkar möjligheten att fullgöra uppdraget enligt ovan ska omedelbart rapporteras till Landstingsledningen. FCs verksamhet består av: Ledning och stab Bygg och fastighet (Fastighetsförvaltning och byggprojekt) IT (IT-infrastruktur och IT-drift) Avtal och service (Verksamhetsservice i extern och egen regi i enlighet med FCs uppdrag och verksamhetsidé) Vissa delar upphandlas på marknaden, andra görs av egen personal. För de delar som upphandlas har FC ansvar för avtal och uppföljning. 4(18)

FC 2009-1619 2. MEDBORGAR - KUNDPERSPEKTIVET Under 2009 har arbetet fortsatt med att renodla och koncentrera vår verksamhet mot Facilities Management (FM). Det övergripande syftet är att utnyttja landstingets samlade resurser inom Facilities Management så effektivt som möjligt. Effekten av förändringen är att förbättra arbetssätt, processflöden och organisationsstruktur för FM-verksamheten så att vi bättre kan möta uppdragsgivarens, kundernas och medarbetarnas behov samt ge bättre förutsättningar för utveckling och effektivisering. För tredje gången har landstinget i Östergötland genomfört en undersökning om kunders upplevda intryck av stödfunktionen Försörjningscentrum. Helhetsintrycket för FC uppgår i 2009 års undersökning till 3,4 på en femgradig skala. Snittet ligger i närheten av 2007 och 2006 års undersökningar som båda redovisade betyget 3,6. På frågor kring FCs personal har ett antal påstående kategoriserats i faktorerna Professionalism, Kvalitet, Kompetens och Utveckling. För samtliga affärsområden inom FC ges Utveckling det lägsta snittet och högst snitt ges för 3 av 4 affärsområden till faktorn Professionalism. Under hösten/vintern 2009 slutförs projektet Kommunikationsplan FC för att sedan implementeras i verksamheten fr o m 2010. Syftet med planen är att säkerställa en pågående och relevant kommunikationsprocess med samtliga kunder och intressenter samt att detta sker på ett likartat och strukturerat sätt. Kommunikationsplanen ska vidare bidra till en organisatorisk beteendeförändring mot ett mer marknadsorienterat synsätt och ett tydligare FC-gemensamt förhållningssätt gentemot kunder och uppdragsgivare. Under 2010 skall en systematisk och strukturerad kommunikation etableras med uppdragsgivaren (landstingsledningen). Detta i syfte att kontinuerligt utvärdera och förbättra FCs måluppfyllelse beträffande verksamhetsidé och uppdrag. Ett av FCs prioriterade projekt under de kommande åren är etableringen av en Kundtjänst. Målet är att kunden ska ha en väg in med personligt bemötande som upplevs pålitligt genom ett kvalitetssäkrat ärendehanteringssystem. Syftet med kundtjänsten är att underlätta, avlasta, förenkla och hjälpa våra kunder samtidigt som vi ser till att de får en enhetlig information. FCs mål med kundtjänsten är bl a att få en minskad kostnadsbild, snabb återkoppling av kundnöjdhet, enklare uppföljning av leverantörsavtal mm. Under 2010 kommer vår kundtjänst att kunna hantera felanmälan i interna och externa fastigheter, bygg- och fastighetsfrågor, rullande material och inbrottslarm. 2011-2012 kommer även övriga delar av FCs verksamhet att hanteras via kundtjänsten. 5(18)

FC 2009-1619 Strategi 1: Leverera hög service och upplevt mervärde för landstingets verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Professionalism NöjdKundIndex - NKI 3,4 (2009) 3,6 (2010) Utveckling NöjdKundIndex - NKI 3,4 (2009) 3,6 (2010) Strategi 2: Upprätthålla god kundkommunikation Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Tillgänglighet NöjdKundIndex - NKI 3,4 (2009) 3,6 (2010) Enkla och tydliga kontaktvägar NöjdKundIndex - NKI 3,4 (2009) 3,6 (2010) 6(18)

FC 2009-1619 3. FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Sedan hösten 2008 har FC jobbat med renodling och koncentration av sin verksamhet mot Facilities Management. Inför 2009 genomfördes en samorganisering av hela EA- och HR-processerna genom överlåtelse av FC/Adm till Resurscentrum. Dessutom samorganiserades affärsområde Bygg och affärsområde Fastighetsförvaltning inför 2009. Under året har även en rad mindre strukturförändringar genomförts t ex så har controllergruppens tandvårdsenhet flyttats över till ledningsstabens tandvårdsgrupp och controllergruppens säkerhets- och brandskyddsfunktioner har flyttats till affärsområde Bygg och fastighet. Under hösten planeras för ytterligare strukturförändringar för Miljöenheten, Landstingsarkivet, VårdNära Service (VNS), Sekreterarservice mm. I samband med årsskiftet 2009/2010 skapas ett nytt affärsområde inom FC, Avtal och Service. Affärsområdet kommer att bestå av nuvarande Servicecenter samt en utökad avtalsfunktion. Uppgiften för avtalsfunktionen är att ansvara för uppföljning och utvärdering av externa serviceavtal samt ansvara för att ta fram underlag för kommande upphandlingar för de områden som FC ansvarar för. Vi har även träffat en överenskommelse med NSC om att informationsdiskarna på US (södra och norra entrén) organisatoriskt flyttas över till Försörjningscentrum vid årsskiftet. Dessutom pågår arbetet med en fastighetsutvecklingsplan för US, en utökad samverkan med andra landsting kring vissa IT-frågor och en förbättrad och förenklad hyresmodell för landstinget bland mycket annat. I syfte att frigöra tid för vården har en översyn gjorts av nuvarande ombudsorganisationer. FC har, tillsammans med representanter från vården, ansvar för ett pilotprojekt på NSV. Projektet hanterar områdena, städ, kost, miljö, säkerhet/brand, textil samt telefoni. Under perioden 2010-01-01 2010-06-30 skall alternativa lösningar till ombuden testas för att sedan utvärderas. Under 2010 har vi ambitionen att införa en strukturerad och systematisk benchmarking och omvärldsbevakning. Benchmarkingmodellen är baserad på SIQs modell och omvärldsbevakningen är baserad på Kairos Futures TAIDAmodell. Trots att vi inom FC anser oss jobba proaktivt och framåtriktat visar kundundersökningen att kunden har låg kännedom om FCs utvecklingsarbete. En tydlig tendens när det gäller svarsfördelningen är att en mycket stor andel, i vissa fall runt 60 procent, har valt alternativet Vet ej. En viktig förklaring finns sannolikt i att man har en knapphändig inblick i hur FC arbetar internt 7(18)

FC 2009-1619 Om kundernas insyn och förståelse för FCs interna arbete kan förbättras ökar också möjligheten för dem att kunna ge betydelsefulla förslag på vilka lösningar och förbättringar som skulle effektivisera och utveckla deras verksamhet. En ökad kunskap om affärsområdenas arbete och utbud av tjänster skulle med stor sannolikhet även leda till ett ökat användande av FC som stödfunktion. Strategi 1: Erbjuda lösningar och förbättringar som gör att kundens verksamhet utvecklas och effektiviseras. Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Kommunikation NöjdKundIndex - NKI (faktor 3,0 (2009) 3,2 (2010) Utveckling) Strategi 2: FM-verksamhet med god framtidsberedskap och förbättringskunskap Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Förmåga till framtidsberedskap Andel affärsområden som genomför och presenterar omvärldsbevakning och framtidsanalys 0 % (2009) 100 % 8(18)

FC 2009-1619 4. PROCESSPERSPEKTIVET Våra arbetsflöden och processer ska vara kända i organisationen. Vi behöver ständigt gå igenom och effektivisera vårt arbetssätt för att sträva efter att arbeta på ett länsövergripande sätt. FC har som mål att år 2012 vara och uppfattas såsom värdeskapande m a o en verksamhet som arbetar Lean-inspirerat och som låter behov styra verksamhet och organisation. En del i att arbeta på detta sätt innebär att skapa kontinuerliga processflöden vilket är ett arbete som kommer att kräva omfattande insatser under det kommande året. Exempel på detta är samarbetet med vissa prioriterade leverantörer som skall utvecklas mot en partneringrelation där fokus ska vara på att skapa en exceptionellt bra leverans med mycket låga kostnader. Inom IT sker arbete med att fortsätta att anpassa IT organisationen för att på bästa möjliga sätt stödja verksamhetskritiska system och dygnet runt-service samt förbättra de reaktiva processerna (felavhjälpning) och proaktiva processerna (övervakning). Vissa prioriterade processer är identifierade och under 2009 har såväl processkartläggningar som utveckling av dessa processer påbörjats. Exempel på dessa processer är förvaltnings- och projektprocessen inom fastighetsområdet, hyresprocessen, investeringsprocessen och avtalsprocessen. Målsättningen inom Bygg och Fastighet är att investeringsprocessen tillsammans med hyresprocessen ska vara redo för kvalitetscertifiering enligt ISO 9000 under 2010. Inom det nya affärsområdet, Avtal och service, kommer bl a en förstärkt avtalsfunktion att finnas. I avtalsenheten/-funktionen ska inledningsvis ett antal avtal att lyftas in, med målsättning att såväl avtal som tilläggsavtal blir enhetens ansvar. I ett längre perspektiv bör så många avtal som möjligt vara avtalsenhetens ansvar. Detta ger bättre förutsättningar för en enhetlig och effektiv styrmodell där rådighet och incitament är knutna till samma organisation. Hanteringen av våra servicetjänstleveranser kommer på detta sätt att effektiviseras. Uppföljningen av avtalen ska ske på en operationell, taktisk och en strategisk nivå. Eskalering mellan de olika nivåerna ska ske vid behov. Enheten ska definiera en enhetlig process enligt vilken man ska arbeta med uppföljning av avtalen dessutom ska prioriterade avtal utses genom att mäta de arbetsinsatser respektive avtal kräver. Vidare ska mätetal tas fram för respektive avtal t ex uppföljning, frekvenser och NöjdKundIndex. 9(18)

FC 2009-1619 Strategi 1: Utveckla effektiva interna processer som skapar mervärde Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Väldefinierade och kända Identifiera prioriterade processer Inget 100 % processer ingångsvärde (2010) Kartlägga prioriterade processer Benchmarking (2009) Inget ingångsvärde (2009) Inget ingångsvärde (2009) 100 % (2010) 1 benchmarking per prioriterad process Strategi 2: Bibehålla hög tillgänglighet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Stabil IT-infrastruktur Max antal totalstopp 0 (200908) 0/år Etablera kundtjänst Svarstid 0 5 signaler/ 30 sek Återkopplingstid 0 3 dagar 10(18)

FC 2009-1619 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET I en kunskapsorganisation som FC är medarbetarnas kompetens den enskilt vikigaste faktorn för att möta framtida behov av Facilities Management. Det är viktigt att medarbetarna ges möjlighet till vidareutveckling utifrån verksamhetens behov. Det är viktigt att FC är en attraktiv arbetsgivare och att detta är upplevelsen hos såväl nuvarande som potentiella medarbetare. En attraktiv arbetsplats skapas bl a genom ett tydligt ledarskap och möjlighet till medinflytande i arbetsplatsens utveckling. Ansvar och befogenheter ska vara så decentraliserade som möjligt. Alla ledningsnivåer i FC ska känna att de har ett lokalt mandat. Detta innebär att ansvara för att ingångna avtal, uppdrag och ekonomiska ramar efterföljs utifrån det ansvar som respektive verksamhetsområde har. FC strävar efter chefer som är goda ledare. En chef företräder inte bara sin egen verksamhet utan har även ansvar för helheten i FC. Chefen förväntas beskriva uppdraget tydligt i dialog med medarbetarna och omsätta det till förståeliga mål och uppgifter. En viktig uppgift för ledaren är utvecklings-, kvalitets- och förbättringsarbete. Det är vikigt att medarbetarna ges förutsättningar och tillräckliga kunskaper för att kunna driva ett sådant arbete. Under september 2009 genomfördes FCs medarbetarenkät. Analysen pågår och under oktober presenteras resultatet för samtliga anställda inom FC. En preliminär bedömning är att den pågående förändringen, som organisationen befinner sig i sedan en tid tillbaka, präglar resultatet av undersökningen. Tydliga förbättringsområden är information och kommunikation som är områden som inte fungerat tillfredsställande under den pågående förändringsprocessen. Resultaten ligger generellt på en nivå som övriga delar av landstinget (på jämförbara frågor) men vårt mål är ett resultat som överträffar landstingets resultat i alla delar. Arbetet med FCs Målbild 2012, och konkretiseringen av denna inom respektive affärsområde/enhet, kommer med stor säkerhet medföra att samtliga anställda inom FC agerar såsom en förebild, levererar mervärde till landstingets olika verksamheter, tar ansvar och blir mer utvecklingsinriktade. Detta tillsammans med bra ledar- och medarbetarskap kommer att ge resultat i organisationen och i kommande medarbetarundersökning. Inom affärsområdet Bygg och Fastighet har en ny omgång av utvecklingsprogrammet Från utförare till professionell aktör genomförts. Programmet är en kombination av ett individuellt utvecklingsprogram och en organisationsutveckling. I september startade även ett sedan länge planerat ledarutvecklingsprogram för ickechefer. Deltagarna har antagits genom ett ansökningsförfarande för att skapa högsta möjliga motivation och engagemang. En utvärdering kommer att ske efter programmets slut för att eventuellt utökas till andra medarbetare. 11(18)

FC 2009-1619 Strategi 1: Gott ledarskap en förutsättning för goda verksamhetsresultat Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Ledningens engagemang NMI (Ledarskap) 61 % (2009) 65 % (2010) Strategi 2: Delaktiga och ansvarstagande medarbetare Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Nöjda och stolta medarbetare NMI (Nöjd) 55 % (2009) 60 % (2010) NMI (Stolt) 76 % (2009) 78 % (2010) Strategi 3: FC en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde En hälsofrämjande arbetsplats Total genomsnittlig sjukfrånvaro som är lägre än 5 % 3,35 % (dec 2008) 3,35 % (2010) Andel sjukskrivna som efter en månads sjukskrivning har en handlingsplan för återgång i arbete 100 % (2009) 100 % (2010) 12(18)

FC 2009-1619 6. EKONOMIPERSPEKTIVET 2009 års resultat beräknas bli -3 700 tkr enligt DÅ 08. Det negativa prognostiserade resultatet beror på att Landstingsarkivet inte är finansierat till sin helhet samt att affärsområde Bygg och Fastighet har ett negativt resultat. Landstingsarkivets finansiering diskuteras med Ledningsstaben och goda förhoppningar finns om en lösning till 2010. Bygg och Fastighets negativa resultat beror på extrainsatser i samband med förbättring och förenkling av hyressystemet. Arbetet med processkartläggning och processförbättring kommer att fortgå inom samtliga affärsområden. Genom säkerställda processer och, standardiserade samt effektiviserade arbetssätt, verkar FC för att effektiviseringsvinster kan göras. Detta möjliggör sänkta kostnader inom FC och medför därmed lägre kostnader för kunderna. Varje affärsområde fortsätter att kontinuerligt arbeta med ekonomisk uppföljning för att säkerställa kontroll av verksamhetens kostnader och intäkter. FC ska erbjuda konkurrenskraftiga priser. Detta säkerställs genom jämförelser mellan FCs tjänsteutbud och prisbilden på jämförbara tjänster på externa marknaden. Detta resulterar i att tjänsterna prövas för att lämplig driftsform skall användas, in house eller segmenterad outsourcing. Exempel på ovan är: Grindhantering i alla pågående projekt med kvartalsvis projektrapportering med slutkostnadsprognoser Automatisering ersätter enklare IT-konsulttjänster En stor utmaning för en intern stödfunktion likt FC är att många åtgärder som görs i syfte att förbättra för kunden/vården är åtgärder som påverkar FCs kostnadsmassa negativt. Exempel på detta är satsningar på drifts- och energioptimering som görs för att minska landstingets totala kostnader men delar av kostnaderna tas av FC med en resultatförsämring som följd. Denna pedagogiska utmaning måste hanteras i dialog med kund och uppdragsgivare och är en väsentlig del av vår ekonomiska kommunikation. Resultatet för 2010 beräknas bli -4 870 tkr. Det negativa resultatet beror på att affärsområde Bygg och fastighet gör ett underskott på 4 270 tkr på grund av att modellen för beräkning av förvaltningsersättning har ändrats. Dessutom finns det en risk att enheten Foto tappar intäkter för ID-kort om 600 tkr som en följd av pågående test av ny tillämpning av id-kortsfotografering. Inga beslut är fattade avseende ny tillämpning. Underskottet täcks av balanserat resultat. Sedan tidigare beslutare besparingsåtgärder för 2010 ligger fast. 13(18)

FC 2009-1619 Den höga lönekostnadsutvecklingen beror till största delen på att det för främst IT men även för Bygg och Fastighet är en förskjutning från konsultkostnader till lönekostnader i form av vakanta tjänster vilket utgör 97 % av lönekostnadsökningen. De utökningar som sker består av affärsområdeschef till Avtal och Service samt två avtalscontroller, bemanning av infodiskarna på US och en fastighetsförvaltare. Strategi 1: Ekonomi som skapar handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Balans mellan intäkter och kostnader FCs resultat -3 700 tkr (DÅ08 2009) -4 870 tkr (2010) Verksamhet anpassad efter behov och intäktsutveckling 17,3 % (2010) FCs totala lönekostnadsutveckling (löne- och personalförändringar) i procent jmf med motsvarande period föregående år -26,9 % 1 (DÅ 08 2009) 1 Ingångsvärdet är negativt då affärsområdet Administration (92 personer) övergått till REC fr o m 1 januari 2009. 14(18)

FC 2009-1619 7. ÅRSBUDGET Resultatet för 2010 beräknas bli -4 870 tkr, med en total omsättning om 1 146 360 tkr. Det negativa resultatet beror på att Bygg och fastighet gör ett underskott på 4 270 tkr på grund av att modellen för beräkning av förvaltningsersättning har ändrats samt att fotoverksamheten budgeterats för en eventuell intäktsminskning för ID-kort om 600 tkr. Underskottet täcks av balanserat resultat, 10 508 tkr. AVTAL OCH SERVICE Inom affärsområdet Avtal och Service finansieras området Avtal via hyran. Inom området Service finansieras Säkerhetssamordnarna genom landstingsbidrag, övriga delar finansieras genom ersättning för sålda tjänster. Resultatet för affärsområde Avtal och Service beräknas bli -600 tkr. För närvarande pågår ett projekt för test av ny typ av ID-kort. Hantering av IDkort kan bli mer av it-teknisk karaktär vilket eventuellt innebär att Foto tappar intäkter för ID-kort. Andra intäkter som ska ersätta detta eventuella bortfall har det inte budgeterats för. Övriga enheter inom affärsområden beräknas ha full kostnadstäckning. IT Verksamheten inom affärsområde IT finansieras i 2010 års budget enligt följande - IT-infrastrukturmedel 121 800 tkr - ersättning sålda IT-tjänster 59 307 tkr - ersättning klienthyror 74 200 tkr - ersättning telefonitjänster 41 660 tkr Resultatet för 2010 beräknas till noll kronor. Årsbudgeten för IT-infrastrukturenheter har upprättats inom den ekonomiska ramen som erhållits för 2010. Den riktade reduceringen om 6 mkr (IT hyresprodukter) för 2009 har genomförts från 1 januari 2009. Detta har kunnat ske genom standardisering och automatisering vilket inneburit reducering av licenskostnader och neddragningar av arbetsinsatser. Priset på hyresprodukter sänktes gentemot kund med motsvarande belopp för 2009. Ytterligare riktad reducering om 10 mkr (IT infrastruktur) är hanterad i budgeten. Samtliga enheters möjligheter att reducera kostnaderna har gåtts igenom. Det som framförallt är beaktat är resultaten av de prisförhandlingar som sker med leverantörer vilket kommer att medföra lägre kostnader. När det gäller kostnader för programvaror och licenser kommer arbete att läggas ner för att hitta kostnadseffektiva lösningar för landstinget totalt. Den utbyggnad som sker av det trådlösa nätverket beräknas kunna reducera framtida kostnaderna för underhåll och utbyggnad av det fasta nätverket. 15(18)

När det gäller personalkostnader så har inga förändringar skett vad avser antalet tjänster 2010 jämfört med 2009. I personalbudgeten redovisas det totala behoven av resurser som finns inom affärsområde IT. Av dessa är i dagsläget ca 13 tjänster vakanta. Dessa ersätts till viss del av inhyrda konsulter. FC 2009-1619 Kostnaderna för avskrivningar har för år 2010 beräknats till 39,1 mkr. Under 2009 har investeringsramen utökats med 18 mkr vilket ger ökade avskrivningskostnader för 2010 och framöver. Denna utökning finansieras genom omdisponeringar inom IT-infrastrukturbudgeten 2010. Investeringsplanen för 2010 uppgår till sammanlagt 29,8 mkr. Några förändringar i denna räknar vi inte med i dagsläget. BYGG OCH FASTIGHET Affärsområdet Bygg och Fastighet beräknas göra ett underskott på 4 270 tkr. Modellen för beräkning av förvaltningsersättning gav felaktiga incitament sett ur ett landstingsövergripande perspektiv och har därför ändrats inför 2010. Förändringen innebär övergång från annan finansieringsform till hyresfinansiering. Justering av detta har inte kunnat göras fullt ut i beräkning av hyran för 2010 på grund av landstingets ekonomiska läge vilket ger ett underskott om 4 600 tkr. Det beror således inte på en utökning av kostnaderna. Målsättningen är att tillsammans med landstingsledningen ta fram en handlingsplan under kvartal ett 2010 för hur detta ska kunna hanteras i budget för 2011. Övriga poster, såsom lokalbokning, inom Bygg och fastighet beräknas ge ett överskott om 330 tkr. Under 2010 kommer beräknas investeringarna i fastigheterna till 640 Mkr varav reinvesteringarna beräknas till 317 Mkr. Det innebär en nettoökning av kostnaden för avskrivningar och ränta 2010 med 55 Mkr. En del av kostnadsökningen täcks av nyttjandet av bashyresfond, 9 Mkr. Hyresintäkterna ökar med 52 Mkr varav den största ökningen beror på ökning av kapitalkostnaderna. Resterande ökning beror bla på att avsättningen till bashyresfond ökar med 4 Mkr och en godkänd utökning på Avtal och Service. Kostnaden för tomma lokaler beräknas till 37 915 tkr vilket är en ökning med 3 915 tkr jämfört med prognos 2009. Ökningen beror på LOA4 förändring men till största del på att reinvesteringar har gjorts i fastigheterna. Resultatet för fastigheterna beräknas till - 4 150 tkr. Underskottet uppstår i de fastigheter där LiÖ har externa hyresgäster och där stora reinvesteringar sker. Omförhandling av hyreskontrakt kommer att ske där avtalstiden löper ut under 2010 men nya hyresnivåer ger ingen effekt förrän 2011. Underskottet täcks i sin helhet av finansförvaltningen. 16(18)

FC 2009-1619 Poster som påverkar Finansförvaltningen är: Kapitalkostnader 156 734 tkr varav 143 887 tkr är exklusive räntekostnad finansierad av bashyresfond Nettoavsättning bashyresfond 2010 är 17 514 tkr och utgående balans på bashyreskapital 2010 beräknas till 137 259 tkr Konstlånen beräknas öka med 2 100 tkr 2010 och utgående balans har beräknats till 48 312 tkr. Investeringar fastigheter I investeringsplanen tas behov av åtgärder upp. Dessa är identifierade tillsammans med verksamheten när det gäller byggnadsinventarier, efter statusbesiktningar på fastigheterna när det gäller reinvesteringar samt efter strategiska övergripande beslut när det gäller fastighetsinvesteringar. Fakta rörande åtgärden registreras och i de fall omfattningen är känd registreras även den. Det finns dock åtgärder som bara är kända som behov utan registrerad kostnad och denna registreras först när ytterligare information kring behov och omfattning finns. Att åtgärderna finns upptagna i planen innebär inte att beslut om investering finns utan det tas separat av LS eller LD för varje enskild investering. Investeringsplanen är därför indelad efter beslutade projekt, utredningar planerade projekt och övrigt. I de beslutade projekten i investeringsplanen för 2010 till 2012 är de stora investeringarna 59 Mkr på LiM, Huvudblocket 420 Mkr och Järngården 111 Mkr. Ej beslutade investeringar med i investeringsplan kan nämnas T-huset 213 Mkr. I lokalresursplanen anges planeringen mer i detalj. Nytillkomna projekt sedan investeringsplanen inlämnad 31 mars är: NIVA BRIVA RIVA 129 000 tkr enligt LS-beslut 2009-08- 25 Torkelbergsgatan 50 000 tkr. 17(18)

FC 2009-1619 8. FÖRSLAG TILL BESLUT Försörjningscentrum föreslår landstingsdirektören besluta - att godkänna verksamhetsplanen. Försörjningscentrum föreslår LS besluta - att godkänna investeringar med sammantaget 681 475 000 kr år 2010, 652 274 000 kr år 2011 samt 635 075 000 kr år 2012, - att godkänna att planerat underhåll får utföras inom en ram av 31 900 000 kronor. Försörjningscentrum Micael Antamo Produktionsenhetschef 18(18)

Blankett 1 505 Försörjningscentr i Österg Resultaträkning (tkr) Budget 2010 Helårsbedömn 2009 Bokslut 2008 Intäkter Koncernbidrag 0 0 495 Försäljning utbildning 600 654 437 Försäljning övriga tjänster 1 125 959 1 054 443 1 109 023 Statsbidrag 0 0-2 Bidrag för personal 0 190 329 Övriga bidrag 7 541 11 543 10 930 Försålt mtrl varor övr intäkt 11 460 7 276 19 473 Summa Intäkter 1 145 560 1 074 106 1 140 685 Personalkostnader Lönekostnader -71 734-61 133-83 241 Arbetsgivaravgifter -32 194-27 218-37 192 Övriga personalkostnader -5 472-5 969-4 845 Summa Personalkostnader -109 400-94 320-125 278 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -600-795 -702 Verksamhnära material o varor -33-28 -1 676 Lämnade bidrag 0 0-4 147 Övriga verksamhetskostnader -622 200-616 031-666 554 Summa Övriga kostnader -622 833-616 854-673 079 Avskrivningar Avskrivningar -261 362-224 602-198 431 Summa Avskrivningar -261 362-224 602-198 431 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 0 0 19 Finansiella kostnader -156 835-142 030-147 607 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter -156 835-142 030-147 588 Årets resultat -4 870-3 700-3 692 Noter till resultaträkningen: Intäktsökningen beror på att hyrorna ökar. Kapitalkostnadens andel av hyran ökar då stora reinvesteringar sker. Landstingsbidragen minskar då verksamhet övergår till andra delar av LiÖ. Den höga lönekostnadsutvecklingen beror på en förskjutning från konsultkostnader till lönekostnader. Av verksamhet 2009 övergår i lön 2 300 tkr till annan verksamhet och 700 tkr övertas från annan verksamhet. Avskrivningar och kapitalkostnaderna ökar beroende på att stora investeringar sker, främst reinvesteringar.

Blankett 1 505 Försörjningscentr i Österg Kassaflödesanalys Budget 2010 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -4 870 Justering för av- och nedskrivningar 261 362 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 256 492 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -656 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 1 972 Kassaflöde från den löpande verksamheten 257 808 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -681 475 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -681 475 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 423 667 Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 423 667 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 0 Likvida medel vid årets slut 0 Noter till kassaflödesanalysen: Av nya lån avser 2 100 tkr lån till konst.