Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar
Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014 Statistikcentralen, prognoser för åren 2015-2019 FM 2.4.2015 Förändring, %: 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP, volymförändring Lönesumma -1,3-0,1 0,6 1,6 1,9 1,3 2,3 1,2 Inkomstnivå Arbetslöshetsgrad Konsumentpriser 2,2 8,2 8,7 1,2 8,8 0,3 1,3 8,6 8,3 1,7 7,9 7,6 Kommunernas kostnadsnivå Statsandelsindex Kommunernas inkomstnivå 0,8 0,9 1,3 0,9 0,6 1,1 0,8 1,2 Prognoser i september 2014 (BSB): BNP, volymförändring Lönesumman Inkomstnivå Arbetslöshetsgrad -1,2 2,2 8,2 0,9 8,6 1,2 1,7 1,2 8,5 2,2 8,2 Konsumentpriser 1,1 Kommunernas kostnadsnivå 0,9 1,1 2,4 7,8 1,7 7,5 1,9
Kommunernas och samkommunernas bruttoutgifter, md Verksamhetsutgifter - Löner - Övr. personalutgifter - Inköp - Understöd - Övr. verksamhetsutg. Ränteutgifter Investeringar Sammanlagt Förändring, %: Verksamhetsutgifter -Löner -Inköp Utgifter sammanlagt 2013 38,35 16,39 4,96 13,85 2,36 0,30 4,70 43,35 2,4 0,6 3,5 2,4 2014* 1) 38,48 16,32 4,90 14,12 2,47 0,32 7,73 46,54 0,4-0,4 1,9 6,0 2015** 38,52 16,13 4,84 14,21 2,68 0,33 4,61 43,47 0,1-1,2 0,7-4,5 2016** 39,39 16,26 4,91 14,87 2,68 0,34 4,65 44,38 2,3 0,8 4,6 2,4 2017** 39,62 16,50 4,94 15,57 1,95 0,78 0,67 0,67 0,67 0,67 0,38 4,65 44,65 0,6 4,7 2,3 2018** 40,81 16,80 5,03 16,34 1,98 0,67 0,43 4,70 45,94 4,9 2,8 2019** 49 17,13 5,13 17,15 2 0,67 0,48 4,70 47,27 1) Från och med år 2014 inverkar bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna på nivån på verksamhetsutgifterna (och verksamhetsinkomsterna). Den höga nivån på investeringarna år 2014 beror på anskaffningen av aktier och andelar som härrör till bolagiseringen av affärsverken. 2) År 2017 minskar verksamhetsutgifterna (samt verksamhetsinkomsterna och statsandelarna) pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Effekten på verksamhetsutgifterna är ca. - 700 miljoner euro. 2) 3,1 5,0 2,8 Källa: Åren 2013 2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015 2019 enligt FM
% 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6 Förändring i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter 1991 2019, procent 8,6-5,1-5,0 5,6 2,9 2,8 5,2 7,2 5,1 5,2 5,2 4,5 4,6 5,0 1) Uppgifterna för år 1997 är inte jämförbara med tidigare år bl.a. på grund av huvudmannamodellen inom undervisningsväsendet 7,9 4,2 4,2 1) 2) 2) 3) 5,4 5,0 0,4 0,1 2,3 0,6 3,1 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2) Åren 2014-2015 saktar verksahetsutgifternas tillväxt ner pga bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna. Utan dessa bolagiseringar skulle tillväxten vara ca. 1 % år 2014 och ca. 2 % år 2015. 3) År 2017 saktar verksamhetsutgifternas tillväxt ner pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Utan denna överflyttning skulle tillväxten vara ca. 2,4 %. Källa: Åren 1991-2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015 2019 enligt FM
Kommunernas skatteinkomster 2013 2019, md (Hållbarhetsberäkningen, kommunernas skattesatser oförändrade 2015 2019) Skatteslag 2013 2014* 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Kommunalskatt 17,97 18,19 18,53 19,05 19,49 20,20 25 Samfundsskatt 1,31 6 1 1,27 1,33 1,39 5 Fastighetsskatt 1,36 1 1,64 1,66 1,70 1,74 1,77 Skatter sammanlagt 20,63 21,17 28 21,98 22 23,33 24,28 Förändring, %: Kommunalskatt 6,7 1,3 2,8 2,3 3,6 4,2 Samfundsskatt 8,2 1-3,6-10,1 5,0 4,7 4,3 Fastighetsskatt 7,2 1 8,5 1,2 2,4 2,4 1,7 Skatter sammanlagt 6,8 2,6 1,9 3,6 4,1 Inkomstskattesats, genomsn. 19,38 19,74 19,84 19,84 19,84 19,84 19,84 Samfundsskattesats 24,5 2 2 2 2 2 2 Andel av samfundsskatten,% 29,49 35,56 36,87 1) 30,92 30,34 30,34 30,34 1) Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har kompenserats genom att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 1 procentenheter fr.o.m. 2015 Källa: Åren 2013-2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015 2019 enligt FM
Nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice* 2012 2017, mn 0-200 -400-600 -800-1000 -1200-1400 -1600-631 -631-631 -631-631 -631-631 -125-125 -125-125 -125-756 -362-362 -362-362 -1 118 Nytt -276-236 -236-236 -40-40 -40-40 -40-1 394-50 -1 434-1 484 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Besluten minskar statsandelarna under regeringsperioden (år 2015) med md euro, dvs. ca 14 %, på årsnivå På grund av nedskärningarna för åren 2012 2017 går kommunerna miste om 6,8 md euro i statsandelar för kommunal basservice Åren 2015-2017 = -40 Nyttan av avgiftshöjningar inom social- och hälsovården (40 mn ) fråntas kommunerna genom minskade statsandelar. * Dessutom en nedskärning av UKM:s statsandelsfinansiering med ca. 400 miljoner euro åren 2012-2015. Summan innehåller bl.a. de frysta indexjusteringarna åren 2013 och 2014. 25.3.2015 sl/hp (Nyttan av höjda fastighetsskatter (48 mn ) kvittas genom en jämnstor nedskärning per invånare för alla kommuner. Detta ingår i beloppet -236 milj. )
Kommunernas och samkommunernas ekonomi, md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar för driftsek. Övr. finans. poster, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordin. poster, netto Räk.periodens resultat 2013-26,45 20,63 8,29 0,21 2,69-2,63 0,37 0,43 2014* 1) -26,78 21,17 8,18 0,18 2,75-8 1,70 7 Rättelseposter till internt tillförda medel -0,62-1,78-0,45-0,45-0,45-0,45-0,45 Internt tillförda medel 2,44 2,67 1,71 5 1,77 1,72 1,61 Investeringar, netto -3,53-3,52-3,58-3,62-3,62-3,67-3,67 Finansieringsresultat 2) -9-0,85-7 -1,77-5 -1,95-6 Lånestock 15,55 16,64 18,50 20,37 22,32 24,37 26,53 Likvida medel 5,16 5,35 5,25 5,25 5,24 5,24 5,24 1) Bolagiseringen av kommunala affärsverk förbättrar räkenskapsperiodens resultat år 2014 med uppskattningsvis miljard euro. Bolagiseringen av affärsverken försvagar verksamhetsbidraget med uppskattningsvis 0,45 Md. euro år 2015. 2) Finansieringsresultat = Internt tillförda medel + investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + rättelseposter till internt tillförda medel. 2015** 1) -28,13 28 8,19 0,26 1,90-4 -0,38 2016** -28,82 21,98 8,63 0,25 3-2,64-0,34 2017** -29,21 22 8,43 0,21 1,95-2,74-2 2018** -30,13 23,33 8,54 0,17 1,90-2,84-0,68 2019** -31,11 24,28 8,51 0,13 0-2,94-0,88 Källa: Åren 2013 2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015 2019 enligt FM
250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter och driftsinkomster 1) 1997-2019 Löpande priser indexerade, 1997=100 Verksamhetsutgifter Driftsinkomster 1) 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 1) Driftsinkomster = verksamhetsinkomster + skatteinkomster + statsandelar (enligt kommunernas bokslut). Åren 2014-2015 saktar verksamhetsutgifternas och -inkomsternas tillväxt ner pga bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna. År 2017 saktar verksamhetsutgifternas och inkomsternas samt statsandelarnas tillväxt ner pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Källa: Åren 1997 2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015 2019 enligt FM
4,0 Den kommunala sektorns årsbidrag, avskrivningar och investeringar 1) 1991 2019, md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 4,0 3,5 Årsbidrag Investeringar, netto 1) Avskrivningar 3,5 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Källa: Åren 1991-2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015-2019 enligt FM. 1) Investeringar, netto = Investeringsutgifter finansieringsandelar inkomster från försäljning av anläggningstillgångar.
Md 4,0 Statsandelsnedskärningarna år 2012 2017 och deras inverkan på kommunsektorns årsbidrag 3,5 0,76 1,12 1,39 3 8 8 8 0,63 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Årsbidrag Avskrivningar Statsandelsnedskärningar på årsnivå Investeringar, netto Utan de nedskärningar i statsandelarna för kommunal basservice som gjordes 2012 2017 skulle den kommunala ekonomin vara i balans 2015 2019 (årsbidraget i förhållande till avskrivningarna i genomsnitt 128 %) och årsbidraget skulle nästan räcka till för att täcka nettoinvesteringarna. Källa: Åren 2000 2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015 2019 enligt FM
Verksamhetsutgifternas inverkan på årsbidraget: Den kommunala sektorns årsbidrag och avskrivningar, md Verksamhetsutgifternas nominella ökning enl. FM, % Uppskattad förändring i kommunalekonomins kostnadsnivå, % 3,5 2016 2,3 1,3 2017 1) 0,6 2018 2019 3,1 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Avskrivningar Årsbidrag enligt FM Årsbidrag om utgiftsökningen är % snabbare per år än prognosen Årsbidrag om utgiftsökningen är 1 % snabbare per år än prognosen 1) År 2017 saktar verksamhetsutgifternas (samt verksamhetsinkomsternas och statsandelarnas) tillväxt ner pga att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Utan denna överflyttning skulle verksamhetsutgifternas tillväxt vara ca. 2,4 %. Källa: Åren 2000-2014 Statistiscentralen. Uppskattningarna för åren 2015 2019 enligt FM.
3,5 Kommunsektorns årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat år 1997 2019, md (löpande priser) (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 3,5 - - - Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 - - - År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat den bokföringsmässiga försäljningsvinst på cirka 0,95 miljard euro som kommunerna i huvudstadsregionen fick då samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) bildades. År 2014 förbättrar bolagiseringen av kommunala affärsverk räkenskapsperiodens resultat med omkring miljard euro. Källa: Åren 1997-2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015-2019 enligt FM.
28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991 2019, md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Lånestock Likvida medel 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Källa: Åren 1991-2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015-2019 enligt FM.
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn åren 1997-2019, md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Ökning av lånestocken Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - - - - - - - - - 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel - Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. Källa: Åren 1997-2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015-2019 enligt FM.
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn, kumulativt från år 1997, md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 25 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20 Ökning av lånestocken Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. -25 Källa: Åren 1997-2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015-2019 enligt FM.
Kommunernas och samkommunernas resultaträkning 2014 2019, md Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella poster, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat Förändring, %: Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Statsandelar 2014 11,71-38,48-26,78 21,17 8,18 0,18 2,75-8 1,70 7-1,6 0,4 2,6-1,3 2015 10,40-38,52-28,13 28 8,19 0,26 1,90-4 -0,38-11,2 0,1 1,9 0,1 2016 17-39,39-28,82 21,98 8,63 0,25 3-2,64-0,34 1,6 2,3 5,3 2017 10,40-39,62-29,21 22 8,43 0,21 1,95-2,74-2 - 0,6-2,3 2018 10,67-40,81-30,13 23,33 8,54 0,17 1,90-2,84-0,68 2,6 3,6 1,2 2019 10,98-49 -31,11 24,28 8,51 0,13 0-2,94-0,88 2,9 3,1 4,1-0,3 År 2014 och 2015 påverkas posterna i resultaträkningen av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. År 2014 uppskattas bolagiseringen av affärsverk förbättra räkenskapsperiodens resultat med omkring miljard euro. År 2017 minskar verksamhetsinkomsterna och utgifterna samt statsandelarna pga att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Källa: År 2014 Statistikcentralen, bokslutsprognoser. Uppskattningarna för åren 2015-2019 enligt FM.