Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.

Relevanta dokument
Förnyelse Arbetsmiljö och Samverkan FAS

Avtal om samverkan inom Östersunds kommun

Samverkansavtal ESLÖVS KOMMUN

Lokalt kollektivavtal,

Lokalt Samverkansavtal

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

Vid Banverket skall en central samverkansgrupp utgöra forum för arbetsmiljöfrågor av övergripande betydelse.

Utveckling genom samverkan ett gemensamt synsätt på verksamhetsutveckling, MBL och arbetsmiljölagen i Nacka kommun.

BILAGA E INSTRUKTION FÖR ARBETSMILJÖOMBUD OCH HUVUDARBETSMILJÖOMBUD

Anvisning om psykosocial skyddsrond

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR NORRMALMS STADSDELSNÄMNDS VERKSAMHETER

av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning. Angelholms kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Riktlinjer systematiskt arbetsmiljöarbete - Bilaga 2. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt returnering av arbetsmiljöuppgifter

Lärarförbundet Skolledare inom avdelningen

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Avdelning 38 Hylte Bruk

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Rektors uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Anvisning om arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen

MBL-förhandling Vad gäller på HP

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, bilaga 2.

Samverkansavtal Uppsala Kommun

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Internkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund

Reglemente för Val- och förtroendemannanämnden

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Rehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering Sid: 1 / 6

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Folkhälsorådets reglemente

AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS

Ägardirektiv. Övergripande verksamhetsdirektiv för Vara Bostäder AB

Rutiner och information om systematiskt arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2001:1 vid Lysekils FF

Lag och avtal. - Beatrice Rodin, förhandlare, SKL

Avtal om samverkan för utveckling vid FMV

Svensk författningssamling

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014

Riktlinjer för medborgardialog

Ledaravtalet 1 (5) Giltighetstid Gäller tillsvidare. Livsmedelsföretagen och Ledarna är ense om följande huvudavtal.

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Mellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats

Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar

Lokalt avtal om samverkan för utveckling

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

STADGAR. Sammanträdesdatum xx-xx. Stadgar för Stenby Samfällighetsförening

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 7 februari 2014

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män

Bilaga 1 till Förbundet Sveriges Dövblindas stadgar

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare KS-2015/141

Cirkulärnr: 1998:71 Diarienr: 1998/1328 P-cirknr: :21 Nyckelord: Datum:

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till BESLUT AV BLANDADE EG EFTA-KOMMITTÉN FÖR GEMENSAM TRANSITERING

Avtal om distansarbete

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

Reglemente för grundskole- och gymnasienämnden från och med den 1 januari

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

30 % av kommunens budget är upphandlade varor och tjänster. Är det en marknad för Dig? 12 september 2016

Reglemente för Utbildningsnämnden

ARKIVREGLEMENTE FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN

Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Socialstyrelsens författningssamling

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Norrlands nations jämställdhetsplan Antagen av Landskapet den 20 november 2008

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linneuniversitetet. Avtalet sluts med stöd av l kap 4 ALFA/ALFA-T samt bilaga 5 till ALFA/ALFA-T.

Likabehandlingsplan för läsåret

Svensk författningssamling

ELEVHÄLSOPLAN för Storvretaskolan läsåret

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Kränkande särbehandling

Föreläggande förenat med vite för familjedaghemmet SusoDus

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER

Arkivreglemente för Varbergs kommun

PM Avseende återkrav m m enligt lag om allmän försäkring

Vägledning till Lönebildningsavtal 2012

Kulturskoleanordnare i Järfälla

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

BROMMA ARBETSMILJÖENKÄT 2014

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Transkript:

Avtal om samverkan En fungerande samverkan förutsätter en dialog mellan såväl de olika nivåerna i organisationen som mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatserna. Det är viktigt att understryka att vid samverkan i samverkansgrupp, samverkanskommitté och samverkansråd ska arbetstagarparten utses av den fackliga organisationen. Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Syfte Säkerställa medarbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet och underlätta samverkan mellan parterna. Integrera arbetsmiljö- och medbestämmandefrågor i frågeställningar rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten, utifrån politiska mål, så att den uppfyller kommuninvånarnas krav på kvalitet, effektivitet och service. Bidra till att uppfylla Örnsköldsviks kommuns personalidé.

Hörnstenar i samverkansavtalet Individen i samverkan Varje medarbetare ska få möjligheter och förutsättningar att påverka sitt eget arbete. Det ska bland annat ske genom årligen organiserade utvecklingssamtal mellan medarbetare och närmaste chef. Det ska dokumenteras att samtal har hållits. Kommunens arbetsplatser ska vara en lärande miljö där medskapande och dagligt lärande är grunden för ständig utveckling av verksamhet och medarbetare. Kompetensutveckling för den enskilde och grupper har avgörande betydelse för möjligheterna att uppfylla de fastställda verksamhetsmålen. Medarbetaren har rätt att medverka i förändringsarbete och skyldighet att verka för en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön åligger arbetsgivaren. Arbetsplatsträffar För att ge inspiration och idéer till utveckling är syftet med arbetsplatsträffar att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och företrädare för arbetsgivaren för att gemensamt arbeta med planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Såväl den fysiska som den psykosociala delen av arbetsmiljön ska behandlas på arbetsplatsträffar. Alla som har sitt arbete förlagt till arbetsplatsen/arbetslaget har rätt att delta. Arbetsplatsträffen ska i huvudsak vara inriktad på dialog. Karaktären på den information, som ges vid dessa tillfällen ska syfta till utökad dialog. Arbetsplatsträffar ska vara planerade och hållas minst en gång per månad, men gärna oftare. Dagordning utsändes i god tid före träffen, arbetsmiljö är en stående punkt. Frågor och förslag från medarbetare meddelas om möjligt ansvarig chef före träffen. Skriftliga minnesanteckningar ska föras. Anteckningarna förvaras lättillgängliga för all personal.

Samverkansorganisationen Utgångspunkten för samverkan är att samtliga frågor behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet: Arbetsplatsträffar är ett viktigt forum och en förutsättning för ett fungerande samverkanssystem. De bör organiseras så att de som regel inte omfattar mer än 15 personer. Här läggs grunden för beslut som berör förhållandet arbetstagare arbetsgivare. Information på en arbetsplatsträff måste föregås eller efterföljas av samverkan mellan parterna (arbetsgivare och berörd facklig organisation) i samverkansgrupp eller kommitté om det är betydande förändring som berör personal. På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivare och medarbetarnas fackliga organisation i olika typer av samverkansorgan: Samverkansgrupp finns på enhets- och avdelningsnivå. Där sker samverkan i frågor som behandlats i arbetsplatsträffarna. Samverkanskommitté finns på förvaltningsnivå och ersätter också skyddskommittéerna. Samverkanskommitté ska fullgöra skyddskommittés arbetsuppgifter enligt arbetsmiljölagen och integrera arbetsmiljöfrågorna med övriga verksamhetsfrågor. Den ska vara policyskapande i arbetsmiljöfrågor och planera, kontrollera och följa upp arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Samverkansråd finns på kommunledningsnivå. Samverkansrådets arbetsuppgifter: Ansvarar för att Samverkansavtalet intentioner efterlevs Övergripande arbetsmiljöfrågor både fysisk och psykosocial arbetsmiljö Företagshälsovårdsfrågor Medbestämmandeorgan (kommunstyrelse- och fullmäktigeärenden) Policyfrågor Personalpolitik

Jämställdhets- och mångfaldsfrågor Utbildnings- och utvecklingsfrågor Avdelningsnivå Beslut Arbetsplatsträ ffar Samverkansg rupper Ev. åter för ytterligare diskussion Förvaltningsnivå Samverkanskommitté Kommunledningsnivå Samverkansråd

Representation I samverkansgrupp ska arbetsplatsens samtliga fackliga organisationer vara representerade med fackligt utsedda förtroendevalda. I samverkansråd och samverkanskommitté ska arbetstagarpartens alla huvudorganisationer (LO, TCO och SACO) vara representerade. Arbetsgivarparten utser en ledamot mindre än antalet arbetstagarrepresentanter. I samverkansrådet utser arbetstagarparten två representanter från SACO respektive Kommunal och tre representanter från TCO (totalt sju representanter). Vid specifik fråga som enbart berör medlemmar i en facklig organisation kan en representant adjungeras från den fackliga organisationen som inte har ordinarie plats i samverkansrådet. Arbetsgivaren utser sju (7) representanter, där kommundirektören, personaldirektören och ekonomidirektören är självskrivna. Kommundirektören är ordförande. Deltagande i samverkansgrupp, samverkanskommitté och samverkansråd planeras så att det i normalfallet kan ske på ordinarie arbetstid. Om ordinarie ledamot har ledigt enligt schema ska ersättare delta. Om förtroendevald väljer att gå på arbetsfri tid kompenseras denne timme mot timme. Om det bedöms nödvändigt för verksamheten ska vikarie sättas in då fackligt förtroendevald är frånvarande från ordinarie arbete för att fullgöra uppdraget i samverkanssystemet. Samverkansrutiner Med utgångspunkt från detta avtal utarbetar varje förvaltning egna samverkansrutiner

Samverkan inför beslut Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Arbetssättet på arbetsplatsträffar och i samverkansorganen ska präglas av att genom samråd nå enighet inför beslut. Samråd i samverkansgrupp eller samverkanskommitté sker genom information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oklarhet eller oenighet kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Arbetsgivaren kallar till denna förhandling. Arbetsgivarparten ska i kallelsen och i protokollet notera om ett ärende är förhandling enligt 11, annars är det information enligt 19 MBL. Det är viktigt att arbetsgivarparten fortlöpande håller arbetstagarorganisationerna underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt. Detta kan innebära att arbetstagarparten vid sittande bord kan besluta att ett ärende som är noterat som 11 i stället ska bli information enligt 19 MBL. Om part finner att fråga inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet gäller MBL i sin helhet i den frågan. För att MBL-skyldigheten ska anses vara fullgjord ska träffarna protokollföras. Facklig information Arbetsplatsträffar kan kombineras med facklig information om den fackliga informationen rör arbetsplatsen eller frågor som ska behandlas i samverkanskommittén. Utbildning Avtalets innehåll och parternas avsikt måste vara väl känt för såväl arbetsgivarens företrädare som för medarbetarna. Information om samverkansavtalet ska vara en obligatorisk del i varje nyanställds introduktion.

Uppföljning och utvärdering Samverkansrådet ansvarar för att avtalets intentioner efterlevs. Detta kan göras genom att årligen följa upp olika frågeställningar som samverkansrådet fastställer. En utvärdering av detta avtal ska göras var femte år. Omprövning Samverkanssystemet måste ständigt omprövas, förändras och anpassas till den faktiska verkligheten. Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivare, medarbetarna och deras fackliga företrädare om verksamhet, måluppfyllelse och resurser.

Samverkanskommitténs uppgifter är att Integrera arbetsmiljöfrågor med övriga verksamhetsfrågor fysisk och psykosocial arbetsmiljö Medverka vid verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning samt beredning av ettårs- och flerårsbudget Medverka vid förändringsarbete och organisationsutveckling Medverka vid beredning av personalutvecklingsåtgärder Verka som skyddskommitté enligt AML kap 6 9 och bl.a. behandla frågor som - arbetsanpassning- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsstället - systematiskt arbetsmiljöarbete - företagshälsovård Indela förvaltningen i lämpliga skyddsområden Utgöra medbestämmandeorgan enligt MBL 11, 19 och 38 för frågor på förvaltningsnivå och behandla frågor som - organisationsförändringar - chefstillsättningar - ekonomifrågor och verksamhetens utveckling - nya entreprenörer - m.m. Samverkansgruppens uppgifter är att Utgöra forum för samverkan i samtliga på arbetsplatsen, sektionen eller avdelningen förekommande frågor som berör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare inkluderat med arbetsmiljöfrågor Utgöra medbestämmandeorgan enligt MBL 11, 19 och 38 för frågor på arbetsplats-, sektions- eller avdelningsnivå och behandla frågor som - organisationsförändringar - chefstillsättningar - ekonomifrågor och verksamhetens utveckling - nya entreprenörer - m.m. Behandla aktuella arbetsmiljöfrågor inom arbetsplatsen, sektionen eller avdelningen Mötesformalia Kallelse med förslag till dagordning, skickas ut minst två veckor i förväg. En vecka innan skickas en fastställd dagordning ut. Det är viktigt att under rubriken i dagordningen precisera frågorna. Fråga som ska avgöras vid samverkansorgan ska finnas på dagordningen om inte annat överenskommes. Arbetsgivaren står för ordförande- och sekreterarskapet i samverkansorganen. Träffarna ska dokumenteras och justeras av arbetsgivar- och en från vardera arbetstagarparterna. Om ordinarie ledamot inte kan delta vid en träff ska denne själv kalla utsedd ersättare.

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet Förhandlingsrätt 11 Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt första stycket. Rätt till information 19 Arbetsgivare skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal underrättad om hur hans verksamhet utvecklias produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren skall dessutom bereda arbetstagarorganisationen tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som organisationen behöver för att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall arbetsgivaren på begäran förse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling och biträda organisationen med utredning, som den behöver för nyss angivet ändamål. 38 Innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne därvid skall vara arbetstagare hos honom, skall arbetsgivaren på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal för sådant arbete. Arbetsgivaren är vid förhandlingen skyldig att lämna den information om det tilltänkta arbetet som arbetstagarorganisationen behöver för att kunna ta ställning i förhandlingsfrågan. Första stycket gäller inte, om arbetet är av kortvarig och tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita uthyrd arbetskraft enligt lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Första stycket gäller inte heller om den tilltänkta åtgärden i allt väsentligt motsvarar en åtgärd som har godtagits av arbetstagarorganisationen. Om organisationen i ett särskilt fall begär det, är arbetsgivaren dock skyldig att förhandla innan han fattar och verkställer ett beslut. Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan förhandlingsskyldigheten enligt första stycket har fullgjorts. Begärs förhandling enligt andra stycket, är arbetsgivaren inte skyldig att skjuta upp beslutet eller verk-

ställigheten till dess förhandlingsskyldigheten har fullgjorts, om det finns särskilda skäl mot uppskov. I fråga om förhandling enligt första och andra stycket skall 14 tillämpas. Har förhandling begärts enligt första eller andra stycket är arbetsgivaren skyldig att på begäran av arbetstagarorganisationen lämna sådan information om det tilltänkta arbetet som organisationen behöver för att kunna ta ställning i frågan. Arbetsmiljölagen 6.kap. 9 Skyddskommittén ska delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den ska noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. En skyddskommitté på fartyg ska vidare vaka över att fartyget har den bemanning som det ska ha enligt beslut eller föreskrifter. I skyddskommittén ska behandlas frågor om 1. företagshälsovård, 2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2a, 3. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, 4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, 5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön, 6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. (Paragrafen ändrad genom 2003:365)