\)St nk 2007-11- O b 1 ntndnt Ptr Du Ritz Tkniska must, Box 27842 115 93 Stockholm Hundl. Angånd: Var md och skriv dn svnska T-historin! Vi vill ha din brättls snast dn 30111-07. Jörgn Lindlöf :född 1947 i Lund Att jag födds i n univrsittsstad har väl int dirkt satt någon prägl på mig. Mn jag är ändå stolt övr att vara uppväxt i Lund och att jag fick upplva min barn- och ungdomstid här. Dt var n trygg tillvaro som jag lvd i och som min far och mor såg till att jag och min bror kund växa upp i. Min far var apotkstknikr och jag gillad att ta vara hos honom på hans arbtsplats och s på hur han vägd och blandad d olika örtr som till sist blv n litn tabltt som spottads ut i mängdr ftån tt munstyck i n av hans maskinr. Dtta var i mittn och slutt av 50-talt. Samtidigt had mor anställning i konditori i Lund. Dt var arbtstidr som oftast varad till 22.00 tidn innan hon fick stänga för dagn. Oftast innbar dt ävn såväl lördags som söndagsarbt för hnn. Fmdagarsvckan xistrad ännu int. Och vi ungar gick fortfarand i skola ävn på lördagar. Såväl jag som min bror var myckt tkniskt intrssrad. Dt gälld såväl byggand av plast-, balzarmodllr, som intrsst för disl- och glödstiftsmotorr till dssa. Vi var väl båda, min bror och jag, utsatta för att mdan man slog md pkfingrt övr motorns propllr, att dn plötsligt startad mn man ändå satt in fingrt i propllrn för att man var inn i rörlsn att starta motorn. Dt känds när propllrn träffad fingrt. Bränslt hjälpt far till md att blanda. Han var ju apotkstknikr. Hans na bror var ritar på Nordiska Armaturfabrikn. Vid bsök på hans kontor, kommr jag ihåg d millimtrpappr som han satt och gjord divrs ritningar på. Han var nog dn som satt mst prägl på mig när dt gällr att skämta och hålla humört upp. Tyvärr förstår int alla, d skämt som min farbror lärd mig och som sittr i livslångt. Av min farbror och hans fru tick jag och min bror vars tt tkniskt undr. Tyvärr finns bara hörsnäckan kvar av dtta undr. Dt måst ha varit någon gång runt år 1957. Vi fick vars n "rymdrackt" i plast kansk n dcimtr hög. Jag minns att dn var klarröd och had tr vingar som dn kund stå på. toppn fanns n mtall stav md n killa högst upp. När man drog i stavn, upp llr nd och samtidigt had hörsnäckan i örat, så fick man höra d olika radiostationrna på mllanvåg runt om i Europa. Dtta var n myckt spännand tknisk uppfinning som jag uppskattad prcis som n ung som tar n bärbar dator idag. En annan tknisk pryl var dn ljusldand plxiglasstavn. Min bror som är fyra år äldr än mig had tatt för sig att bygga n undrvattnkamra. Vi pratar ävn nu om årtalt runt 1957. Md hjälp av plxiglasskivor och -stavar skull han göra n gnomskinlig låda och i dn placra n kamra i dnsamma för att kunna ta kort undr vattn. Mn av någon händls så stod jag i badrummt n dag och höll i plxiglasstavn.
2 Lampan i badrummt var int tänd och min bror stod utanför badrummt och höll i plxiglasstavn. Dt var hlt undrligt att stå där inn i badrummt och s att dt lyst i min ända av stavn. Själva stavn var profilrad så man kund s n litn ljusstrimma i dnsamma mn dt var just i själva ändan som dt lyst lika starkt som dt lyst utanför dt släckta badrummt. Jag minns att båd min bror och jag var lika förvånad. Mn tyvärr så slutad dnna upptäckt md att vi blv förvånad och fascinrad. Had vi fortsatt md dt vi kommit på, så had vi kunnat tjäna in vårt lvrbröd på dnna uppfinning rstn av livt, misstänkr jag. Undrvattnskamnin blv, tror jag, aldrig färdig. Årn gick och TV: n gjord sitt intåg. En av d första TV:apparatr som vi had var tt tkniskt undr för mig. Dt gick av någon undrlig anldning att få in polisns radio på n av kanalrna. Undr alla mina sommarlov ftån år 1963 arbtad jag hla sommarlovn. Dt var n glädj att ta upplva dssa sommarlov som aldrig var tråkiga. Ett år var jag på Åkrlund & Rausing där jag var tillsammans md tr fast anställda och hjälpt till i dåtidns datacntral. Runt hla fabrikn fanns rörpost i takt. Alla rör slutad i "datacntraln". Här fanns all artiklinformation i kartotk. Tillvrkads 1000 st muggar, så gick dokumnt i rört till dnna cntral där vi i kartotkt tog fram bokföringsarkt för just dnna mugg och förd in 1000 st muggar i plus. Sålds 500 mugg av dnna sort var förfarandt dtsamma mn minus iställt naturligtvis. Jag tror att tillförlitlightn av någon orsak var säkrar då än i dagns datasarnhäll. Mitt intåg i datavärldn på riktigt var sommarlovn 1966 och 1967. Då var jag sommarvikarir på datacntraln hos Skånska Brand. Dt var n hlt otrolig värld som öppnads för mig när jag kom in i dnna stora sal, stor som n hl lägnht och fylld avn dator. angränsand rum fanns n sortringsmaskin för hålkort och intill dtta rum flra flickor som hla dagn ägnad sig åt att stansa in information på hålrmsor. Hålrmsan var n rmsa som tt måttband i sytillbhörslådan mn av tunt pappr och md n massa orglbundt instansad hål som btydd olika brond vilkt mddland dt fanns på rmsan. En av mina uppgiftr var att sortra hålkortn som var papprsark ca två gångr n dcimtr i storlk, i ordningsföljd ftr vilkn uppgift man sökt. Dt kund vara ftr namn på kundrna llr prsonnummr llr gatuadrssr, ja vad som hlst som du vill ha fram. Jag minns att ibland kund dt bli lit nformigt att stå där och sortra så jag tävlad md mig själv om vilkn hög och vilkt fack som dt skull komma flst kort i. Från hmsida: http://carlotta.got/ib.gotborg.s/pls/carlottalvisaobjkt?pin_ objmasidn= 203720 GM:3901 håkortssortrar
3 Mn till min stora förvåning och tillfrdsställls så fick jag ävn "köra" dn magnifika datorn som vrklign innbar rspkt. Vt int om dt var just dnna modll ndan, mn liknar! Från hmsida: nttp://shdlandonlin. CO. uk/shd13.htm.*** Local1301 Computr Picturs **** Blow is a typical machin of th priod, many of which my wif usd to dmonstrat foj: CT. Circa 1963 CT 1301 computr = with l inch Magntic Tap. Just a fw approximat vital statistics of th machin, not th Ladis, follows:- ;Width = 20ft, Lngth = 22ft, Powr = 3 Phas industri al Supply --------------------------------!A.pprox.7352 Gnnanium transistors, (and on singl valv) usd to produc a lot of hat, and if th tmpratur got too high, th rsultant problms causd, would tak a lot of hard work to locat. Printd circuit boards wr not pluggabl, so whn you thought you had found fh duff board all you had to do was, powr off, rmov up to 25 wir wrap connctions, rplac th board, rmak up to 25 wir wrap connctions. Thn you crossd your fingrs and powrd up again. Simpl wasn't it? Spd:::::lmhz Clock, Procssing was 4 bits wid, srial12 digits, 3 primary data rgistrs, plus 3 controi rgistrs. All th arithmtic functions wr in dcimal fonnat, with an altrnat st of functions for procssing Pounds, shillings and pnc. Program storag was 2 thousand 12 digit words of fast, 'mmdiat Accss Stor', This was frrit cor stor and with twlv tligit words this quats to 12 kilo byts. Program Stor was on Drum with twlv thousand jwordsofdrum :Whichcould provid storag, ovrlay againtchniqus th 12 digit for words program makara's. it Svnty This machin two Kiloshown byts of also Drum, has 4 on inch magntic tap units ach with a storag capability of 1.5 million twlv digit words
4 approx, around Nin Mga byts of storag. nput Output was on punchd 80 column cards with 600 lin pr min Qrintd output. ifypical work for this typ of machin was to do batch procssing, of larg datafils hld on magntic tap, although som altrnativ applications wr attmptd. No assmblr was usd by th programming staff, this was a dirct machin cod drivn bast, or computing in th raw. --- JCT 1301 PCB = Singl gating lmnt, as you can s thy wr not small 5 " f r l 1J l ' n; J i1 r.! ~. d 4"! For nws of th 1301 Rsurrction projct, s th ddicatd nws pag. "(1301 Proict Nws)" Modm Computr = Palm TRO Pro= 16Mhz CPU, 8Mb stor, 128mb Compact F1ash fil ara, runs off 2 "AAA" clls, for months at a tim and abov all, fits in th pockt. Carris all my Emails, Ebooks, and vn Music. Most of th imags on this sit wr producd by a Kodak Palm Pix Camra which uss th TRO as both its contro and imag stor, also can strongly rcommnd th Kyboard, which folds down to pockt siz, it has accompanid m on thr cruiss now. This is what Computrs wr mant to b. Dnna norma maskin had i na ändan samma typ av storlk av tangntbord som dagns dator har. Ett så litt tangntbord som styrd n så stor dator som rymd tt hlt rum. Programmrarn såg hla tidn till att mata information till datorn så att dn visst vad dn skull göra när dn fick kommandon från n opratör. Dt kom naturligtvis många bsökand gruppr till dtta undrvrk. Oftast fint klädda hrrar och damr som var hlt btagna av dt d fick upplva. Bsökt slutad oftast md tt av dt mst otroliga som människan då kund få upplva i datavärldn. Vid sidan av tangntbordt fanns n litn skna md lock. Man kund lyfta på dtta lock och lägga i n stansrmsa i sknan. Undr tangntbordt satt montrat n litn högtalar, modll "skrika", utan bas. Brond på vilkn rmsa som lads i, så kund dnna norma dator spla via "skrikan" n hög ntonig mlodi: Sankta Lucia, Nu är dt jul ign m.fl. Samtliga i d bsökand grupprna stod md öppna munnar likt rnglholkar och f'örundrad sig övr var dtta md datorr skall sluta. Årn gick och jag gick ut gymnasits handlstkniska linj 1968.
5 Ar 1969 hamnad jag i nästa fascinrad dataprojkt. Jag had blivit antagn som radarobsrvatör vid Flygvapnt F2. Dt var prcis i dn vvan som jag had stt Jams Bonds första filmr båd n och två gångr. Och d var ju dt mst fantasifulla mn kund s på dn tidn, trodd jag! Eftr två månadrs utbildning som radarobsrvatör blv jag förlagd på FlO och utplacrad på n radarcntral i Skån. Dt var int myckt i Jams Bond filmrna som var mr spännand för n 21-åring än dtta. Prata om hus insprängda i brg md full vrksamht dygnt runt. Där fanns då vad jag förstår, dt mst modrna i datorr som md hjälp av oss opratörr kund följa båd dt na och dt andra på himlavalvt utanför brgt. Vad dssa datorr kund md hjälp av oss utföra var häpnadsväckand. Mn int nog md dt. Eftr yttrligar några månadr blv jag förlagd på n av d då modrnast och mst hmliga radarstationr som fanns i Svrig. Min karriär som radarobsrvatör avslutad jag md att vara placrad på Flygvapnts plats intill Luftfartsvrkts prsonal i flygtornt. Där skull jag och mina glikar md hjälp av radarskärm, dator och md hjälp av Luftfartsvrkts prsonal urskilja d civila flygaktivittrna och vid misstank om "främmand förmål" påkalla Flygvapnt om att något int stod rätt till. År 1969 fick jag anställning på kontort på tt Cmntgjutri. Där skull jag vara md och lda lastbilstransportrna, mn ävn hjälpa till md lönr och bokföring. Kontort had n av d mst avancrad maskinr vid dtta tillfäll. Jag tror att dt var n Addo X 2000. Dt var som n skriv-/räkn-bokföringsmaskin md n fyrkantig vals som man kund programmra brond på vad som skull skrivas på maskinn som lönr, bokföring m.m. brond på vilkn av d fyra sidorna som fanns aktivrad. En annan ny modrna maskin för mig var kopiringsmaskinn. Dt måst vara mörkt vid kopiringn. Man tog tt fotopappr och tog dt maskinskrivna papprt och la mot fotopapprt. Sdan körd man in dssa båda pappr i vars tt fack, gnom n vätska och sdan fick man vänta n litn stund i mörkrt, sdan drog man isär papprna och vips, så had man n kopia! Ar 1978 var jag anställd på n spditörsklarrar firma och förutom alla andra uppgiftr så ingick att skriva hålrmsor som jag i n faxmaskin och som skickad min hålstansad information runt hla världn. Så småningom så hamnad jag i tryckri- och tidningsbranschn. Prata om datorr. Man kund md hjälp av dssa grafiska undrvrk, compugraphic, utföra vilka txtr man vill och md llr utan bild. Mn då är vi ända framm på år 1980. mittn av 1990-talt kom min första hmdator. Jämfört md datorn som jag har idag så känns dt mr som 100 år sdan än 10. Mn nu har jag hamnat i dn situationn att min vuxna son kan btydligt mr om datorr än vad jag kan. Oftast är dt bara att hålla md när han visar sina konstr och låtsas som om jag förstår alla kommandon som han gör. Att han sdan går och bär på n mobil som innhållr långt myckt mr möjlightr än dn dator som jag jobbad md på sommarlovn för 40 år sdan, stärkr ju int ns förtrond när dt gällr kunskapn om dagns dator. D snast fmton årn har jag varit anställd på lagr hos olika förtag och utfört d flsta arbtsuppgiftrna md hjälp av datorr. Md d mängdr artiklar som hantras på förtagn, så är dt i dt närmast omöjligt att arbta utan dator. Mn n sak har jag instt. Dt papprslösa samhällt som dt hla tidn pratads om vid datorns barndom lysr fortfarand md sin frånvaro. Dt skrivs ut och kopiras pappr som aldrig förr. Och fortfarand rar man säga, som man hla tidn innan sagt om datorn: "var skall dt sluta".,..