Kommunstyrelsen 62-80
2 62 Årsredovisning 2014 för Alingsås kommun... 6 63 Utvecklingsprogram 2025 för Noltorp... 8 64 Anhållan om tilläggsanslag från överförmyndarnämnden... 11 65 Värmestuga och härbärge för fattiga EU-migranter... 13 66 Nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening... 15 67 Fördjupad granskning av intern kontroll inom inköp och upphandling... 17 68 Revisionsrapport, Granskning av finanshanteringen... 19 69 Tillämpning och tolkning av färdtidsersättning till förtroendevalda... 21 70 Reviderad budget Tolkförmedling Väst för samråd... 23 71 Reviderad handlingsplan för förorenade områden... 24 72 E20 Alingsås-Vårgårda, delen Bälinge-Vårgårda Hjultorp, samråd... 25 73 Remiss Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt - Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt... 27 74 Samråd avseende verksamhetsinriktning och budget för GR år 2016... 30 75 Förslag till kommunstyrelsen angående medlemsmöten inom krisledningsnämndens ansvarsområde - Per Anderson (FP) och Eva Mattsson Hill (FP)... 31 76 Prövning av verksamheten i kommunens bolag år 2014... 33 77 Tillsättning av parlamentariska arbetsgrupper inom kommunstyrelsen... 36 78 Ansökan från Alingsås Tennisklubb om förnyad kommunal borgen... 38 79 Meddelanden... 40 80 Anmälan av delegeringsbeslut... 41
3 Plats och tid Rådslaget, Rådhuset, Alingsås kl 14.00-16.50 Ajournering kl 14.30-15.45 samt 16.00-16.05 Paragrafer 62-80 Beslutande Joakim Järrebring (S), ordförande Daniel Filipsson (M), vice ordförande Per Andersson (FP) Jan Gustafsson (V), 62-65 Anita Hedén-Unosson (S) Ingbritt Johansson (C) Birgitta Larsson (S) Emma Liljewall (MP) Peter Martini (SD) Anton Oskarsson (M) John Skoglund (S) Lina Svensson (M) Stefan Svensson (KD) Novak Vasic (MP) Anita Brodén (FP) Åsa Svedjenäs (V), 66-80 Övriga deltagare Sebastian Aronsson (S) Urban Eklund (KD) Emil Johansson (M) Karin S Johansson (S) Maria Katris (S) Lena Klevenås (MP) Thomas Pettersson (C) Karin Schagerlind (M) Timo Sormunen (S) Magnus Haggren, kommundirektör Anci Eyoum, kommunsekreterare Information och överläggningar Björn Franke, administrativ chef Utses att justera Daniel Filipsson (M) Sekreterare Ordförande Justerande Anci Eyoum Joakim Järrebring (S) Daniel Filipsson (M)
4 Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum, 62-80 Datum för anslags uppsättande 2015-04-16 Datum för anslags nedtagande 2015-05-08 Förvaringsplats för protokollet Rådhuset, administrativa avdelningen Underskrift
5 Information och överläggningar A/ Förslag till kommunstyrelsen angående medlemsmöten inom krisledningsnämndens ansvarsområde B/ Kommundirektörens information -besök av skolinspektionen i grundskola och gymnasium -stabsläge på Alingsås sjukhus, svårt att på grund av platsbrist få medicinskt färdigbehandlade hemskrivna till respektive kommuner -diskussioner om samorganisationslösningar inom olika områden -nya förvaltningschefen till miljöskyddskontoret börjar den 1 juni -kommunstyrelsens förvaltning startar under våren en översyn av organisationen utifrån ansvarsområdet C/ Övrig information -GR styrgrupper för arbetsmarknad, miljö/samhällsinformation, sociala området och utbildningsgruppen: kommunens representanter kommer i år att lämna information till kommunstyrelsen i maj, september och november
6 KS 62 Dnr 2015.035 KS 078 Årsredovisning 2014 för Alingsås kommun Ärendebeskrivning Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över det gångna året. I Styrmodell för Alingsås (KF 141210, 156) anges följande: I årsredovisningen, per den 31 december, följer kommunfullmäktige upp de prioriterade målen och indikatorerna utifrån nämndernas och bolagens åtaganden samt den ekonomiska resursförbrukningen under det gångna året. I årsredovisningen samlar kommunen sin och de kommunala bolagens ekonomiska redovisning samt analyserar och drar slutsatser av det gångna året. Nämndernas flerårsstrategier följs upp av respektive nämnd. Årsredovisningen beslutas av kommunfullmäktige i mars och är ett underlag till revidering av mål, åtaganden och ekonomiska ramar för nästkommande flerårsstrategi. Årsredovisningen är också ett underlag för kommunstyrelsen att utöva sin uppsiktsplikt. Kommunfullmäktige beslutade den 25 mars 2015, 33 att återremittera ärendet med motiveringen att den ska kompletteras med en sammanställd redovisning. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 31 mars 2015 lämnat följande yttrande: Analys av hela kommunens utveckling i riktning mot målen är i fokus. Beskrivningarna av arbetet under året och nämndernas uppföljning av varje åtagande är viktiga underlag för analysen, men finns inte med i sin helhet i själva rapporten. Nämndernas årsredovisningar finns istället med som beslutsunderlag till Årsredovisning 2014 för Alingsås kommun. Årsredovisningen visar att det ur ett helhetsperspektiv råder god ekonomisk hushållning och en positiv utveckling av resultaten i riktning mot de prioriterade målen. Koncernen Alingsås kommun redovisar ett positivt resultat på 88,2 mnkr för 2014 att jämföra med 69,8 mnkr för 2013, en resultatförbättring med 18,4 mnkr (26 %). Resultaten är dock inte jämförbara. Från och med 2014 tillämpar bolagen inom kommunen BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (det så kallade K3-regelverket). För att erhålla en korrekt jämförelse måste justering ske för K3-regelverket, vilket innebär att föregående års resultat skall ökas med ca 20,6 mnkr. I resultatet för 2013 ingår också jämförelsestörande poster med netto -11,0 mnkr avseende främst intäkter från FORA (AFA-pengar), bidrag för gång- och cykelvägar samt poster hänförliga till pensionsavsättningen. Justerat för effekter av K3-regelverket och jämförelsestörande poster skulle 2013 års resultat uppgå till ca 101 mnkr. Årets resultat för kommunkoncernen är således en resultatförsämring med ca -13 mnkr jämfört med 2013. Koncernen AB Alingsås Rådhus redovisar ett resultat efter skatt på 48,6 mnkr att jämföra med 51,0 mnkr föregående år och resultatet för 2013 är justerat i enlighet med K3-regelverket.
7 KS 62, forts Dnr 2015.035 KS 078 Under 2014 har AB Alingsåshem och Fabs AB värderat sitt fastighetsbestånd. Marknadsvärdet uppgick till 3 174 mnkr och översteg bokfört värde med 617 mnkr. Bokfört värde på fastigheterna uppgår till 2 557 mnkr att ställa i relation till motsvarande skulder i kreditinstitut uppgående till 2 195 mnkr. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Årsredovisning för 2014 godkänns.
8 KS 63 Dnr 2012.074 KS 241 Utvecklingsprogram 2025 för Noltorp Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till utvecklingsprogram för Noltorp 2025 samt ett förslag till organisation och genomförande. Förslaget har efter beslut i Kommunstyrelsens arbetsutskott den 27 augusti 2014 102 skickats på remiss till samtliga nämnder och bolag samt till berörda parter. Inkomna synpunkter har behandlats och besvarats. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 12 mars 2012 50 att godkänna projektdirektiv för projektet Stadsförnyelse Noltorp. Projektets uppgift är att ta fram ett utvecklingsprogram för Noltorp som innehåller en målbild och en handlingsplan. Kommunledningskontoret fick i uppdrag att genomföra projektet. Bakgrunden är att AB Alingsåshem har för avsikt att under 2015 påbörja en upprustning och förnyelse i Noltorp med utgångspunkt i ett hållbarhetsperspektiv. Det finns anledning att inför denna upprustning och förnyelse ta ett helhetsgrepp om stadsdelen utifrån ett hela-stadenperspektiv. Under 2013 och under första halvåret av 2014 har utredningar och analyser genomförts inom projektområdet. Dessa behandlar områdets sociala sammansättning, ekosystem samt förutsättningar för trygghet i den fysiska miljön. Förutom dessa analyser har det gjorts en bred medborgardialog som utgått från Mötesplats Noltorp, en samlingslokal i centrum av stadsdelen. En sammanställning över medborgardialogen finns i en sociotopkarta. En dialog har också förts med privata aktörer i Noltorp samt med tjänstemän inom den kommunala organisationen. Utvecklingsprogrammets innehåll Utifrån ovannämnda underlag har ett förslag till utvecklingsprogram för Noltorp 2025 tagits fram. Den innehåller fem strategier: 1. Sätt människan och det hållbara vardagslivet i fokus 2. Stärk tryggheten 3. Stärk identiteten och karaktären 4. Förnya gatorna och bostadsbeståndet och möjliggör för god service 5. Skapa grön livskvalitet Genom att utgå från dessa strategier i planeringen av Noltorp uppnår vi målbilden. Målbilden över Noltorp 2025 redovisas i en målbildskarta. Till målbilden finns två fördjupningar; en för trafik och en för mötesplatser.
9 KS 63, forts Dnr 2012.074 KS 241 En in zoomning finns också för sju geografiska områden i Noltorp, där målbilden beskrivs mer konkret enligt nedan: Centrumstråket Ett levande centrum Säterigatan En tydlig och aktiv stadsdelsgata Noltorpsgatan En grön entré till centrum Kv Citronen En grön och energieffektiv förtätning med goda mötesplatser Kv Bananen En attraktiv boendemiljö med en tydlig koppling till centrum och stadskärnan Noltorpsstigen En grön lunga i Noltorp Klämmavägen och Noltorpsvallen Ett aktivt fritidsanläggningsområde Utvärdering av målbilden Utvecklingsprogrammet och målbilden för Noltorp har utvärderats utifrån hur hållbart det är ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Enligt utvärderingen innebär förslagna målbild en stor förbättring när det gäller trygg plats, en inkluderande plats, rik natur, minskad klimatpåverkan och lokal ekonomi. Organisation och kostnader Genomförandet av målbilden kommer att ta ca 10-15 år. Olika byggprojekt, detaljplaner och insatser kommer att ske under tidsperioden. För att alla dessa delar ska synkronisera med varandra kommer de att ingå som aktiviteter i en huvudprocess. För att driva denna huvudprocess föreslås att en projektkoordinator tillsätts. För att bibehålla en helhetssyn och samordning för hela processen föreslås att kommunstyrelsen tar ett samordningsansvar. Detta för att många kommunala nämnder och bolag samt privata aktörer kommer att driva eller beröras av processen. Att uppnå Målbild Noltorp 2025 kräver investeringar, de största kommer att göras av AB Alingsåshem i samband med deras renovering och nybyggnation i Noltorp. Det kommer även att krävas medel från den kommunala investeringsbudgeten. De satsningar som föreslås göras i Noltorp innebär inte bara kostnader för kommunen utan det finns även en uppsida, det vill säga att det blir kommunala besparingar om det blir en ökad samnyttjande av kommunens lokaler i området. Alingsåshems renovering och tillgänglighetsanpassning av hyreslägenheterna bidrar till färre bostadsanpassningskostnader i Noltorp för vård- och äldreomsorgen. Det blir dessutom intäkter vid försäljning av exploaterbar mark.
10 KS 63, forts Dnr 2012.074 KS 241 Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 24 mars 2015 lämnat följande yttrande: Det finns stora samhällsekonomiska fördelar i form av minskat utanförskap, ökad trygghet, stärkt lokal identitet samt fler arbetstillfällen om vi gemensamt satsar på Noltorp. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 1 april 2015, 42. Kommunstyrelsens beslut: Antagande av utvecklingsprogram och frågan om finansiering och prioritering av investeringar hänskjuts till flerårsstrategiberedningen 2016-2018 Exp: Klk-ek, Klk-HTN
11 KS 64 Dnr 2015.103 KS 077 Anhållan om tilläggsanslag från överförmyndarnämnden Ärendebeskrivning Överförmyndarnämnden har vid sitt sammanträde den 15 februari 2015, 6 beslutat att anhålla om tilläggsanslag för åren 2015-2017. Tilläggsanslaget uppgår till 800 tkr per år. Det anhållna tilläggsanslaget grundar sig i förändringar av Föräldrabalken, samt ett ökat antal ensamkommande barn. Förändringarna i Föräldrabalken medför skärpt kontroll av de som föreslås som ställföreträdare samt att överförmyndaren ska bistå tingsrätten med att inhämta underlag i ställföreträdarskapsärenden. Utöver detta bedöms ett ökat antal ensamkommande barn medföra högre kostnader för nämnden framöver. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 17 mars 2015 lämnat följande yttrande och förslag till beslut: Kommunledningskontoret avstyrker begäran om tilläggsanslag med anledning av kommunens sammantagna ekonomiska situation. I senaste skatteprognosen från SKL daterad den 19 februari 2015 justerades Alingsås kommuns skatteintäkter och statsbidrag ned jämfört med prognosen som låg till grund för kommunens flerårsstrategi 2015-2017. Prognosen per den 19 februari 2015 från SKL är ca 11 mnkr lägre för 2015 än den prognos som låg till grund för flerårsstrategin. Med anledning av detta ses ett tilläggsanslag till nämnden ej som lämpligt. Däremot finns fortfarande möjlighet att fördela om medel mellan de olika nämndernas ramar då detta ej påverkar den totala ramen, detta måste dock vara föremål för en politisk prioritering och ett politiskt ställningstagande. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 1 april 2015, 43 och då lämnat följande förslag till beslut: Förslag till beslut i kommunfullmäktige: Tilläggsanslag beviljas och belastar kommunens resultat. Yrkande Joakim Järrebring (S) yrkar på följande förslag till beslut: Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över möjligheten till samorganisering av överförmynderiverksamheten med närliggande kommuner. Begäran avslås. Överförmyndarnämnden får, i samband med delårsbokslut T2, återkomma med ett förtydligat underlag avseende det faktiskt ökade merarbetet som ligger till grund för deras ökade behov Emma Liljewall (MP), Jan Gustafsson (V) och Birgitta Larsson (S), Daniel Filipsson (M), Anita Brodén (FP), Stefan Svensson (KD) och Peter Martini (SD) yrkar bifall till Joakim Järrebrings ändringsyrkande.
12 KS 64, forts Dnr 2015.103 KS 077 Proposition Ordföranden ställer proposition på sitt eget m fl ändringsyrkande och finner det bifallet. Kommunstyrelsens beslut: Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över möjligheten till samorganisering av överförmynderiverksamheten med närliggande kommuner. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Begäran avslås. Överförmyndarnämnden får, i samband med delårsbokslut T2, återkomma med ett förtydligat underlag avseende det faktiskt ökade merarbetet som ligger till grund för deras ökade behov Exp: Klk-uppdrag, ÖFN
13 KS 65 Dnr 2015.142 KS 670 Värmestuga och härbärge för fattiga EU-migranter Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige gav den 28 november 2014, 151, socialnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att öppna en värmestuga och/eller ett härbärge för fattiga EU-migranter. Bakgrunden till uppdraget är en motion från Lena Klevenås (MP) och Thomas Hurtig (MP). Socialnämnden har den 24 februari 2015, 30 beslutat ställa sig bakom en utredning från socialförvaltningen och överlämna denna till kommunfullmäktige. Socialnämnden beslutade vidare att förorda att kommunen involverar frivilligorganisationer i det fortsatta arbetet. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 mars 2015 lämnat följande yttrande: Genom den utförda utredningen har socialnämnden utfört kommunfullmäktiges uppdrag. Utredningen överlämnas till kommunfullmäktige. Socialnämnden har uppgiften att initiera de åtgärder som bedöms lämpliga inom nämndens ansvarsområde. Kommunledningskontoret har inget att invända mot socialnämndens förordande av att frivilligorganisationer involveras i det fortsatta arbetet. Det ryms inom socialnämndens verksamhetsansvar att hantera de risker och möjligheter i kommunens uppdrag enligt socialtjänstlagen, som följer av att engagera frivilliga krafter i att möta människor i en utsatt situation. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 1 april 2015, 45 och då lämnat följande förslag till beslut: Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: 1. Utredningen godkänns. 2. Socialnämnden får i uppdrag att enligt sitt förslag arbeta vidare med en lösning i samverkan med frivilligorganisationer. Yrkande Anita Brodén (FP) yrkar på följande förslag till beslut i punkt 2: Respekt skall visas gentemot personers önskan att själva ansvara för sin försörjning. Socialnämnden har ett yttersta ansvar i enlighet med socialtjänstlagen att, när en nödsituation uppstår, bistå människor oavsett nationalitet. Socialnämnden bör i samverkan med frivilligorganisationer utarbeta en plan för att ha en beredskap vid akuta situationer. Säkerhet i samband med tillfälliga övernattningar skall beaktas.
14 KS 65, forts Dnr 2015.142 KS 670 Daniel Filipsson (M), Stefan Svensson (KD) och Ingbritt Johansson (C) och Peter Martini (SD) yrkar bifall till Anita Brodéns ändringsyrkande. Emma Liljewall (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Proposition Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag till beslut. Ordföranden finner att kommunstyrelsen avslår Anita Brodéns m fl ändringsyrkande i punkt 2. Omröstning begärs. Följande propositionsordning godkänns: Ja-röst för bifall till arbetsutskottets förslag till beslut i punkt 2. Nej-röst för bifall till ändringsyrkandet. Ja Jan Gustafsson (V) Anita Hedén-Unosson (S) Birgitta Larsson (S) Emma Liljewall (MP) John Skoglund (S) Novak Vasic (MP) Joakim Järrebring (S),ordförande Nej Daniel Filipsson (M) Ingbritt Johansson (C) Peter Martini (SD) Per Anderson (FP) Anton Oskarsson (M) Lina Svensson (M) Anita Brodén (FP) Stefan Svensson (KD) Med 8 nej-röster mot 7 ja-röster antas Anita Brodén m fl förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: 1. Utredningen godkänns. 2. Respekt skall visas gentemot personers önskan att själva ansvara för sin försörjning. Socialnämnden har ett yttersta ansvar i enlighet med socialtjänstlagen att, när en nödsituation uppstår, bistå människor oavsett nationalitet. Socialnämnden bör i samverkan med frivilligorganisationer utarbeta en plan för att ha en beredskap vid akuta situationer. Säkerhet i samband med tillfälliga övernattningar skall beaktas. Reservation Joakim Järrebring (S), Jan Gustafsson (V), Emma Liljewall (MP), Anita Hedén-Unosson (S), Birgitta Larsson (S), John Skoglund (S) och Novak Vasic (MP) reserverar sig till förmån för eget yrkande.
15 KS 66 Dnr 2015.187 KS 012 Nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning EU har infört ett nytt regelverk för banker och kreditinstitut med skärpta krav på kapital och likviditet, vilket innebär att banker och kreditinstitut måste upprätthålla en större andel eget kapital i förhållande till de genomsnittliga totala tillgångarna, det så kallade bruttosoliditetskravet. Beslut är ännu inte fattat exakt vilken bruttosoliditet som kommer att krävas av Kommuninvest ekonomisk förening utan senast vid utgången av år 2016 kommer EU att ta ställning till den slutgiltiga utformningen av regelverket. Föreningsstyrelsen i kommuninvest planerar att klara minst 1,5 procent i bruttosoliditet. Oavsett vilken procentsats som beslutas skall kapitaluppbyggnaden vara genomförd senast före den 1 januari 2018. Inom kommuninvest har det fram till den 1 januari 2015 pågått en viss kapitalförstärkning via egna vinstmedel, vilken kunnat uppstå genom att kommuninvest tog ut ökade marginaler mellan upp- och utlåning. Överskottet delades sedan ut till medlemmarna via en så kallad återbäringsmodell som innebar att överskottsutdelningen går tillbaka till kommuninvest i form av en ny obligatorisk medlemsinsats. På så sätt ökar medlemmarnas insats årligen. Kommuninvest ekonomisk Förening är ägarorganisationen där kommunerna var och en för sig är medlemmar. Den ekonomiska föreningen äger Kommuninvest i Sverige AB, som är föreningens kreditmarknadsbolag. Alingsås kommun har i dagsläget en total kapitalansats om ca 12,0 mnkr. Alingsås kommun har via sina bolag upptagit lån från Kommuninvest motsvarande ca 2 274 mnkr per den 31 december 2014. Under 2013 arbetade styrelsen för kommuninvest fram förnyade former för kapitaluppbyggnaden i syfte att leva upp till minimikravet på bruttosoliditet. De nya formerna för kapitalförstärkning och en reformering av modellen förutsätter att stadgarna ändras. De stora förändringarna innebär en höjd minimiinsats för nya och gamla medlemmar där grundnivån höjs till 200 kronor per invånare, vilken gäller från och med 2014 för nya medlemmar och från och med 2018 för befintliga medlemmar (Alingsås kommun). Nytt är också att det införs en högsta insatsnivå på 900 kronor per invånare samt att det föreslås införas en ny möjlighet att göra extra insatser upp till 50%, 75% eller 100% av den högsta insatsnivån och därefter få motsvarande reducering av den årliga insatsen. Medlemmar som snabbt når den högsta nivån skall få fördelar, exempelvis behålla mer av återbäringen. Kommuninvest önskar också införa en beredskap för att genom beslut på stämma kunna ta ut ytterligare insats från medlemmarna upp till den stadgemässiga högsta nivån om de lagstadgade minimikraven på kapitaltäckning hotas. Likaså önskar styrelsen en tydligare reglering av att återbetalning av insats vid utträde kan fördröjas om kapitaltäckningen hotas. De föreslagna stadgeändringarna kräver beslut på två på varandra följande föreningsstämmor där slutgiltigt beslut skall fattas på ordinarie stämma i april 2015. Ett första beslut togs på motsvarande stämma i april 2014.
16 KS 66 forts, Dnr 2015.187 KS 012 Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 mars 2015 lämnat följande yttrande: För Alingsås kommun skulle en insats motsvarande miniminivån om 200 kronor per invånare motsvara omkring 8 miljoner kronor, en nivå kommunen redan nått upp till. En insats motsvarande 900 kronor per invånare, det vill säga den högsta nivån, skulle innebära att kommunen placerar ytterligare omkring 23 mnkr i kommuninvest. Enligt antagande från kommuninvest skulle en insats för Alingsås kommun under 2015 beräknas till omkring 6,8 mnkr. Detta under antagande att stämman beslutar om en årlig insats motsvarande ett belopp som uppgår till 100% av överskottsutdelningen 2015 och att stämman beslutar om återbäring och ränta på insatskapital enligt styrelsens förslag. Alingsås kommuns totala kapitalinsats skulle då uppgå till 18,8 mnkr. Under maj månad 2015 kommer kommuninvest sända ut en förfrågan till samtliga medlemmar angående intresse att betala in extra insatser under 2015. Den 31 oktober 2015 är sista dag för medlemmarna att lämna bindande besked om intresset för att betala in extra kapital under 2015. Inbetalning skall sedan ha skett per den 31 december 2015. Enligt kommuninvest har ett flertal medlemmar uttalat sig om att de snarast möjligt vill bidra med extra insatskapital för att på så sätt få en lägre finansieringskostnad och återbäring utan krav på årlig insats. Baserat på vad medlemmarna sagt vid medlemssamråden tror kommuninvest att de flesta medlemmarna kommer att betala in högstanivån, eller huvuddelen av den, under 2015. Förslaget till föreningsstämman 2015 är att medlemmarna erhåller 2,5 procents ränta på insatt kapital där nytt räntebeslut fattas årligen. Det finns inga garantier på att återbäring från kommuninvest erhålls årligen. Eventuell återbäring beror på kommuninvests resultatnivå samt föreningsstämmans beslut. Såväl återbäring som inbetalning av nytt insatskapital kräver varje år nytt beslut på föreningsstämman. Redovisningsmässigt kommer insatsen att utgöra en tillgång i kommunens balansräkning och kommer således inte att belasta driftsresultatet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 1 april 2015, 46. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom förslaget från styrelsen för Kommuninvest ekonomisk förening till förändring av stadgar, som behandlas vid årsstämman i april 2015. Tidplan och belopp för Alingsås kommuns inbetalning av höjd medlemsinsats får bedömas i flerårsstrategi 2016-2018. Exp: Kommuninvest, Klk-ek
17 KS 67 Dnr 2015.028 KS 016 Fördjupad granskning av intern kontroll inom inköp och upphandling Ärendebeskrivning Revisionsbyrån Ernst & Young (EY) lämnade den 14 januari 2015 sin revisionsrapport Fördjupad granskning av intern kontroll inom inköp och upphandling. Syftet med granskningen var att bedöma om den interna kontrollen inom inköps- och upphandlingsprocessen är tillräcklig samt bedöma efterlevnad av gällande lagstiftning inom området. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 mars 2015 lämnat följande yttrande och förslag till beslut: Nedan framgår förvaltningens svar på de synpunkter som förs fram i rapporten. Avsnitt 3: Riktlinjer och organisation Revisionsrapporten framför att de kompletterande dokumenten avseende processerna i upphandling inte skulle motsvara ett tillräckligt stöd för beställarna i organisationen. Upphandlingsenheten tar till sig synpunkten men vill även belysa vikten av en god och kontinuerlig dialog i sakfrågan. Även vad gäller meddelandeplikt av direktupphandlingar bör det påpekas att det främsta ansvaret ligger på verksamheterna att rapportera. Vad gäller internkontrollen och den centrala uppföljningen har detta tidigare utpekats som en svaghet och en risk. Den centrala uppföljningen behöver förstärkas både vad gäller den ekonomiska uppföljningen men även kvalitetsuppföljning. Detta kommer vara föremål för en översyn under 2015. Innan det kan genomföras fullt ut måste dock arbetsbördan ställas i relation till organisationens resurser. För att ge riktlinjerna för upphandling större genomslag behöver beställarorganisationen ses över och reduceras. De beställare som är kvar måste få en utbildning i beställarbeteende. Kommunen har även riktlinjer som innehåller sanktionsmöjligheter ifall gällande regler ej följs. Dessa har dock inte verkställts i något fall ännu. Efter genomförd beställarutbildning bör det övervägas att nyttja denna möjlighet på ett tydligare sätt. Gällande barn- och ungdomsnämnden sker just nu en översyn av beställarorganisationen och utbildningar är planerade till att starta under våren 2015. Avsnitt 6.1 fråga kring förändringar i lagstiftningen Upphandlingsenheten tar till sig synpunkten, men vill påpeka att kommunen redan vidtagit initiativ som underlättar för små, medelstora och nystartade företag att komma ifråga vid upphandlingar. Då lagstiftningen ej är antagen än har det varit svårt att göra större ytterligare förändringar. Detta kommer dock ske när lagstiftningen väl träder i kraft.
18 KS 67, forts Dnr 2015.028 KS 016 Avsnitt 6.3 Identifierade förbättringsområden I granskningen har vissa förbättringsområden identifierats och mot bakgrund av detta rekommenderas kommunstyrelsen att: Uppdatera styrdokument avseende direktupphandlingar så de överensstämmer med gällande lagstiftning. Svar: Regelverket för direktupphandling har förändrats sedan antagandet av riktlinjerna för upphandling och med anledning av kommer riktlinjerna att revideras under våren 2015. Säkerställa genom utbildningsinsatser att nuvarande och kommande lagstiftning och riktlinjer inom inköp och upphandling blir kända för kommunens inköpare. Svar: Upphandlingsenheten har gått ut med inbjudningar till samtliga verksamheter. Vissa utbildningar, däribland för BOU, är planerade med start i april 2015. Fortsätta översynen av antalet inköpare i kommunen. Svar: Upphandlingsenheten tar till sig synpunkten om att reducera antal beställare. Noteras bör dock att det till stor del är upp till varje verksamhet att dimensionera sin beställarorganisation. Införa kontroller av avtalstrohet på en kommunövergripande nivå Här finns en brist idag och kommunen tar en risk med bristande uppföljning. Ambitionen är att få till en bättre och mer heltäckande uppföljning. Noteras bör dock att denna ambitionsnivå måste vara i relation till tillgängliga resurser. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 1 april 2015, 47. Kommunstyrelsens beslut: Förvaltningens yttrande antas som kommunstyrelsens svar till revisorerna. Exp: Revisorerna
19 KS 68 Dnr 2015.038 KS 016 Revisionsrapport, Granskning av finanshanteringen Ärendebeskrivning Revisionsbyrån Ernst & Young (EY) lämnade den 20 januari 2015 sin revisionsrapport Granskning av finanshanteringen i Alingsås kommun. Syftet med granskningen var att bedöma om ändamålsenligheten inom finansverksamhet avseende organisation, styrning och ansvarsfördelning samt återrapportering till kommunstyrelsen, varit tillräcklig. Granskningen, utmynnar i en rad rekommendationer till Alingsås kommun, i syfte att förstärka styrning och kontroll av finanshanteringen. Rekommendationerna är många och delvis detaljrika, men några kräver ett mer helhetstänk inom hela kommunkoncernen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 mars 2015 lämnat följande yttrande: Ansvaret för kommunens finanshantering åligger kommunstyrelsen. Finanshanteringen sköts av kommunens centrala ekonomiavdelning, där ekonomichef är ytterst ansvarig för kontroll och rapportering till kommunstyrelsen. Ekonomiavdelningen är traditionellt organiserad och har så varit under flertalet år. Nuvarande finanspolicy, som gäller hela kommunkoncernen, är från 2005 och har sedan dess kompletterats med den riktlinjer för överskottslikviditeten från 2012 samt riktlinjer för kommunal borgen från 2013. Alingsås kommun har inga egna lån utan det är de kommunala bolagen inom kommunkoncernen som i egenskap av egna juridiska personer lånar till främst respektive bolags investeringsbehov. De kommunala bolagen lånar i huvudsak med kommunal borgen som säkerhet. År 2012 återbetalade AB Alingsås Rådhus ca 600 mnkr till Alingsås kommun, vilket föranledde behovet av riktlinjer för den så kallade överskottslikviditeten. Någon förändring i organisation, kontroll eller återrapportering föranleddes ej i praktiken vid det tillfället. Kommunens pensionsfond, som startades 2005, förvaltades och görs fortfarande av Söderberg & Partners, som är en fristående rådgivare och förmedlare av liv- och pensionsförsäkringar inom norden. De har även fungerat som rådgivare av kommunens överlikviditet. Under åren 2013 och 2014 har ekonomiavdelningen fått olika politiska signaler om planer för kommunens överlikviditet, vilket har medfört medvetet korta placeringstider. Samtidigt har räntemarknaden under dessa åren förändrats, till fördel för de parter som lånar likvida medel och till nackdel för parter som vill placera likvida medel. Med nuvarande finanspolicy finns små möjligheter att förbättra kommunens avkastning på likvida placeringar utan att öka riskerna. Finanshanteringen har sedan drygt ett år analyserats och belysts internt inom ekonomiavdelningen och av både revisionen samt inhyrda konsulter. Analyserna har gett ett gediget beslutsunderlag till förslag om ny finanspolicy, där riktlinjer för överlikviditeten och kommunal borgen ingår. Dessutom har placeringsriktlinjer för pensionsfond och stiftelser genomlysts och varit föremål för uppdatering. Policydokument och nya riktlinjer kommer att föreslås kommunfullmäktige under 2015.
20 KS 68, forts Dnr 2015.038 KS 016 Organisationen och därmed förstärkt kontroll inom ekonomiavdelningen har praktiskt utformats och förbättrats under 2014. Det arbetet ligger till grund för en ny intern organisation av finanshanteringen i syfte att förstärka kontroll och kompetens inom ekonomiavdelningen. Under 2015 kommer även rapporteringskedjan till kommunstyrelsen att förbättras och säkras. Alingsås kommun inklusive de kommunala bolagen har en omfattande finansverksamhet. Kommunstyrelsen har ett klart utpekat ansvar för hela medelsförvaltningen i kommunkoncernen, enligt kommunallagen. Det kräver både en strategisk planering, insyn och väl fungerande intern kontroll. För att förflytta nuvarande finansverksamhet till efterfrågad högre nivå, behövs en klar viljeyttring från kommunstyrelsen i en rad övergripande frågor, såsom: Skall gemensam skuldförvaltning eftersträvas Vilken inriktning skall det vara på överlikviditeten, på kort och lång sikt Vad skall gälla avseende kommunal borgen Ekonomiavdelningen kommer inom ramen för nuvarande organisation förstärka finanshanteringen, men större inriktningsförändringar bedöms inte inrymmas inom nuvarande organisation. Förstärkning kan dock ske på flera olika sätt och bör i sammanhanget inte styra inriktningen finansverksamheten. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 1 april 2015, 48. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som svar till revisorerna. Exp: Revisorerna