Dokumentation i barn- och skolhälsovården



Relevanta dokument
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Gemensamt språk och ICF

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Individens behov i centrum

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Delaktighet i vardagssituationer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Patientdatalag (2008:355)

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Svensk författningssamling

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Informatik. Kvalitetsarbete

Individens behov i centrum

Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Blankett för samtycke

Regeringens proposition 2007/08:126

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Barnhälsodataprojektet. Inventering av nuvarande informationsutbyte mellan Barnhälsovård och Skolhälsovård. Skåne län

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

EMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB

Kvalitetsregisterdag

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11

Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012

Klassifikationer och hkodverk

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Preliminärt internt utbildningsprogram september Preliminärt utbildningsprogram september 2014

Äldres behov i centrum ÄBIC

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Individens behov i centrum, IBIC

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Granskningsmall handläggningsdokumentation

"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand

Här växer människor och kunskap

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Socialstyrelsens författningssamling

PROM(IS) så kan vi dokumentera individens behov på ett tillförlitligt sätt i journalsystem. Beatrix Algurén (& John Chaplin)

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Juridiska förutsättningar för datahantering. Ledningsdagarna i Uppsala

Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Kvalitetsregister. Tårtbitar och beslutsstöd. Per Bergstrand personuppgiftsombud Region Skåne

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Skolans arbetsmiljö:

Ett första steg i den nya informationsmiljön är upphandling av ett IT-stöd.

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar

Tilläggsbelopp. information och handledning

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Tilläggsbelopp. information och handledning

Dokumentation i patientjournalen

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Na tverksdag fo r ledningsansvariga inom Elevha lsans medicinska insats

Adolescents selling sex and sex as self injury

Transkript:

Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se

Bakgrund Flicka med hopprep Lena Cronqvist

Bakgrund Journalen Centralt verktyg Validitet/reliabilitet Ökad utmaning

Bakgrund Barnhälsodata projektet biopsykosocialt perspektiv SKL

WHO s familj av klassifikationer ICD-10 Sjukdom/ Diagnos ICF Funktion och hälsa Förståelse för hälsa och hur samspelet mellan individen och miljön hindrar eller underlättar ett värdigt liv Gro Harlem-Brundtland, maj 2002 5

Övergripande syfte Analysera om dokumentation i barn- och skolhälsovården reflekterar en helhetssyn på hälsa utifrån ett biopsykosocialt perspektiv undersöka innehåll i den hälsoinformation som finns i olika dokument (I, II, III) undersöka sjuksköterskor och läkares syn på hälsoinformation och datoriserad version av den standardiserade hälsojournalen (IV) utforska användbarheten av ICF-CY som ett verktyg för att analysera om hälsoinformationen i dokumentationen reflekterar en helhetssyn på hälsa (I, II)

Mapping of children s health and development data on population level using the classification system ICF-CY (I) Syfte Utforska om hälso- och utvecklingsdata i Barn- och skolhälsovården går att koda till ICF-CY för att analysera hälsoinformationen ur ett helhetsperspektiv Metod Innehållsanalys utfördes på nationellt utvecklade s.k. värdelistor med hälsoinformation, avsedda för en nationell standardiserad journal Hälsoinformationen länkades till koder i ICF-CY

Kroppsfunktioner Kroppssystem. Hur individen fungerar psykologiskt och fysiologiskt. Kroppsstrukturer Anatomiska strukturer. Hur kroppens anatomiska strukturer är uppbyggda och utvecklade. Aktivitet och delaktighet Utförande av en uppgift eller handling, både som individ och socialt. Vad individen kan, gör, vill och är engagerad i. Omgivningsfaktorer Fysisk, social och attitydmässig omgivning. Samhällssystem. Faktorer utanför individen som hindrar eller underlättar.

Hälsoinformation kodad till ICF-CY Hälsoinformation vikt sömnvanor Rygg, thorax Komponenter Kropps funktioner (b) Kropps strukturer (s) Kapitel nivå 1 b5 b1 Kategori nivå 2 b530 b134 Kategori nivå 3 b1340 b1341 Kategori nivå 4 s7 s760 s7600 s76002 familjerelationer (föräldrar, syskon) mat mobbning Aktiviteter och Delaktighet (d) Omgivnings faktorer (e) d7 d760 d7601 d7602 e1 e4 e110 e425 e1100

Mapping of children s health and development data on population level using the classification system ICF-CY (I) Resultat De flesta hälsotermer gick att koda till ICF-CY En majoritet av hälsoinformationen handlade om fysisk hälsa Ingen större skillnad i resultat mellan verksamheterna Ett antal hälsotermer var alltför vida i sin beskrivning För låg detaljeringsgrad i ICF-CY för en del hälsotermer

Contents of Swedish school health questionnaires (II) Syfte Att med hjälp av klassifikationen ICF-CY undersöka vilken hälsoinformation som efterfrågades i hälsoenkäter Metod Kvantitativ deduktiv innehållsanalys utfördes på 47 hälsoenkäter från tre län i södra Sverige, fördelade i olika åldersgrupper

Contents of Swedish school health questionnaires (II) Resultat 0-5 år; kommunikation och att tillägna sig språk 6-11 år; smärta, sömn, sköta sin egen hälsa, skolsituationen 12-17 år; sköta sin egen hälsa, smärta, kost Fokus låg mer på barnet som individ än på barnet i interaktion med sin omgivning

Psychosocial health information in free text notes of Swedish children s health records (III) Syfte Att beskriva och analysera den hälsoinformation som sjuksköterskor och läkare skriver i löpande text i barnets hälsojournal Metod Induktiv kvaliatativ innehållsanalys av 75 hälsojournaler

Resultat Löpande text i hälsojournal Hälsoenkäter (lokala) Värde listor (nationella) psykosocial hälsa (d+e) fysisk hälsa (b+s) % 0 20 40 60 80

Views on health information and perceptions of standardized electronic records among staff in Child and School Health Services (IV) Syfte Att undersöka inställningen hos sjuksköterskor och läkare till dokumentation och överföring av hälsoinformation Ett annat syfte är att undersöka deras inställning till en nationell standardiserad elektronisk hälsojournal Metod Enkät 484 (61%), 28 frågor med givna svarsalternativ och med möjlighet till egna kommentarer,

Views on health information and perceptions of standardized electronic records among staff in Child and School Health Services (IV) Resultat Mer info om barns hälsa överförs än vad som dokumenteras Psykosocial hälsa familjefunktion Positiva till nationell standardiserad elektronisk hälsojournal

Sammanfattningsvis Innehåll i nationell standardiserad journal: - övervägande fysisk hälsa Fokus på barnets som individ Informationen är starkt åldersrelaterad All information dokumenteras inte Positiv inställning till en nationell stand elektr hälsojournal ICF-CY- skärpa fokus på psykosocial hälsa

Fortsättningsvis. Utveckling av den standardiserade delen av journalen Vilken kunskapsbaserad information om elevers hälsa bör följas över tid? Kan ett gemensamt standardiserat språk underlätta dokumentation av psykosocial hälsa?

Nationellt kvalitetsregister Arbetsgrupp Ansökan om medel Sista dag för inlämning 24 sept till SKL Beviljande om medel januari 2014 Medel beviljades för planering av uppbyggnad av ett nationell kvalitetsregister för Elevhälsans medicinska insats

Definition av ett kvalitetsregister enligt Patientdatalagen "en automatiserad och strukturerad samling av personuppgifter som inra ttas sa rskilt för a ndama let att systematiskt och fortlöpande utveckla och sa kra va rdens kvalitet. Registren ska mo jliggo ra ja mfo relser inom ha lso- och sjukva rden på nationell och regional niva

Syfte Stödja det kliniska förba ttringsarbetet Öppen redovisning- Öppna jämförelser Källor för forskning och innovationer

Syfte Elevhälsans medicinska insats Upprätthålla, utveckla och säkerställa insatser Möjliggöra jämförelser över landet Beskriva verksamheten med hjälp av gripbara mått för den politiska styrprocessen Följa utvecklingen av och förändringar i hälsoläget bland elever nationellt, regionalt och på lokalnivå

TACK! Ylva Ståhl ylva.stahl@hhj.hj.se