Budgetuppföljning med helårsprognos efter 4 månader 2016

Transkript

1 Dnr KS Dpl 10 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- och verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande Karin Jonsson, karin.jonsson@karlstad.se Budgetuppföljning med helårsprognos efter 4 månader 2016 Dnr KS Dpl 10 Ärende Prognosen för kommunen visar ett resultat på 84,7 mnkr som är drygt 4 mnkr sämre än reviderad budget. Prognostiserat resultat ligger sammantaget väldigt nära budgeterad resultatnivå även om det finns några bruttoavvikelser inom detta. I resultatet ingår reavinster på 35 mnkr samtidigt som nämndernas nettokostnad sammantaget ligger nära 40 mnkr över budgeterad nivå. Finansnettot är 6 mnkr bättre än budget. Flera nämnder disponerar medvetet tidigare års överskott på samma sätt som 2015 då den generella uppräkningen för pris- och löneökningar uppgår till 1 % i årets budget. Till stor del handlar det om att stegvis anpassa verksamheten till kommande års budgetramar. Mot bakgrund av fjolårets budgetutfall, och med erfarenhet av att förvaltningarna ofta är försiktiga i sina prognoser i början av året, är det vår bedömning att nämndernas utfall kommer att bli bättre än prognosen visar. Resultaträkning Belopp i mnkr Budget Prognos Diff. Nämndernas kostnader , ,8-39,7 Elproduktion - 15,0-15,0 0,0 Exploatering 10,0 4,0-6,0 Reavinster 0 35,0 + 35,0 Övrig verksamhet (nettointäkt) 56,0 56,0 + 0,0 Verksamhetens nettokostnader , ,8-10,7 Skatteintäkter/generella statsbidrag 4 603, ,5 +0,4 Utdelning från Stadshus AB 12,0 12,0 0,0 Finansiella poster, övriga 10,0 16,0 +6,0 Årets resultat 89,0 84,7-4,3 Postadress: Kommunledningskontoret, Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 A Webb: karlstad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: upphört Bankgiro:

2 Dnr KS Dpl 10 sid 2 (6) Nämndernas verksamhet visar sammantaget en kostnad som är nära 40 mnkr högre än årsbudget. Flera nämnder disponerar medvetet tidigare års överskott. De största budgetavvikelserna redovisas i slutet av detta avsnitt samt i nämndernas redovisningar. Reavinster bedöms uppgå till 35 mnkr, och uppstår främst till följd av försäljning av Stadshuset. Exploateringsintäkter är svårbedömda men prognostiseras i nuläget att bli 6 mnkr lägre jämfört med reviderad budget. Elproduktionen budgeterades med ett negativt resultat baserat på låg kärnkraftsproduktion och låga elpriser. Ingen förändring jämfört med föregående bedömning, däremot råder fortsatt osäkerhet kring årliga kostnadsnivån. Skatteintäkterna bedöms sammantaget bli i stort sett oförändrade för innevarande år jämfört med föregående bedömning enligt ny skatteprognos från SKL den 28 april. Det är justerad slutavräkning för 2015 samt slutavräkningen för 2016 som förklarar en mindre förändring. Härutöver har fastighetsavgiften höjts något. Finansnettot har förbättrats med 6 mnkr till följd av högre finansiella intäkter vilket förklaras av återbäring från Kommuninvest som påverkar resultatet positivt. Nämndernas prognoser större avvikelser: Arbetsmarknads- och socialnämnden prognostiserar ett underskott på 11 mnkr exklusive försörjningsstöd. Underskottet avser främst placeringar av barn, unga och vuxna. Kostnaderna för försörjningsstöd har fortsatt att minska och prognosen är ett överskott på 3 mnkr. Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett underskott på 17 mnkr för ianspråkstagande av eget kapital. Det egna kapitalet kommer att nyttjas för att underlätta effekter av de besparingar som genomförs för att nämnden ska ha en ekonomi i balans Under 2016 genomförs besparingsåtgärder på ca 25 mnkr. Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar ett underskott på 6,3 mnkr. Större delen av underskottet finns hos Karlstadsbuss och avser tillfälliga avtal. Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott på 5 mnkr för i anspråkstagande av eget kapital. 4 mnkr avser kostnader för utveckling av välfärdsteknologi och utveckling av resurscentrum. 1 mnkr avser kostnader för att minska sjukskrivningarna. Även prognoserna för kultur- och fritidsnämnden och teknik- och fastighetsnämndens skattefinansierade del visar underskott. Gymnasienämnden och överförmyndarnämnden prognostiserar överskott. Sammanställning över samtliga nämnders prognoser finns i bilaga 1. Närmare kommentarer över budgetavvikelser finns i nämndernas skrivelser.

3 Dnr KS Dpl 10 sid 3 (6) Kommunen investeringsbudget Belopp i mnkr Budget Prognos Diff. Investering årsbudget ,1 Överfört från ,4 Totalt 900,5 545, ,2 Nämndernas samlade prognoser ger en investering på 545 mnkr vilket innebär att 355 mnkr bör återstå vid årets slut. Här avser 74 mnkr återstående investeringar inom vatten och avlopp och 236 mnkr investeringar inom teknik- och fastighetsnämndens skattefinansierade verksamhet. Vår bedömning i den reviderade budgeten var att 350 mnkr skulle återstå vid utgången av Tidigare år har vi sett att nämndernas prognoser varit något optimistiska under året och att avvikelsen har blivit större i bokslutet. Investeringarna de senaste åren har dock uppgått till omkring 500 mnkr varför vi ändå anser att prognosen är rimlig. Ett särskilt område som lyfts i ett separat ärende av barn- och ungdomsnämnden är behovet av akuta lokalinsatser främst för förskolan. Barn- och ungdomsnämnden lyfte i februari det akuta behovet och äskade då särskilda lokalanpassningsmedel. I samarbete med teknik- och fastighetsnämnden har det nu arbetats fram externa lösningar vilket gör att behovet av ytterligare investeringsmedel bortfaller. Däremot vet vi sedan tidigare att utgifterna för lokalanpassningar överskrider beslutade ramar och detta får vi beakta i kommande uppföljningar. Även i år pekar alltså prognosen mot stora förskjutningar i genomförandetakten. Ett nödvändigt förbättringsområde inför framtiden är därför att skapa mer realistiska investeringsbudgetar. Framför allt handlar det om att bedöma i vilken takt det är möjligt att genomföra enskilda projekt. Det handlar även om hur stor investeringsvolym totalt som vi har kapacitet att hantera inom kommunens organisation. Sammanställning över nämndernas prognoser finns i bilaga 2. Närmare kommentarer över budgetavvikelser finns i nämndernas skrivelser, i första hand från teknik- och fastighetsnämnden. Avstämning mot de ekonomiska målen Kommunfullmäktige beslutade i samband med reviderad budget i mars att avvikelser från kommunens ekonomiska mål godkänns. Beslutet utformades så att låneskulden för den skattefinansierade verksamheten får öka med maximalt 177 mnkr under 2016.

4 Dnr KS Dpl 10 sid 4 (6) Resultatmålet Vid avstämning mot resultatmålet ska justering ske för reavinster vid fastighetsförsäljning (35 mnkr enligt prognosen). Årets resultat enligt prognos resultaträkning Reavinster Justerat resultat (avstämt mot resultatmål) 84,7 mnkr - 35,0 mnkr 49,7 mnkr Resultatet på nära 85 mnkr ligger strax under resultatmålet (2 % av skatteintäkter samt generella statsbidrag) som i år uppgår till 92 mnkr. Efter justering för reavinster uppgår resultatet till nära 50 mnkr, vilket är en betydligt lägre nivå. Kommunen ska inom tre år återställa 2015 års underskott på 199,4 mnkr. Detta kräver ett genomsnittligt resultat på drygt 66 mnkr per år och det är därför viktigt att vi fortsätter att följa prognosutvecklingen noggrant under året. Finansieringsmålet Finansieringsmålet innebär att kommunens nettolåneskuld (inklusive hela pensionsåtagandet) inte ska öka. Avstämning sker med uppdelning på avgiftsfinansierad (vatten- och avlopp) och skattefinansierad verksamhet. Kommunfullmäktige har dock godkänt att låneskulden för den skattefinansierade verksamheten får öka med 177 mnkr. Beslutet grundades på den reviderade budgetens investeringsnivå och kommunledningskontorets bedömning av hur stor del som skulle genomföras under året. Härefter har nya anslag tillkommit på nära 20 mnkr för åtgärder avseende Norra infarten, Tingvallabron samt för anpassning av Mariebergs sporthall för föreningsverksamhet. Prognosen visar en något lägre investeringsnivå jämfört med budget, vilket ger en lägre ökning av låneskulden. Även resultatet är något lägre jämfört med budget så totala nettolåneskulden är i stort sett oförändrad. Däremot ökar den avgiftsfinansierade delen något, vilket reducerar ökningen för den skattefinansierade nettolåneskulden. Avstämningen visar att kommunen klarar att hålla nyupplåningen under den nivå på 177 mnkr som kommunfullmäktige accepterat genom sitt beslut. En fullständig avstämning framgår av bilaga 4, prognos för kassaflödesbudget. Ökad nettolåneskuld Varav avgiftsfinansierad (VA) skattefinansierad 213 mnkr 46 mnkr 167 mnkr Nämndernas åtaganden enligt strategisk plan I fyramånaders uppföljningen ska en avvikelserapport lämnas gällande nämndens åtaganden kopplade till den strategiska planen. Till viss del har delar även tagits upp i samband med nämndernas budgetskrivelser för perioden Bedömningen är att nämndernas arbete med åtaganden löper på bra utan större avvikelser.

5 Dnr KS Dpl 10 sid 5 (6) Teknik och fastighetsnämnden uppger att åtagandet om att öka gasproduktionen genom rötning av godkänt Revaq-slam från andra kommuner behöver förlängas till Orsaken är att slammottagningen på Sjöstads reningsverk behöver vara klar för att öka gasproduktionen och den beräknas vara klar tidigast Då frågan om förlängning av åtagandet inte var med i nämndens budgetskrivelse tillstyrker kommunledningskontoret förslaget. Koncernen Karlstads Stadshus AB För bolagskoncernen som helhet är resultatutvecklingen negativ med ett förväntat resultat efter finansiella poster på 177,7 mnkr vilket är 50,3 mnkr lägre än budgeterade 225,4 mnkr. Vindpark Vänern Kraft AB är det bolag som svarar för den största negativa avvikelsen (-32 mnkr). Detta beror främst på att bolaget budgeterade med en återläggning av tidigare gjorda nedskrivningar som i dagsläget förväntas bli betydligt mindre till följd av att el- och elcertifikatpriser sjunkit. Även Karlstads Energi ABs värmeverksamhet bidrar till den sämre prognosen (-19,8 mnkr) till följd av lägre förväntad elproduktion och lägre priser på el och elcertifikat. Tabell: Koncernen Karlstads Stadshus AB. Resultat efter finansiella poster (mnkr). Budget Prognos Differens Karlstads Energi AB 95,0 75,2-19,8 Karlstads El- och Stadsnät AB 50,7 54,9 +4,2 MittNät AB 0,1 0,0-0,1 Karlstads Bostads AB 116,0 112,7-3,3 Karlstads Parkerings AB 2,0 2,5 +0,5 Mariebergsskogen AB -23,3-23,3 0,0 Vindpark Vänern Kraft AB 25,0-7,0-32,0 Karlstad Airport AB -22,9-23,4-0,5 Karlstads Stadshus AB -14,6-13,9 +0,7 Koncernen 225,4 177,7-50,3 Not: I tabellen redovisas koncernens budgeterade resultat efter justering för koncerninterna poster, prognostiserat resultat redovisas utan justeringar. Skillnad mot justerat resultat är dock liten. Vindpark Vänern Kraft AB och Mittnät AB är redovisade till 100 %. Övriga företag För flertalet övriga företag inom kommunkoncernen är det små förväntade resultatavvikelser i förhållande till tidigare bedömningar. Största positiva avvikelsen står Stiftelsen Karlstadshus för med 3,6 mnkr, främst på grund av lägre vakanstal, lägre räntekostnader och lägre kostnader för uppvärmning än budgeterat. Räddningstjänstsförbundets helårsprognos avviker negativt i förhållande till budget med -0,7 mnkr, vilket till största del beror på ökade kostnader för pensioner jämfört med budgeterat.

6 Dnr KS Dpl 10 sid 6 (6) Tabell: Övriga företag. Resultat efter finansiella poster (mnkr). Andel Budget Prognos Differens Tåsans Kraft AB 60 % 0,0 0,0 0,0 Vänerhamn AB 31 % 3,7 3,8 +0,1 Stiftelsen Karlstadshus 60 % 6,3 9,9 +3,6 Stiftelsen Karlstads Stud.bostäder 100 % 0,0 0,0 0,0 Karlstad-Grums vatten.förbund 42 % 0,1 0,2 0,0 Karlstadsreg. Räddningstj.förbund 62,3 % 2,1 1,4-0,7 Visit Karlstad AB 49 % -0,8-0,8 0,0 Totalt övriga företag 11,4 14,5 +3,1 Not: Resultat enligt kommunens ägarandel. Bilagor till tjänsteyttrandet 1. Sammanställning nämndernas prognoser, drift 2. Sammanställning nämndernas prognoser, investering 3. Prognos resultaträkning kommunen 4. Prognos kassaflödesanalys kommunen Lars Sätterberg ekonomidirektör Karin Jonsson ekonom