Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län
Socialstyrelsen Nationell tillsyn 2011 (56 vårdenheter) Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för att skapa god hygienisk standard + inspektera följsamhet till lagstiftning och centrala direktiv Vårdgivarnas arbete med vårdhygien Akademiska sjukhuset CIVA, NIVA
utrymme för förbättring - brister i dokumenterat ledningssystem (otydligt ansvar, skyldighet, befogenhet) - avsaknad av dokumenterade rutiner för arbetets utförande (risk för felaktigheter) - bristande uppföljning och utvärdering (problemområden kan förnekas och brister förblir oupptäckta)
Anknytning till rengöring och städa
Städning i vårdlokaler (SIV) 2012 Har städning någon betydelse för att förhindra smittspridning? När, var och hur ofta? Av vem? Vilken metod? Vilka medel? När behövs ytdesinfektion? Hur ska städning kvalitetssäkras? www.sfvh.se
Syfte och målgrupp Vetenskaplig grund för städning i vårdlokaler Riktlinjer/rekommendationer hur städning och rengöring ska utföras Vägledande för kvalitetssystem avseende städning, ansvarsfördelning och hur det ska utföras Definition av patientnära städning/desinfektion
Vetenskaplig grund - 160 artiklar God städning minskar mängden mikroorganismer i miljö (leder förhoppningsvis till färre infektioner) Smittöverföring kan ske genom indirekt kontakt via tagställen (väggar, golv har mindre betydelse) Städning bör ske dagligen (där patienter vistas) Tagställen i hygienutrymmen ofta svårt förorenade (städas oftare)
Rengöring med fuktig metod och rena dukar/moppar ger bäst resultat Rutinmässig ytdesinfektion gör ingen nytta (ytan återsmutsas snabbt) Slutstädning bör ske med validerade metoder, kombinerat med ytdesinfektion efter vård av patient med riskfaktorer för smittspridning Utbildning om städning behövs för städ- och vårdpersonal
Hur städning/rengöring ska utföras Skriftlig städinstruktion för varje lokal och tillhörande objekt (tillgänglig) Identifierar kritiska punkter, definiera ansvar och frekvenser för städning (upprätta checklistor) Rätt metod - lösgör, fångar upp och transportera bort föroreningar. Ytan ska torka snabbt och vara synligt ren.
Den som utför städning ska vara utbildad i de städmetoder som används Rutinmässig ytdesinfektion gör ingen nytta - var sparsam! Ånga - för få studier Väteperoxid aerosol (städrobot) kräver rengöring före desinfektion
Vägledande för kvalitetssystem Nordisk Städstandard, SS 627801:2012 (tidigare INSTA 800), tillåter föroreningar på svårtillgängliga ytor som t.ex. bord, stolar, sängar och stativ på hjul! Visuell granskning enligt NS - inte tillräcklig för att utvärdera städning i vårdlokaler
fler kvalitetssystem ATP tester mäter mängden levande celler/ organiska föroreningar (studier pågår) Mikrobiologiska kontroller kan användas för att mäta mängd och art av odlingsbara mikroorganismer (främst bakterier) på en yta
Patientnära städning Vilka ytor/utrustning ingår (verksamheten)? Checklista upprättas Städning ska ske dagligen Kritiska punkter - ytor/utrustning i patientens närhet eller som delas mellan vårdtagare och som används frekvent (tagställen): - säng, sänggrind, sängbord, sänglampa, telefon, fjärrkontroll, stol/pall, avskärmning, larmknappar, strömbrytare etc...
Kritiska punkter ta bild för IVA/ambulans/akutmott istället
Mikroorganismer på ytor i rummet Herpesvirus 1 tim Förkylningsvirus 2 tim RS-virus 7 tim HIV 48 tim Tarmbakterier (E-coli, Klebsiella) <48 tim Hudbakterier (S.aureus) >7 dygn MRSA 7 veckor VRE 2 mån Hepatit B 6 mån
Utbildning Alla som utför städmoment (städ- och vårdpersonal) ska ha grundläggande kunskap om städmetoder och vårdhygieniska rutiner Alla som utför rengöring ska ha grundläggande kunskap om metoder och medel (vårdpersonal)
Akademiska sjukhuset Finns dokumenterade städrutiner hos dig? Används checklistor från kvalitetshandboken? Har vårdpersonal tillräckliga kunskaper? Möjligheter att genomföra rengöring och städmoment? Diskutera frågorna med den som sitter till höger om dig