Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom

Relevanta dokument
Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom

Andning det gäller livet!

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Sammanfattning och slutsats

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Mentalisering och smärta

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Kroppslig affekthantering

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2018.

Basal Kroppskännedom vid autism

Sjukgymnastik i psykiatrin. Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala

Hur gör du när du rör dig?

Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Motivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

De tar till kroppen för att läka själen efter trauma

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

SMART Utbildningscentrum

KÄNSLOSKOLA MED UTBYGGNAD HELENE OHLSSON, LEG PYSKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT INGRID NYSTRÖM, LEG PSYKOLOG

Fysisk aktivitet vid psykossjukdom

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Flödesschema psykosomatik

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

MEDICINSK YOGA. Föreläsning Malmö Jeanette Strömberg

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Basal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner. Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

C-UPPSATS. Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri Med reservation för ändringar!

EXAMENSARBETE. Basal Kroppskännedom

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Samtalsmetodik. Hur kan vi motivera till ökad fysisk aktivitet? Regional FaR dag Göteborg 8 oktober 2018

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Basal kroppskännedom fysioterapeutisk metod för att påverka stressrelaterade sjukdomar och symptom

Psykosomatisk kommunikation i handledning INGELA PONTVIK LÖWENTHAL, ERICA HLU 15/17

Salutogen demensomsorg

Empati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap

INFORMATION OCH KURSPLAN

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Hon vill skapa tillit efter kroppens katastrofer

pågår Vårt kroppsmedvetande och vår kroppsuppfattning Sammanfattning

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Andning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Psykisk ohälsa och långvarig smärta samt fördjupning rygg och nacke. FYS204 9hp HT15

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Keele StarT Back Screening Tool

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

SET. Social Emotionell Träning.

Internetbaserad psykologisk behandling

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Anders Ekstrand Leg. Psykolog

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Lev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje

Mentalisering Att leka med verkligheten

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Fysioterapeutiskt perspektiv

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN

Centrum för cancerrehabilitering

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Studiehandledning Hälsa och ohälsa ett psykosomatiskt perspektiv 7,5 hp

GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI

Internetbaserad behandling

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Nack-specifikt träningsprogram

MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

ACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

EXAMENSARBETE. Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom

Transkript:

4/2 2016, Malmö Andningen & livet Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehab-kedjan 046 17 43 23 amelie.ambolt@skane.se Bild: Amelie Ambolt

Var i kroppen finns andningen? Var får den rum?

Från första till sista andetaget Där emellan - pågår livet Kroppen berättar livets historia Vad händer med Livets rytm?

Vad gör skillnad? Individuellt anpassad fysioterapeutisk behandling Bild: Amelie Ambolt

Bygga trygghet Anpassad behandling: Individuellt i grupp Intensitet, duration, frekvens

4 M Roxendal 1987 Mötet Människosyn Motivation Drivkraft Metod Bild: Tove Ambolt

Basal Kroppskännedom, BK Basic Body Awareness Therapy, BBAT Väster- och österländska rörelsetraditioner Förövningar till Tai Chi eller till livet - Medicinskt forskningsområde sedan 1985 - Hälso- skadeförebyggande, rehabilitering - Processorienterad behandling Bild: Amelie Ambolt

BBAT Research Från 1985 Roxendal Till 2015 Danilelsson Olika diagnosgrupper Betydelsen av/förmågan att interagera Identifiera och uttrycka känslor

Det terapeutiska utrymmet Terapeutiskt förhållningssätt och intoning, interaktion, affekt spegling, kommunikation Terapeutiska mötet Person-centrat terapeutiskt förhållningssätt Terapeutiska verktyg Justering, anpassning av utgångslägen, övningar utifrån funktionsnivå Verbal- & manuell guidning, skapa personlig trygghet Amelie Ambolt 2016

Existensnivåer Fysisk Fysiologisk Psykologisk Existentiell Dropsy 1988 Bild: : Amelie Ambolt

Kroppsjagsfunktioner Roxendal 1985, 1997 Min relation till min/mitt Roxendal 1985, 1997 Förankring Balanslinje Andning Centrering/Koordination Flöde/Kontinuitet Relaterande Avgränsning Medveten närvaro Bild: Amelie Ambolt

Funktioner Fysisk kapacitet - förmåga Fysisk aktivitet - aktivitetsnivå Fysisk träning - struktur Känslo-, tanke- & handlingsfunktioner Bild: Amelie Ambolt

Vad är det? Beröring

KASAM Känsla av samanhang Salutogenes Begriplighet Hanterbarhet Mening Antonovsky 2005 Bild: Tove Ambolt

Personcentrareat möte Verbal och manuell guidning i interaktion Kroppsjags- funktioner Människosyn Möte Spegling Existens- nivåer Intention Funktion 2015 Blid Amelie Ambolt

Möta Kommunicera Relatera Mentalisera

Mentalisering Definition: Mentalisering är den process som gör det vi gör, tänker och känner verkligt för oss och ger oss en känsla av att finnas i världen. Fonagy mfl 2002, i översättning av Rydén & Wallroth 2008, Mentalisering Att leka med verkligheten, s. 89

Symtom Vad berättar patienten med ord? Vad berättar patienten med sin kropp? Vad berättar patienten inte? Vad berättas på andra vis? Vad förväntar behandlaren sig av mötet? Vad lyssnar jag på?

Vad gör det med människan? Hur tar det sig uttryck?

Stel av skräck Hur påverkar det vår existens?

Trygghet behövs för att reglera autonoma funktioner Har tillgång till resurser Kroppsjagsfunktioner Ge/känna empati, värme och omsorg till mig själv Trygghet N Vagus ventrala, myeliniserade del är aktiv. Ger utrymme för socialt engagemang Nyfiken, utforskar Alert Vaksam Kommer tillbaka till min trygga Fritt enl. polyvagal teori, Porges 2007 Kamp eller Uppgivenhet Kan ej ta mig ur min hotfulla situation: stress, obehag Flykt Kamp Frys Freeze: Kollaps N Vagus dorsala del är omyeliniserad och ger uppgivenhet och imobilisering

Patientfall Maria 52 år Blick fylld av rädsla Hopsjunken hållning, rör sig långsamt Bristande förankring Saknar helt förmåga att utföra rörelser samlat/centrerat Påtagligt generellt kompensatoriskt muskelarbete Högcostal andning Begränsad aktivitet och delaktighet: Går korta sträckor - Till från bilen Beroende av bil för att delta i aktiviteter

Patientfall Maria Behandling Val av övningar med fokus på bärighet och tillit Förankring och basal funktionell stabilitet Utgångsläge: sittande på pall med kilstöd att hitta ett mer funktionellt sittande balanslinjen gå i sittande Att andas med ryggen? Funktionell uppresning Aktiv viloställning Utgångsläge: stående att stå i sina ben Att gå framlänges, baklänges

Patientfall Maria Effekter av behandling - Ökad förankring i ben, höfter och bäcken - Ökad självkänsla och tillit till sig själv när hon märkte att hon kunde påverka sin situation - Minskat kompensatoriskt muskelarbete - Friare rörlighet i nacken, vilket gjorde att hon kände sig tryggare när hon körde bil - Minskad rädsla -> ökad trygghet - Kunde märka när hon föll tillbaka i sitt gamla rörelsemönster - Mindre skamkänslor -> ökad frimodighet - Friare andning

Evolutionen Inre drivkrafter: Edvard Deci, professor i psykologi Bild: Amelie Ambolt Beskriver hur barn tydligt drivs av en inre motivation när de utforskar världen, hur de lär sig nya saker och praktiserar dessa. Fokus hos barnet ligger på aktiviteten och det är också aktiviteten i sig som är belöningen. En yttre motivation däremot kommer utifrån och driver individen till handling genom att exempelvis nå någon form av belöning eller slippa bestraffning. Vid ett agerande där individen drivs av en yttre motivation ligger fokus alltså på belöningen som är avskild från själva aktiviteten. Att drivas av en inre motivation är alltså att föredra

Enligt Deci Inre motivation vilar i 3 grundläggande psykologiska behov: 1. Behov av att få känna sig kompetent, att själva aktiviteten är belöningen. 2. Behov av relationer, att få tillhörighet. 3. Behov av autonomi, att agera i enlighet med egna värderingar och upplevelse av frihet. Att kunna välja. Bild: Amelie Ambolt

Mötet Närhet Medveten närvaro Värme - inkännande Tillit - växande

När det är svårt, med integrering Obalans - dysreglering i kroppens system Läs tips: Kroppen först - en behandlingsmodell vid psykosomatik Britt Bragée 2013

Öva och utforska tillsammans och på egen hand

Tack Bilder: Tove Ambolt, Amelie Ambolt

Forskning Roxendal 1985: Body Awareness Therapy and the Body Awareness Scale Mattson 1989: Body Awareness Applications in Physiotherapy Gran 1999: Quality of Life, Motivation and Costs in Multidisciplinary Occupational rehabilitation. Prospective, controlled two-year study in patients with prolonged musculoskeletal disorders Helvik Skjaerven 1999: Att vare seg selv mer fullt og helt. En tillnaerming till bevegelsekvalitet Rosberg 2000: Kropp, varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv Lundvik Gyllensten 2001: Basic Body Awareness Therapy Malmgren Olsson 2002: Health problems and treatment effects in patients with non-specific musculoskeletal disorders. A comparison between Body Awareness Therapy, Feldenkrais and Individual Physiotherapy Eriksson 2007: Body Awareness Therapy: a new strategy for relief of symptoms in irritable bowel syndrom patients. Gyllensten, 2009; Long-term effectivness of Basic Body Awareness Therapy in Psychiatric Out-patient Care. A randomised controlled study.

Forskning Skjaerven, Kristoffersen, Gard 2008: An eye for movement quality Skjaerven, Kristoffersen, Gard 2010: How can movement quality be promoted in clinical practice? Hedlund, Lundvik Gyllensten, 2010; The experience of basic Body Awareness Therapy in Patients with Schizofrenia. - Affect regulation, body awareness and self esteem, social effects, effects on the ability to think. Catalan-Matamoros, 2011: A pilot study on the effect of Basic Body Awareness Therapy in patients with eating disorders: a randomized controlled trial. Hedlund, Lundvik Gyllensten, 2013: The physiotherapists experience of Basic Body Awareness Therapy in patients with schizophrenia and schizophrenia spectrum Danielsson mfl 2014: Exercise or basic body awareness therapy as add-on treatment for major depression: A controlled study. Danielsson 2015: Moved by movement

Forskning Lindvall et al 2015: Basic Body Awareness Therapy for patients with stroke: Experiences among participating patients and physiotherapists. Madsen, et al 2015: Refugee experiences of individual basic body awareness therapy and the level of transference into daily life. Mantovani et al 2015: Immediate effect of basic body awareness therapy on heart rate variability.

Litteratur Basal Kroppskännedom: den levda kroppen, Gyllensten mfl. 2015 Med känsla för barns självkänsla, Krantz Lindgren 2014 Ortorexi: fixering vid mat och träning. Lin och Grigorenko, 2014 Fokuserad ACT, Strosahl mfl. 2014 Kroppen först : en behandlingsmodell vid psykosomatik, Britt W Bragée 2013 Rörelse och interaktion, Bader-Johansson 2013 Att förstå kroppens budskap, Biguet, Keskinen-Rosenqvist, Berg (red.) 2013 Compassionfokuserad terapi, Adersson & Viotti. 2013

Litteratur ACT helt enkelt, Harris 2011 Mentaliseringsboken, Wallroth 2010 Hemligheten, Josefsson & Linge 2008 Den mörka hemligheten, Josefsson & Linge 2008 Anknytning i praktiken, Broberg mfl. 2008 Vart du än går är du där, Kabat-Zinn 2005 Hjärnvägar till inlärning, Berg & Cramèr 2004. Levande Människa, Roxendal & Winberg 2002 Spädbarnets interpersonella värld, Stern 2000 Leva i sin kropp, Dropsy 1987 Den harmoniska kroppen, Dropsy 1988