Finansiell analys Ekonomiskt utfall och ställning i korthet I koncernen Karlstads kommun ingår förutom kommunen även de helägda bolagen inom Stadshuskoncernen samt delägda bolag, stiftelser och kommunalförbund där kommunen äger mer än 20 procent av aktiernas/ andelarnas röstvärde. Av störst ekonomisk betydelse är Karlstads Bostads AB, Karlstads Energi AB, Karlstads Elnät AB samt den delägda Stiftelsen Karlstadshus. Koncernen visar ett betydligt högre resultat än föregående år. Resultatet uppgår till 276 mnkr jämfört med 180 mnkr år 2011. Nedskrivning av vindkraftverken i Vindpark Vänern Kraft AB (84 mnkr). Årets nettoinvesteringar uppgår till rekordhöga 956 mnkr (949 mnkr år 2011). Soliditeten uppgår nu till 45,8 procent (44,8 procent år 2011). Koncernen Kommunen Verksamhetens nettokostnader - 3 559 mnkr - 3 689 mnkr Skatteintäkter och utjämning 3 906 mnkr 3 906 mnkr Finansnetto - 93 mnkr - 2 mnkr Skattekostnad 22 mnkr Årets resultat 276 mnkr 216 mnkr justerat resultat mot balanskrav 139 mnkr i procent av skatteintäkter och utjämning + 3,6 % Investering 956 mnkr 536 mnkr Ökad nettolåneskuld (efter justering för reavinster och engångsposter) 82 mnkr Soliditet 45,8 % 47,4 % Soliditet inkl. hela pensionsåtagandet 26,5 % 23,1 % Utdebitering 21:75 50 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012
Finansiell analys fyra aspekter I nedanstående avsnitt görs en analys av koncernens och kommunens finansiella utveckling och ställning. Syftet är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om man har en god ekonomisk hushållning eller inte. Analysen bygger på fyra perspektiv som är hörnstenar i modellen: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal ekonomiska begrepp och nyckeltal. Resultat I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. Vilken balans har koncernen och kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Under detta perspektiv analyseras också investeringar och dess utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft koncernen och kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är man för kommande lågkonjunkturer. Risk Under det tredje perspektivet risk analyseras den finansiella riskexponeringen. En god ekonomisk hushållning skapar möjlighet att möta finansiella problem utan att behöva vidta drastiska åtgärder. Här diskuteras också borgensåtagande och den samlade pensionsskulden. Kontroll Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så sätt att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 51
Finansiell analys kommunkoncernen RESULTAT Årets resultat Årets resultat (mnkr) 231 237 307 180 276 % av eget kapital vid årets början 6,6 6,4 7,8 4,2 6,2 Koncernen Karlstads kommun redovisar ett högre resultat än föregående år. Årets resultat uppgår till 276 mnkr. Detta innebär att det egna kapitalet ökar med 6,2 procent. Det höga resultatet genereras till största delen av kommunen (216 mnkr) och består i huvudsak av tillfälliga intäkter som reavinster, återbetalning av premier från AFA för avtalsgruppförsäkring (74 mnkr) och ovanligt höga intäkter från exploateringsverksamheten. De kommunala bolagen som tidigare stått för en stor del av resultatet har under året uppvisat lägre resultat relativt tidigare år. Den främsta orsaken är nedskrivning av vindkraftverken i Vindpark Vänern Kraft AB (84 mnkr). Detta vägs till viss del upp av att bolagsskattesatsen har sänkts från 26,3 procent till 22 procent från och med den 1 januari 2013. Detta påverkar hur kommunkoncernen beräknar och redovisar uppskjuten skatt på obeskattade reserver i 2012 års bokslut och har en positiv påverkan på resultatet. Investeringsvolym Kommunen 264 325 528 600 536 Karlstads Energi AB 225 152 108 110 228 Karlstads Elnät AB 31 66 26 36 39 Karlstads Bostads AB 32 28 85 177 100 Vindpark Vänern Kraft AB 14 121 14 1 0 Övriga företag 20 24 21 25 54 Årets nettoinvesteringar (mnkr) 586 716 782 949 956 Investeringsnivån är fortsatt hög. Årets investeringar uppgår till 956 mnkr och är återigen den högsta nivån hittills i kommunkoncernen. De största investeringarna har även i år skett i kommunen 536 mnkr. Bland bolagen kan nämnas Karlstads Energi AB 228 mnkr med bland annat investeringar i nytt kraftvärmeverk på heden och fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet och Karlstads Bostads AB 100 mnkr med nybyggnation och renovering. KAPACITET Soliditet (%) 2008 2009 2010 2011 2012 Soliditet (%) 43,3 44,1 44,9 44,8 45,8 Soliditet inkl hela pensionsåtagandet 22,0 23,1 25,9 24,8 26,5 Soliditeten som är ett mått på kommunkoncernens långsiktiga finansiella handlingsutrymme uppgår nu till 45,8 procent. Med hänsyn tagen till det pensionsåtagande på 1 992 mnkr som redovisas utanför balansräkningen minskar kommunkoncernens soliditet. 52 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012
Skuldsättningsgrad % 2008 2009 2010 2011 2012 Total skuldsättningsgrad (%) 56,7 55,9 55,1 55,2 54,2 varav avsättningsgrad 5,0 5,3 5,3 5,8 5,6 varav kortfristig skuldsättningsgrad 14,8 17,4 22,7 19,8 25,5 varav långfristig skuldsättningsgrad 36,9 33,1 27,1 29,6 23,1 Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Av den totala skuldsättningen ökar andelen kortfristig skuld medan andelen långfristig skuld minskar. RISK Finansiella tillgångar Aktier mm 29 29 45 44 27 Långfristig utlåning 440 504 546 335 457 Kortfristig utlåning 0 69 74 72 0 Kortfristiga placeringar 18 25 23 26 25 Likvida medel 357 82 174 231 141 Totalt 844 710 862 708 650 Kommunkoncernen har betydande finansiella tillgångar. Dessa tillgångar är i form av såväl aktier som utlåning. Utlåningen till Vindpark Vänern Kraft AB på 72 mnkr redovisades tidigare som en kortfristig utlåning men redovisas nu som långfristig utlåning. Utlåningen till Värmlandskraft OKG-Delägarna AB har ökat med 26 mnkr. Finansiella skulder Långfristiga lån 3 169 2 975 2 580 2 945 2 636 Kortfristiga lån 0 328 1 003 860 1 195 Totalt 3 169 3 303 3 583 3 805 3 831 Kommunkoncernens låneskuld ökade marginellt under året. Kortfristiga lån utgörs i allt väsentligt av kommunens upplåning via kommuncertifikat på 550 mnkr och Karlstads Stadshus AB:s särskilda kortfristiga lån på 320 mnkr från Kommuninvest i Sverige AB. Pensionsåtagande Avsättning till pensioner 177 197 209 257 288 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 1 836 1 890 1 811 1 989 1 992 Totalt 2 013 2 087 2 020 2 246 2 280 Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt. Pensionsåtagandet har ökat marginellt i förhållande till föregående år. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 53
Sammanfattande analys Årets höga resultat i kommunkoncernen beror främst på tillfälliga intäkter i kommunen. Det underliggande resultatet i kommunen är i själva verket negativt med i några fall stora budgetavvikelser bland nämnderna. De kommunala bolagens del i resultat är lägre än tidigare år. Nedskrivningen av vindkraftverken i Vindpark Vänern Kraft AB är den enskilt största orsaken till den låga nivån och är av engångskaraktär. De kommunala bolagens resultat förväntas i framtiden återgå till tidigare års nivåer. Bolagen i siffror I nedanstående tabell har vissa nyckeltal ställts upp specificerat per företag i kommunkoncernen. I de delägda företagen har endast kommunens andel tagits upp. Siffrorna avseende balansomslutning, soliditet och omsättning har tagits från de ingående företagens redovisningar innan de interna elimineringarna genomförts. Beloppen för Karlstads Stadshus AB avser enbart moderbolaget och inkluderar alltså inte dotterbolagen. Under året har Fastighets AB Sandgrund tillkommit. I tabellen redovisas resultaten före bokslutsdispositioner och skatt. Soliditeten är beräknad på det justerade egna kapitalet, dvs. inklusive 78 procent av de obeskattade reserverna. För närmare analys av räkenskaperna hänvisas till kommunens respektive bolagens årsredovisningar. Preliminära uppgifter har lämnats av Tåsans Kraftaktiebolag medan övriga bolag och stiftelser har lämnat uppgifter som är granskade. Kommunen/bolag/stiftelse Andel i % Balansomslutning mnkr Soliditet % Omsättn. mnkr Resultat före boksluts disp o skatt mnkr Karlstads kommun 8 195 47,4 5 569 216 Koncernen Karlstads Stadshus AB 100,0 Karlstads Stadshus AB, moderbolag 100,0 547 34,5 0-5 Karlstads Bostads AB 100,0 2 413 18,1 498 19 Karlstads Energi AB 100,0 1 628 38,6 932 10 Karlstads Elnät AB 100,0 350 65,8 167 37 Karlstads Parkerings AB 100,0 10 32,8 12 5 Mariebergsskogen AB 100,0 22 3,7 9-19 Karlstad Airport AB 100,0 63 89,9 31-19 Vindpark Vänern Kraft AB 70,0 81-100,5 16-90 Övriga bolag och stiftelser m.m. Tåsans Kraft AB 60,0 57 7,0 13 0 Vänerhamn AB 31,0 41 70,8 49 3 Visit Karlstad AB 49,0 7 6,7 20-2 Fastighets AB Sandgrund 100,0 8 11,7 1 0 Stiftelsen Karlstadshus 60,0 497 12,9 103 3 Stiftelsen Karlstads Studentbostäder 100,0 9 99,1 2 0 Karlstad-Grums vattenverksförbund 42,0 2 25,2 1 0 Karlstadsregionens Räddningstjänstfärbund 62,3 52 27,5 72 3 Not: Observera att beloppen anges utifrån ägarandel. 54 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012
Finansiell analys kommunen RESULTAT Årets resultat Årets resultat (mnkr) 122 139 219 105 216 % av skatteintäkt, bidrag, utjämning 3,6 4,0 5,9 2,8 5,5 % av eget kapital vid årets början 4,0 4,3 6,5 2,9 5,9 Kommunen redovisar återigen ett positivt resultat, och på en ovanligt hög nivå. Resultatet motsvarar 5,5 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Årets resultat innebär att det egna kapitalet ökade med 5,9 procent. Detta kan ställas mot att konsumentprisindex ökade med 0,9 procent under året. Kommunen har därigenom med råge klarat att inflationsskydda det egna kapitalet. Resultatet i årsredovisningen kan dock i hög grad påverkas av jämförelsestörande poster och reavinster. En mer rättvisande bild av årets resultat visas om justering sker för sådana poster: Resultatanalys och avstämning av balanskravet Årets resultat 122 139 219 105 216 avgår realisationsvinster - 18-39 - 12-33 - 77 Avstämning mot balanskravet 104 100 207 72 139 resultatanalys särskilda poster elproduktionen 0-9 - 56-70 - 15 exploatering - 20-14 - 15-11 - 74 övriga jämförelsestörande poster - 20-5 - 58 20-74 Underliggande resultat 64 72 78 11-24 Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet ska resultatet reduceras med de realisationsvinster som uppstått under året. Däremot ingår intäkter från exploateringsverksamheten och olika former av engångsposter. Resultatnivån är betydligt högre än förra året, och balanskravet uppnås med god marginal. Karlstads kommun har uppfyllt balanskravet varje år sedan detta infördes år 2000. Årets resultat består i huvudsak av reavinster, återbetalning av premier från AFA för avtalsgruppförsäkring (74 mnkr) och ovanligt höga intäkter från exploateringsverksamheten. Det underliggande resultatet enligt tabellen ovan sjönk dramatiskt under 2011 och är till och med negativt under 2012. Den höga reavinsten är en följd av fullmäktiges beslut om rabatt vid friköp av tomträtter. Resultatet 2010 har justerats med en extraordinär intäkt på 58 mnkr som avser ersättning till kommunen i samband med övertagandet av flygplatsen. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 55
Utveckling av skatteintäkter och nettokostnader Skatteintäkt, bidrag, utjämning, ökning (mnkr) 174 69 188 114 97 Procentuell ökning 5,3 2,0 5,4 3,1 2,5 Nettokostnad ökning (mnkr) 206 33 172 145 4 Procentuell ökning 6,6 1,0 5,1 4,1 0,1 En förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäkter vi får genom skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemet. Under 2012 är nettokostnadens utveckling missvisande till följd av de ovanligt stora intäkterna från reavinster, AFA och exploatering. Om de särskilda intäkterna hade legat på samma nivå som förra året, hade även nettokostnadsökningen legat på ungefär samma nivå (cirka 4 procent), vilket därmed är högre än skatteintäkternas ökningstakt. Utvecklingen är därför oroande vilket även framgår av resultatanalysen i föregående avsnitt. Nettokostnadsandel Olika kostnaders andel av skatteintäkter och utjämning (%) Verksamheten 92,0 90,9 90,7 91,3 88,7 Avskrivningar 5,0 5,1 5,1 5,4 5,8 Nettokostnad före finansnetto 97,0 96,0 95,8 96,7 94,5 Finansnetto - 0,6 0,0-0,1 0,5 0,0 Extraordinära poster - 1,6 0,0 0,0 Nettokostnad totalt 96,4 96,0 94,1 97,2 94,5 Grundläggande för en god ekonomi är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel de löpande verksamhetskostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och bidrag. Tabellen ovan har kopplingar till föregående tabeller. Den andel av skatteintäkterna som inte tas i anspråk av driftkostnader, alltså 5,5 procent, utgör årets resultat. Nettokostnadens andel av dessa intäkter har minskat 2012 eftersom verksamhetens nettokostnad då varit oförändrad. Investeringsvolym 2008 2009 2010 2011 2012 Investering exkl. exploatering 241 301 514 532 466 Exploateringsområden 23 24 14 68 70 Investeringsbidrag - 6-14 - 2-16 - 9 Årets nettovesteringar (mnkr) 258 311 526 584 527 Årets resultat + avskrivningar (mnkr) 294 319 409 311 442 i förhållande till årets netto-investeringar (%) 114 103 78 53 84 Årets bruttoinvesteringar uppgick återigen till en bit över en halv miljard kronor, trots att cirka 300 mnkr av investeringsanslagen fortfarande är oförbrukade. De största investeringarna har gjorts inom teknik- och fastighetsnämndens skattefinansierade verksamhet (370 mnkr). Under året har investeringsbidrag erhållits med närmare 9 mnkr. Inom exploateringsområden har 70 mnkr investerats. En utförligare beskrivning av investeringarna redovisas i avsnittet Investeringsredovisning. 56 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012
Avskrivningsmedlen bidrar tillsammans med årets resultat till att skapa ett utrymme för investeringar. Relationen mellan denna summa och de faktiska nettoinvesteringarna ger en indikation på om investeringsvolymen leder till påfrestningar på skuldsättningen eller likviditeten. Som framgår av tabellen ligger investeringarna under de senaste åren på en högre nivå än det utrymme som skapats från årets verksamhet. Här ska påpekas att måttet inte är det samma som det som gäller i kommunens ekonomiska mål, där även pensionsåtagande beaktas och bland annat reavinster avräknas. KAPACITET Soliditet (%) 2008 2009 2010 2011 2012 Soliditet (%) 50,0 48,9 48,8 46,1 47,4 Soliditet inkl hela pensionsåtagandet 21,4 21,3 24,0 21,1 23,1 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av egna medel. Med utgångspunkt från balansräkningen uppgår soliditeten till 47,4 procent och har därmed förbättrats jämfört med föregående år. Främsta orsaken är en hög resultatnivå och att större delen av investeringarna kunnat finansieras utan upplåning. För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om detta åtagande, som vid årsskiftet uppgick till 1 992 mnkr, läggs in i balansräkningen har kommunen fortfarande en positiv och ökande soliditet. Skuldsättningsgrad (%) 2008 2009 2010 2011 2012 Total skuldsättningsgrad (%) 50,0 51,1 51,2 53,9 52,6 varav avsättningsgrad 2,7 2,8 2,8 3,1 3,4 varav kortfristig skuldsättningsgrad 11,3 15,3 22,3 19,2 21,5 varav långfristig skuldsättningsgrad 36,0 33,0 26,1 31,6 27,7 Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har minskat under året, av samma orsaker som anges under soliditetsmåttet ovan. Förskjutningen från långfristig till kortfristig skuld hänger samman med att vi från 2012 anpassar oss till gällande redovisningsprinciper och klassificerar del av låneskulden som kortfristig vid amortering inom ett år eller där ingen överenskommelse om refinansiering skett. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 57
RISK Finansiella tillgångar Aktier mm 266 272 346 346 333 Långfristig utlåning 2 392 2 565 2 520 2 636 2 995 Kortfristig utlåning 0 231 246 237 0 Likvida medel 321 38 128 194 65 Totalt 2 979 3 106 3 240 3 413 3 393 Kommunen har stora tillgångar i den kommunala bolagskoncernen. Dessa tillgångar är i form av såväl aktier som utlåning till bolagen. I bolagskoncernen ingår företag med betydande värden inom huvudsakligen energioch bostadssektorn. Kommunens finansiella tillgångar är i stort sett oförändrade. Kommunens fordran på Vindpark Vänern Kraft AB 237 mnkr har tidigare redovisats som kortfristig då den hanteras administrativt via en checkräkningskredit, men har nu överförts till långfristig utlåning. Finansiella skulder Långfristiga lån 2 310 2 258 1 907 2 520 2 269 Kortfristiga lån 670 525 550 Koncernkonto 19 121 165 155 42 Amortering inom ett år 300 Totalt 2 329 2 379 2 742 3 200 3 161 Den totala volymen finansiella skulder har sjunkit något jämfört med 2011. Kortfristiga lån, vilket har ökat något jämfört med 2011, utgörs helt av kommuncertifikat och uppgick vid årets slut till 550 mnkr. Dessa emitteras i syfte att minska upplåningskostnaden. Pensionsåtagande Avsättning till pensioner 163 180 192 238 267 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 1 836 1 889 1 811 1 989 1 992 Totalt 1 999 2 069 2 003 2 227 2 259 Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt. Det totala pensionsåtagandet har ökat under året med 32 mnkr. Under 2011 var ökningen hela 224 mnkr, främst till följd av att den s.k. diskonteringsräntan sänktes. Eftersom utbetalning sker långt fram i tiden skall skulden nuvärdeberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre desto lägre räntan är och vice versa. Med nuvarande räntenivåer är det sannolikt att det blir en ny liknande förändring under 2013. Kommunen har inte gjort några finansiella placeringar för pensionsåtagandet, utan hela förpliktelsen har återlånats i verksamheten. Härigenom begränsas kommunens låneskuld. 58 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012
Borgensåtagande Karlstads Bostads AB 410 276 238 0 0 Karlstads Stadshus AB 320 320 320 320 320 Karlstads Energi AB 0 0 0 0 53 Övriga kommunala företag 6 3 2 1 1 Värmlandskraft-OKG-delägarna 151 151 69 69 69 Bostadsrättsföreningar 86 84 83 82 82 Övriga 6 6 5 5 4 Totalt 979 840 717 477 529 Kommunens borgensåtagande har ökat med 52 mnkr under året, vilket i allt väsentligt förklaras av ett nytt borgensåtagande för Karlstads Energi AB. Åtagandet avser säkerhet för en eventuell förtida sluttäckning av deponi på Djupdalen. Riskerna bedöms vara störst för åtagandet avseende bostadsrättsföreningar. Sannolikheten för ytterligare infrianden bedöms dock som låg. Totalt sett utgör moderbolaget i den kommunala bolagskoncernen Karlstads Stadshus AB det största åtagandet. Moderbolaget lånade tidigare via kommunens internbank, men på grund av förändrad lagstiftning sker bolagets finansiering tills vidare med kommunal borgen. Ny borgen för stöd till bostadsförsörjningen tecknas inte längre. KONTROLL Budgetavvikelse totalt Budgetavvikelse årets resultat - 17 + 60 + 80-18 + 155 Varav: nämnderna - 9 + 67 + 1-61 - 6 verksamhetens nettokostnad övrigt + 37 + 30-20 + 26 + 145 skatteintäkter o statsbidrag - 37-43 + 29 + 37 + 12 finansnetto - 8 + 6 + 12-20 + 4 extraordinära intäkter 0 0 + 58 0 0 En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Under perioden har tre av fem år visat positiva budgetavvikelser, även om enskilda områden visat negativa avvikelser. Som framgår av den resultatanalys som redovisats inledningsvis har dock några större intäktsposter bidragit. Detta gäller inte minst 2012 i form av reavinster (+72 mnkr), återbetalning från AFA (+74 mnkr) och exploateringsverksamhet. (+49 mnkr mot budget). Effekten motverkas till stor del av att elproduktionen gett ett avsevärt lägre resultat än budgeterat (-40 mnkr). Nämnderna har sammantaget 137 mnkr att disponera från tidigare års bokslut. Bedömningen i den reviderade budgeten var att nämnderna skulle använda 25 mnkr av sina överskott. Nämndernas nettokostnad ökade ytterligare 6 mnkr jämfört med reviderad budget. Det finns dock variationer mellan de olika nämnderna. Stora underskott redovisas för gymnasienämnden samt försörjningsstödet. Arbetsmarknads- och socialnämndens övriga verksamhet visar dock ett stort överskott. De olika nämndernas budgetavvikelser beskrivs i avsnittet Driftredovisning. Skatteintäkter och statsbidrag har blivit 12 mnkr högre än budget. Här bör dock noteras att den budgeterade intäkten reducerades i den reviderade budgeten. Jämfört med den budget som fastställdes i juni 2011 är utfallet lägre. Finansnettot har blivit 4 mnkr bättre än budget, vilket förklaras av en reavinst i samband med försäljning till Region Värmland av kommunens aktier i Värmlandstrafik AB. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 59
Prognossäkerhet Årets resultat (mnkr) + 122 + 139 + 219 + 105 + 216 Skillnad mot prognos i delårsbokslut + 38 + 126 + 40-58 + 36 Varav: nämnderna + 2 + 62 + 5-13 + 32 reavinst, el, exploatering + 12 + 33-2 - 52 + 27 övrigt + 24 + 31 + 37 + 7-23 (Plustecken innebär att bokslutet visar en förbättring jämfört med prognosen i delårsbokslutet) Prognossäkerheten hos nämnderna är viktig för kommunens möjligheter att ha kontroll över den finansiella utvecklingen. Med undantag av 2009 har nämndernas prognoser stämt relativt bra, totalt sett. Dock finns några enskilda undantag. Under 2011 var det gymnasienämnden som fick ett avsevärt sämre utfall jämfört med prognosen. 2012 svarar arbetsmarknads- och socialnämnden för en stor del av den positiva avvikelsen, då utfallet blev drygt 20 mnkr bättre än prognosen i delårsbokslutet. Övriga nämnder har genomgående visat en relativt bra träffsäkerhet i sina prognoser. Prognoserna över intäkter från exploateringsverksamhet och reavinster är svåra att göra prognos på eftersom det även en bit in på hösten kan vara svårt att bedöma vilken sida av årsskiftet som försäljning sker. Övriga avvikelser mot prognosen orsakas av mer pessimistiska skatteprognoser från SKL samt kostnader till följd av aktieinnehav i Visit Karlstad AB och Fastighets AB Sandgrund. Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser som på kort sikt kan vara svåra att påverka. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys för att visa hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. För att möta sådana förändringar är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Som jämförelse anges även effekten av en förändrad utdebitering med 10 öre. Kommunens personalkostnader uppgår till drygt 3 miljarder kronor och därigenom får utfallet av lönerörelsen stor betydelse. Av tabellen framgår att en löneökning med 1 procent motsvarar 30 mnkr. Av stor betydelse är även förändringar i skatteunderlagets utveckling och förändringar av statsbidragen, vilket framgår av tabellen Budgetavvikelse totalt (2008-2012). Händelse (mnkr) Löneökning med 1 % 31 Prisökning 1 % på varor och tjänster 18 Socialbidragsförändring 10 % 10 Ränteförändring 1 % (nettoeffekt) 0 Händelse (mnkr) Inkomstutjämning 1 % 6 Kostnadsutjämning 1 % 2 Förändrad utdebitering 10 öre 17 Skattekraftsutveckling 0,1 % 4,1 60 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012
Avstämning av ekonomiska mål Resultatmål Skatter och generella statsbidrag 3 438 3 507 3 695 3 809 3 906 Resultatmål (2 %) 69 70 74 76 78 Resultat (justerat enligt nedan) 104 100 196 47 139 Jämförelse med resultatmålet + 35 + 30 + 122-29 + 61 Årets resultat avser resultat justerat för realisationsvinster och elproduktion. Kommunens ekonomiska mål ska stämmas av över en femårsperiod. Härigenom finns det möjlighet att balansera ett sämre utfall under en lågkonjunktur med bättre resultat under år med en starkare utveckling av skatteunderlaget. Resultatmålet innebär att resultatet ska uppgå till minst 2 procent av kommunens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Avstämningen avser kommunens resultat efter avstämning av balanskravet, d v s realisationsvinster får inte tillgodoräknas. En ytterligare begränsning finns genom att högst 45 mnkr får tillgodoräknas av elproduktionens intäkter. Resultatet för 2012 ligger 61 mnkr över resultatmålet, men det är enbart tack vare de stora intäkter, som beskrivits i tidigare avsnitt. För perioden som helhet ligger resultatet 219 mnkr högre än resultatmålet. Finansieringsmål Finansieringsmålet är formulerat på följande sätt: Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande skall inte öka. Detta innebär att kommunens investeringar ska finansieras med egna pengar och att även den del av pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen ska inräknas i den totala skuldsättningen. För att kunna analysera hur kommunens nettoskuldsättning förändrats måste hänsyn tas till förändringar på både tillgångs- och skuldsidan. På tillgångssidan finns framför allt fordringarna på de kommunägda bolagen genom den utlåning som går via kommunen. Avstämning för den senaste femårsperioden redovisas i nedanstående tabell. Tabell: Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr) Kassan 270-284 90 66-129 Utlåning 101 405-31 107 122 Summa tillgångsförändring 371 121 59 173-7 Låneskuld 261 50-308 603-63 Kommuncertifikat 670-145 25 Avsättningar pensioner mm 14 17 13 43 33 Pensioner äldre än 1998 12 55-79 178 3 Summa skuldförändring 287 122 296 679-2 Nettoskuldförändring - 84 1 237 506 5 Justering reavinster 18 38 12 33 77 övrigt 0 0-51 - 227 0 Justerad nettoskuldförändring - 66 39 198 312 82 Negativt belopp innebär minskad nettoskuld. Positivt belopp innebär ökad nettoskuld. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 61
Totalt över den aktuella femårsperioden har nettoskulden ökat med 664 mnkr. Den faktiska nettoskuldförändringen justeras i nästa steg för reavinster som inte får tillgodoräknas, men även för övriga poster som på ett missvisande sätt påverkar nettolåneskulden. År 2010 och 2011 har justering skett för investeringar där kapitalkostnaden betalas av Region Värmland och Vänerhamn. 2011 har även justerats för investeringar där kapitalkostnaden finansieras genom lägre driftskostnader, energi- och klimatinvesteringar samt för lokalanpassning inom gymnasieskolan. Slutligen justerades även 2011 års utfall för den skuldökning som orsakades av sänkt diskonteringsränta RIPS. Med hänsyn tagen till dessa justeringar begränsas nettoskuldsökningen till 564 mnkr under femårsperioden. Även den justerade nettoskuldsförändringen varierar kraftigt mellan åren, vilket framgår av tabellen. Detta förklaras delvis av att resultatnivåerna skiljt mellan åren men framför allt av att investeringsvolymen varierat kraftigt. Uppdelning mellan avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet Enligt beslut i kommunfullmäktige i samband med budget 2009-2011 ska fortsättningsvis en uppdelning ske mellan avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet vid avstämning av finansieringsmålet. Om vi gör en motsvarande uppdelning för den senaste femårsperioden blir resultatet att låneskulden för avgiftsfinansierad verksamhet har ökat med 55 mnkr och att ökningen för den skattefinansierade verksamheten därmed uppgår till 509 mnkr (justerat för reavinster och särskilda poster enligt ovan). Tabell: Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr, uppdelning på avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet) 2008 2009 2010 2011 2012 Justerad nettoskuldförändring - 66 39 198 312 82 Varav: avgiftsfinansierad verksamhet 8 5 25-2 20 skattefinansierad verksamhet - 74 34 173 314 62 Kommunfullmäktige godkände en avvikelse från de ekonomiska målen i samband med beslutet om budget för 2012-2014. Enligt beslutet skulle ökningen av låneskulden för den skattefinansierade verksamheten maximalt uppgå till 141 mnkr. Årets skuldförändring ryms med god marginal inom kommunfullmäktiges beslut, även om det har skett genom en kombination av de höga intäkterna i resultaträkningen och av att en ovanligt hög andel av investeringsbudgeten ännu inte använts. Kommunfullmäktige godkände även en avvikelse från de ekonomiska målen under 2011. Till skillnad från 2012 fanns inte något belopp angivet. Härigenom är det svårt att stämma av femårsperioden mot kommunfullmäktiges beslut. Utvecklingen bör dock även stämmas av mot det långsiktiga finansieringsmålet och då kan vi konstatera att målet inte har uppnåtts under 2012. Finansieringsmålet har heller inte uppnåtts sett över hela femårsperioden 62 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012
Sammanfattande analys Att beskriva årets ekonomiska utfall innebär en pedagogisk utmaning. Resultaträkningen visar plus 216 mnkr och bruttoinvesteringar på över en halv miljard kronor har genomförts utan någon upplåning. Trots detta visar analysen att ekonomin långsiktigt har försämrats. Det höga resultatet har uteslutande skapats genom tillfälliga intäkter: reavinster, återbetalning av premier från AFA samt ovanligt höga intäkter från exploateringsverksamheten. Det underliggande resultatet har stadigt försämrats under senare år och är till och med negativt under 2012. Det höga resultat som nämnda intäkter har skapat har samtidigt finansierat en stor del av årets investeringar. Bland nämnderna finns stora negativa budgetavvikelser främst för gymnasienämnden och för försörjningsstödet. Bland övriga nämnder och verksamheter finns både negativa och positiva avvikelser. Inför framtiden är det viktigt att alla nämnder kan nå balans mellan kostnader och budgetramar. Bolagssektorn har traditionellt visat en jämn och stabil resultatnivå. Under 2012 visar dock bolagen ett betydligt sämre resultat som hänger samman med problemen inom Vindpark Vänern Kraft AB. De stora avsättningar som gjorts av våra ägarbolag är dock en engångsinsats och framåt förväntas bolagens resultat återgå till tidigare års nivåer. Kommunens ekonomi på sikt Osäkerheten om den fortsatta konjunkturutvecklingen är fortsatt stor. Även om den senaste skatteprognosen från SKL bryter trenden och är mer positiv än den föregående så är bedömningen att återhämtningen sker långsamt och att den tar tid. Jämfört med budgetbeslutet i juni 2012 har det skett en avsevärd försämring av resultatnivån i det utkast till ramar som ligger till grund för budgetarbetet för perioden 2014-2016. När budgetarbetet startar under våren beräknas resultatnivån i utgångsläget att vara så låg som strax över 50 mnkr de båda första åren. Bedömningen är därför att det i princip inte finns något utrymme för ambitionshöjningar under de närmaste åren, liksom att investeringsnivån bör begränsas. Fokus måste ligga på att nämnderna når balans mellan kostnader och budgetramar, som nämnts ovan. Detta underlättas i viss mån av att det generella påslaget för pris- och löneökningar återigen ligger på 2 procent från och med 2014. Finansdepartementet har nu lagt fram ett förslag till ändringar i kostnads- och inkomstutjämningen för kommuner och landsting. Förändringarna föreslås träda i kraft från och med 2014. Beträffande kostnadsutjämningen överensstämmer förslaget i allt väsentligt med Utjämningskommitténs förslag från våren 2011. Förändringarna i kostnadsutjämningen ger stora förbättringar för nästan alla kommuner i Värmland. Karlstad påverkas dock bara marginellt av förslaget. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 63