och planer för år 2018 Verksamhetsplan 2018 Fastställd av kommunfullmäktige -11-18
INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 MÅLSTYRNING...3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN...4 FAKTA OM KOMMUNEN...5 EKONOMI... 6 SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET...6 RESULTAT- OCH BALANSBUDGET...8 FINANSIELL ANALYS...9 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING...14 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 20 PERSONAL... 23 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL... 29 MILJÖ... 29 ENERGIPOLITISKA INRIKTNINGSMÅL... 36 FOLKHÄLSA SAMT ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK... 37 POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN... 40 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR... 42 LEDNING...45 FÖRSKOLA...46 GRUNDSKOLA...51 PLANERING, FRITID UNGDOM OCH FOLKHÄLSA...56 GYMNASIUM...58 VUXENUTBILDNING...61 KULTUR...64 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST... 67 LEDNING...70 VÅRD OCH OMSORG...72 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG...76 FUNKTIONSHINDER...82 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD... 86 LEDNING OCH ADMINISTRATION...89 MILJÖSAMORDNING...90 NÄRINGSLIV...91 RÄDDNINGSTJÄNST...93 MARK OCH BOSTAD...95 PLAN OCH BYGGLOV...99 GATOR OCH PARK...101 KOLLEKTIVTRAFIK...103 VATTEN...105 AVFALL...107
SEKTORN FÖR TEKNIK- OCH FÖRSÖRJNINGSSTÖD... 110 LEDNING...113 FASTIGHET...114 IT...117 MARK OCH ANLÄGGNING...119 MÅLTIDSSERVICE...122 STÄDSERVICE...124 SÄKERHET...126 SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD... 128 LEDNING...131 KANSLI...132 EKONOMI OCH UPPHANDLING...133 PERSONAL...135 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD...137 BILAGOR: BILAGA 1. INVESTERINGSBUDGET/PLAN 2018 BILAGA 2. EXPLOATERINGSVERKSAMHET, FINANSIERINGSPLAN 2018
KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR MÅLSTYRNING Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Härryda kommun har en modell för målstyrning som innebär att den politiska styrningen formuleras i mål på olika nivåer. Styrsystemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Genom att kommunfullmäktige även fastställer finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, är modellen anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Politiska inriktningsmål beslutas av kommunfullmäktige. Dessa mål anger syfte och inriktning och är uttryck för den övergripande politiska viljan. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. De blir en del av budgetarbetet och styr vad som ska prioriteras. Till varje politiskt verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt verksamheterna kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat, och i analyser. Målen redovisas under respektive sektor. Mål för miljö, energipolitiska inriktningsmål och folkhälsa redovisas för hela kommunen. Fastställd budget är överordnad målen. Målstyrning i Härryda kommun KOMMUNALLAGEN HÄRRYDAMODELLEN Mål för god ekonomisk hushållning: -Finansiella mål -Verksamhetsmål Kommunfullmäktige (kf) Kommunstyrelse (ks) Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmål -------------------------------------- Förvaltning Indikatorer 3
KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Förvaltningsledningens utvecklingsområden FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN Kommunens ledningsgrupp består av sektorscheferna samt kansli-, ekonomi- och personalchef. Kommundirektören leder gruppen. Ledningsgruppen verkställer politiska beslut och stödjer den politiska organisationen. Ett viktigt uppdrag är att samordna hela förvaltningens arbete i gemensamma processer som budget, lokalresurser, ärendehantering, arbetsmiljö, personalfrågor, kvalitetsfrågor med mera. Grundläggande för ledningsgruppens arbete är att det gemensamma är överordnat delarna vilket innebär att uppdraget är kommunens bästa. För att nå detta, arbetar ledningsgruppen med att skapa en helhetssyn i alla delar av förvaltningen. Ledningsgruppens gemensamma arbete under nästa period har fortsatt fokus på två områden; tillgänglighet bemötande samt kvalitet effektivitet. Förvaltningen utvecklar ett gemensamt kontaktcenter och e-tjänster för bättre tillgänglighet och ökad service. Bemötandefrågor tas upp i olika sammanhang. Bland annat för alla nyanställda i samband med I allmänhetens tjänst, en halvdag som syftar till att ge alla nyanställda en grundläggande kommunkunskap och kunskap om det kommunala uppdraget. Kvalitetsarbete är ständigt pågående inom alla sektorer. Som ett gemensamt uppföljningsinstrument används Kommunens Kvalitet i Korthet, en mätning som genomförs i ett stort antal kommuner genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dessutom deltar kommunen i den medborgarundersökning som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB). Båda dessa mätningar möjliggör jämförelser av kommunens resultat och visar på möjliga förbättringsområden. Under kommande år planeras ett fortsatt kvalitetsarbete med Lean som gemensamt verktyg. Arbetet med Lean syftar till kvalitetsförbättring och effektivisering samt att skapa en bättre arbetsmiljö genom att hitta bättre strukturer för olika processer Under fortsätter arbetet med ett utveckla och införa ett gemensamt miljöledningssystem, vilket bland annat innehåller miljöcertifiering av enheterna. Under förväntas förvaltningen ha ett gemensamt effektivt miljöledningssystem som är väl förankrat. 4
KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Fakta om kommunen FAKTA OM KOMMUNEN Sektorn för teknik- och försörjningsstöd, TOF Fastighet IT Mark och anläggningar Måltidsservice Städservice Säkerhet Administration Kommundirektör, KD Sektorn för administrativt stöd, ADM Kansli/stöd till politiska beredningar Ekonomi och upphandling Personal Miljö- och hälsoskydd Sektorn för utbildning och kultur, UTK Kommunal förskola Kommunal grundskola ering, fritid ungdom, folkhälsa Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Administration Sektorn för socialtjänst, SOC Individ- och familjeomsorg och Funktionshinder Vård och omsorg Administration Sektorn för samhällsbyggnad, SHB Mark och bostad och bygglov Trafik Vatten och avfall Administration I Härryda kommun är samtliga verksamheter organiserade i en förvaltning indelad i olika sektorer. Sektorn för teknik och försörjningsstöd (TOF) och sektorn för administrativt stöd (ADM) är i huvudsak stöd- och servicefunktion för de övriga tre sektorerna; sektorn för utbildning och kultur (UTK), sektorn för socialtjänst (SOC) samt sektorn för samhällsbyggnad (SHB). Kommundirektören är kommunens ledande tjänsteman och varje sektor leds av en sektorschef. Kommundirektören leder kommunens ledningsgrupp, där sektorscheferna samt ekonomichef, kanslichef och personalchef ingår. Kommunstyrelsen är politisk nämnd för hela förvaltningen. Under hösten har en ny organisation för TOF trätt i kraft. Numera finns all fastighetsskötsel och all markskötsel på ett ställe i förvaltningen. Informationsmått Antal invånare per 31/12 35 223 35 814 36 238 36 775 37 287 Area per invånare, m2 (Kommunens totala area 290 km2) 8 234 8 098 8 004 7 887 7 779 Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor 44 156 45 842 47 018 48 283 49 972 Årets resultat per invånare, kronor 1 025 1 140 1 046 843 1 041 Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor 47 841 57 293 56 604 59 551 63 446 Eget kapital per invånare, kronor 9 108 10 097 11 024 11 706 12 586 Pensionsskuld per invånare (inkl löneskatt 24,26 %), 21 946 21 754 22 758 22 434 22 295 kronor Långfristiga skulder per invånare, kronor 12 109 20 104 17 937 20 394 22 796 Skattesats, % 20,62 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt inkl inkomstutjämning per invånare, kronor 43 631 44 809 45 739 47 214 49 248 5
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsbudget EKONOMI SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET DRIFTBUDGET Belopp i Tkr Sektor för utbildning och kultur -957 613-989 083-976 044-994 540-1 009 176 Sektor för socialtjänst -503 469-503 177-516 221-525 500-543 304 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet -99 404-110 245-116 287-113 007-113 222 -Avfallsverksamhet -362 0 0 0 0 -Vattenverksamhet 199 0 750 500 250 Sektor för teknik och försörjningsstöd -9 647-8 813-46 143-39 289-42 549 Sektor för administrativt stöd -48 830-55 784-53 342-51 342-51 342 Polititisk organisation -8 752-8 554-9 694-8 944-8 794 Verksamhetskostnader finansförvaltning 79 179 36 520 10 786-42 684-92 459 Pensionskostnad exkl finansiell kostnad -6 749-2 657 2 357-813 -2 699 Verksamhetens nettokostnader -1 555 448-1 641 793-1 703 838-1 775 619-1 863 295 Skatteintäkter, utjämning m.m. 1 640 072 1 721 522 1 771 505 1 850 749 1 952 218 Finansiella kostnader och intäkter -11 121-12 900-14 100-18 100-18 100 Finansiell kostnad pensioner -37 388-26 004-15 674-26 046-31 997 BUDGETERAT RESULTAT 36 115 40 825 37 893 30 984 38 826 Fastställd budget/planinnebär positiva resultat för samtliga år. Resultatet är 37,9 mkr för år, 31,0mkr för år och 38,8 mkr för år. Kommunfullmäktiges anvisningar anger en balanserad budget, vilket uppnås. I budget/plan ingår ingen budgeterad reserv för kommunstyrelsen. Personalkostnadsökningar är budgeterade med 2,9 procent för år, 3,0 procent för år samt 3,0 procent för år. Utöver dessa kostnader finns en avsättning för särskilda lönesatsningar med 3 mkr för, 1 mkr för och 3 mkr för. Sammantaget beräknas då löneökningarna bli cirka 3,2 procent årligen. 6
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET Belopp i Tkr 2017 2018 Sektor för utbildning och kultur 31 822 23 405 19 380 15 645 12 943 18 420 12 490 Sektor för socialtjänst 4 083 4 712 2 600 4 600 7 100 3 000 2 300 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet 20 604 66 007 23 460 22 760 40 460 52 560 56 060 -Vattenverksamhet 37 607 42 512 46 400 68 750 49 700 87 900 137 700 -Avfallsverksamhet 2 340 4 650 1 850 750 700 2 700 1 700 Sektor för teknik och försörjningsstöd 82 530 170 455 163 484 115 068 152 814 159 194 39 840 Sektor för administrativt stöd 11 510 33 338 2 730 2 600 2 790 3 520 2 730 INVESTERINGSUTGIFTER: 190 496 345 079 259 904 230 173 266 507 327 294 252 820 Ombudgetering från bokslut ingår enligt beslut i KF -03-25 Den närmaste femårsperioden 2018 uppgår investeringsvolymen till 1 337 mkr, varav 260 mkr för. För VA-verksamheten ingår stora investeringar, varav de största är en överförings-ledning mellan Hällingsjö och Rävlanda samt påbörjandet av det nya verket vid Västra Nedsjön. I investeringsbudgeten finns fortsatta satsningar på centrumutveckling i Landvetter och Mölnlycke, samt i slutet av perioden i Hindås. I Mölnlycke planeras för en ny broförbindelse under slutet på planperioden. I Backa i Landvetter planeras bland annat vägutbyggnader. Under planperioden kommer trafikåtgärder med mera att vidtas vid Stenhuggeriet/Benarebyvägen. En fortsatt satsning på sammanlänkande gång- och cykelvägar och åtgärder enligt K2020 fortsätter. Investeringar Övrigt 23% Trafik 14% LRP soc 6% Kulturhus 3% VA 29% LRP grundsk 13% LRP fsk 12% 7
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Resultat- och balansbudget RESULTAT- OCH BALANSBUDGET RESULTATBUDGET/PLAN - Belopp i Mkr Verksamhetens nettokostnader -1 467,7-1 550,6-1 609,9-1 677,9-1 760,3 Avskrivningar -87,6-91,2-93,9-97,7-103,0 Verksamhetens nettokostnader -1 555,3-1 641,8-1 703,8-1 775,6-1 863,3 Skatteintäkter inkl inkomstutjämning 1 478,2 1 604,8 1 657,5 1 736,3 1 836,3 Kommunalekonomisk utjämning mm 161,8 116,7 114,0 114,4 115,9 Finansiella intäkter 2,1 6,1 3,9 3,9 3,9 Finansiella kostnader -13,3-19,0-18,0-22,0-22,0 Finansiella kostnader pensioner -37,4-26,0-15,7-26,0-32,0 Resultat före extraordinära poster 36,1 40,8 37,9 31,0 38,8 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT 36,1 40,8 37,9 31,0 38,8 BALANSBUDGET/PLAN - Belopp i Mkr Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,9 0 0 0 Summa immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,9 0 0 0 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 467,0 1 768,9 1 883,1 2 021,9 2 197,6 Maskiner och inventarier 107,2 107,2 107,2 107,2 107,2 Summa materiella anläggningstillgångar 1 574,2 1 876,1 1 990,3 2 129,1 2 304,8 Aktier och andelar 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 Obligationer 54,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Långfristiga fordringar 36,0 150,0 36,0 36,0 36,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 110,9 174,9 60,9 60,9 60,9 Summa anläggningstillgångar 1 685,1 2 051,9 2 051,2 2 190,0 2 365,7 Förråd och lager 32,0 40,0 42,0 44,0 46,0 Kortfristiga fordringar 154,7 123,8 144,0 144,0 144,0 Likvida medel 40,9 20,0 37,0 27,5 24,9 Summa omsättningstillgångar 227,6 183,8 223,0 215,5 214,9 SUMMA TILLGÅNGAR 1 912,7 2 235,7 2 274,2 2 405,5 2 580,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 320,8 361,6 399,5 430,5 469,3 varav årets resultat 36,1 40,8 37,9 31,0 38,8 Avsättningar för pensioner 773,0 779,1 824,7 825,0 831,3 varav avsättning pensionsskuld intjänat före 1998 664,4 666,1 693,4 688,6 686,6 Summa avsättningar 773,0 779,1 824,7 825,0 831,3 Långfristiga skulder 426,5 720,0 650,0 750,0 850,0 varav anslutningsavgifter 61,5 67,9 73,3 87,4 114,7 Kortfristiga skulder 392,4 375,0 400,0 400,0 430,0 Summa skulder 818,9 1 095,0 1 050,0 1 150,0 1 280,0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 912,7 2 235,7 2 274,2 2 405,5 2 580,6 SOLIDITET ENLIGT FULLFONDSMODELL 17% 16% 18% 18% 18% 8
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys FINANSIELL ANALYS Sammanfattning Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för samtliga år. Resultatet är 37,9 mkr för år, 31,0 mkr för år och 38,8 mkr för år. Kommunfullmäktiges anvisningar anger en balanserad budget, vilket uppnås. Härryda kommun redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade fullfondsmodellen och då uppkommer en icke likvidpåverkande resultatförbättring över tid. Förbättringen beräknas uppstå konstant från år 2017. I samband med detta har kommunfullmäktige beslutat att justera de finansiella målen för att inte pensionsutbetalningar skall urholka kommunens likviditet och på sikt leda till ett högre upplåningsbehov. Även för år uppstår denna effekt, medan åren och är opåverkade. För att uppnå ovanstående mål krävs ett resultat på cirka 42 mkr. Detta uppnås inte för perioden, vilket ändå får bedömas som hanterbart då effekten av fullfondsmodellen inte uppstår mer än för ett år under perioden. Målsättningen är att soliditeten skall öka med en procentenhet per år. I bokslut hade kommunen en soliditet på 17 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år. Fastställd budget innebär en budgeterad soliditet på 18 procent, vilket innebär en ökning med 1 procentenhet och 2 procentenheter högre än budgeterat för. Nettoinvesteringarna uppgår för år till 260 mkr, vilket är en minskning med 37 mkr jämfört med tidigare plan. För perioden 2018 är investeringarna på sammanlagt 1 337 mkr, vilket även i denna plan är en hög nivå. Av de budgeterade investeringarna beräknas en hel del kunna finansieras via resultat och avskrivningar, men det kommer att krävas fortsatt upplåning för att finansiera denna volym. Den budgeterade långfristiga upplåningen uppgår till 650 mkr år för att fram till år öka till 850 mkr. Det är en lägre upplåning än vad som tidigare budgeterats, vilket är en konsekvens av bättre resultat och framförallt att den planerade förskotteringen av Bårhultsmotet enbart beräknas uppgå till 35 mkr istället för som avtalats 170 mkr. Verksamhetens nettokostnader De finansiella målen för Härryda kommun anger att resultatet skall vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. Motsvarande mått för år är 2,2 procent. Resultatet för är 38 mkr och för perioden är det 35 mkr. Enligt det finansiella målet för resultatnivå behövs ett resultat på cirka 42 mkr. Detta uppnås inte i fastställd budget/plan. Kommunfullmäktige har trots det bedömt att resultatnivån är tillräcklig för perioden då effekten av fullfondsmodellen inte uppstår fullt ut dessa år, och att likviditeten inte urholkas av det skälet under perioden. Skatteintäkter Rikets skatteunderlag växer i reala termer under hela perioden. Det innebär att skatteintäkterna räcker till mer än kommunernas egna kostnadsökningar. Det är delvis en effekt av ökad sysselsättning, och delvis en effekt av ökade pensionsinkomster. Det är också ett realt tillskott från löneökningar eftersom lönerna beräknas stiga mer än priset på varor och tjänster. Enligt skatteprognosen från SKL i augusti och med hänsyn tagen till införandeavgiften från och med ökar de totala skatteintäkterna inklusive utjämning med 50 mkr i jämförelse med. Merparten av ökningen går till budgeterade löneökningar för. 9
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys 2 500 2 250 2 000 1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 250 0 Mkr 1 438 1 460 1 448 1 542 1 622 1 606 1 604 1 640 2009 2010 2011 1 681 1 722 1 734 1 772 1 820 1 851 1 913 1 952 Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar samt utvecklingen av skatteintäkter inklusive utjämningar 2009-. (Vänstra stapeln visar nettokostnadsökning inklusive finansnetto och höger visar skatteintäkter med mera.) Nettokostnadsandel I skatteprognosen har förväntad befolkningsutveckling vägts in. Om inte befolkningsutvecklingen i Härryda kommun blir den planerade kommer alltså intäkterna att förändras och justeringar i budgeten att bli nödvändiga. % 120,0 100,0 80,0 98,5 93,9 101,0 97,8 97,6 97,9 98,3 98,0 Diagrammet redovisar nettokostnadsandel inklusive finansnetto för 2009 60,0 40,0 20,0 0,0 2009 2010 2011 Resultat Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för perioden. Resultatet är 37,9 mkr för år, 31,0 mkr för år och 38,8 mkr för år. I budget/plan ingår ingen budgeterad reserv för kommunstyrelsen. 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0-20,0-40,0 Mkr 20,0 21,9 94,8-16,2 40,8 36,1 37,9 38,8 31,0 2008 2009 2010 2011 Resultatperspektivet visar vilken balans som finns mellan löpande intäkter och kostnader under året och över tiden. 10
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Känslighetsberäkning Känslighetsberäkningen i tabellen nedan visar vilken effekt olika händelser har på Härryda kommuns ekonomi. Små förändringar innebär stora belopp. Det är viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på kort och lång sikt eftersom oplanerade händelser, befolkningsförändringar och statliga beslut kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Känslighetsberäkning årseffekt mkr Löneökning med 1 procent inklusive sociala avgifter +/ 12,5 Räntan höjs/sänks 1 procent, på ett års sikt +/ 2,5 Inflationsförändring för övriga kostnader, 1 procent +/ 4,3 Skatteunderlagsförändring i riket, 1 procent +/ 16,1 Förändrad utdebitering med 10 öre +/ 7,8 Tillgångar och investeringar Investeringarna är budgeterade till 1 337 mkr för perioden 2018, varav 260 mkr budgeteras för. Den årliga investeringen som avser den avgiftsfinansierade verksamheten varierar mellan 48 och 139 mkr. Av de budgeterade investeringarna beräknas drygt hälften kunna finansieras via resultat och avskrivningar. Mkr 400 300 200 100 133 87 115 92 209 168 208 65 190 124 345 132 260 132 230 129 267 142 Nettoinvesteringar, varav finansierade med egna medel, för perioden 2008. 0 2008 2009 2010 2011 De totala tillgångarna, det vill säga de materiella och de finansiella anläggningstillgångarna samt omsättningstillgångarna, har ökat de senaste åren och förväntas även att göra så under perioden. Det är de materiella anläggningstillgångarna som ökar till följd av att avskrivningarna är lägre än nyinvesteringarna under perioden. Mkr 3000 2 581 2500 2000 1500 1 466 1 584 1 649 1 749 1 913 2 236 2 274 2 406 Diagrammet visar de totala tillgångarna för åren 2008. 1000 500 2008 2009 2010 2011 11
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Långfristiga skulder 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Mkr 301 267 250 356 426 720 650 750 850 2008 2009 2010 2011 Den långfristiga upplåningen budgeteras till 650 mkr år för att fram till år öka till 850 mkr. Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas och budgeteras enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, kan komma att påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med den så kallade blandmodellen. Uppräkningen av skulden bokförs som kostnader i resultaträkningen och utbetalningarna från skulden bokförs direkt mot balansräkningen. Ränta och basbeloppsuppräkning inklusive löneskatt budgeteras som finansiell kostnad. Utbetalningarna prognostiseras till cirka 32 mkr år och kommer successivt att öka till 2020-talet. I driftbudget/plan har pensionsskuldsförändringen budgeterats efter KPA:s prognos i april. Kostnaden för pensionsskuldsökning enligt fullfondering är budgeterad till 13 mkr för år, 27 mkr för år samt 35 mkr för år. Härryda kommun redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade fullfondsmodellen och då uppkommer en icke likvidpåverkande resultatförbättring över tid. Förbättringen beräknas uppstå konstant från år 2017. Även för år uppstår denna effekt medan åren är opåverkade. I samband med detta har de finansiella målen justerats för att inte pensionsutbetalningar skall urholka kommunens likviditet och på sikt leda till ett högre upplåningsbehov. Soliditetsutveckling Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Kommunen redovisar endast ett soliditetsmått i balansbudgeten; soliditet enligt fullfondsmodellen. Målsättningen är att soliditeten skall öka med en procentenhet per år. I bokslut hade kommunen en soliditet på 17 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år. Den fastställda budgeten för innebär en soliditet på 18 procent, vilket innebär en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år. Den fastställda budgeten innebär en soliditet på 18 procent, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med budget år. 50 40 30 20 10 0 % 18 13 16 17 16 18 18 2009 2010 2011 18 Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Kommunen redovisar endast ett soliditetsmått i balansbudgeten; soliditet enligt fullfondsmodellen. 12
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det så kallade balanskravet regleras i kommunallagen och tillämpas för kommuner och landsting sedan år 2000. Balanskravet är en miniminivå, som utgår ifrån att kommunerna redovisar ett positivt resultat. Kommunallagen anger att mål och riktlinjer för verksamheten ska beaktas och att finansiella mål ska anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen, och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. I och med detta är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. I lagen finns också en möjlighet för kommuner att använda sig av så kallade resultatutjämningsreserver, vilket kräver särskilda beslut i kommunfullmäktige. En ekonomi i balans samt en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommunen ska kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. I fastställd budget/plan ingår mål för god ekonomisk hushållning. Fastställda mål beskrivs med plan för måluppfyllelse och nyckeltal under avsnittet God ekonomisk hushållning som börjar på sidan 20. 13
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING Samtliga verksamheter har som mål att använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och resursåtgång per enhet och prestation. De indikatorer som tas fram syftar till att ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs oavsett total resursåtgång och kvalitet. För att få en bild av kommunens kostnader jämfört med vad som förväntas enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen analyseras standardkostnadsavvikelse i samband med uppföljning. I diagrammet nedan visas den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut. I rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun? som produceras av SKL och SCB redovisas indikatorer på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det mellankommunala kostnadsutjämningssystemet. Avvikelser förekommer ofta och är resultatet av att kommuner prioriterar på olika sätt. Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade och vice versa. Som framgår av diagrammet är kostnaderna för grundskola och gymnasieskola väsentligt lägre än förväntat, medan kostnaderna för förskola, vård och omsorg samt individ- och familjeomsorg är högre än de förväntade, de sistnämnda har också ökat jämfört med år 2011. Uppgifterna måste tolkas med stor försiktighet, då det bland annat finns stora regionala skillnader i utfallet på riksnivå. Kostnaderna för individ- och familjeomsorg belastas med de förebyggande åtgärder som bokförs här. Uppgifterna redovisar inte kvalité i verksamheten. Arbete sker kontinuerligt med att analysera och jämföra kostnader och resultat med andra kommuner. Detta sker i flera olika former, både organiserat t.ex. i olika nätverk men också som egna projekt. I samband med budgetarbetet har samtliga verksamheter analyserats övergripande av ekonomifunktionen för att ge underlag till eventuella omfördelningar mellan verksamheter. Inom socialtjänsten har ett arbete med att analysera och jämföra kostnader per brukare inletts. Arbetet skall pågå kontinuerligt och ge underlag för en effektiv resurshantering och jämförelser med övriga deltagande kommuner. Från och med nästa sida redovisas indikatorer från samtliga sektorer. Indikatorerna syftar till att ge en bild av hur väl resurserna används och hur kostnadsutvecklingen ser ut över tid. 14
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för utbildning och kultur Indikatorer /budgetram netto i tkr för sektor utbildning och kultur Förskola 957,6 989,1 976,0 994,5 1 009,2 Nettokostnad per inskrivet barn, förskolan, tkr 103 104 104 106 105 Nettokostnad per inskrivet barn, pedagogisk verksamhet 88 100 100 102 104 (familjedaghem), tkr Nettokostnad per nöjdhetspoäng, förskolan, tkr 22 23 23 24 23 (kostnad per barn/nöjdhetspoäng) Nettokostnad per nöjdhetspoäng, pedagogisk 19 22 22 23 23 verksamhet, tkr Grundskola Nettokostnad i tkr/inv. (6 15 år) 89 89 90 89 88 Kostnad per meritpoäng, kr 357 373 379 373 368 Kostnad per gymnasiebehörig elev, tkr 83 85 86 86 86 Nettokostnad/inskrivet barn i särskola, tkr 436 442 451 454 454 Gymnasium Kostnad per betygspoäng, tkr 6 6 6 6 6 Nettokostnad per gymnasieplats totalt, tkr 84 86 86 86 87 Vuxenutbildning Kostnad per invånare, kronor(20 64) 1 001 1 084 1 084 1 073 1 060 Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i 6 % 15 % 15 % 13 % 12 % riket (SCB) Kultur Kostnad per invånare, kronor 956 960 980 1 167 1 158 Mediakostnad/utlån kr 2,4 2,7 3,1 3,1 3,1 Kostnad per elev i kulturskola, kr 7 204 7 395 7 457 7 457 7 457 Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i 3 % 4 % 6 % 26 % 25 % riket (SCB) Förskola Nettokostnadsökningen per barn i förskolan under perioden beror framförallt på ökade kostnader för lokaler. Grundskola Nettokostnaden per barn sjunker eftersom barnantalet ökar, vilket innebär att fler barn delar på gemensamma resurser som lokaler, administration osv. Kostnaden per meritpoäng sjunker för att grundskolan budgeterar med högre meritpoängsnitt till ungefär samma kostnad per barn. Gymnasiebehörigheten ligger på samma nivå som tidigare år. Nettokostnaden per inskrivet barn i särskolan ökar på grund av höjd elevpeng inför. Gymnasium Kostnaden ligger konstant under tidsperioden. Den ökar något under vilket beror på att det då är dags för att byta ut pedagogernas datorer. Vuxenutbildning Jämfört med andra kommuner har Härryda kommun relativt höga kostnader per invånare. Däremot sjunker kostnaden i och med att antalet invånare i kommunen ökar. Kultur Kostnaden per invånare sjunker något till och med eftersom budgeten är ganska konstant medan antalet invånare ökar. Under december kommer ett nytt kulturhus i Landvetter stå klart vilket gör 15
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning att kostnaden ökar från. Från och med ökas anslaget för bokinköp något till följd av att verksamheten tappar statsbidrag. Sektor för socialtjänst Indikator /budgetram netto i tkr för sektor socialtjänst 503,5 503,2 516,2 525,5 543,3 Vård och omsorg Kostnad per belagd plats särskilt boende permanent (brutto tkr) 544 583 577 580 598 Kostnad per belagd plats särskilt boende korttid (brutto tkr) 725 641 647 647 647 Beläggningsgrad i procent, särskilt boende permanent 97 97 97 97 97 Beläggningsgrad i procent, särskilt boende korttid 99 99 99 99 99 Kostnad per beviljad hemtjänsttimma, egen regi - 343 343 343 343 Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, kostnad per hushåll med bidrag (netto tkr) 42,7 44,1 44,1 43,4 43,4 Kostnad per årsplacering HVB barn/unga (netto tkr) 983 1 191 1 000 1 111 1 111 Kostnad per årsplacering, LVM (netto tkr). 1026 1 026 1 026 1 026 1 026 Kostnad per placerad person, slutenvård enligt SoL (netto tkr) 156 140 140 155 155 Funktionshinder Kostnad per utförd timme personlig assistans 284 290 290 290 290 Kostnad per plats i gruppbostad egen regi (brutto tkr) 1 229 1 262 1 211 1 204 1 205 Kostnad per köpt plats (brutto tkr) 1 099 1 500 1 500 1 500 1 500 Vård och omsorg Kostnad per belagd plats särskilt boende permanent: År finns en tillfällig förstärkning av demensvård, samt halvårsbudget för nyöppnade Ekdalagården Väst, vilken dock inte öppnas förrän och därmed ger hög enhetskostnad. Från och med förstärks budgeten för nattbemanningen inom särskilda boenden i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer. Funktionshinder Kostnad per plats gruppboende egen regi: Generell bemanningsminskning inom Funktionshinder genomförs från och med. Dessutom övergår en gruppbostad från vaken natt till sovande jour från år. Sista kvartalet nyöppnas Båtsmanstorpets gruppbostad. Kostnad per köpt plats: Kostnad per köpt plats är i högsta grad individberoende. 16
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för samhällsbyggnad Indikator /budgetram netto i tkr för sektor samhällsbyggnad 99,6 110,2 115,5 112,5 113,0 Gator Trafikbelysning totalt (kr/st) 808 870 881 893 898 Kostnad per invånare, kr 1 354 1 550 1 597 1 459 1 417 Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket (SCB) Park 23 % 41 % 45 % 33 % 29 % Parkhållning drift och underhåll (kr/m2) 8,2 8,9 10,8 11,2 11,3 Skötsel grönytor (kr/m2) 0,9 1,0 1,2 1,2 1,3 Kostnad per invånare, kr 128 140 168 174 174 Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket (SCB) Vatten 56 % 52 % 42 % 40 % 40 % VA-kostnad i villa och år/motsvarande kostnad i riket. Kr och % 5 402/ 5 977 90,4 % 5 809/ 6 227 93,3 % 6 128/ 6 414 95,6% 6 466/ 6 606 97,9% 6 821/ 6 804 100,2% Total kostnad per levererad vattenmängd, kr/m3 31,2 33,5 35,5 37,9 40,0 Avfall Kostnad avfallshantering, kr/invånare 774 779 831 810 815 Sektorns kostnader för drift och skötsel ökar i takt med entreprenadindex. Kostnaderna för vattenverksamheten ökar under perioden, framför allt på grund av stora investeringar. Härryda kommun kommer att närma sig genomsnittskostnaden för vattentjänster bland Sveriges kommuner, där kommunen tidigare legat cirka 10 procent lägre. De ökade kostnaderna medför också att kostnaden per levererad vattenmängd ökar. För avfallsverksamheten ökar kostnaden vilket beror på införandet av matavfallsinsamling. 17
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för teknik och försörjningsstöd Indikator /budgetram brutto i tkr för sektor teknik och försörjningsstöd Fastighet 330,7 359,1 427,3 435,5 447,8 Genomsnittlig kostnad för ägda lokaler, kr/kvm 927 915 926 936 944 Genomsnittlig kostnad för hyrda lokaler, kr/kvm 1 121 1 225 1 235 1 231 1 253 Nyttjandegrad av lokaler, % 99,7 100 100 100 100 Städservice Städkostnad per kvm 217 234 216 208 208 Måltidsservice Ätandefrekvens grundskolan (%) 90 90 90 90 90 Genomsnittlig kostnad per måltid (kr) 32,2 31,3 31,3 31,2 30,3 IT Kostnad per digital enhet (kr)* 13 000 11 900 13 500 13 400 12 900 Säkerhet Kostnad per invånare (kr) 77 66 65 64 64 Mark och anläggning (fritid) Kostnad per invånare 7 20 år, kr 4 466 4 784 5 095 4 826 5 191 Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket (SCB) 18 % 12 % 6 % 11 % 5 % * Avser digitala enheter i administrativa nätet för Härryda och Bollebygds kommuner Kostnaden för ägda och hyrda lokaler ökar under perioden på grund av nyproduktion respektive hyreshöjningar. För övrigt inom sektorn budgeteras generellt en minskning av kostnaderna per enhet vilket främst beror på marginaleffekter. Kostnaden per invånare för fritid varierar ganska mycket mellan åren vilket delvis beror på att en satsning på föreningsbidrag görs. Under ökar kostnaden per invånare igen och då planeras en sporthall i Mölnlycke. Dessutom är investeringsvolymen hög, vilket påverkar kapitaltjänstkostnaden. 18
KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för administrativt stöd Indikator /budgetram netto i tkr för sektor administrativt stöd 48,8 55,8 53,3 51,3 51,3 Kansli Totala kostnader i förhållande till kommunens 0,61 0,57 0,54 0,52 0,49 nettokostnader (%) Ekonomi och upphandling Kostnad per chef (kr) 90 000 93 000 89 000 88 000 87 000 Totala kostnader i förhållande till kommunens 0,87 0,85 0,79 0,76 0,73 nettokostnader (%) Kostnad per upphandling (kr) 227 000 107 000 92 000 92 000 92 000 Personal Kostnad per utbetald lön (kr) 383 391 375 375 375 Kostnad per chef (kr) 124 000 123 000 121 000 119 000 118 000 Miljö- och hälsoskydd Kostnad miljö och hälsoskydd, myndighetsutövning, 166 178 178 175 173 kr/inv. Livsmedelskontroll, kr/inv 24 27 26 26 25 Miljö- och hälsoskyddstillsyn, kr/inv 37 40 40 39 39 Sektorns kostnader i förhållande till kommunens övriga kostnader sjunker generellt, beroende på att det inte sker några automatiska tillskott när kommunen för övrigt växer. 19
KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun skall medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Finansiella mål för planperiod Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Finansiella mål 2011 Soliditeten ökar med en procentenhet per år. Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader 16 17 16 18 18 18 1,0 2,2 2,5 2,2 1,7 2,1 De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling, och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Målen har som utgångspunkt att varje generation själv skall bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation bör behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt. Balanskravsresultatet uppgick till +38,2 mkr i bokslut. Fastställd budget/plan 2018 innebär positiva resultat. Balanskravet kommer att uppnås för samtliga år. Enligt det finansiella målet för resultatnivå behövs ett resultat på cirka 42 mkr. Detta uppnås inte i fastställd budget/plan. Kommunfullmäktige har trots det bedömt att resultatnivån är tillräcklig för perioden då effekten av fullfondsmodellen inte uppstår fullt ut dessa år och att likviditeten av det skälet inte urholkas under perioden. Målsättningen är att soliditeten skall öka med en procentenhet. I bokslut hade kommunen en soliditet på 17 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år. Den fastställda budgeten innebär en soliditet på 18 procent, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med budget år. 20
KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, behovstäckning inom förskoleverksamheten, grundskola och gymnasiet samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen samt förvaltningens plan för måluppfyllelse. Verksamhetsmål Indikator Befolkningstillväxt (%). 1,1 1,5 1,4 1,5 1,4 Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Antalet påbörjade bostäder. Antal upplåtelseformer av nyproducerade bostäder i större exploateringsområden. Utbud av antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade flerbostadshus (1 5 rum och kök). Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ). Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. Andel grundskoleelever åk 9 med betyg i alla ämnen, %. Andel elever med slutbetyg efter 4 år exklusive IMprogrammen. (Hulebäcksgymnasiet) Antal ej verkställda beslut inom 3 månader avseende särskilt boende (Mätdag 31/12) Behov av särskilt boende Antal platser särskilt boende (Mätdag 31/12) Antal BGT-lägenheter (Mätdag 31/12) Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år Antal lägenheter för funktionsnedsatta 122 274 273 303 294 3 3 3 3 3 5 5 5 5 5 0 0 0 0 0 99 100 100 100 100 93 95 95 95 95 86 90 90 90 90 90 92 92 92 92 8 0 0 0 0 270 270 264 273 283 267 267 267 276 292 59 59 58 78 78 88 88 97 104 113 81 95 93 101 109 Bostadsförsörjningsprogram upprättas med en genomförandetid på fem år och med en årlig revidering av programmet. Programmet är det planeringsverktyg som utgör grunden för befolkningstillväxten och är också ett planeringsunderlag för övriga sektorer. Genom exploateringsavtal med olika aktörer ska kommunen skapa ett varierat utbud av bostäder och utnyttja konkurrensen bland bostadsproducenterna. Förskolan lever upp till lagkravet och alla vårdnadshavare som är berättigade till, och önskar förskoleplats, erbjuds detta inom fyra månader. I och med utbyggnaden av förskolor erbjuds alla 21
KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING vårdnadshavare sitt val beträffande verksamhetsform och verksamheten fortsätter att anpassa sig efter vårdnadshavarnas önskemål. Slutbetyg från gymnasiet är den absolut viktigaste variabeln för att unga ska få tillträde till arbete eller fortsatta studier. Behörighet till gymnasiets nationella program är en förutsättning för detta. I verksamheternas systematiska kvalitetsarbete kommer arbetet med styrdokumenten att fortsatt prioriteras. Grundskolan kommer att utveckla formerna för ämnesövergripande arbetssätt och planerar samarbete med de tvärvetenskapliga programmen på Hulebäcksgymnasiet. Grundskolan kommer även att delta i den statliga satsningen Matematiklyftet. Alla undervisande matematiklärare kommer under en treårsperiod att ingå i ämnesgrupper som handleds i matematikdidaktik av särskilt utsedda matematikhandledare. Verksamheten kommer också att ingå i ett projekt med Navet i Borås för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik. Hulebäcksgymnasiet har ett samarbete med naturvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet. För att ytterligare förstärka samarbete mellan verksamheterna och stimulera intresset för naturvetenskap, teknik och matematik har sektorn tillsatt en projektledare under perioden. Grundskolan och gymnasiet deltar båda i ett GR-gemensamt ESF-projekt kring drop-outs och verksamheterna har fått stimulansmedel för elevhälsan från Skolverket. Samarbetet med GR om studie- och yrkesvägledning kommer att vidareutvecklas och verksamheterna kommer också att öka kontakterna med arbetsliv och näringsliv för att öka möjligheterna till samarbete, fadderföretag och praktikplatser. Samarbetet Teknikskola för flickor är exempel på samverkan mellan Hulebäcksgymnasiet och grundskolans senaredel. Dessutom har ett samarbetsområde utvecklats för att öka grundskolans elevers förståelse och intresse för gymnasieskolans yrkesprogram. Arbetet består av att elever från yrkesprogrammen genomför praktiska övningar tillsammans med grundskolans elever. Gemensamma arbetslivsdagar för åk 8 och åk 2 på gymnasiet planeras också under perioden. Ett annat exempel är att ett läromedel producerats av gymnasielever för att användas av grundskolans elever. Genom introduktionsenheten för nyanlända elever, Välkomsten, har ett samarbete mellan grundskolan och gymnasiet inletts för att ge de nyanlända eleverna bästa möjliga förutsättningar för att tillgodogöra sig sina tidigare kunskaper. Ett arbete har inletts för att underlätta elevernas övergång från grundsärskolan till gymnasiesärskolan genom att ett nätverk mellan ansvariga rektorer har bildats. Fler gemensamma fokusområden kan vara aktuella såsom t ex betyg och bedömning och kompetensutveckling. I förvaltningens arbete med lokalresursplaneringen (LRP) utformas planer för att tillgodose behov av särskilt boende för äldre enligt en modell som är baserad på kommunens befolkningsprognos. Antalet äldre i kommunen ökar och andelen äldre av befolkningen blir större. Den enhet som för närvarande ligger i malpåse på Ekdalagården beräknas tas i drift. Bygårdens särskilda boende byggs ut i två etapper varav den första, som innebär ett tillskott med 9 lägenheter görs, och den andra, som innebär ett tillskott av 16 lägenheter, planeras hösten. LSS-handläggarna har god kännedom om de stödinsatser som kommunens invånare med funktionsnedsättning har. Informationen och den samlade bedömningen av behovet ligger till grund för lokalresursplaneringen och utbyggnad av bostäder i enlighet med LSS-lagstiftningens målsättning. Behovet av lägenheter är bedömt utifrån varje enskild individ. Bostadsönskemålen har förändrats under senare år och fler personer söker boendealternativ som ger en högre grad av självständighet. I utbyggnadsplanen finns därför under perioden 2018 årligen alternativ där detta erbjuds, såsom servicebostad och särskilt anpassad bostad. Båtsmanstorpets gruppbostad som tillfälligt används inom individ- och familjeomsorgen beräknas öppna igen som gruppbostad. År 2017 finns en ny gruppbostad i Landvetter eller Mölnlycke i planen. För personer under 19 år köper kommunen platser av annan utförare. 22
KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL PERSONAL Härryda kommun som arbetsgivare Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare: Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Man ska vara medveten om det egna ansvaret för utveckling av verksamheten och av sig själv. Man ska ha insikt om det egna uppdraget och dess förutsättningar. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnas två halvdagars kommungemensam introduktion för nyanställda. Genom introduktionen får medarbetarna kommunkunskap och kunskap i bemötandefrågor samt inblick i kommunens verksamheter, juridik och geografi. Kommundirektören, sektorscheferna samt ett par funktionschefer medverkar. Utöver den centrala introduktionen ska medarbetarna genomgå ett introduktionsprogram inom den enhet där de anställts. Hälsa och trivsel Härryda kommun eftersträvar att få så många medarbetare som möjligt att inse vikten av att leva ett hälsosamt liv. Genom hälsofrämjande arbete är målet att på sikt medverka till ett totalt bättre hälsoläge bland medarbetarna. En hälsoutvecklare driver och samordnar det hälsofrämjande arbetet. Hälsoutvecklaren har kontakt med cirka 120 hälsoinspiratörer runt om på kommunens arbetsplatser, samt stödjer arbetsgrupper genom riktade hälsoinsatser, till exempel kost och sömn för medarbetare som arbetar natt. Hälsoutvecklaren arrangerar föreläsningar och aktiviteter inom områdena trivsel, gemenskap och hälsa. Dessa erbjuds till medarbetarna kostnadsfritt eller till ett reducerat pris. Genom kommungemensamma aktiviteter ska samhörigheten öka och den sociala gemenskapen förbättras. Kommunen har ett nära samarbete med Härryda kommuns kultur- och idrottsförening (HKIF) som arrangerar aktiviteter inom områdena hälsa, kultur och idrott. Oasen förebygger och utvecklar För att förebygga ohälsa och utveckla verksamheten finns Oasen, en enhet inom personalfunktionen som är tillgänglig för alla medarbetare. Oasen arbetar med såväl arbetslagsutveckling som samtalsstöd till enskilda medarbetare samt med stresshantering och massage. Oasen arbetar även med rehabilitering av medarbetare i nära samarbete med personalspecialisterna. Företagshälsovård och personalstöd Då Härryda kommun satsar mycket på främjande och förebyggande personalvård i egen regi är företagshälsovårdens främsta uppgift att arbeta med pågående rehabiliteringsärenden. Medarbetare som behöver stöd och råd inom områdena ekonomi, juridik, relationer och hälsa erbjuds personalstöd i form av telefonrådgivning hos S:t Lukasstiftelsen. Såväl personliga som arbetsrelaterade problem kan tas upp och tjänsten är kostnadsfri för medarbetaren och går att nå hela dygnet. 23
KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 6,1 procent under. Genom ett aktivt arbete med bland annat hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser ska sjukfrånvaron sänkas. Trenden i samhället är en ökad sjukfrånvaro. Målet är att sjukfrånvaron ska sänkas till 4,8 procent till. Nöjd medarbetare För att bland annat få besked om vilka förbättringsområden som finns i verksamheterna genomför kommunen vartannat år en medarbetarundersökning som även visar ett Nöjd-Medarbetar-Index (NMI). Samtliga chefer ska genomföra aktiva insatser inom de förbättringsområden som, i medarbetarenkäten, anges för verksamheten. 2011 års resultat gav 55 i NMI, vilket var en nedgång med fyra enheter jämfört med 2009. Målet är att höja NMI-värdet för förvaltningen med fyra enheter under för att åter få NMI 59. Heltid och flexibel arbetstid Genom aktiva insatser, bland annat Heltidsprojekt, har andelen heltidsanställda i kommunen ökat de senaste åren. Idag har cirka 81 procent av kommunens cirka 2 600 anställda heltidstjänster. Kommunen ska fortsätta sträva efter att minimera antalet ofrivilliga deltidsanställningar. Många medarbetare har möjlighet till flexibel arbetstid och kan påverka hur arbetet läggs upp genom kommunens avtal om årsarbetstid. Strategisk kompetensförsörjning Som ett led i att möta framtida krav på arbetskraft har kommunen tillsammans med de fackliga organisationerna tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. en anger vilka grupper som kommunen anser svårrekryterade i framtiden. Insatser ska genomföras för att förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla vissa svårrekryterade grupper. Detta sker bland annat genom löneökningar för strategiska grupper utanför ordinarie löneöversyn. Attraktiv arbetsgivare Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om kompetent arbetskraft och därmed säkra den framtida personalförsörjningen. Det personalpolitiska programmet beskriver vad Härryda kommun står för som arbetsgivare och vilka förhållningssätt som genomsyrar organisationen. Vidare erbjuds medarbetarna olika förmåner, bland annat erbjuds alla medarbetare: löneväxla för att pensionsspara. möjlighet att hyra miljöbil genom bruttolöneavdrag. möjlighet att köpa busskort genom arbetsgivaren. Ledarskap Alla chefer ska vara medvetna om sitt ansvar som förebild och kulturbärare. Man ska ha förmåga att anpassa sitt ledarskap efter situationen och respektive medarbetare. Som chef ska man utifrån en positiv människosyn visa tillit till sina medarbetare. Man ska ha mod att leda. Ledarskapsutveckling Att utveckla ledare och ledarskap är en strategiskt viktig fråga för Härryda kommun. Inom kommunen finns sedan några år tillbaka en gemensam chefsutbildning för nytillträdda chefer. Under det kommande året introduceras en vidareutbildning för chefer som varit verksamma under några år. Förvaltningen har också gemensamma chefsdagar för samtliga chefer inom kommunen och anordnar chefsfrukostar där fokus ligger på hälsa och ledarskap. 24
KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Kommunikation och samverkan Som medarbetare ska vi visa respekt för varandras olikheter. Vi ska vara delaktiga och engagerade samt ha förmåga att lyssna och föra en öppen dialog. Vi ska vara tydliga och sakliga och ha förmåga till helhetssyn. Kommunikation och samverkan är de perspektiv som binder samman ledarskapet och medarbetarskapet i organisationen. Samverkansavtalet reglerar bland annat medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar (APT) samt medarbetarnas möjlighet till delaktighet via enhetsråd, verksamhetsråd, sektorsråd och central samverkansgrupp. Kommunen strävar efter att öka medarbetarnas delaktighet och inflytande på arbetsplatserna. Genom utbildningen FAS Arbetsliv ska arbetsgrupper inspireras att utveckla såväl verksamheten som sig själva. Kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare Tre frågor om helhetsbedömning, förväntningar och ideal är hämtade från Statistiska Centralbyrån (SCB). De används i undersökningar i syfte att mäta kunders, medborgares eller medarbetares nöjdhet. De sammanvägda resultaten på de tre frågorna utgör ett Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) med vars hjälp man kan jämföra sina resultat med andra som mäter på samma sätt. NMI kan anta värden mellan 0 och 100. (0 40 = Inte godkänd. 41 54 = OK. 55 74 = Nöjd. 75 100 = Mycket nöjd). Verksamhetsmål Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Indikator Nöjd medarbetarindex (NMI) Härryda kommun, totalt. 55 59 59 60 60 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och 52 55 55 55 55 kultur Sektor för socialtjänst 58 64 66 67 67 Sektor för 62 65 65 67 67 samhällsbyggnad Sektor för teknik och försörjningsstöd 60 62 60 62 62 Sektor för administrativt 66 68 68 68 68 stöd Indikatorn Mitt arbete är meningsfullt anges i en 5-gradig skala. Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sektorn för utbildning och kultur: Målet är att höja NMI till 55 och därmed få nöjda medarbetare. Fokus är på åtgärder och uppföljningar enligt enheternas handlingsplaner utifrån medarbetarundersökningen. Sektorn kommer aktivt att arbeta med att fler medarbetare ska uppleva en rimlig arbetsbelastning. Sektorn för socialtjänst: Målet är att medarbetarna ska känna en delaktighet i verksamhetens arbete. Detta börjar med att det personalpolitiska programmet ska vara ett levande dokument inom sektorn. Sektorn ska även fortsätta erbjuda heltidsanställningar inom Vård och Omsorg och se över om det finns utrymme för liknande satsningar. Inom sektorn ska det också satsas på validering och utbildning samt individuella kompetensutvecklingsplaner. Sektorn för samhällsbyggnad: Målet är att successivt höja NMI till 67. Fokus är på bra arbetsmiljö, goda utvecklingsmöjligheter, god introduktion för nyanställda och att eftersträva en jämn arbetsbelastning. 25