Elmaskinerna hittills... Asynkronmaskinen. Elmaskinerna hittills... Asynkronmaskinen. Permanent- magnetiserad synkronmaskin.



Relevanta dokument
Asynkronmotorn. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av

Repetition Likströmsmaskin Permanentmagnetiserad synkronmaskin Asynkronmaskin. Elenergiteknik Industriell Elektroteknik och Automation

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Bra tabell i ert formelblad

FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets.

Tentamen i El- och vågrörelselära,

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)

Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Elektriska Drivsystems Mekanik (Kap 6)

14. Potentialer och fält

I ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

Den enkla standardkretsen. Föreläsning 2. Exempel: ugn. Av/på-reglering. PID-reglering Processmodeller. r e u y

4/6 poler 1500/1000 r/m skilda lindningar

Motorprincipen. William Sandqvist

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

Synkrongeneratorn och trefas

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)


Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner

IE1206 Inbyggd Elektronik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 3

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Tentamen Elenergiteknik

16. Spridning av elektromagnetisk strålning

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

HYDRAULIKENS GRUNDER OCH PUMPARS PRESTANDA ORSAKER TILL MINSKNING AV PUMPENS PRESTANDA

Synkrongeneratorn och trefas

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl

Allmän behörighet. Facit - Övningstenta

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

Periodisk summa av sinusar

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Tisdagen den 7 juni 2016

Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

1.1 Stokes sats. Bevis. Ramgard, s.70

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

ATLAS COPCO WEDA LINE PUMPAR. Pumpar för yrkesmän 50Hz

Gravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O

Datum: Tid:

Busck Trefasmotorer IE3 BUSCK IE3 TREFASMOTORER TYP TA & SWE MED HÖG VERKNINGSGRAD

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Växelström i frekvensdomän [5.2]

1 Grundläggande Ellära

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

=============================================== Plan: Låt π vara planet genom punkten P = ( x1,

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)

Magnetbrytare / Hissar / Secatec. Komponenter för automation. Nordela V06.03

3-fas effektbalanseringslager

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

find your space find your space Plantronics Bluetooth -headset Upplev friheten Vår/sommar 07

Potentialteori Mats Persson

Angående kapacitans och induktans i luftledningar

Föreläsning 7 Molekyler

TEKNISK INFORMATION BEVI ELMOTORER TYP 4A3/3D3 IE3

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

100% driftcykel Tystgående Tryck och dragkraft upp till 6000 N Lång livslängd

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007

Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl

Transkript:

Elmaskinena hittills... omation ng and Auto Asynkonmaskinen Pemanent- magnetisead synkonmaskin Magnetena på oton Tefaslindning i staton Tefasstöm Tefasig kaftelektonik F=qv B Elenegiteknik 1 Elenegiteknik 2 Elmaskinena hittills... Asynkonmaskinen Tefasig stato Likstömsmaskin Magnetena i staton Kommutatolindning i oton Enfasstöm Enfasig kaftelektonik (2Q elle 4Q) Inga magnete Kotsluten oto, som bu Tefasig stöm i staton Rotostöm induceas Tefasig kaftelektonik Elenegiteknik 3 Elenegiteknik 4

Lenz lag En kotsluten slinga ä flödestög Vid föänding av flödet genom slingan induceas en spänning i den Spänningen dive en stöm som ge ett magnetfält Magnetfältet motveka föändingen Roton ä flödestög Utgångsläge Flytta statostömmen snabbt ett steg - vad hände i oton? s s Den ä flödestög och spjäna emot! Elenegiteknik 5 Elenegiteknik 6 Momentbildning Lagesköld Vekligheten illustead Uttagslåda Kylfläns s F=qv B B Kullage Motoaxel Roton vill följa statoflödet Momentet bygge på induktion Käve ω-skillnad Statolindning Roto Statoplåtpaket Fläkt Elenegiteknik 7 Elenegiteknik 8

Födela Självstatande vid nätanslutning Robust och pålitlig Endast kullage slits Enkel och billig att undehålla Stakt standadisead Billig i inköp Även geneatodift Roton behöve ingen matning Vanlig i vattenkaft och vindkaft Elenegiteknik 9 Med vektoe Statoflödet bestäms av statospänningen (Rs=0) u s αβ = u ˆ e jωt u ˆ e jωt j(ωt π ψ ˆ ) s = u αβ s dt = = ψ s e 2 jω Rotoflödet=statoflödet. Vids av växelstöm (0=u =dψ /dt+r i ). I otokoodinate (-ω ): ( i xy ˆ j π (ω ω ψ = j( ω ω ) s e ) t 2 R Elenegiteknik 10 Tolkning xy ) ˆ ψ ) t s ej(ω ω π i 2 = j( ω ω ) R Rotostömmen Popotionell mot statoflödet och skillnadshastigheten Omvänt popotionell mot otoesistansen 90 gade efte flödet Ge moment tillsammans med flödet β i s is Konsekvense xy ) ˆ ψ ) t s ej(ω ω π i 2 = j( ω ω ) R Statostömvekto - momentbildande komponent - magnetiseande komponent. α Denna fanns inte i PMSM Elenegiteknik 11 i Rotostömvekto Elenegiteknik 12

Momentegenskape T =ψ s i = ( ω ω ) ˆ ψ 2 s R T Saknas i bok T max Mekanisk k last, t.ex. fläkt T stat T n n k n n n s ns och Tmax fö 50 Hz och 400V Båda valfia med kaftelektonik Vid belastning avvike ω me fån ω Elenegiteknik 13 n Moto 3~ 50 Hz IEC 34-1 No. 2.2 kw 2820 /min cos ϕ 0,89 380 V 220 V 4.7 A 8.15 A 19.0 kg IP 54 Cl. F W2 U2 V2 U1 V1 W1 D Inkoppling Y/D alt 1: Samma U lindning vid Y och D käve olika U h,ge samma P Y/D alt 2 (Y-D-stat): Samma U h vid Y och D ge låg och hög U lindning Minska statstöm Byta otationsiktning Y Elenegiteknik 14 L1 L2 L3 L1 L2 L3 L1 L2 L3 Enfasdift Åteblick konsumtion Steinmetzkoppling Enfasmatning 1D-flöde C ge fasföskjutet flöde i ny iktning Stata åt samma håll Används i lab 1 Skämpolmoto Flödet fasfödöjs av skämana (Lenz lag) Stata åt samma håll Elenegiteknik 15 Så fungea... Väma, kyla, lysa, föflytta, fl laga... Kaftelektonik Komponente, dimme, 2Q, 4Q, 3-fas Motoe Synkon Likstöm Asynkon Elenegiteknik 16

Utmaninga elanvändning Inbyggda system Integation med det divna objektet Mekatonik Stakt växande industiellt behov. Effekt- och momenttäthet Diektdift, t.ex. divhjul i bila. Stakt växande industiellt behov Enegieffektivitet Allt viktigae Allt viktigae fö ett hållbat samhälle Givalöshet Konkuensfödel Ny applikatione Elenegiteknik 17 Inbyggda system Inte baa inbyggd hjäna men också inbyggda muskle. Magnetiskt ledande mateial kan vaa mekaniskt bäande Flänsa, kopplinga, växellådo m.m. Kan esättas av diektdift Minde Billigae Fäe fel Läge enegiföbukning Powe Electonics El. Moto Contol softwae Pow w. El Contol softwae Gea box Integation El. Moto Diven object Elenegiteknik 18 Diven object Altenativa poduktionsmetode Fomsputning Taditionellt: Stansa, stapla och linda Många poduktionssteg, många dela Idag: Pessa och linda Fäe poduktionssteg, fäe dela Imogon Fomsputa? Ett poduktionssteg, en del! Fläkt Gjuten elmoto Elenegiteknik 19 Elenegiteknik 20

Utmaninga elfösöjning Me fönyelseba elpoduktion Utnyttja olika enegikällo Billigae podukte Anpassa elnät och nya kaftvek till vaanda Tillfölitligae elöveföing Kabel esätte luftledning Automatiseing av kontollumsfunktione Utnyttjande av nya appaate Enegilage i elnätet Kaftelektonik i elnätet Smatgids Elenegiteknik 21 Hu kan man läa me på IEA? Elkaftsystem t Kaftelektonik Mekatonik (beddkus) Elmaskinkonstuktion Hybidsystem Automation (beddkus) Automation komplexa system Pojektkus Examensabete Elenegiteknik 22 Kusen Elkaftsystem Blackout-upplägg lä Nomaldift (P, Q, V, θ) Ett enkelt fel (kotslutning vid blixtnedslag) Ledninga kopplas bot tills någon stabilitetsgäns nås Blackout Moment: Föeläsninga, laboatione, hand- och datobeäkninga, studiebesök Kusen Kaftelektonik Kaftelektonik Den switchande komponenten ej ideal Divning av switchande komponente Kaftelektonisk egleing Maskinmodelle Modulation av kaftelektoniska switcha Moment Föeläsninga, uppgifte, laboatione Elenegiteknik 23 Elenegiteknik 24

Kva i denna kus Idag Inlämning uppgift 3 Tisdag 8-10 M:IEA Uppgift 3 i etu + genomgång g g Onsdag 10-12 M:X2 Dugga 2 Fedag 13-15 M:E Dugga 2 i etu Måndag 15/12 14-1919 Tentamen Elenegiteknik 25