Kvalitetsredovisning 2008 Mossens förskola

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2009 Mossens Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

för Havgårdens förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Arbetsplan för Ängen,

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan. Killingens förskola

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Kvalitetsarbete i förskolan

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Arbetsplan Älvbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Senast ändrat

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Backstugans förskola

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Arbetsplan för Violen

Innehå llsfö rteckning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Adress: Skogsbovägen 2, Avesta Hemsidan: Välkommen. till förskolan Hattstugan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Likabehandlingsplan Stommens förskola

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning Hindås förskola

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Arbetsplan läsåret

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Likabehandlingsplan Förskolan Korpen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Sörgården

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Hunnebostrands förskola

Stora Höga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyck till om förskolans kvalitet!

Lokal arbetsplan Lekåret

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2008 Mossens förskola - 1 -

Inledning Mossens förskola ligger i södra Mölnlycke med närhet till både grönområde och Mölnlycke centrum. Förskolan har 37 barn i åldrarna 1-5 år och 7 pedagoger. Under dagen uppstår flera små grupper utifrån barnens egna val och intressen. Pedagogerna inbjuder till olika aktiviteter som barnen kan välja mellan. I och med att förskolan inte är uppdelad i avdelningar kan barnen utnyttja alla rum som finns i huset. Förskolan har lagt en organisation för att öka barnens delaktighet och inflytande. Varje månad utvärderar pedagogerna verksamheten utifrån mål och läroplan som dokumenteras. Detta ligger till grund för kvalitetsredovisningen Perspektiven i sammandrag På förskolan arbetar vi för att barnen ska få ökat inflytande över sin dag. Vi utgår utifrån barnens intressen när vi utvecklar verksamheten och den är i ständig utveckling där barnen alltid sätts i centrum. Det finns ett varierat utbud av aktiviteter och material tillgängligt varje dag och vi vill att barnen ska få utveckla sin förmåga att samarbeta, kommunicera, lösa problem och utveckla sin kreativitet. Vi strävar efter att det ska vara tryggt, roligt och lärorikt på förskolan och vi utgår från Läroplanen för förskolan (Lpfö-98). Att arbeta i en process med fokus på två mål under en längre tid är mycket framgångsrikt när man vill ha en större medvetenhet hos pedagogerna. När alla har samma fokus i arbetet blir det en väldig fart på utvecklingen.nästan alla samtal kommer att handla om de aktuella målen. Den organisation som Mossens förskola valt att arbeta i främjar långa lekpass utan avbrott. Barnen får ta eget ansvar och får större inflytande över sin dag.barnen får i så stor utsträckning som möjligt välja aktivitet.det är de vuxna som ser till att barnen har tillgång till en allsidig miljö som inbjuder till olika aktiviteter. Liselott Pettersson Rektor - 2 -

Verksamhetsperspektiv Prioriterade mål år 2008 Verksamhetens gemensamma vision: I Härryda kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk och föränderlig miljö där det egna lärandet blir synligt. Efter att brutit ner visionen till mål prioriterade Mossens förskola två strävansmål 1.Att synliggöra barnets egna lärande Lpfö 98:Förskolan skall ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. 2. Att ge barnen möjlighet till inflytande i verksamheten. Lpfö 98:Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att utrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Övergripande mål för enheten Att synliggöra barnets egna lärande. Strategier för att nå målet Genom att ständigt ha en dialog med barnen och bekräfta deras små och stora lärprocesser, både verbalt och kroppsligt. Ställa frågor som gör att barnen får reflektera över sitt lärande och inte ge färdiga svar. Ta foton på barnens lärprocesser så att de själva kan se sitt lärande. Ge barnen tid så att de själva får pröva. Låta barnen hjälpa varandra. Utveckla portfoliopärmen. - 3 -

Resultat och måluppfyllelse Kvalitetsredovisning 2008 Pedagogerna ger mycket tid till barnen så att der får pröva själva. Allt behöver inte längre ske så snabbt. Det är ok.att det tar en halvtimme att ta på sig kläderna för att gå ut. Barnen hjälper varandra mycket mer nu med det som det har lärt sig. Dialogen med barnen har gett önskat resultat. Barnen kommenterar själva att de kan nya saker och är stolta över det. Barnen tittar mycket i sina egna portfoliopärmar. Strategier för vidareutveckling Medvetenheten hos pedagogerna är stor när det gäller förhållningssättet mot barnen för att de skall få syn på sitt egna lärande. Portfolion behöver utvecklas.kopplingen till läroplanen behöver bli tydligare. Detta blir ett utvecklingsarbete till nästa år. Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Strategier för att nå målet I naturliga samtalssituationer fånga upp barnens idéer och intressen Att barnen får välja aktivitet utifrån eget intresse. Se över miljön. Att göra rummen inbjudande till lek, och göra matrialet tillgängligt för barnen. Sätta upp regler ihop med barnen Titta på våra rutiner, främjar de barnens inflytande? Ta sig tid till att verkligen lyssna på barnen. Ge barnen möjlighet att vara i mindre grupper under dagen. Ha förtroende för barnen, lita på att de klarar av olika situationer och ge dem ansvar. Uppmärksamma positiva skeenden och stärka barnens självkänsla. Uppmuntra barnens egna kompetenser och benämna dem. Resultat och måluppfyllelse Utifrån alla samtal och reflektioner har det skett en stor förändring när det gäller pedagogernas bemötande av barnen. Effekterna är märkbara men svåra att mäta. Planerade temaaktiviteter har tagits bort, istället försöker pedagogerna fånga upp barnens intresse och hjälpa till med aktiviteter utifrån detta. Pedagogerna har blivit mer tillåtande. Förut sa många nej till barnens önskemål för att det inte stämde med planeringen. De är idag mer flexibla och tillåtande. Rummen förändras hela tiden utifrån barnens behov. Att ha drop-in frukost och drop-in mellanmål har gjort dagsrutinerna mer flexibla. Barnen tar idag mycket större ansvar och är mer självständiga. De löser problem mer själva. Det finns få regler, men de som finns har barnen själva bestämt. - 4 -

Alla är överens om att samtalen med barnet är det viktigaste för att barnet skall uppleva att de har en röst och att andra faktiskt lyssnar till deras röst. Detta måste vi ständigt påminna varandra om. Strategier för vidareutveckling Vissa barn har svårt att se att de har fått vara med och påverka om det inte blir som de önskar, därför behöver vi samtala mer om begreppet demokrati med barnen. Inflytande betyder inte att man får bestämma utan att man får göra sin röst hörd och vara delaktig i sin vardag. Viktigt att ha en gemensam barnsyn. Dessa samtal måste vi ständigt hålla levande. Planera och dokumentera utifrån målet vid varje planeringstillfälle. Förutsättningar för måluppfyllelse Utrustning Det finns två bärbara och en stationär dator på förskolan. Det finns alltid en dator att tillgå då det dagligen tas foton på barnets lärande. Datorerna underlättar dokumentationsarbetet, men förskolan saknar arbetsrum så det kan vara lite besvärligt med att hitta en arbetsplats. Barn och personal Totalt f-07 f-06 f-05 f-04 f-03 Antal inskrivna barn 36 Antal avdelningar 2 - - - - - Antal barn med annat Modersmål än svenska 3 Källa: SCB per den 15 oktober 2008 Utbildningsnivå Antal kvinnor Antal män Totalt Totalt antal årsarbetare 5 2 7 Förskollärarutbildning 1,6 1,6 Fritidspedagogutbildning 0 Barnskötarutbildning 2 2 Fritidsledarutbildning 0 Lärarutbildning 0 Annan utbildning för arbete med barn 0 Saknar utbildning 1 2 3 Källa: SCB per den 15 oktober 2008 Under större delen av 2008 har vi haft obehörig personal på två förskollärartjänster. Det har varit svårt och tagit tid att hitta utbildade förskollärare. I slutet av 2008 hade vi tillsatt alla förskollärartjänster med behörig personal. - 5 -

Hälsa och livsstil Utevistelsen är en viktig del av dagsprogrammet på Mossens förskola, och vår gård är stor och inbjudande samt ger barnen möjlighet att utveckla sin fantasi, kreativitet och sin motorik. På gården finns något som passar för alla och den inbjuder till utmaningar och lek. Vi arbetar för att de barn som är i behov av särskilt stöd ska känna sig som en del av barngruppen, men jobbar också individuellt med dessa barn. Där fokuserar vi på vad de behöver utveckla när det gäller kunskap, men även den empatiska kontakten med andra barn. Alla barn ska förstå att man är bra som man är. Vi är olika med olika behov. Kommunikationen är viktig för det sociala samspelet vare sig barnen är i behov av särskilt stöd eller ej. Vi vill lära alla barn att ha tillit till sin egen förmåga, tänka positivt och ha framtidstro. Vi försöker ha med oss genusperspektivet i det dagliga arbetet. Detta är något som vi behöver fokusera mer på under nästa läsår. Demokrati och inflytande I och med att demokrati och inflytande har varit ett mål för verksamheten så har det blivit naturligt att arbeta med detta också när det gäller medarbetare och föräldrar. Alla pedagoger och rektor träffas 2 gånger i månaden då man gemensamt beslutar om frågor gällande verksamheten och arbetsmiljö Enhetsrådet träffas 1 gång i månaden Förskolan har ett aktivt brukarråd som består av föräldrar pedagoger och rektor.vi har träffats 3 gånger under året. Punkter som tagits upp är: målen för verksamheten, läroplanen, likabehandlingsplanen och hållbar utveckling. Utvecklingssamtal med föräldrar sker 1-2 gånger per år. På dessa samtal har föräldrarna möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. Hållbar utveckling I och med att ett av verksamhetens prioriterade mål har varit barns inflytande, har demokratifrågor ofta lyfts i barngruppen. Vi har försökt lära barnen att vi är alla är olika, känna att man är viktig, ta ansvar och att jag kan påverka genom att göra min röst hörd. Vi har försökt få barnen att förstå den demokratiska processen. Genom att vara ute i skogen lär sig barnen ekosystemet och att vara rädd om naturen. Vi har arbetat med återvinning av papper, att stänga av kranar efter handtvätt och släcka ljuset efter sig på toaletten. Nästa år kommer vi försöka få in hållbar utveckling under alla våra mål, och ha med de tre olika perspektiven; socialt, ekonomiskt och miljö. - 6 -

Medborgarperspektiv Kvalitetsredovisning 2008 Övergripande mål för enheten Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Arbetslaget skall beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Lpfö 98 ) Strategier för att nå målet Pedagogerna möter föräldrarna varje dag vid lämning och hämtning. Försöker ge föräldrarna insyn i barnens vardag genom t.ex. drop-in frukost som finns tillgänglig för föräldrarna varje dag. Alla föräldrar är välkomna att delta under en dag när de önskar. Föräldramöten Utvecklingssamtal, där vi samtalar med föräldrarna om barnets utveckling, trivsel och våra mål. Tar tillvara på föräldrarnas synpunkter om verksamheten och kunskaper om sitt barn. Brukarråd som träffas 1-2 gånger per termin där det samtalas runt verksamheten och dess mål. Arbetar aktivt med ett positivt bemötande av föräldrarna. Resultat och måluppfyllelse Kvalitetsenkät / Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Politiker och ledning vill få reda på vad föräldrar och barn/elever tycker om verksamheterna. En enkätundersökning genomförs vartannat år i alla verksamheter. Av de frågor som ställs har sektorn för utbildning och kultur valt att redovisa tre i kvalitetsredovisningarna. Svaren utgår från en femgradig skala där 1 är mindre bra och 5 mycket bra. Frågorna som ställs till föräldrarna till barn i förskolan är: Hur trivs ditt barn i förskolan? Tycker du att ditt barn får ett bra bemötande i förskolan? Får du tillfälle att vid behov samtala med lärarna? 2007 2008 föräldrar föräldrar Trivsel 4,5 4,6 Bemötande 4,4 4,3 Samtal 3,8 3,8 Det råder ett öppet klimat på förskolan mellan föräldrar och pedagoger. Föräldrar vågar ifrågasätta vår verksamhet. Föräldrarna har fått en större förståelse för vilka mål och styrdokument vi arbetar med. - 7 -

Strategier för vidareutveckling Utveckla hemsidan, så att föräldrarna kan få all information om verksamheten där. Försöka ge fler tillfällen till utvecklingssamtal. Att hela tiden hålla dialogen levande när det gäller förhållningssätt och bemötande. Vi lägger stor vikt på vårt förhållningssätt. Berätta vad vi gör och varför kopplat till läroplanen. Har vi ett bra samarbete med föräldrarna så känner de sig trygga och då blir barnen också trygga. Uppföljning av likabehandlingsplan Rektor ansvarar för den årliga uppföljningen av likabehandlingsplanen. Varje år görs en arbetsplan utifrån kartläggning och nulägesanalys av barngruppen och verksamheten. Föräldrar får information om planen på föräldramöte och brukarrådsträff. Likabehandlingsplanen finns på förskolans hemsida, samt på varje avdelnings anslagstavla. Planen utgör ett stöd i arbetet med likabehandling genom att vi på förskolan har pratat om att den gäller alla; barn, personal, föräldrar. Planen är också en hjälp till att samtala runt vad ordet kränkning står för. Brukarrådet, rektor och representanter för medarbetarna reviderar planen i sept. Medarbetarperspektiv Prioriterade mål år 2008 Medarbetarskapet inom kommunen skall bland annat präglas av att utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Strategier för att nå målet Förskolan har ett väl fungerande enhetsråd som träffas en gång/månaden, och ett APT en gång/månaden. I dessa grupper tas alla beslut, och alla har då möjlighet till påverkan. På APT försöker vi lyfta goda exempel från verksamheten. Arbeta i lärgrupper, där vi samtalat om vårt förhållningssätt och hur arbetsklimatet är. Att samtala om arbetsmiljön på medarbetarsamtal. Det finns en hälsoinspiratör på förskolan som hittar på olika sociala och hälsoaktiviteter för personalen. - 8 -

Resultat och måluppfyllelse Alla medarbetare tycker att de har stort inflytande över sitt arbete. Det är högt i tak och alla vågar säga sin mening. Pedagogerna utmanar varandra nu. Helt ok. att fråga Hur tänkte du nu? På förskolan finns det hög social kompetens. Alla är intresserade av varandra och det har utvecklats en vilja till att förstå hur den andre tänker. Alla har och tar ett stort ansvar för verksamheten. Pedagogerna känner att de har stor frihet och stort inflytande Detta ger i sin tur ansvarsfulla och självständiga individer. Vi arbetar med att ha ett tillåtande och öppet klimat. Det finns en vilja och nyfikenhet till utveckling och förändring och en positiv syn på arbetet. Beslut tas efter diskussioner. Vid förändringar och problem får alla vara med och påverka, men rektor tar beslut. Strategier för vidareutveckling Vi kommer att fortsätta att hålla samtalen vid liv och ständigt påminna oss om hur vi samtalar med varandra. Det är viktigt att alla känner att de kan påverka och har inflytande och tar eget ansvar. Vi kommer att använda oss mycket av lärsamtal då denna metod ökar vår förståelse för varandra. Medarbetarenkät En medarbetarenkät genomförs vartannat år i Härryda Kommun. Enkäten ska dels ge en översiktlig bild av hur anställda i Härryda kommun trivs på jobbet. Dels ska varje arbetsplats genom enkäten få ett underlag för att diskutera vilka förbättringar som behöver genomföras. Under avsnittet helhetsbedömning i enkäten ställs tre frågor. Utifrån dessa svar sammanställs sedan ett värde, ett så kallat nöjd medarbetar index. De tre frågorna som indexet baseras på är: Hur nöjd är du med din nuvarande arbetssituation, hur väl uppfyller kommunen som arbetsgivare dina förväntningar och hur nära tycker du att du är en ideal arbetssituation? Maxvärdet är 100. NMI 2007 NMI 2007 totalt förskolorna 58 55 Utifrån medarbetarenkäten 2007 gjorde vi en handlingsplan för att öka samarbetet på förskolan. Det var svårt att samarbeta i ett stort arbetslag på 8 personer, information gick inte alltid fram. Vi har nu hittat bra rutiner för att föra ut information till alla. Vi har lagt om planeringstiden. Istället för att all personal träffas 3 tim.en gång i månaden så träffas de nu 2 tim varje vecka. Saker som inträffar kan tas upp genast och det behöver inte bli missförstånd. Vi når ett bra samarbete genom att ständigt ha en dialog. - 9 -

Ledarskapet och personalens kompetensutveckling Varje månad har rektor och pedagoger träffats i lärgrupper för att samtala runt målen. Ofta har vi haft dessa möten ihop med Pixbo förskola. Detta för att vidga perspektiven. Lärgrupperna har varit blandade från de olika förskolorna och varje grupp har haft olika frågeställningar. Varje grupp har sedan delgett varandra om vad de samtalat om i en akvariesittning. Rektor organiserar dessa möten och försöker ställa utmanande frågor för att komma vidare. Vi har läst många bra artiklar från Förskoletidningen och Pedagogiskt magasin som handlat om våra mål. Genom att ha en bra mötesstruktur skapar vi tid för lärsamtal. Alla beslut tas på enhetsrådet eller APT Att arbeta i en process med fokus på två-tre mål under en lång tid är mycket framgångsrikt. Detta får våra mål att bli levande i verksamheten. Alla pedagoger och rektor blir engagerade och det sker någon form av utveckling hos var och en. Rektorns roll har varit: Att organisera verksamheten så att det finns tillfällen för samtal och reflektion. Att hela tiden påminna om målen. Ge pedagogerna redskap för att komma vidare i utvecklingsarbetet. Att själv delta aktivt i lärprocessen. Att få alla till en gemensam föreställning och förståelse för vår verksamhetsidé. Att vara ett bollplank och handledare för pedagogerna. Hitta aktuell litteratur för samtal. Hitta bra metoder för utvärdering. Utmana pedagogerna i olika frågor. Ta fram var och ens starka sidor och stärka de svaga. Att fokusera på Lpfö 98, kommunala mål, enhetens mål och förhållningssätt så att detta mynnar ut i en kvalitetsredovisning. Pedagogerna lär ständigt av varandra. Genom litteratur, samtal, reflektion och utvärdering lär sig alla något hela tiden. Några från arbetslaget avslutade ASKIV utbildningen VT08. Detta blev en kompetensutveckling för alla då detta utvecklingsarbete genomsyrade hela verksamheten. - 10 -

Ekonomiperspektiv 2007 2008 Budget 3 356 Budgetavvikelse 3 323-11 -