Protokoll. Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 Kommunstyrelsens 41-60

2 2 41 Årsredovisning 2014 för Alingsås kommun - Del 2: Sammanställd redovisning Utvecklingsprogram 2025 för Noltorp Anhållan om tilläggsanslag från överförmyndarnämnden Taxor offentlig plats i Alingsås kommun Värmestuga och härbärge för fattiga EU-migranter Nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening Fördjupad granskning av intern kontroll inom inköp och upphandling Revisionsrapport, Granskning av finanshanteringen Tillämpning och tolkning av färtidsersättning till förtroendevalda Reviderad budget Tolkförmedling Väst, samråd Reviderad handlingsplan för förorenade områden E20 Alingsås-Vårgårda, delen Bälinge-Vårgårda Hjultorp, samråd Remiss från Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt - Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Samråd avseende verksamhetsinriktning och budget för GR år Utveckling av kommunstyrelsens arbetsformer och arbetssätt Förslag till kommunstyrelsen angående medlemsmöten inom krisledningsnämndens ansvarsområde - Per Anderson (FP) och Eva Mattsson Hill (FP) Prövning av verksamheten i kommunens bolag år Motion angående en samlad, effektiv organisation mellan kommunen och näringslivet och ett förbättrat näringslivsklimat Anita Brodén (FP) m fl Motion angående "Mini Maria", lokal beroendevård för ungdomar - Stefan Svensson (KD) m fl Motion angående koncernbudget från och med Daniel Filipsson (M), Eva Mattsson-Hill (FP), Stefan Svensson (KD) och Thomas Pettersson (C)...35

3 3 Plats och tid Rådslaget, Rådhuset, Alingsås kl Ajournering kl Paragrafer Beslutande Joakim Järrebring (S), ordförande Daniel Filipsson (M), vice ordförande Birgitta Larsson (S) Emma Liljewall (MP) Jan Gustafsson (V) Eva Mattsson-Hill (FP) Stefan Svensson (KD) Övriga deltagare Magnus Haggren, kommundirektör Anci Eyoum, kommunsekreterare Information och överläggningar Susanne Wirdemo, ekonomichef Erik Stenkil, controller Patrik Fridh, enhetschef samhällsenheten Fredrik Bergman, miljöstrateg Utses att justera Daniel Filipsson (M) Sekreterare Ordförande Justerande Anci Eyoum Joakim Järrebring (S) Daniel Filipsson (M) Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsens Sammanträdesdatum, Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Rådhuset, administrativa avdelningen Underskrift

4 4 Information A/ Fördjupad granskning av intern kontroll inom inköp och upphandling B/ Granskning av finanshantering, revisonsrapport C/ Reviderad handlingsplan för förorenade områden D/ Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt, förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram

5 5 AU 41 Dnr KS 078 Årsredovisning 2014 för Alingsås kommun - Del 2: Sammanställd redovisning Ärendet utgår.

6 6 AU 42 Dnr KS 241 Utvecklingsprogram 2025 för Noltorp Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till utvecklingsprogram för Noltorp 2025 samt ett förslag till organisation och genomförande. Förslaget har efter beslut i Kommunstyrelsens den 27 augusti skickats på remiss till samtliga nämnder och bolag samt till berörda parter. Inkomna synpunkter har behandlats och besvarats. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 12 mars att godkänna projektdirektiv för projektet Stadsförnyelse Noltorp. Projektets uppgift är att ta fram ett utvecklingsprogram för Noltorp som innehåller en målbild och en handlingsplan. Kommunledningskontoret fick i uppdrag att genomföra projektet. Bakgrunden är att AB Alingsåshem har för avsikt att under 2015 påbörja en upprustning och förnyelse i Noltorp med utgångspunkt i ett hållbarhetsperspektiv. Det finns anledning att inför denna upprustning och förnyelse ta ett helhetsgrepp om stadsdelen utifrån ett hela-stadenperspektiv. Under 2013 och under första halvåret av 2014 har utredningar och analyser genomförts inom projektområdet. Dessa behandlar områdets sociala sammansättning, ekosystem samt förutsättningar för trygghet i den fysiska miljön. Förutom dessa analyser har det gjorts en bred medborgardialog som utgått från Mötesplats Noltorp, en samlingslokal i centrum av stadsdelen. En sammanställning över medborgardialogen finns i en sociotopkarta. En dialog har också förts med privata aktörer i Noltorp samt med tjänstemän inom den kommunala organisationen. Utvecklingsprogrammets innehåll Utifrån ovannämnda underlag har ett förslag till utvecklingsprogram för Noltorp 2025 tagits fram. Den innehåller fem strategier: 1. Sätt människan och det hållbara vardagslivet i fokus 2. Stärk tryggheten 3. Stärk identiteten och karaktären 4. Förnya gatorna och bostadsbeståndet och möjliggör för god service 5. Skapa grön livskvalitet Genom att utgå från dessa strategier i planeringen av Noltorp uppnår vi målbilden. Målbilden över Noltorp 2025 redovisas i en målbildskarta. Till målbilden finns två fördjupningar; en för trafik och en för mötesplatser.

7 7 AU 42, forts Dnr KS 241 En in zoomning finns också för sju geografiska områden i Noltorp, där målbilden beskrivs mer konkret enligt nedan: Centrumstråket Ett levande centrum Säterigatan En tydlig och aktiv stadsdelsgata Noltorpsgatan En grön entré till centrum Kv Citronen En grön och energieffektiv förtätning med goda mötesplatser Kv Bananen En attraktiv boendemiljö med en tydlig koppling till centrum och stadskärnan Noltorpsstigen En grön lunga i Noltorp Klämmavägen och Noltorpsvallen Ett aktivt fritidsanläggningsområde Utvärdering av målbilden Utvecklingsprogrammet och målbilden för Noltorp har utvärderats utifrån hur hållbart det är ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Enligt utvärderingen innebär förslagna målbild en stor förbättring när det gäller trygg plats, en inkluderande plats, rik natur, minskad klimatpåverkan och lokal ekonomi. Organisation och kostnader Genomförandet av målbilden kommer att ta ca år. Olika byggprojekt, detaljplaner och insatser kommer att ske under tidsperioden. För att alla dessa delar ska synkronisera med varandra kommer de att ingå som aktiviteter i en huvudprocess. För att driva denna huvudprocess föreslås att en projektkoordinator tillsätts. För att bibehålla en helhetssyn och samordning för hela processen föreslås att kommunstyrelsen tar ett samordningsansvar. Detta för att många kommunala nämnder och bolag samt privata aktörer kommer att driva eller beröras av processen. Att uppnå Målbild Noltorp 2025 kräver investeringar, de största kommer att göras av AB Alingsåshem i samband med deras renovering och nybyggnation i Noltorp. Det kommer även att krävas medel från den kommunala investeringsbudgeten. De satsningar som föreslås göras i Noltorp innebär inte bara kostnader för kommunen utan det finns även en uppsida, det vill säga att det blir kommunala besparingar om det blir en ökad samnyttjande av kommunens lokaler i området. Alingsåshems renovering och tillgänglighetsanpassning av hyreslägenheterna bidrar till färre bostadsanpassningskostnader i Noltorp för vård- och äldreomsorgen. Det blir dessutom intäkter vid försäljning av exploaterbar mark.

8 8 AU 42, forts Dnr KS 241 Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 24 mars 2015 lämnat följande yttrande och förslag till beslut: Det finns stora samhällsekonomiska fördelar i form av minskat utanförskap, ökad trygghet, stärkt lokal identitet samt fler arbetstillfällen om vi gemensamt satsar på Noltorp. Förslag till beslut i kommunfullmäktige: 1. Utvecklingsprogram för Noltorp 2025 godkänns. 2. Frågan om finansiering och prioritering hänskjuts till flerårsstrategiberedning Arbetsutskottet enas vid dagens sammanträde om följande förslag till beslut: Antagande av utvecklingsprogram och frågan om finansiering och prioritering av investeringar hänskjuts till flerårsstrategiberedningen Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Antagande av utvecklingsprogram och frågan om finansiering och prioritering av investeringar hänskjuts till flerårsstrategiberedningen

9 9 AU 43 Dnr KS 077 Anhållan om tilläggsanslag från överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden har vid sitt sammanträde beslutat att anhålla om tilläggsanslag för åren Tilläggsanslaget uppgår till 800 tkr per år. Det anhållna tilläggsanslaget grundar sig i förändringar av Föräldrabalken, samt ett ökat antal ensamkommande barn. Förändringarna i Föräldrabalken medför skärpt kontroll av de som föreslås som ställföreträdare samt att överförmyndaren ska bistå tingsrätten med att inhämta underlag i ställföreträdarskapsärenden. Utöver detta bedöms ett ökat antal ensamkommande barn medföra högre kostnader för nämnden framöver. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 17 mars 2015 lämnat följande yttrande och förslag till beslut: Kommunledningskontoret avstyrker begäran om tilläggsanslag med anledning av kommunens sammantagna ekonomiska situation. I senaste skatteprognosen från SKL daterad den 19 februari 2015 justerades Alingsås kommuns skatteintäkter och statsbidrag ned jämfört med prognosen som låg till grund för kommunens flerårsstrategi Prognosen per den 19 februari 2015 från SKL är ca 11 mnkr lägre för 2015 än den prognos som låg till grund för flerårsstrategin. Med anledning av detta ses ett tilläggsanslag till nämnden ej som lämpligt. Däremot finns fortfarande möjlighet att fördela om medel mellan de olika nämndernas ramar då detta ej påverkar den totala ramen, detta måste dock vara föremål för en politisk prioritering och ett politiskt ställningstagande. Förslag till beslut i Kommunfullmäktige: Överförmyndarnämndens anhållan om tilläggsanslag avslås. Yrkande Joakim Järrebring (S) yrkar på följande förslag till beslut: Tilläggsanslag beviljas och belastar kommunens resultat. Emma Liljewall (MP), Jan Gustafsson (V) och Birgitta Larsson (S) yrkar bifall till Joakim Järrebrings ändringsyrkande. Daniel Filipsson (M), Eva Mattsson-Hill (FP) och Stefan Svensson (KD) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut. Proposition Ordföranden ställer proposition på sitt eget m fl ändringsyrkande och finner det bifallet. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Tilläggsanslag beviljas och belastar kommunens resultat.

10 10 AU 44 Dnr KS 072 Taxor offentlig plats i Alingsås kommun Tekniska nämnden beslutade den 25 februari 2015, 17 att bifalla tekniska förvaltningens förslag om revidering och justering av avgifter för disponering av allmän plats i Alingsås kommun. Förslaget innebär att avgifterna höjs etappvis under tre år. De nya avgifterna föreslås träda i kraft efter beslut av kommunfullmäktige Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 17 mars 2015 lämnat följande yttrande och förslag till beslut: Tekniska förvaltningen har föreslagit en revidering och justering av avgifterna för offentlig plats som bättre sammanfaller med de kostnader som kommunen har och de ersättningar som är relevanta för syftet med de verksamheter som disponerar ytorna. Syftet med avgiftshöjningen är att den bättre ska återspegla hur mycket plats och tid åtgärden tar i anspråk. Som exempel tas uteserveringar som nyttjar ett större område under en längre tid, medan en byggställning i samband med en renovering oftast tas i anspråk under en kortare tid. Avgifterna har varit oförändrade under ett antal år. För att höjningen inte ska bli för markant första året föreslås en etappvis höjning under tre år med start Kommunledningskontoret har tagit del av underlaget till nämndens beslut och gör följande bedömning av ärendet. Föreslagna avgifter innebär en ytterligare differentiering mellan områden inom respektive utanför stadskärnan än tidigare taxa. De främsta höjningar berör stadskärnan, vilket motiveras med att dessa områden är av störst kommersiellt värde. Vid en jämförelse av andra kommuner framstår avgifterna som rimliga. Förslag till beslut i kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar föreslagen revidering och justering av avgifter för disponering av allmän plats i Alingsås kommun. Yrkande Joakim Järrebring (S) yrkar att ärendet återremiteras till kommunledningskontoret med uppdrag att ta fram analys över konsekvens för näringslivsklimat och attraktionskraften för innerstaden. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Ärendet återremitteras till kommunledningskontoret med uppdrag att ta fram analys över konsekvens för näringslivsklimat och attraktionskraften för innerstaden.

11 11 AU 45 Dnr KS 670 Värmestuga och härbärge för fattiga EU-migranter Kommunfullmäktige gav den 28 november 2014, 151, socialnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att öppna en värmestuga och/eller ett härbärge för fattiga EU-migranter. Bakgrunden till uppdraget är en motion från Lena Klevenås (MP) och Thomas Hurtig (MP). Socialnämnden har den 24 februari 2015, 30 beslutat ställa sig bakom en utredning från socialförvaltningen och överlämna denna till kommunfullmäktige. Socialnämnden beslutade vidare att förorda att kommunen involverar frivilligorganisationer i det fortsatta arbetet. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 mars 2015 lämnat följande yttrande: Genom den utförda utredningen har socialnämnden utfört kommunfullmäktiges uppdrag. Utredningen överlämnas till kommunfullmäktige. Socialnämnden har uppgiften att initiera de åtgärder som bedöms lämpliga inom nämndens ansvarsområde. Kommunledningskontoret har inget att invända mot socialnämndens förordande av att frivilligorganisationer involveras i det fortsatta arbetet. Det ryms inom socialnämndens verksamhetsansvar att hantera de risker och möjligheter i kommunens uppdrag enligt socialtjänstlagen, som följer av att engagera frivilliga krafter i att möta människor i en utsatt situation. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: 1. Utredningen godkänns. 2. Socialnämnden får i uppdrag att enligt sitt förslag arbeta vidare med en lösning i samverkan med frivilligorganisationer. Deltar ej i beslut Daniel Filipsson (M), Eva Mattsson-Hill (FP) och Stefan Svensson (KD) deltar ej i beslut.

12 12 AU 46 Dnr KS 012 Nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening EU har infört ett nytt regelverk för banker och kreditinstitut med skärpta krav på kapital och likviditet, vilket innebär att banker och kreditinstitut måste upprätthålla en större andel eget kapital i förhållande till de genomsnittliga totala tillgångarna, det så kallade bruttosoliditetskravet. Beslut är ännu inte fattat exakt vilken bruttosoliditet som kommer att krävas av Kommuninvest ekonomisk förening utan senast vid utgången av år 2016 kommer EU att ta ställning till den slutgiltiga utformningen av regelverket. Föreningsstyrelsen i kommuninvest planerar att klara minst 1,5 procent i bruttosoliditet. Oavsett vilken procentsats som beslutas skall kapitaluppbyggnaden vara genomförd senast före den 1 januari Inom kommuninvest har det fram till den 1 januari 2015 pågått en viss kapitalförstärkning via egna vinstmedel, vilken kunnat uppstå genom att kommuninvest tog ut ökade marginaler mellan upp- och utlåning. Överskottet delades sedan ut till medlemmarna via en så kallad återbäringsmodell som innebar att överskottsutdelningen går tillbaka till kommuninvest i form av en ny obligatorisk medlemsinsats. På så sätt ökar medlemmarnas insats årligen. Kommuninvest ekonomisk Förening är ägarorganisationen där kommunerna var och en för sig är medlemmar. Den ekonomiska föreningen äger Kommuninvest i Sverige AB, som är föreningens kreditmarknadsbolag. Alingsås kommun har i dagsläget en total kapitalansats om ca 12,0 mnkr. Alingsås kommun har via sina bolag upptagit lån från Kommuninvest motsvarande ca mnkr per den 31 december Under 2013 arbetade styrelsen för kommuninvest fram förnyade former för kapitaluppbyggnaden i syfte att leva upp till minimikravet på bruttosoliditet. De nya formerna för kapitalförstärkning och en reformering av modellen förutsätter att stadgarna ändras. De stora förändringarna innebär en höjd minimiinsats för nya och gamla medlemmar där grundnivån höjs till 200 kronor per invånare, vilken gäller från och med 2014 för nya medlemmar och från och med 2018 för befintliga medlemmar (Alingsås kommun). Nytt är också att det införs en högsta insatsnivå på 900 kronor per invånare samt att det föreslås införas en ny möjlighet att göra extra insatser upp till 50%, 75% eller 100% av den högsta insatsnivån och därefter få motsvarande reducering av den årliga insatsen. Medlemmar som snabbt når den högsta nivån skall få fördelar, exempelvis behålla mer av återbäringen. Kommuninvest önskar också införa en beredskap för att genom beslut på stämma kunna ta ut ytterligare insats från medlemmarna upp till den stadgemässiga högsta nivån om de lagstadgade minimikraven på kapitaltäckning hotas. Likaså önskar styrelsen en tydligare reglering av att återbetalning av insats vid utträde kan fördröjas om kapitaltäckningen hotas. De föreslagna stadgeändringarna kräver beslut på två på varandra följande föreningsstämmor där slutgiltigt beslut skall fattas på ordinarie stämma i april Ett första beslut togs på motsvarande stämma i april 2014.

13 13 AU 46 Dnr, forts KS 012 Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 mars 2015 lämnat följande yttrande: För Alingsås kommun skulle en insats motsvarande miniminivån om 200 kronor per invånare motsvara omkring 8 miljoner kronor, en nivå kommunen redan nått upp till. En insats motsvarande 900 kronor per invånare, det vill säga den högsta nivån, skulle innebära att kommunen placerar ytterligare omkring 23 mnkr i kommuninvest. Enligt antagande från kommuninvest skulle en insats för Alingsås kommun under 2015 beräknas till omkring 6,8 mnkr. Detta under antagande att stämman beslutar om en årlig insats motsvarande ett belopp som uppgår till 100% av överskottsutdelningen 2015 och att stämman beslutar om återbäring och ränta på insatskapital enligt styrelsens förslag. Alingsås kommuns totala kapitalinsats skulle då uppgå till 18,8 mnkr. Under maj månad 2015 kommer kommuninvest sända ut en förfrågan till samtliga medlemmar angående intresse att betala in extra insatser under Den 31 oktober 2015 är sista dag för medlemmarna att lämna bindande besked om intresset för att betala in extra kapital under Inbetalning skall sedan ha skett per den 31 december Enligt kommuninvest har ett flertal medlemmar uttalat sig om att de snarast möjligt vill bidra med extra insatskapital för att på så sätt få en lägre finansieringskostnad och återbäring utan krav på årlig insats. Baserat på vad medlemmarna sagt vid medlemssamråden tror kommuninvest att de flesta medlemmarna kommer att betala in högstanivån, eller huvuddelen av den, under Förslaget till föreningsstämman 2015 är att medlemmarna erhåller 2,5 procents ränta på insatt kapital där nytt räntebeslut fattas årligen. Det finns inga garantier på att återbäring från kommuninvest erhålls årligen. Eventuell återbäring beror på kommuninvests resultatnivå samt föreningsstämmans beslut. Såväl återbäring som inbetalning av nytt insatskapital kräver varje år nytt beslut på föreningsstämman. Redovisningsmässigt kommer insatsen att utgöra en tillgång i kommunens balansräkning och kommer således inte att belasta driftsresultatet. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom förslaget från styrelsen för Kommuninvest ekonomisk förening till förändring av stadgar, som behandlas vid årsstämman i april Tidplan och belopp för Alingsås kommuns inbetalning av höjd medlemsinsats får bedömas i flerårsstrategi

14 14 AU 47 Dnr KS 016 Fördjupad granskning av intern kontroll inom inköp och upphandling Revisionsbyrån Ernst & Young (EY) lämnade den 14 januari 2015 sin revisionsrapport Fördjupad granskning av intern kontroll inom inköp och upphandling. Syftet med granskningen var att bedöma om den interna kontrollen inom inköps- och upphandlingsprocessen är tillräcklig samt bedöma efterlevnad av gällande lagstiftning inom området. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 mars 2015 lämnat följande yttrande och förslag till beslut: Nedan framgår förvaltningens svar på de synpunkter som förs fram i rapporten. Avsnitt 3: Riktlinjer och organisation Revisionsrapporten framför att de kompletterande dokumenten avseende processerna i upphandling inte skulle motsvara ett tillräckligt stöd för beställarna i organisationen. Upphandlingsenheten tar till sig synpunkten men vill även belysa vikten av en god och kontinuerlig dialog i sakfrågan. Även vad gäller meddelandeplikt av direktupphandlingar bör det påpekas att det främsta ansvaret ligger på verksamheterna att rapportera. Vad gäller internkontrollen och den centrala uppföljningen har detta tidigare utpekats som en svaghet och en risk. Den centrala uppföljningen behöver förstärkas både vad gäller den ekonomiska uppföljningen men även kvalitetsuppföljning. Detta kommer vara föremål för en översyn under Innan det kan genomföras fullt ut måste dock arbetsbördan ställas i relation till organisationens resurser. För att ge riktlinjerna för upphandling större genomslag behöver beställarorganisationen ses över och reduceras. De beställare som är kvar måste få en utbildning i beställarbeteende. Kommunen har även riktlinjer som innehåller sanktionsmöjligheter ifall gällande regler ej följs. Dessa har dock inte verkställts i något fall ännu. Efter genomförd beställarutbildning bör det övervägas att nyttja denna möjlighet på ett tydligare sätt. Gällande barn- och ungdomsnämnden sker just nu en översyn av beställarorganisationen och utbildningar är planerade till att starta under våren Avsnitt 6.1 fråga kring förändringar i lagstiftningen Upphandlingsenheten tar till sig synpunkten, men vill påpeka att kommunen redan vidtagit initiativ som underlättar för små, medelstora och nystartade företag att komma ifråga vid upphandlingar. Då lagstiftningen ej är antagen än har det varit svårt att göra större ytterligare förändringar. Detta kommer dock ske när lagstiftningen väl träder i kraft.

15 15 AU 47, forts Dnr KS 016 Avsnitt 6.3 Identifierade förbättringsområden I granskningen har vissa förbättringsområden identifierats och mot bakgrund av detta rekommenderas kommunstyrelsen att: Uppdatera styrdokument avseende direktupphandlingar så de överensstämmer med gällande lagstiftning. Svar: Regelverket för direktupphandling har förändrats sedan antagandet av riktlinjerna för upphandling och med anledning av kommer riktlinjerna att revideras under våren Säkerställa genom utbildningsinsatser att nuvarande och kommande lagstiftning och riktlinjer inom inköp och upphandling blir kända för kommunens inköpare. Svar: Upphandlingsenheten har gått ut med inbjudningar till samtliga verksamheter. Vissa utbildningar, däribland för BOU, är planerade med start i april Fortsätta översynen av antalet inköpare i kommunen. Svar: Upphandlingsenheten tar till sig synpunkten om att reducera antal beställare. Noteras bör dock att det till stor del är upp till varje verksamhet att dimensionera sin beställarorganisation. Införa kontroller av avtalstrohet på en kommunövergripande nivå Här finns en brist idag och kommunen tar en risk med bristande uppföljning. Ambitionen är att få till en bättre och mer heltäckande uppföljning. Noteras bör dock att denna ambitionsnivå måste vara i relation till tillgängliga resurser. Förslag till beslut i kommunstyrelsen. Förvaltningens yttrande antas som kommunstyrelsens svar till revisorerna. Yrkande Joakim Järrebring (S) yrkar på följande tillägg i förslag till beslut i et: Under oktober månad vill kommunstyrelsens få en återkoppling på vilka resurser som behövs och/eller hur organisationen kan se ut för att på ett seriöst sätt åtgärda bristerna som revisorerna påpekat. Arbetsutskottets beslut: Under oktober månad vill kommunstyrelsens få en återkoppling på vilka resurser som behövs och/eller hur organisationen kan se ut för att på ett seriöst sätt åtgärda bristerna som revisorerna påpekat. Arbetstutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Förvaltningens yttrande antas som kommunstyrelsens svar till revisorerna.

16 16 AU 48 Dnr KS 016 Revisionsrapport, Granskning av finanshanteringen Revisionsbyrån Ernst & Young (EY) lämnade den 20 januari 2015 sin revisionsrapport Granskning av finanshanteringen i Alingsås kommun. Syftet med granskningen var att bedöma om ändamålsenligheten inom finansverksamhet avseende organisation, styrning och ansvarsfördelning samt återrapportering till kommunstyrelsen, varit tillräcklig. Granskningen, utmynnar i en rad rekommendationer till Alingsås kommun, i syfte att förstärka styrning och kontroll av finanshanteringen. Rekommendationerna är många och delvis detaljrika, men några kräver ett mer helhetstänk inom hela kommunkoncernen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 mars 2015 lämnat följande yttrande: Ansvaret för kommunens finanshantering åligger kommunstyrelsen. Finanshanteringen sköts av kommunens centrala ekonomiavdelning, där ekonomichef är ytterst ansvarig för kontroll och rapportering till kommunstyrelsen. Ekonomiavdelningen är traditionellt organiserad och har så varit under flertalet år. Nuvarande finanspolicy, som gäller hela kommunkoncernen, är från 2005 och har sedan dess kompletterats med den riktlinjer för överskottslikviditeten från 2012 samt riktlinjer för kommunal borgen från Alingsås kommun har inga egna lån utan det är de kommunala bolagen inom kommunkoncernen som i egenskap av egna juridiska personer lånar till främst respektive bolags investeringsbehov. De kommunala bolagen lånar i huvudsak med kommunal borgen som säkerhet. År 2012 återbetalade AB Alingsås Rådhus ca 600 mnkr till Alingsås kommun, vilket föranledde behovet av riktlinjer för den så kallade överskottslikviditeten. Någon förändring i organisation, kontroll eller återrapportering föranleddes ej i praktiken vid det tillfället. Kommunens pensionsfond, som startades 2005, förvaltades och görs fortfarande av Söderberg & Partners, som är en fristående rådgivare och förmedlare av liv- och pensionsförsäkringar inom norden. De har även fungerat som rådgivare av kommunens överlikviditet. Under åren 2013 och 2014 har ekonomiavdelningen fått olika politiska signaler om planer för kommunens överlikviditet, vilket har medfört medvetet korta placeringstider. Samtidigt har räntemarknaden under dessa åren förändrats, till fördel för de parter som lånar likvida medel och till nackdel för parter som vill placera likvida medel. Med nuvarande finanspolicy finns små möjligheter att förbättra kommunens avkastning på likvida placeringar utan att öka riskerna. Finanshanteringen har sedan drygt ett år analyserats och belysts internt inom ekonomiavdelningen och av både revisionen samt inhyrda konsulter. Analyserna har gett ett gediget beslutsunderlag till förslag om ny finanspolicy, där riktlinjer för överlikviditeten och kommunal borgen ingår. Dessutom har placeringsriktlinjer för pensionsfond och stiftelser genomlysts och varit föremål för uppdatering. Policydokument och nya riktlinjer kommer att föreslås kommunfullmäktige under 2015.

17 17 AU 48, forts Dnr KS 016 Organisationen och därmed förstärkt kontroll inom ekonomiavdelningen har praktiskt utformats och förbättrats under Det arbetet ligger till grund för en ny intern organisation av finanshanteringen i syfte att förstärka kontroll och kompetens inom ekonomiavdelningen. Under 2015 kommer även rapporteringskedjan till kommunstyrelsen att förbättras och säkras. Alingsås kommun inklusive de kommunala bolagen har en omfattande finansverksamhet. Kommunstyrelsen har ett klart utpekat ansvar för hela medelsförvaltningen i kommunkoncernen, enligt kommunallagen. Det kräver både en strategisk planering, insyn och väl fungerande intern kontroll. För att förflytta nuvarande finansverksamhet till efterfrågad högre nivå, behövs en klar viljeyttring från kommunstyrelsen i en rad övergripande frågor, såsom: Skall gemensam skuldförvaltning eftersträvas Vilken inriktning skall det vara på överlikviditeten, på kort och lång sikt Vad skall gälla avseende kommunal borgen Ekonomiavdelningen kommer inom ramen för nuvarande organisation förstärka finanshanteringen, men större inriktningsförändringar bedöms inte inrymmas inom nuvarande organisation. Förstärkning kan dock ske på flera olika sätt och bör i sammanhanget inte styra inriktningen finansverksamheten. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som svar till revisorerna.

18 18 AU 49 Dnr KS 010 Tillämpning och tolkning av färdtidsersättning till förtroendevalda I ersättningar till förtroendevalda från och med 2015, 8: Ersättning för restid framkommer att vid sammanträde eller förrättning utanför kommungränsen får förtroendevald ersättning enligt de gällande rese- och traktamentsbestämmelser som gäller för kommunens anställda. I kollektivavtalet för tjänstemän anges att färdtidsersättning utges de första tio timmarna under en kalendervecka. Färdtidsersättning ges för resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten för tid som inte är ordinarie arbetstid. Vanlig verksamhetsort är hämtat från inkomstskattelagen och avser ett område inom 50 km från den skattskyldiges tjänsteställe eller bostaden. Färdtidsersättning betalas således endast ut om sträckan överstiger 50 km. I oktober 2014 ändrades kollektivavtalet för tjänstemännen. Tidigare var färdtidsersättningen ett fastbelopp på 59,30 kr/timme för alla. Enligt de nya bestämmelserna motsvarar färdtidsersättningen 53,3% av den anställdes timlön. Färdtidsersättningens storlek är således kopplad till den anställdes lönenivå och det nya beräkningssättet innebär en höjning av färdtidsersättning för anställda med månadslön överstigande kr. Då förtroendevalda inte har en timlön utan en arvodesbaserad ersättning behöver kommunstyrelsen som beslutar om tolkning och tillämpning av bestämmelser för förtroendevalda avgöra på vilken grund färdtidsersättning ska fastställas för förtroendevalda. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 24 mars 2015 lämnat följande yttrande: Förtroendevalda kan få färdtidsersättning vid resor utanför kommungränsen om sammanträdet eller förrättningen sker på en plats som ligger mer än 50 km ifrån den förtroendevaldes bostad (eller arbetsplats om resan påbörjas från arbetsplatsen). Färdtidsersättning betalas från resans start fram till den tidpunkt då sammanträdet eller förrättningen börjar, samt från den tidpunkt då sammanträdet eller förrättningen avslutas och fram till den tidpunkt då den förtroendevalda återkommer till bostaden eller arbetsplatsen. Färdtidsersättning för förtroendevalda utges med maximalt 10 timmar/kalendervecka. För förtroendevaldas resor inom Alingsås kommun beräknas ersättningen för resor på timarvodet. Med samma princip skulle det aktuella timarvodet också användas som grund för beräkning av färdtidsersättning vid resor utanför kommungränsen. Det skulle för 2015 innebära en färdtidsersättning på 108,10 kr, en höjning för förtroendevalda med 48,80 kr. De ekonomiska konsekvenserna för kommunen av denna höjning är små, då längre resor utanför kommungränsen är sällan förekommande. För 2013 uppgick den totala kostnaden för färdtidsersättning till förtroendevalda till ca kronor och för 2014 ca kr.

19 19 AU 49, forts Dnr KS 010 Arbetsutskottet förslag till kommunstyrelsen för beslut: 1. Förtroendevaldas timarvode utgör grund för beräkning av färdtidsersättning för resor utanför kommungränsen. Färdtidsersättningen motsvarar 53,3% av aktuellt timarvode. 2. Tillämpningen gäller från och med den 1 oktober 2014.

20 20 AU 50 Dnr KS 070 Reviderad budget Tolkförmedling Väst för samråd Med anledning av att Tolkförmedling Väst från och med den 1 januari 2015 har fått 22 nya medlemskommuner, däribland Alingsås kommun, behöver förbundet revidera sin budget för Ett förslag har den 16 mars skickats på samråd till medlemskommunerna. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 mars 2015 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret har inget att invända mot förslaget till reviderad budget. I förslaget har intäkter och kostnader anpassats till utfall Därutöver har hänsyn tagits till att medlemskommuner betalar en lägre avgift än de kunder som inte är medlemmar. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Alingsås kommun har inget att invända mot förslag till reviderad budget för Tolkförmedling Väst.

21 21 AU 51 Dnr KS 837 Reviderad handlingsplan för förorenade områden Samhällsbyggnadsnämnden har en 23 februari 2015, 20 skickat förslag till reviderad handlingsplan på remiss till miljöskyddsnämnden, tekniska nämnden och kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden önskar svar senast 30 april Samhällsbyggnadsnämnden har huvudansvaret för det kommungemensamma arbetet med förorenade områden. Syftet med en handlingsplan för förorenade områden är dels att samla kunskap kring vilka områden som är förorenade och dels att vara ett stöd vid tillsyn av förorenad mark och vid markanvändningsfrågor, till exempel detaljplanering. Att ha en handlingsplan för förorenade områden är också viktigt för att kunna nå nationella, regionala och lokala miljömål avseende Giftfri miljö. Kommunens första handlingsplan för förorenade områden antogs i november Handlingsplanen var bland annat en förutsättning för att kunna söka statsbidrag för sanering efter kommunens båda nedlagda gasverk. Handlingsplanen saknar i dag dock aktualitet, varför den är föremål för revidering. Arbetet med att ta fram en reviderad handlingsplan har gjorts i en arbetsgrupp med representanter för samhällsbyggnadskontoret, miljöskyddskontoret, tekniska förvaltningen och kommunledningskontoret. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 20 mars 2015 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret ser positivt på förslaget till reviderad handlingsplan för förorenade områden. Kommunledningskontoret anser att det är bra att det i förslaget finns en tydlig koppling till de nationella, regionala och kommunala miljömålen om Giftfri miljö. Mycket arbete återstår nämligen att göra inom just området förorenad mark för att nå dessa mål. Bra i förslaget är också att det tydligt lyfter fram frågan om E20 då den mark som berörs av den planerade ombyggnationen av vägen sannolikt kommer att innebära mycket arbete med frågor som rör förorenad mark. Vidare anser kommunledningskontoret att det är bra att sedimentära föroreningar i akvatisk miljö (Lillån/Gerdska ström och Säveåns utlopp i Mjörn) uppmärksammas. Då både den komplexa ansvarsfrågan och frågan om hur framtida sanering av dessa ska finansieras återstår att lösa är det bra att de sedimentära föroreningarna finns med i handlingsplanen. I övrigt har kommunledningskontoret inget att anmärka på eller tillägga. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt.

22 22 AU 52 Dnr KS 330 E20 Alingsås-Vårgårda, delen Bälinge-Vårgårda Hjultorp, samråd Väg E20 har en nationell, regional och lokal funktion och har en vital betydelse för näringslivet i Mellansverige. Väg E20 är en del av det nationella stamvägnätet och är klassad som riksintresse för kommunikation. Enligt Trafikverket ökar lastbilstrafiken ständigt på vägen och det finns problem med bristande framkomlighet och trafiksäkerhet. Vägen saknar ett parallellt vägnät för gående, cyklister och lokal trafik. Miljöpåverkan, framför allt bullerstörningar av bostadsbebyggelsen, är också ett problem. Trafiksäkerhetsbristerna längs vägen orsakas av, enligt Trafikverket, dels den dåliga plan- och profil-standarden och dels det stora antalet anslutande vägar och fastighetsutfarter som mynnar direkt till E20. Det har tidigare genomförts flera utredningar avseende väg E20 mellan Alingsås och Vårgårda, bland annat Förstudie Alingsås (Hedvigsberg) Vårgårda (Hjultorp), 2002 och Vägutredning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Väg E20 Alingsås- Vårgårda I vägutredningen utreddes tre korridorer, varav en med flera varianter. Beslutet togs att bygga ut vägen i Skogskorridoren enligt variant Gisslatorp. Huvuddelen av sträckan går i Vårgårda kommun. Trafikverket avser att bygga ut väg E20 mellan Bälinge trafikplats (som ingår i projekt Kristineholm-Bälinge) och Vårgårda (Hjultorps trafikplats), 15 km motorväg i ny sträckning, med bredden 21,5 m. Vägplanen ska även omfatta anpassning av befintlig E20 till lokalväg med möjligheter för oskyddade trafikanter att röra sig längs vägen. Syftet med vägplanen är att beskriva förutsättningarna, bristerna och möjliga åtgärder för utbyggnad av väg E20 i ny sträckning samt anpassning av befintlig E20 till lokalväg. Objektet ingår i Nationell plan för transportsystemet under perioden Efter samrådet fortsätter Trafikverket arbetet med att ta fram vägplanen för projektet. I detta arbete kommer de synpunkter som framkommit i samråd att beaktas. Den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram i projektet ska godkännas av Länsstyrelsen innan den kungörs för granskning tillsammans med vägplanens granskningshandling. Därefter ska vägplanen fastställas av planprövning inom Trafikverket. Möjlighet att överklaga detta beslut finns. Efter att vägplanen vunnit laga kraft kan anläggningsarbetet med vägen påbörjas. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 20 mars 2015 lämnat följande yttrande: Alingsås kommun har deltagit i arbetet med ny vägsträckning till Vårgårda under lång tid. Aktuellt förslag följer tidigare inriktningsbeslut. Kommunen ställer sig positiv till både den planerade utbyggnaden och den föreslagna sträckningen.

23 23 AU 52, forts Dnr KS 330 Kommunledningskontoret sammanställer synpunkter från samhällsbyggnadskontoret och tekniska kontoret. Miljöförvaltningen skickar ett yttrande separat. Natur & kultur Viktigt att ta hänsyn till vattenfrågor under byggnationen och driften. Lösningar för omhändertagandet av dagvatten och passager över vattendrag måste framgå av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Positivt med faunapassager på sträckningen. Viltstråk behöver också säkerställas för att bibehålla livskraftiga viltstammar och minska risken för inavel. Den föreslagna vägdragningen berör kulturmiljöområdet i Bälinge. Det är angeläget att största möjliga hänsyn tas till kulturmiljön och de byggnader som ingår i denna. Trafikverket bör undersöka möjligheten att flytta det kulturhistoriskt värdefulla hus som ligger i vägens nya sträckning, snarare än att utgå ifrån att huset måste rivas. Övrigt Sträckning som Trafikverket föreslår är den samma som i kommunens förslag på ny översiktsplan (remiss vintern 2013/2014). Likaså överensstämmer sträckningen med den fördjupade översiktsplanen för centrala staden och detaljplan 193 som kommunfullmäktige tillstyrkte den 3 september 2014, 97. Sträckningen bedöms inte vara i konflikt med eller påverka kommunens VA-anläggningar. Kommunen gatuavdelning förespråkar utifrån underlaget föreslagen sträckning. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt yttrande till Trafikverket.

24 24 AU 53 Dnr KS 001 Remiss från Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt - Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Alla länder i EU arbeta sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av Ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbete med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Ramdirektivet för vatten uppdateas med jämna mellanrum och nuvarande period löpet ut under Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, har liksom övriga vattenmyndigheter i landet därför upprättat: -förslag till Förvaltningsplan -förslag till Miljökvalitetsnormer -förslag till Åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden för Västerhavets vattendistrikt. Målet är att samtliga yt-, grund- och kustvatten i Västerhavets vattendistrikt senast år 2021 ska ha uppnått minst god kemisk och ekologisk status utifrån länsstyrelsens statusklassning. En viktig del i arbetet är att alla berörda myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner är delaktiga. Det pågående samrådet syftar till att samla in behov och synpunkter så att beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Kommunerna som hör till Västerhavets vattendistrikt är nyckelaktörer i arbetet då ett antal av de föreslagna styrmedlen och åtgärderna berör kommunal verksamhet och kommunal tillsyn. I Alingsås kommun har kommunledningskontoret sammanställt synpunkter på remissförslaget från tjänstemän på berörda förvaltningar (miljöskyddskontoret, samhällsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen). Synpunkterna behandlar i först hand ovanstående förslag till åtgärdsprogram då det främst är detta som på olika sätt berör den kommunala verksamheten. De föreslagna åtgärderna avser de styrmedel som kommuner kan använda och som direkt eller indirekt ledet till fysiska åtgärder i miljön. För kommuner föreslår Vattenmyndigheten i åtgärdsprogrammet nio olika åtgärder. Vattenmyndigheten önskar få in: -synpunkter på de nio föreslagna åtgärder som rör kommunerna -svar på tio frågor om utformning, konsekvenser med mera av förslagen och om de leder till tänkt åtgärd på ett kostnadseffektivt sätt -synpunkter av övergripande karaktär. Vattenmyndigheten vill ha in synpunkterna från remissinstanserna senast 30 april 2015.

25 25 AU 53 Dnr KS 001 Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 17 mars 2015 lämnat följande yttrande: Alingsås kommun är när det gäller vatten mångfacetterat här finns allt från stora örika sjöar med stora biologiska värden till små skogssjöar och slingrande åar i öppna landskap. Här finns både stad och glesbygd, industrier och jordbruk. Här finns också alla de miljöproblem som är förknippade med våra vatten. De utmaningar som är störst för både yt- och grundvatten i både distriktet som helhet och kommunen bedöms vara: -Fysisk påverkan i våra vattendrag som leder till att fisk och andra vattenlevande organismer inte kan vandra fritt. -Miljögifter från gamla och nya industrier samt hushåll. -Övergödning som leder till igenväxning, algblomningar samt förändrad artsammansättning av växter och djur i sjöar, vattendrag och kustvatten. För att till år 2021 kunna komma tillrätta med ovanstående utmaningar krävs en rad åtgärder och Alingsås kommun ser därför positivt på det mycket omfattande arbete som genomförts under senare år av Länsstyrelsen och andra aktörer. Arbetet har i första hand bestått i att inventera statusen hos sjöar, vattendrag och grundvatten, samt ta fram förslag till ny statusklassning och förslag på styrmedel som ska resultera i konkreta fysiska åtgärder. Alingsås kommuns synpunkter finns samlade i bilaga till tjänsteskrivelsen från den 17 mars 2015 och omfattar: -Synpunkter på de nio föreslagna åtgärder som rör kommunerna. -Svar på tio frågor om utformning, konsekvenser med mera av förslagen och om de leder till tänkt åtgärd på ett kostnadseffektivt sätt. -Synpunkter av övergripande karaktär. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt eget.

26 26 AU 54 Dnr KS 002 Samråd avseende verksamhetsinriktning och budget för GR år 2016 Förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har upprättat ett förslag till Verksamhetsinriktning och budget för Verksamhetsinriktningen för 2016 sammanfattas i åtta skilda verksamhetsområden: -Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga -En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet -Livslångt lärande -Boende och bostäder -En fungerande arbetsmarknad -En hållbar livsmiljö -Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande -Digital utveckling och välfärdsteknologi. GRs årsavgift föreslås vara 74,11 kr per kommuninvånare, samma nivå som tidigare, vilket för Alingsås del innebär kr för år Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 25 mars 2015 lämnat följande yttrande: De föreslagna inriktningarna och åtgärderna förefaller stämma väl in i en målsättning för en framtidsinriktad region. Förhoppningsvis får de olika insatserna effekter i vardagen för regionens invånare. Alingsås kommun har inga ytterligare synpunkter att framföra kring GRs verksamhetsinriktning. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Alingsås kommun tillstyrker förslag till Verksamhetsinriktning och budget för GR 2016.

27 27 AU 55 Dnr KS 010 Utveckling av kommunstyrelsens arbetsformer och arbetssätt Kommunstyrelsen genomförde den 16 februari 2015 en arbetsdag med gruppdiskussioner om hur kommunstyrelsens arbetsformer och arbetssätt kan utvecklas. Den 25 februari 2015, 31 beslutade kommunstyrelsens om följande: 1.Kommunledningskontoret får i uppdrag att med hänsyn till de synpunkter som framkommit under kommunstyrelsens arbetsdag ta fram minst två förslag på hur kommunstyrelsen kan utveckla sina arbetsformer och arbetssätt. 2.Utgångspunkten ska vara att öka ledamöternas delaktighet och engagemang samt stödja ett förbättrat samarbete kommunstyrelsens ledamöter emellan. Arbetsform och arbetssätt ska också stödja ökad styrning och ledning samt förbättra arbetet med uppsiktsplikten och den interna kontrollen. Ärendet utgår.

28 28 AU 56 Dnr KS 162 Förslag till kommunstyrelsen angående medlemsmöten inom krisledningsnämndens ansvarsområde - Per Anderson (FP) och Eva Mattsson Hill (FP) Per Andersson (FP) och Eva Mattsson-Hill (FP) har i skrivelse den 15 januari 2015 lämnat förslag om medlemsmöten i Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund utifrån kommunens krisledningsnämnds ansvar vid en allvarlig samhällsstörning m m. I skrivelsen föreslås följande: -Regelbundna medlemsmöten genomförs tillsammans med Vårgårda kommun i syfte att upprätthålla och utveckla kunskaper av vikt inom krisledningsnämndens ansvarsområde samt att ge tillfälle för medlemmarna att följa upp och samråda med förbundet om dess uppdrag och ekonomi. -Medlemsmöten föreslås genomföras två gånger per år med representation av kommunstyrelsens ordförande, vice ordförande, kommunchef och ekonomichef från respektive medlemskommun, tillsammans med räddningstjänstförbundets ordförande och tjänstemannaledning. Kommunstyrelsen har den 2 februari 2015, 27 lämnat förslaget till kommunledningskontoret för beredning. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 mars 2015 lämnat följande yttrande: Kommunstyrelsens lednings- och uppsiktsansvar gäller för all verksamhet i kommunen, oavsett organisationsform. Alingsås kommun har valt att organisera vissa kommunala frågor i Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund. Det är därför viktigt att även räddningstjänstförbundet inkluderas i de regelbundna träffar mellan kommunstyrelsens och respektive nämnds presidium som sker två gånger per år, i samband med vårbokslut och delårsbokslut. Vid dessa möten deltar även tjänstemannaledningen. Den förändringen bör genomföras från och med våren Därutöver kan kommunstyrelsen eller et vid behov bjuda in räddningstjänstförbundets presidium till andra möten inom ramen för uppsiktsplikten, på samma sätt som man bjuder in en nämnd. Kommunstyrelsens är krisledningsnämnd. I den rollen behöver et utbildas och övas. I räddningstjänstförbundets uppdrag att sköta beredskapssamordningen ingår att se till att nämnden blir utbildad och övad. Detta är dock i första hand en uppgift som vilar på de tjänstemän inom förbundet som har den beredskapssamordnande funktionen.

29 29 AU 56, forts Dnr KS 162 Alingsås och Vårgårda kommuner har valt samverkansformen kommunalförbund med direktion för räddningstjänsten. Samverkan säkerställs i denna samverkansform genom att båda kommunerna är representerade i förbundets direktion. Ett alternativ till kommunalförbund med direktion är att istället ha en förbundsstyrelse och ett förbundsfullmäktige. I denna organisationsform finns det två beslutsnivåer för samverkan där båda kommunerna är representerade. Om medlemsmöten införs, där kommunstyrelsens presidium i de båda kommunerna träffar förbundets presidium, är det viktigt att klargöra att dessa möten i formell mening endast är forum för informationsutbyte. Beslut tas i direktionen eller i kommunernas respektive kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Räddningstjänstförbundet inkluderas i de regelbundna träffar mellan kommunstyrelsens och respektive nämnds presidium som sker två gånger per år, i samband med vårbokslut och delårsbokslut.

30 30 AU 57 Dnr KS 004 Prövning av verksamheten i kommunens bolag år 2014 Kommunstyrelsen ska varje år pröva om de helägda kommunala bolagens verksamheter under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna (Kommunallagen 6 kap, 1a ). Beslut ska tas för varje bolag. Skulle kommunstyrelsen finna att något bolag inte har drivit sin verksamhet på föreskrivet sätt ska kommunstyrelsen lämna förslag till kommunfullmäktige på nödvändiga åtgärder. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 30 mars 2015 lämnat följande yttrande: Det kommunala ändamålet AB Alingsås Rådhus (ABAR) ägs i syfte att fungera som kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens styrinstrument för dotterbolagens verksamhet. Vidare ska bolaget samordna gemensamma uppgifter inom koncernen och ta initiativ till samordning med kommunens verksamhet samt initiera och driva utvecklingsprojekt i koncernen som en integrerad del i kommunens utvecklingsarbete. Under året har bolagets styrelse genomfört dialog med dotterbolagens styrelsepresidier vid två tillfällen. Syftet med dialogtillfällena är ömsesidigt informationsutbyte om bland annat respektive bolags ställning och utveckling, avstämning av utvecklingsplaner och andra förändringrar inom bolagen samt samtal kring bolagens åtaganden enligt styrmodellen. För att stärka samordningen såväl inom bolagskoncernen som med kommunen har det skapats regelbundna VD-träffar där VD-gruppen (ledande kommuntjänstemän tillika ABAR:s ledning) möter dotterbolagens verkställande direktörer. Inom VD-gruppen har arbetet med att utveckla den affärsmässiga samhällsnyttan för bolagen drivits vidare som en del av kommunens utvecklingsarbete bland annat genom att delta i aktiviteter som stärker Alingsås platsvarumärke. Alingsås Energi Nät AB med dotterbolag ägs i syfte att utgöra ett aktivt instrument för att utveckla teknisk infrastruktur inom energi- och datakommunikation. Dotterbolaget Alingsås Energi AB ägs i syfte att inköpa och sälja elenergi och närliggande produkter och tjänster samt verka för en god energihushållning hos hushåll och företag. Alingsås Energi har en mycket god leveranskvalitet i såväl elnät som fjärrvärmenät och under året har all el som Alingsås Energi levererat haft ursprungsgarantier från förnyelsebar produktion med sol-, vind- eller vattenkraft. Leveranserna av energi har varit lägre än normalt, vilket till stor del förklaras av att 2014 har varit ett mycket varmt år, men även tack vare den allmänna energieffektiviseringen som pågår i samhället. Efterfrågan på bredband med hög kapacitet är stor och bolaget har kontrakterat och byggt ut till nya kunder. Bolagets kunder är nöjda, vilket visar sig i nöjd-kund-index som för året hamnar på 84, vilket är högre än Sverigemedel (71).