Lär dig mer om Informationsmaterial
Vad är Senior alert? Senior alert är ett webbaserat nationellt kvalitetsregister. Senior alert stödjer processen med ett förebyggande arbetssätt (vårdprevention) i den äldres vård och omsorg, som innebär att skapa ett systematiskt arbete för att förebygga undernäring, fall och trycksår. Bakgrund Undernäring, fall och trycksår är vanligt förekommande för äldre personer inom slutenvård, primärvård, hemsjukvård och äldreomsorg. Det orsakar stort lidande för personen samt betydande kostnader för hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet. Vikten av att arbeta förebyggande inom vård och omsorg för äldre uppmärksammas alltmer. Den äldre ska kunna känna trygghet i att hon/han får den bästa och säkraste vården och omsorgen. När Senior alert används rätt kommer den äldres perspektiv i fokus och patientsäkerheten förbättras avsevärt. De tre områdena som Senior alert innefattar har en stark koppling till varandra. En undernärd person har lättare för att falla och att utveckla sår, ett sår innebär bland annat smärta som kan orsaka sänkt aptit. Att få en fraktur och bli sängliggande innebär en ökad risk att utveckla trycksår. Dessutom är risken för vårdrelaterade infektioner stor för en vårdtagare som är undernärd eller har trycksår. Medarbetare inom olika professioner arbetar dagligen förebyggande med områdena; nutrition, fall och trycksår. Dessa griper över gränserna mellan medicinska specialiteter oavsett huvudman. Det saknas en infrastruktur och systematiska jämförande uppföljningar huruvida insatserna verkligen leder till en förbättrad vård och omsorg för vårdtagarna. En nationell och gemensam databas för dessa tre områden ger ett bättre underlag för att utvärdera och jämföra olika enheters arbete med att förebygga skador. Ett register kan medverka till ett arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård, oavsett vem som tillhandahåller vården. Vad är Vårdprevention? Begreppet Vårdprevention föddes i Jönköping då ett antal team från verksamheter inom kommuner och landsting i jönköpings län genomförde gemensamma förbättringsarbeten kring äldres vård och omsorg, med inriktning på att förebygga fall, undvika trycksår och undernäring. Teamen insåg att genom att arbeta med alla tre områdena samtidigt, går det att förenkla och systematisera det förebyggande arbetet på ett helt annat sätt än tidigare. 1
Vårdprevention innebär ett systematiskt arbetssätt som förhindrar att trycksår, fall eller undernäring uppstår i vården. Samtliga äldre personer på relevanta enheter riskbedöms genom evidensbaserade instrument. Alla personer med risk inom något område erbjuds evidensbaserade förebyggande åtgärder för att minska sin risk för fallskador, undernäring och trycksår. Åtgärderna bygger på Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). Åtgärderna följs upp och utvärderas och nya förebyggande åtgärder vidtas vid behov. Arbetet med Vårdprevention fick i maj 2008 Dagens Medicins pris Guldskalpellen med motiveringen: Vinnarna har genomfört ett systematiskt arbete med prevention och riskbedömning riktat mot en angelägen målgrupp. De har tagit ett helhetsgrepp på vårdkedjan, med ett stort mått av nytänkande både när det gäller resursanvändning och resultatuppföljning. Senior alert var 2009 nominerade till SVEA-priset som årets IT-stöd inom offentlig sektor. Varför ett kvalitetsregister? Sedan 2008 är Senior alert ett nationellt kvalitetsregister. Genom kvalitetsregistret kan den enskilda enheten säkra vården och omsorgen för vårdtagaren samt jämföra sin vårdkvalitet över tid, men också göra jämförelser mellan olika enheter. Registret ska åstadkomma en säkerhet för vårdtagarna genom att risker identifieras och åtgärdas i tid, men också möjliggöra för medarbetare att säkra rätt arbetssätt. Registret ska således kunna identifiera risker, synliggöra det förebyggande arbetet och åtgärder utförda av teamen ska kunna utvärderas. Hur lyckas man med ett vårdpreventivt arbetssätt? De framgångsfaktorer som bidrar till ett lyckat förbättringsarbete och införande av ett vårdpreventivt arbetssätt har så här långt visat sig vara: Teamarbete och tydliga roller avseende vem som gör vad. Kontinuerlig mätning som sporrar att vilja arbeta med vårdprevention. Dialog kring resultaten på arbetsplatsträffar och andra mötesplatser. Standardisera, det vill säga införa ett gemensamt arbetssätt i hela vårdkedjan och på enheten. Involvera cheferna som ständigt ska efterfråga resultat av arbetet. Samverkan i vårdkedjan Diskutera hur vi gemensamt arbetar med våra vårdtagare. Våga pröva i liten skala. Träning och utbildning av medarbetare kring dessa frågor. Tålamod; ett fullt infört vårdpreventivt arbetssätt tar tid att få till. 2
Innehåll i registret Riskbedömningsinstrument De instrument som används för bedömning av risk och val av förebyggande åtgärder är samtliga evidensbaserade. Nutrition: MNA (Mini Nutritional Assessment), valfritt att göra den utökade varianten. SKL Nutrition (SKLs tre frågor om risk för undernäring enligt nationella patientsäkerhetssatsningen). Fallprevention: DFRI (Downton Fall Risk Index). SKL Fall (SKLs två frågor om fallrisk enligt nationella patientsäkerhetssatsningen). Trycksår: Modiferad Nortonscale. RAPS (Risk Assessment Pressure sore Scale). Munhälsa: ROAG (Revised Oral Assessment Guide). Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder finns i registret baserat på KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder), vilket är en nationell standard inspirerad av WHOs ICF (International Classification of Functions). Socialstyrelsen leder arbetet med att utveckla dessa klassifikationer. Utvärdering All data som matas in på personnivå lagras centralt. Data kan sedan hämtas ut i olika typer av rapporter inom den egna huvudmannen. Senior alert har ett antal standardrapporter som kan tas fram på olika nivåer inom organisationen. Den data som används och presenteras nationellt från Senior alert är alltid avidentifierad. Utveckling Registrets parametrar byggs ut i takt med att nya områden identifieras som intressanta. Fler moduler i registret ska allteftersom kunna bli valbara för den enskilda verksamheten. Sedan starten har den valbara modulen Munhälsa tillkommit. Senior alert utvecklas ständigt. Meddela därför gärna tips och idéer som du som användare anser är värdefulla i arbetet med att förbättra Senior alert. 3
Organisation Senior alert är utvecklat av och drivs av Landstinget i Jönköpings län där utvecklingsenheten Qulturum ansvarar för förvaltning, daglig drift, utbildning och samordning av förbättringsarbete. Senior alerts IT-bas finns på Uppsala Clinical Research Center, UCR. UCR är ett av Sveriges Kommuner och Landsting utsett nationellt kompetenscentrum för kvalitetsregister. Styrgrupp Styrgruppens uppdrag är att vara en strategisk ledning för registret Senior alert. I grupper finns representanter från olika län, kommuner, finansiärer samt forskning. Intressentgrupp Intressentgruppen består av representanter från Svensk sjuksköterskeförening, Legitimerade sjukgymnasters förbund, Föreningen Sveriges arbetsterapeuter och Svensk geriatrisk förening. Expertkompetens Qulturum står för expertis inom förbättringskunskap. Arbete har gjorts med olika nationella kvalitetsregister och kompetenscentra rörande hur resultaten kan användas i förbättringssyfte. Expertgruppen, bestående av flertalet ämnesexperter, träffas regelbundet och är på olika sätt involverade och har bidragit till arbetet. Anslutning och avtal Senior alert är webbaserat och inloggning nås via www.senioralert.se. Någon särskild programvara är inte nödvändig. Säker inloggning med SITHS-kort rekommenderas (det krävs dock att samtliga användare på enheten har SITHS-kort). Anslutning till Senior alert är kostnadsfri. För att få tillgång till registret krävs en ansökan och att ett avtal skrivs mellan Senior alert och huvudmannen. Användning av registret gäller för obegränsat antal enheter och användare inom organisationen. Vid frågor om anslutning och avtal kontakta Senior alert, Qulturum Landstinget i Jönköpings län, senioralert@lj.se. I införandeprocessen av Senior alert ingår att vårdgivare identifierar sina relevanta verksamheter. I kommunerna handlar det i första hand om hemsjukvård i ordinärt boende (om kommunen har tagit över ansvaret), särskilt boende och korttidsvård/verksamheter. I landstinget handlar det om sjukhusvård inom specialiteterna medicin, geriatrik, kirurgi, ortopedi och infektion samt om hemsjukvård i ordinärt boende (i de fall landstinget har ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende). 4
Senior alert för alla Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialdepartementet har tecknat en överenskommelse om att utvecklingssatsningar inom vård och omsorg för äldre bör vara strategiska och långsiktiga (SKL Cirkulär 10:11). Satsningen stödjer införandet av två nationella kvalitetsregister; Senior alert och Svenska Palliativregistret. Målet är att alla vårdgivare ska uppmuntras att bedriva ett systematiskt och strukturerat förbättringsarbete riktat till de mest sjuka äldre med stöd av kvalitetsregistren. Prestationsersättning för deltagande i dessa kvalitetsregister är tillgängliga för kommuner och landsting/regioner under åren 2010-2012. Med underlag från ett deltagande i kvalitetsregistren kommer medel att utbetalas till kommuner och landsting/regioner som prestationsersättning. Medlen disponeras fritt av huvudmännen. Ingen ansökan behövs och utbetalningen sker automatiskt i början av nästkommande år. Stöd från Senior alert Senior alert erbjuder användarna stöd bland annat i form av: webbsida www.senioralert.se webbhandledningar med olika teman telefonsupport spridningsmöte i länen i samband med uppstart av Senior alert inspirations- och kunskapsdagar teamprogram Senior alert-coacher Forskning och kvalitetsutvecklig Undersökningar har visat att en hög andel av de äldre vård- och omsorgstagarna har problem inom ett eller flera av dessa områden. Fall, trycksår och undernäring kan uppstå oavsett medicinsk diagnos och har därför tidigare inte fångats i medicinska kvalitetsregister. Det finns flera syften med registret. Det viktigaste är att förbättra hälsan för dem vi är till för, det vill säga de äldre, men registret erbjuder också möjligheten att utforma nya arbetssätt. Effekterna av ett strukturerat, förebyggande arbete i enlighet med Senior alert kan man se i form av; mindre smärta och lidande för den äldre, kortare vårdtider samt större tillfredsställelse med arbetet hos medarbetare. Dessutom bidrar det systematiska preventiva arbetssättet till en förbättrad ekonomisk situation för hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet. 5
Ytterligare ett syfte är att kvalitetsregistret kan vara en källa för forskning och värdeberäkning av hälsoekonomiska parametrar. Den information som matas in ska vara av sådan kvalitet att epidemiologisk forskning är möjlig. Genom att använda insamlade data för att förbättra och utvärdera kvalitet i vård och omsorg utvecklas verksamheten. Registret erbjuder kompetensutveckling för medarbetarna genom återkoppling på det egna arbetet och att betydelsen av områdena tydliggörs. Registret bidrar till att förbättra den enskilda enhetens förebyggande arbete oavsett dess plats i vårdkedjan. Möjligheter finns att jämföra den egna verksamhetens resultat över tid men också med andra liknande verksamheter, vilket är ett stöd i det lokala förbättringsarbetet. För att effekterna av Senior alert ska bli optimala för dess användare och de äldre är det av stor vikt att studera och värdera de resultat som uppnås och de arbetssätt som används. Detta görs i form av studier, projekt och forskningsaktiviteter, vilka koordineras av registrets expertgrupp. Exempel på sådana aktiviteter är studier av validitet, kliniska effekter, funktionalitet och implementering. Senior alert stärker personalens vardagliga lärande och kan till och med möjliggöra en acceleration av lärandet. Genom att arbeta med Senior alert ökar medvetandet och kunskap om risker och om hur vi kan förebygga dessa och inte enbart ta hand om redan uppkomna skador. 6
Kontaktuppgifter Administrativ support: Tel: 036-32 12 11 E-post: senioralert@lj.se Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 Jönköping Läs mer på: www.senioralert.se