Silander, Ryymin & Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling. i skolor och inom utbildningsväsendet

Silander, Ryymin & Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet

Lärarnas kunnande skapar informationssamhället.

Pasi Silander, Essi Ryymin och Pasi Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet

Mediecentralen vid Helsingfors stads utbildningsverk Projektet OSUKE Projektet OSUKE är ett utvecklingsprojekt för lärmiljöer som finansieras av Utbildningsstyrelsen. Utformning och layout: Innocorp Oy / Milla Toro Tryck: Staroffset, 2013 Tryckt version: ISBN 978-952-272-477-9 Webbversion: ISBN 978-952-272-478-6

Innehåll Inledning Informationsstrategi och verksamhetsplanering som en kollaborativ process Pasi Silander 1 1 2 3 4 5 6 7 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur Pasi Silander och Essi Ryymin 5 Ledarskap kopplar samman utvecklingsprojekt med organisationens grundläggande uppgift Essi Ryymin och Pasi Silander 15 Att leda kompetens i skolor och läroanstalter Essi Ryymin och Pasi Silander 27 Nätverksledarskap inom det pedagogiska samfundet Essi Ryymin 35 Verktyg för rektorer för utvärdering av lärmiljöer Pasi Silander och Essi Ryymin 49 Synpunkter på läroutrymmen Pasi Mattila 61 Ny teknologi för lärande Pasi Mattila 77

Förord Informationsteknologin blir i allt högre grad en organisk del av vår vardag. Den blir allt vardagligare och döljs i allt mindre apparater, i kläder, t o m på huden. Med hjälp av teknologi får vi tillgång till upplevelsefabriker, globala nätverk och kommunicerar i realtid med människor världen över. Det blir allt enklare att delta och påverka, att göra egna avtryck i informationsströmmen och virtuella världar. Samhällstjänsterna flyttar till webben. Medborgarna har möjlighet att påverka elektroniskt, vilket kan leda till snabba förändringar. Vi delar samma händelser i en globalaliserad värld, och vår främsta samarbetspartner kan fysiskt befinna sig på andra sidan jorden. Vi kan hantera allt större mängder information till stöd för beslutsfattande och lärande, och simulera allt mer komplicerade processer. Till stöd för vårt lärande använder vi proteser för vår intelligens: Vi utlokaliserar en del av vårt minne och andra kognitiva processer och använder oss av informationstekniska apparater och verktyg. Vår tid kräver att vi är aktiva medborgare med de färdigheter som behövs i informationssamhället och medier Undersökningen Lasten mediabarometri 2011 för fram att endast en del av barnen lär sig mediefärdigheter i skolan. De grundläggande användarfärdigheterna lär de sig hemma, av kompisar eller genom självstudier i en allt lägre ålder. Detta är trots allt endast en förberedning till de kunskaper som behövs. Vår undervisning måste reagera och kunna fördjupa och utvidga färdigheterna för informationsteknik och mediekompetens. Etiska och moraliska färdigheter, kunskaper om mångsidig informationshantering samt färdigheter i anslutning till tänkande, analyserande och det egna skapandet utvecklas stegvis under läroprocessen. Vi lär oss att bli sociala, kritiska och kreativa medieanvändare, aktiva medborgare i informationssamhället.

Informationsteknikens utveckling samt livet i informations- och mediesamhället är en utmaning för undervisningen. Förmår lärarna att uppdatera sin kompetens och sina färdigheter? Vem bär ansvaret för utvecklingen och den riktning den tagit? Varför får vi fortfarande forskningsresultat som visar att informationsförfarandet i skolor och läroanstalter är i stort behov av att utvecklas, att lärarnas färdigheter är brokigt och varierar stort och att användningen av informations- och kommunikationsteknik i inlärning och undervisning fortfarande inte är det naturliga tillvägagångssättet i vardagen? Utveckling av kompetenser är grunden för informationssamhället. Förståelse och färdigheter utvecklas endast i möten och vid aktiviteter. Lärarna ser till att elevers och studerandes färdigheter utvecklas. Ledningen fastställer riktningen för utvecklingen och ser till att alla lärare och de som skall lära sig ges möjlighet att upprätthålla den egna kompetensen. Informationsteknologin utvecklas snabbt och lärmiljöerna måste motsvara de framtida behov som ställs på utvecklandet av elevers och studerandes färdigheter En hurdan miljö erbjuder möjligheter att utveckla metodiska och interaktiva färdigheter och ger färdigheter i att uttrycka sig, delta och påverka? På vilka grunder väljs den teknologi som används? Hur bygger man upp de fysiska lokalerna? Hur fattas beslut om en gemensam verksamhetskultur och gemensamma målsättningar? Liisa Lind Direktör för Mediecentralen vid Helsingfors stads utbildningsverk

Detta verk är en svenskspråkig översättning av det finskspråkiga verket Tietoyhteiskuntakehityksen strateginen johtajuus kouluissa ja opetustoimessa, vilket gavs ut 2012 i samband med OSUKE-projektet i Helsingfors. Vi som arbetat med att översätta verket har lärt osss en hel del nytt och samtidigt blivit uppmärksammade på det behov av samarbete vi har framför oss i att strategiskt utveckla läroanstalterna så de uppfyller de behov och krav som dagens informationssamhälle ställer. Vi måste arbeta tillsammans för att skapa framtidens skola! Under översättningsarbetet har det kommit fram att det delvis saknas en gemensamt vedertagen terminologi inom detta specifika område. Vi hoppas ni har överseende med om det är något i terminologin som blivit oklart och hänvisar i så fall till ursprungsverket. Kanske det borde skapas möjligheter för att tillsammans arbeta fram en fungerande svenskspråkig terminologi för ledarskap inom det finländska utbildningsväsendet? Vi önskar läsaren lika givande och lärorika lässtunder som vi fått då vi arbetat med detta verk! Kristian Roos Specialplanerare Mediecentralen vid Helsingfors stads utbildningsverk

INLEDNING Informationsstrategi och verksamhetsplanering som en kollaborativ process Pasi Silander Utvecklingen av informationssamhället i skolor och läroanstalter Informationssamhällets ständiga utveckling och de ungas förändrade medie- och virtuella värld, t ex sociala medier och nya smarttelefoner, väcker nya behov inom undervisning och fostran. Användningen av informations- och kommunikationsteknologi är en modern medborgarfärdighet som exempelvis gör det möjligt för medborgarna att påverka eller att utnyttja olika myndighetstjänster på nätet. Ett mångsidigt utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen borde bli ett systematiskt förfarande som ger varje elev och studerande de IKT-färdigheter som informationssamhället förutsätter i enlighet med läroplanens grunder, med tyngdpunkten på en etisk och trygg användning. Varje elev i grundskolan och gymnasiet har enligt läroplanen rätt att tillägna sig de färdigheter i informations- och kommunikationsteknik som krävs detta trots att datateknik sedan år 2004 inte längre är ett skilt läroämne enligt grunderna för läroplanen (Utbildningsstyrelsen 2004). Användarfärdigheter i informations- och kommunikationsteknik samt lärande av informationshantering får inte begränsas till en sporadisk användning av enskilda applikationsprogram i klassrummet. Lärandet fordrar en systematisk struktur samt ett medvetet fostrings- och undervisningsarbete för att eleverna ska kunna tillägna sig de sociala, etiska samt moraliska färdigheter som är en väsentlig del av användningen av informationsteknik. Lärmiljön borde därför utvidgas så att klassrummet öppnas för det omkringliggande samhället och globala virtuella samfund. Inom utbildningssektorn ökar trycket på att erhålla äkta, pedagogisk nytta av informationsoch kommunikationstekniken i undervisningen. Gemensamma målsättningar, en delad vision, en förnyad verksamhetskultur och förnyat pedagogiskt ledarskap är, utöver utvecklandet av utbudet av teknisk apparatur och lärarnas kompetens, de förutsättningar som behövs för att informations- och kommunikationsteknik ska kunna utnyttjas meningsfullt och systematiskt i skolvardagen. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 1

Informationsstrategin och utvecklingen av lärmiljöer som delar av den kollaborativa verksamhetsplaneringsprocessen OSUKE I utvecklingsprojektet OSUKE, som finansierats av Utbildningsstyrelsen, utarbetades en verksamhetsmodell och verktyg för att göra användningen av IKT i undervisningen samt utvärdering och utveckling av lärmiljön till en naturlig del av av verksamhets- och undervisningssplaneringen. Endast så blir det möjligt att etablera utvecklade undervisningsformer och arbetsmetoder, vilka möjliggör en mångsidig undervisning, till en del av den dagliga verksamheten. OSUKE-verksamhetsmodellen och dess verktyg tillämpas i alla grundskolor och gymnasier i Helsingfors stad. I verksamhetsmodellen deltar all undervisningspersonal och: utvärderar hur de praktiska undervisningsarrangemangen har bidragit till att målen i läroplanen har uppnåtts i enlighet med hur IKT använts i undervisningen specificerar skolans utvecklingsbehov som gäller användning av IKT i undervisningen och utvecklandet av lärmiljöer slår fast gemensamma utvecklingsmål för användandet av IKT i undervisningen och som stöd för lärandet planerar åtgärder som fordras för att uppnå utvecklingsmålen Syftet med projektet OSUKE har varit att säkerställa att grunderna i de riksomfattande läroplanerna förverkligas i praktiken i skolornas och läroanstalternas verksamhet, särskilt ur inlärningsbegreppets och den pedagogiska miljöns synvinkel. Lärmiljöbegreppet utvidgas till att omfatta ämnes- och temahelheter, utöver nya pedagogiska användningssätt för IKT, t ex kommunikations- och mediefärdigheter, människan och teknologin samt hållbar utveckling. Målet med att förverkliga OSUKE-verksamhetsmodellen är att öka jämlikheten på regionalt plan, så att målen i läroplanen kan förverkligas i undervisningen på samma sätt för samtliga elevers del, oberoende av vilken skola eller klass de går i. Kognitiva verktyg i den kollaborativa informationsstrategioch verksamhetsplaneringsprocessen Inom projektet OSUKE har kognitiva verktyg utarbetats för att förverkliga den kollaborativa strategiprocessen (Orava & Silander 2010). Verktygen auktoriserar hela personalen, och med 2 INLEDNING Informationsstrategi och verksamhetsplanering som en kollaborativ process

hjälp av dem skapas en delad, gemensam vision och gemensamma målsättningar samt en gemensam syn på vilka åtgärder som måste tas för att uppnå målen. Kognitiva verktyg styr den kollaborativa strategiprocessen med hjälp av scaffolding (tankestegar) och bildar ett underlag för att skapa gemensamma representationer (betydelser och planer). För rektorer är verktygen centrala i det pedagogiska ledarskapet, med deras hjälp blir planeringen av den pedagogiska verksamheten en intentionell och synlig process. Förverkligandet av den gemensamma strategi- och planeringsprocessen med dessa kognitiva verktyg tar ca 1,5 3 timmar och kan därmed förverkligas under t ex ett lärarmöte. Denna verksamhetsmodell och dessa verktyg gör att arbetet med att utveckla lärmiljöer och undervisningsanvändningen av IKT blir en etablerad del av läroanstalternas läroplansbaserade planerings- och uppföljningsprocesser. OSUKE- verktygen är fritt tillgängliga på nätet: http://osuke.net Lärdomar hittills vägen till framtiden Utgående från de erfarenheter som hittills erhållits har det fastställts att enbart utveckling ur informations- och kommunikationstekniskt perspektiv eller ur lärmiljöns perspektiv inte är tillräckligt för att etablera den nya verksamheten som en del av skolans kärnverksamhet. Det fordras en övergripande utveckling av pedagogiken samt ett nytt system för pedagogiskt ledande. En förutsättning för detta är en förändring av verksamhetssystemet och -kulturen som interagerar med förändrade pedagogiska begrepp och praxis. En förändring i rätt riktning är möjlig endast genom att implementera strategi- och framtidsorientering som en aktiv del av skolans pedagogiska kultur. Informationssamhällsutvecklingen i skolor och läroanstalter bör ledas strategiskt. Strategiskt ledarskap innebär att leda genom målsättningar. Framtidens skola är inte en byggnad, utan en kompetensfrämjande och pedagogisk verksamhetskultur, som är en aktiv del av informationssamhällets utvecklings- och förändringsprocess. Källor Utbildningsstyrelsen (2004). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. Orava, J. & Silander, P. (2010). Collaborative Cognitive Tools for Shared Representations The Missing Link Between the National Information Strategy for Education and Its Practical implications. In Ifenthaler et. al. (Eds.) Multiple perspectives on problem solving and learning in the digital age (pp. 127 139). New York: Springer. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 3

Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur 1 Pasi Silander och Essi Ryymin Ett föränderligt informationssamhälle som ständigt utvecklas förutsätter även förändringar i skolornas och läroanstalternas verksamhetskultur. Med olika utvecklingsprojekt har man centraliserat gått in för att förändra och utveckla den pedagogiska verksamhetskulturen. Man har till exempel slutföljt ett flertal utvecklingsprojekt om användning av IKT i undervisningen och lärmiljöer utan att de i egentlig mening fått till stånd bestående förändringar i den pedagogiska verksamhetskulturen. Då målsättningen är att skapa exempelvis en gemensam vision för läroanstalten, utveckla gemensamma färdigheter eller organisera nya strukturer, behövs ledarskap för att förända den pedagogiska verksamhetskulturen. Endast genom ledarskapet kan man skapa gemensamma mål, teamstrukturer samt fastställa teamens befogenheter, uppgifter och roller. Utvecklingsarbetet inom utbildningssektorn har i hög grad utförts inom projekt med extern finansiering, där entusiastiska lärare utvecklar undervisningsrutiner samt användningen av informations- och kommunikationsteknik som en del av lärmiljön. Dessa utvecklingsprojekt har i hög grad varit beroende av kompetensen och resurserna hos enskilda lärare. Det är klart att det inte är möjligt att uppnå en bestående förändring av verksamhetskulturen inom en pedagogisk organisation med projekt av detta slag på gräsrotsnivå. Utgångspunkten för varje nytt utvecklingsprojekt borde således vara en förändring av verksamhetskulturen inom organisationen som helhet, eftersom projektet endast då kan etableras som en del av organisationens verksamhet. Om projektet inte förändrar organisationens verksamhetskultur eller strukturer, saknar det naturligtvis utrymme och möjlighet att leva vidare inom organisationen och dess gamla strukturer. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 5

Ansvaret för förändring har legat hos enskilda lärare. Tidigare ansågs det att så kallade nedifrån och upp-projekt förbinder och auktoriserar lärare att förändra och utveckla det egna arbetet. Det verkar emellertid i verkligheten vara så att lärarna istället för auktorisation stöter på begränsningar och sanktioner i organisationens strukturer och existerande verksamhetskultur. Detta leder inte till pedagogisk förnyelse utan snarare till att trötta ut aktörerna. Organisationen förbinder sig till och auktoriseras för förändring endast genom ledarskap. Endast genom ledarskap kan lärare få den auktorisering som behövs. Det finns inget annat sätt. Å andra sidan har man hittills inte inom program för skolors och läroanstalters utvecklingsprojekt riktat in finansieringen på att utveckla ledarskap. Förändringar har inte egentligen granskats på ledningsnivå. Kriteriet för utvecklingsprojekt har inte varit utbildningsanordnarens förfaranden och strukturer för ledarskap, utan man har tänkt sig att utvecklingen sker tack vare lärarnas personliga ansträngningar. Projekten har dock ofta varit av stor nytta för utvecklingen av lärarnas yrkeskompetens, trots att de inte har gett önskad effekt eller fått till stånd bestående förändringar inom organisationen. Man har försökt närma sig problematiken kring etableringen och implementeringen av utvecklingsprojektverksamhet utgående från projektpresentationer, spridning och gemensam delning av utvecklingsprojekt, dock med tämligen dåligt resultat. Trots att man inom flera projekt har utarbetat en etableringsplan redan i planeringsskedet har man inte lyckats etablera verksamheten som avses i projektet. Den aspekt som glömts bort när projektet etablerats är ledarskapet som ett verktyg för en förändrad pedagogisk verksamhetskultur. Modell för strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället Modellen för strategisk ledning i anslutning till utvecklingen av informationssamhället åskådliggör ledarskapet som fordras inom all utveckling av pedagogisk verksamhetskultur. Modellen har utarbetats utgående från utvärdering och slutledningar av OSUKE-projektet (2009-2012) samt reflektioner kring forskningsresultaten i anslutning till projektet (http://osuke.net). I modellen för strategiskt ledarskap i anslutning till informationssamhällets utveckling koncentreras erfarenheterna från OSUKE-projektet i en arbetsmodell för utveckling av pedagogiskt ledarskap. Modellen är ett verktyg för tänkande med heuristisk grund, och i modellen har man strävat efter att explicera den tysta kunskapen på metanivå som uppkommit inom OSUKE-projektet. 6 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

Målet med ledarskapsmodellen är att underlätta granskningen av ledarskap av förändrad pedagogisk verksamhetskultur inom läroanstaltorganisationer och att fungera som en referensram för fortsatta åtgärder, forskning och utveckling. Modellen erbjuder ett verktyg och ett perspektiv för utvecklare och ledare för en helhetsmässig och systematisk utveckling av ledarskap. Utveckling är en del av skolans och läroanstaltens grundläggande uppgift Enligt iakttagelserna och slutsatserna i anslutning till OSUKE-projektet borde utveckling vara en fast förankrad del av skolans och läroanstaltens kontinuerliga grundläggande uppgift. Utvecklingen borde ledas som en del av organisationens grundläggande uppgift och inte produceras med hjälp av externt finansierade projekt. Om man vill utveckla organisationen, ska ledarskapet metodiskt och systematiskt stödja utvecklingsarbetet. Då kan man inom organisationen tala om ett helt annorlunda ledarskap att leda utvecklingsarbetet. Utöver ledning av utveckling fordras inom organisationen givetvis även ledning av operationer och processer. Dimensioner av det strategiska ledarskapet i anslutning till utvecklingen av informationssamhället Output Metod Stil Struktur Mål Bild 1. Strategiskt ledarskap av utvecklingen av informationssamhället dimensioner av ledarskap. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 7

Strategiskt ledarskap av utvecklingen av informationssamhället i skolor och läroanstalter kan granskas via fem dimensioner: mål, struktur, metod, stil och output (bild 1). 1. Ledarskapets mål Med mål avses vad ledarskapet i första hand är inriktat på och vad som uppfattas som verktyg för ledarskapets genomslagskraft. Målet beskriver det som leds. 2. Ledarskapets struktur Med ledarskapets struktur beskrivs hur organisationens ledningssystem är uppbyggt. 3. Ledarskapets metod Med metod beskrivs den helhet av verktyg och medel genom vilken ledarskapet tar sig uttryck. 4. Ledarskapets stil Ledarskapets stil uttrycker vad ledarskapet grundar sig på. Ledarskap kan exempelvis grunda sig på målen eller visionen för organisationens verksamhet eller på dess regler. 5. Ledarskapets output Med output beskrivs vad ledarskapet är inriktat på i organisationens verksamhet och vad som uppnås genom ledarskapet. Granskning av ledarskap på tre olika nivåer: leadership, management och avsaknad av ledarskap Via dimensionerna är det möjligt att granska ledarskap på tre nivåer som beskrivs i modellen: på leadership- och managementnivå samt på en nivå där ledarskap saknas. Nivåerna förhåller sig hierarkiskt till varandra så att leadership-nivån illustrerar ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället ledarskap som fordras i allt utvecklingsarbete. Leadership-ledarskap är strategiskt ledarskap med som bygger på visioner och målsättningar, vilka möjliggör utveckling och förändring av verksamhetskulturen. Leadership-nivån är den enda ledarskapsnivå på vilken det är möjligt att förändra och styra organisationens verksamhetskultur. Management-nivån grundar sig på ledning av aktivitet och produktion och således upprätthållande av existerande funktioner. På management-nivån är det inte möjligt att gå vidare från ledning av färdigt definierade operationer till utveckling av verksamheten. 8 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

Organisationens kunskap och handlingskraft begränsas således till att endast upprepa och upprätthålla operationer. På den nivå där ledarskap saknas är det inte möjligt att medvetet granska ledarskapet och använda det som ett verktyg för att genomföra organisationens grundläggande verksamhet. Ledarskapet riktas i detta fall ofta in på sekundära aspekter och sker på en pseudo-nivå. Ledarskapet deriveras ur målen för organisationens verksamhet. Om målsättningarna för verksamheten inte är explicita och definierade inom organisationen kan genuint ledarskap självfallet inte heller förekomma. Ledarskap är inte en given position, utan innebär att leda en organisations verksamhet i enlighet med fastställda mål. Ledarskap på leadership-nivå är att leda tänkande Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling LEADERSHIP-NIVÅ Utvecklingsledarskap Strategiskt ledarskap Visionsledarskap Kollaborativt ledarskap Att leda tänkande Bild 2. Strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället leadership-nivå. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 9

Ledarskap är inte enbart kopplat till den som utövar ledarskapet och hans eller hennes beslut, utan framträder även bland annat i organisationens styrdokument, gemensamma strategi, vardagliga verksamhetskultur samt i gemenskapens tal och språk. Ledarskap på leadership-nivå (bild 2) utgår från organisationens vision eller önskade position och gemensamma strategi. I ledarskapet ser man uppnåendet av den önskade positionen som något grundläggande och strategin som en verksamhetsplan för att få till stånd den önskade positionen. Vid leadership-ledarskap leds i första hand organisationens gemensamma och individuella tänkande. Objektet för ledarskapet är att leda tänkandet. Målet är att styra tänkandet så att det motsvarar den önskade positionen och medlen som krävs för att skapa denna. Ledarskapet baserar sig på uppfattningen att enbart ett förändrat tänkesätt leder till en förändring av verksamheten. Verksamheten kan inte förändras utan att tänkandet förändras. För att kunna leda tänkandet krävs att ledaren har kognitiv kapacitet, kognitiv motivation samt kompetens. Detta väcker frågan om i vilken mån ledaren ska ha sakkunskap om branschen och i vilken mån det är tillräckligt med generisk ledningskompetens? En pedagogisk ledare är även sakkunnig i pedagogiska frågor Då man leder pedagogisk verksamhetskultur har man att göra med immateriella frågor. Den enda ledningsmetoden är då att leda människornas tänkande. När den pedagogiska verksamhetskulturen förändras framhävs ledarens förmåga att handla utgående från pedagogisk sakkunskap. För att genuint pedagogiskt ledarskap ska kunna utövas i läroanstalter, måste rektorn inneha synnerligen omfattande pedagogisk expertis. Som pedagogisk ledare är det viktigt att rektorn utövar ett delat och aktiverande ledarskap tillsammans med de övriga pedagogiska aktörerna inom organisationen. Strategiskt ledarskap fastställer riktlinjerna för organisationens verksamhet på olika delområden, även för själva ledningen. Strategiskt ledarskap är strategiska beslut, som fattas utgående från den framtida önskade positionen. Besluten behöver stöd från organisationens processer. Verkställandet av besluten i praktiken innebär således ofta ändringar i organisationens processer. Ledarskapets kollaborativa aspekt Ledarskap på leadership-nivå är kollaborativt ledarskap. I detta fall har det skapats gemensamma strukturer för organisationen, exempelvis team och arbetsgrupper, med fastställda roller, mål och uppgifter. Teamen arbetar emellertid inte endast på operativ nivå för att 10 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

utföra ett visst enskilt uppdrag, utan planerar och styr den egna verksamheten utgående från kollaborativt fastställda mål och en gemensam strategi. Med dessa strukturer för ledning möjliggörs utvecklingsarbete och det skapas en kontext där pedagogiska innovationer kan uppkomma. Om utvecklingen inte leds aktivt inom organisationen upprätthåller ledningen endast existerande förfaranden och verksamhet. Ledningsstilen kan i detta fall karaktäriseras som ledning genom regler, d.v.s. verksamhet som istället för att utgå från en gemensam vision utgår från regler och övervakningen av dessa. Att leda genom regler innebär att man riktar in sig på att leda aktivitet, istället för på utvärdering och utveckling av handlingssätt. Ledarskap på management-nivå är att upprätthålla förfaranden Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling Management-nivå Upprätthållande Retroaktivt ledarskap Att leda genom regler Att leda uppifrån Att leda aktiviteter Bild 3. Strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället management-nivå. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 11

På management-nivå reagerar man på förändringar i efterhand Ledningsstrukturen bygger på uppdrag som tilldelas uppifrån och reaktioner på situationer i efterhand. Den föränderliga verksamhetsmiljön uppmärksammas först med dröjsmål. Organisationens verksamhet utgörs således av retroaktiva reaktioner på det som redan inträffat. Organisationen klarar inte av att dynamiskt och flexibelt tillgodose utvecklingsbehov som kommer utifrån organisationen eller uppstår inom organisationen. Med ledarskap på management-nivå är det inte möjligt att skapa strukturer och en verksamhetskultur som främjar exempelvis etableringen av verksamhet inom utvecklingsprojekt som en del av organisationens verksamhet. Istället kan utvecklingsprojekt på management-nivå te sig som en överflödig funktion som inte ingår i den grundläggande uppgiften, och hotar och stör den rådande verksamhetskulturen. Utvecklingsprojektens koppling till organisationens vision och strategi är oklar. Management-ledning kan ur ett kortsiktigt perspektiv te sig som effektiv verksamhet, men i verkligheten leder den på längre sikt till att den pågående utvecklingen lamslås. Avsaknad av ledarskap är en grogrund för rykten och föreställningar Med avsaknad av ledarskap beskrivs ett tillstånd då ledarskapet endast har yttre strukturer och främst inriktas på organisationens grundläggande uppgift och aspekter som är sekundära med tanke på verksamhetens mål. Ledarskap på denna nivå innebär inget egentligt mervärde för organisationens kärnfunktioner, utan är snarare en form av skenbart ledarskap. Om ledarskapet saknar struktur och tydligt mål, leder det oundvikligen till splittring. I detta fall styrs organisationens verksamhet och verksamhetskultur av rykten och föreställningar, istället för av strategi och målsättningar för att uppnå en önskad postion. I värsta fall bygger även själva ledarskapet på föreställningar och rykten. Vid avsaknad av ledarskap blir målsättningen för ledarskapet oklart Ledarskap på en nivå där det saknas ledarskap kan i läroanstalter ta sig uttryck exempelvis i att utarbetandet av en läsordning är det viktigaste och enda verktyget för ledarskapet. I en verksamhetskultur av detta slag ses organisationens verksamhet enbart som logistik som bakvänt definierar organisationens målsättningar. Detta innebär att verksamheten själv blir målet, istället för att den är målinriktad. Personer som en längre tid arbetat inom 12 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling Ledarskap saknas Splittring Skenbart ledarskap Föreställningar och rykten Ledarskapet saknar strukturer Att leda logistik och läsordning Bild 4. Strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället ledarskap saknas. en verksamhetskultur av detta slag kan t.o.m. ha svårt att ifrågasätta att verksamheten har blivit ett mål. I en kontext där ledarskap saknas är det omöjligt att uppnå en förändrad pedagogisk verksamhetskultur. Ledarskapskompetens ska utvecklas inom kontexten av den pedagogiska verksamheten Av pedagogiska ledare fordras särskild pedagogisk sakkunskap och leadership-ledarskap. Allmänna ledarskapsteorier och affärslivets ledarskap känner inte till den pedagogiska sakkunskap som ledare för en utbildningsorganisation ska ha. Övriga särdrag är målsättningarna för den pedagogiska organisationens verksmahet och styrning av dessa, samt Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 13

anordnande av undervisning som organisationens verksamhetsform. Inom kontexten av pedagogisk verksamhet fordras en helt ny slags utveckling av ledarskapskompetens. I utvecklingen av pedagogisk ledarskapskompetens har synliggörandet av det pedagogiska ledarskapsbegreppet och reflektioner kring det en central roll. En pedagogisk ledare måste kunna utarbeta vetenskapliga modeller och reflexivt granska sitt eget tänkesätt och sin egen verksamhet i relation till organisationens strategi och mål. Den pedagogiska verksamhetskulturen påverkas bland annat av rektorernas och lärarnas uppfattningar om lärande och om människor, av synen på den egna arbetsbeskrivningen, av skolans, läroanstaltens eller utbildningsanordnarens strukturer samt av skolans och undervisningens nationella historia och tradition. Allt detta borde den pedagogiske (förändrings)ledaren kunna granska kritiskt. Strategiskt ledarskap är nyckeln till etablering av IKT i undervisningen Den främsta orsaken till att man misslyckats med att etablera en pedagogisk användning av informations- och kommunikationsteknik är att man inte granskat ledarskapet inom utvecklingsprojekt, i läroanstalter och hos utbildningsarrangörer. Vi måste utveckla en ny slags ledarskapskultur, med rätt inriktning verktyg, modeller, metoder och utbud av medel samt en stark samhällelig vilja att utveckla strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället. Sammanfattningsvis kan man konstatera att ledarskap alltid är en del av verksamhetskulturen i strategiskt ledarskap som berör utvecklingen av informationssamhället. Endast med ledarskap är det möjligt att förändra verksamhetskulturen. Finansieringen av projekt i skolor och inom utbildning borde därför koncentreras på att utveckla ledarskap och dess strukturer. Till alla utvecklingsprojekt som erhåller finansiering borde starkt kopplas ledningens perspektiv och åtgärder för en förändring av verksamhetskulturen. Den nya verksamhet som projekten ger upphov till etableras inte inom organisationen utan ledarskapsåtgärder och strukturella förändringar som omfattar hela samfundet. 14 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur