UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING



Relevanta dokument
STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet

U T V E C K L I N G S L E D A R E

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Stöd till personer med funktionsnedsättning

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Socialförvaltningen CARPE

Beslut på bättre grund.

Varför startades projekt Carpe?

Skolledarkonferens september 2016

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

Individbaserad systematisk uppföljning

Mer för fler hur når vi fler inom kulturområdet?

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver

Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst

Individbaserad systematisk uppföljning

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer

Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar

Kunskap för barn & ungas bästa

Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Kunskap för barn & ungas bästa

Evidensbaserad praktik. Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

Regional kvalitetsregisterkonferens

Välkommen till VKL:s seminarium om MinPlan tjänstedesign i daglig verksamhet

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer. med funktionsnedsättning

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Socialförvaltningen Sida 0 (8) Verksamhetsplan

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

19 NOVEMBER 2015 SUNNE INSPIRATIONSKONFERENS LSS EN VÄRMLÄNDSK INSPIRATIONSDAG MED FOKUS PÅ VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Ett steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation Erfarenheter av FoU-stöd till mellanchefer

Individuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna?

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Från ord till handling

(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område vad gör GR?

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari Tidsplan: mars augusti 2015.

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Systematiskt effektiviseringsarbete - svar på motion

Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Brukarinflytande. Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland

- stöd för analys och förbättring

Kvalitet i LSS Version 1.0

Socialförvaltningen Sida 0 (5) Verksamhetsplan

Verksamhetsuppföljning Daglig verksamhet enligt LSS och Sysselsättning enligt SoL, vård- och omsorgsförvaltningen Hösten 2016

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, Dokumentation av gruppdiskussioner

Box Stockholm Famnas kvalitetsrapport 2013

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet

Utbildning för personal i demensvård i Sölvesborgs kommun

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område bakgrund, nuläge och framtid

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland

BRUKARREVISION. Göteborgsmodellen. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Systematiskt kvalitetsarbete

Brukarundersökning Bostad med särskild service

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Kunskap för barn & ungas bästa

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Utvärdering av Norrbussamverkan

Transkript:

2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta på ett sätt som främjar verksamhetsutveckling och ökar förutsättningarna för en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Utbildningen genomförs inom ramen för den nationella EBP-satsningen och riktar sig till anställda inom funktionshinderområdet. Utbildningen leds av Cornelia Björk. Maria Klamas, Fyrbodals kommunalförbund Ann Karlsson, Göteborgsregionens kommunalförbund 2015-07-03

Fyrbodal och Göteborgsregionen bjuder in till utbildning i systematisk uppföljning inom funktionshinderområdet Systematisk uppföljning ett viktigt utvecklingsområde Systematisk uppföljning inom socialtjänsten handlar om att dokumentera arbetet med enskilda individer för att följa upp hur det går och om att sammanställa denna information för att utveckla och förbättra verksamheten 1. Systematisk och fortlöpande utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten utgör kärnan i ett fungerande förbättringsarbete. Systematisk uppföljning är också en viktig del av en kunskapsbaserad socialtjänst, då den bidrar till samlad kunskap om verksamheten. Nyttan och användningen av systematisk uppföljning kan delas in i tre olika nivåer: i det direkta arbetet med enskilda individer - individuell uppföljning på verksamhetsnivå för att utveckla verksamheten - verksamhetsuppföljning på nationell nivå i form av exempelvis öppna jämförelser - nationell uppföljning Behovet av att utveckla systematisk uppföljning har även uppmärksammats i den nationella överenskommelsen Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Under 2013 utvidgades det regionala utvecklingsarbetet inom överenskommelsen till att även omfatta verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Satsningen på funktionshinderområdet har fortsatt under 2014 och 2015. De utvecklingsområden som särskilt pekades ut var; förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga, förstärkt brukarmedverkan samt att initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning. Kommunerna i Fyrbodal och Göteborgsregionen har valt att arbeta med alla tre utvecklingsområden. Syfte Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta på ett sätt som främjar verksamhetsutveckling och ökar förutsättningarna för en mer kunskapsbaserad socialtjänst (evidensbaserad). Utbildningen ska också stödja utvecklingen mot en lärande organisation. Övergripande innehåll Utbildningen fokuserar på systematisk uppföljning utifrån de två nivåerna individuell uppföljning och verksamhetsuppföljning. Särskilt intresse kommer att ägnas åt uppföljning på verksamhetsnivå för att öka kunskapen om verksamheten och utveckla metoder och arbetssätt som i förlängningen ökar nyttan för brukarna. Systematisk uppföljning ska kunna ge svar på frågor som till exempel: 1 Definition hämtad från Socialstyrelsens beskrivning av Systematisk uppföljning från 2014-06-25. 2 En skriftlig överenskommelse mellan regeringen och SKL. 1

Vilka behov/problem har brukarna? Vilka insatser får de? Vad tycker brukaren om insatserna? Speglar våra insatser brukarnas behov? Når vi de mål vi har satt upp tillsammans med brukaren? Har brukarens situation förändrats efter insatserna? Uppfyller verksamheten lagstadgade krav? Motsvarar verksamheten centrala kvalitetskrav? Hur väl arbetar verksamheten mot övergripande/uppsatta mål? För vem Utbildningen riktar sig till professionella inom funktionshinderområdet som arbetar med systematisk uppföljning i någon form, till exempel verksamhetsnära utvecklare, enhetschefer, verksamhetspedagoger eller motsvarande. Antal deltagare i utbildningen är högst 30, fördelat i första hand mellan Fyrbodals och GR:s kommuner och stadsdelar. Fördelning av platser sker utifrån anmält intresse. Utbildningstillfällen, datum och tider Utbildningen pågår under perioden november 2015 till maj 2016 och kommer att bestå av 7 utbildningstillfällen, kl. 09.00-16.00. Preliminära utbildningsdagar är 10 november, 8 december, 12 januari, 9 februari, 8 mars, 5 april och 3 maj. Utöver utbildningstillfällena behöver deltagarna planera in tid för sitt utvecklingsarbete på hemmaplan. Detta bör ske i samråd med närmaste chef. Uppskattningsvis rekommenderas att en heldag avsätts för eget arbete mellan utbildningstillfällena. Diskussionsfrågor och kursuppgift Frågor kommer att delas ut som utgångspunkt för diskussion i mindre grupper under varje utbildningstillfälle. Under kursens gång kommer deltagarna att arbeta med en egen uppgift som rör systematisk uppföljning. Uppgiften ska ha sin utgångspunkt i den egna praktiken, d.v.s. vara konkret förankrad i verksamhet eller område på hemmaplan. Uppgiften ska vara bred i sitt anslag så att det finns möjligheter till generalisering/tillämpning i andra sammanhang i hemkommunen och till lärande över kommungränserna. Syftet med uppgiften är att koppla samman teori med praktik på ett sätt som gagnar såväl deltagaren som verksamheten i stort och ökar förutsättningarna för att den nya inhämtade kunskapen från utbildningen blir praktiskt användbar. Plats Utbildningen genomförs i Göteborg. Lokal meddelas senare. 2

Kostnad En deltagaravgift tas ut med 5.000 kr exklusive moms per plats. Resterande utbildningskostnad om 8.000 kr finansieras inom ramen för nationella EBP-medel. I kostnaden inkluderas föreläsare, viss utbildningslitteratur/arbetsmaterial, lokal, fika och lunch. Utbildningsupplägg utifrån temaområden Utbildningen kommer att följa olika steg i arbetet med systematisk uppföljning. Delar i processen som tas upp handlar om att planera, genomföra, sammanställa, analysera, använda/återkoppla resultat och ta fram strategier för utveckling eller förbättring. Figur 2: Processbeskrivning systematisk uppföljning Tillfälle 1 Systematisk uppföljning hur svårt kan det vara? Uppstart och presentationer vilka är vi, funktioner, erfarenheter och förväntningar Hur kan vi utveckla en verksamhet mot en mer kunskapsbaserad (evidensbaserad) praktik? Olika kunskapskällor Utgångspunkter från lagstiftning, allmänna råd/föreskrifter och andra styrande dokument. Uppföljning, utvärdering, utveckling Vad menar vi med systematisk uppföljning? Tillfälle 2- Lokal kunskap om den egna verksamheten Syfte och frågeställningar o Utgå från uppdraget vad ska vi uppnå? o Vad vill vi veta? Vad ska undersökas och varför vill vi det? 3

o Hur skapa frågor, vem fråga, vem vet? Hur utvecklar vi lokal kunskap? o Brukarorienterade mål, indikatorer och målvärden o Organisera, systematisera och styra arbetet Tillfälle 3 Metoder och verktyg Metoder och arbetssätt för att nå dem som vi vill veta något om. Vi utgår från ett mer generellt perspektiv och därefter anpassar vi till personer med olika funktionsnedsättningar, kognitiv förmåga, speciella kommunikationsformer. Vi bjuder på ett urval av metoder samt fokuserar på att kritisk granska och praktiskt använda dem, t ex; - Delaktighetsmodell - Brukarrevision - Brukarundersökningar - Enkät - Pict-O-Stat - Intervju - Observationer Tillfälle 4 och 5 Resultat, analys, bedömning och slutsatser Praktiskt konkret, använda befintligt material och träna. Det kan vara Öppna Jämförelser, slinga från Delaktighetsmodell, intervju-utdrag, enkätmaterial mm. Dagarna kommer att innehålla både kvantitativ och kvalitativ analys. Hur gör vi resultat användbart? Analysera resultat Slutsatser Metodreflektion Tillfälle 6 Sammanställning, återkoppling och förbättringsarbete Sammanställning Resultat, analys och slutsatser Vad vet vi nu? Implikationer (nytta) för det fortsatta arbetet? o Förbättring av verksamhetens innehåll o Förbättring av processer och system inom verksamheten Förslag till utveckling/förändring 4

Återkoppling med brukarfokus Hur gör vi? Syfte? Till vem? Anpassning i relation till målgrupp och syfte Tillfälle 7 På väg mot kunskapsbaserad praktik Att koppla samman olika resultat, metoder och nivåer. Kunskapskällor Lärande organisation Kunskapsbaserad socialtjänst Pedagogiska utgångspunkter (EBP, teori och praktik) Varje utbildningstillfälle kommer att bestå av såväl föreläsningar som diskussioner i mindre grupper, så kallade basgrupper. Dessa basgrupper kommer att vara tvärkommunala och tvärprofessionella. Föreläsarna som engageras till denna utbildning ska hålla dialogiska föreläsningar, d.v.s. det ska finnas utrymme för och deltagarna ska uppmuntras att ta plats, ställa frågor, diskutera och reflektera under föreläsningen. Till basgruppsdiskussionerna får deltagarna med sig ett antal frågeställningar att diskutera för att knyta samman teori och praktik. Arbetssättet har sin grund i ett synsätt, som lägger tonvikt vid att varje deltagare bidrar till den gemensamma kunskapsutvecklingen. Metodiken inom utbildningen bygger på Danielsson & Liljeroths (1987) modell (fri tolkning). 5

A) Utgå från: Egen person/ självkännedom Egen verklighet Egna erfarenheter Egna kunskaperna C) Bearbeta/reflektera kring: Tankemönster Upplevelser, erfarenheter Kunskaper Handlingsberedskap B) Tillföra: Andras erfarenheter Andras kunskaper Andras identitet/ personlighet E) Relatera till: Egen person och verklighet etc D) Detta leder till: Egen ny medveten kunskapssyn som prövas/ omsätts i praktiskt arbete Nya frågor och problem F) Tillför: Nya kunskaper etc G) Ny bearbetning och reflektion Figur 1: Pedagogiska utgångspunkter (fri tolkning av modell Danielsson & Liljeroths (1987) 6