Projektplan Projektnamn: Sociala insatsgrupper Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoU, AoF, VoO, KoF Eventuell styrgrupp: Förvaltningschef BoU, Kerstin Melén Gyllensten, Närpolischef Patrik Isacsson Avdelningschef Resursavdelningen Jörgen Larsson Projektledare: Anna von Reis Godkänt av: Datum för godkännande:
1. Bakgrund Dagens ungdomar är framtidens vuxna. Vi vet att tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi vet att tidiga insatser ökar möjligheterna till ett bra liv ändå dröjer det ofta innan samhället agerar. Vi vet att samverkan mellan myndigheter är en förutsättning för att hjälpa unga på glid ändå murar vi in våra verksamheter och skyller på sekretessen. Vi vet att varje ungdom har en unik situation, behöver behovsanpassat stöd och framförallt bör undvika dåligt sällskap ändå erbjuder vi färdigpaketerade lösningar och placerar problembarn i samma klass och vid samma inrättningar. Socialnämndens ansvar Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen
får det stöd och hjälp som de behöver (2 kap. 2 SoL). Socialnämnden ska bl.a. verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden och ska med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken på en ogynnsam utveckling. Nämnden ska också i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver (5 kap. 1 SoL). Nämnden har alltså ett ansvar för att uppmärksamma dessa barn och ungdomar och vid behov motivera dem och deras föräldrar att ta emot erbjudna insatser. Bestämmelsen syftar till att lyfta fram socialtjänstens ansvar för barn och ungdomar, framförallt för ungdomar med missbruksproblem och för unga lagöverträdare. Syftet är också att motverka tendenser till att ungdomar i ökande utsträckning döms till påföljder inom kriminalvården. Gruppen barn och ungdomar som socialnämnden har ett särskilt ansvar för omfattar unga upp till 20-årsåldern. Under sommaren och hösten 2012 identifierades hos såväl socialtjänsten, skolan som polisen ett stort antal ungdomar som var i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil samt unga som begick många och grova brott. - Som ingick i grupperingar och gäng - Med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer I arbetet med dessa unga kunde vi konstatera att vi har behov av att få till snabbare, samordnade och mer effektiva insatser. Både i vår omvärld, men även i Eslövs kommun har det på senare år skett en förändring i samhällsstrukturen. Kommunerna har ökade kostnader för barn och ungdomar som placeras i samhällets vård. Under de senaste åren har kostnaderna för placerade barn och ungdomar i kommunen ökat avsevärt. Olika subgrupperingar har
uppstått bland våra ungdomar och i och med detta olika livstilar. Kommunen har enligt lagstiftning, men även utifrån barnkonventionens artiklar ett långtgående ansvar för dessa barn och ungdomar. Nedanstående text är hämtad från socialstyrelsens skrift Samverkan i sociala insatsgrupper Det är vanligt att unga begår kriminella handlingar, särskilt tillsammans med andra jämnåriga. Ofta rör det sig om några enstaka tillfällen och relativt lindriga förseelser som snatteri, men en del fortsätter att begå fler och allvarligare brott och riskerar på sikt att utveckla en kriminell livsstil. Grupper som systematiskt begår brott finns i dag på de flesta orter i Sverige och består av mycket brottsbenägna ungdomar. Ungdomar som tillhör någon gruppering eller nätverk begår som regel fler och grövre brott än de ungdomar som inte tillhör någon gruppering. Att vara medlem i en sådan gruppering eller gäng kan vara ett tecken på att en ung person är på väg in i en kriminell livsstil. Att lämna en kriminell livsstil kan vara förknippat med att lämna en kriminell gruppering eller ett kriminellt gäng och betecknas då som ett avhopp. Ungdomsgängen utgör inte sällan en rekryteringsbas till en mer organiserad brottslighet och dessa ungdomar löper därmed stor risk att bli nästa generations tungt kriminella. Sociala insatsgrupper- lokal samverkan på individnivå Regeringen beslutade den 3 mars 2011 att ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att initiera en pilotverksamhet för unga som riskerar att bli kriminella. Socialstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att, efter samråd med Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter, ta fram en vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga.
Rikspolisstyrelsen ska aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. De sociala insatsgrupperna riktar sig till unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil behöver stöd för att lämna ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil Sociala insatsgrupper kan beskrivas som en lokal samarbetsform där insatser för att förhindra att unga utvecklar en kriminell livsstil samordnas på individnivå, utifrån en åtgärdsplan som upprättas för varje ungdom. Aktuella aktörer i arbetet är framför allt socialtjänst, polis och skola. Andra aktörer som exempelvis Arbetsförmedlingen, barn- och ungdomspsykiatrin och olika frivilligorganisationer kan bli mycket betydelsefulla i det praktiska arbetet med ungdomen. Enligt regeringsbeslutet vilar huvudansvaret för arbetet med de sociala insatsgrupperna på socialtjänsten i den kommun där den unge bor. För att kunna hjälpa unga som riskerar ett livslångt utanförskap i form av en kriminell livsstil krävs att flera aktörer samverkar. Det som i mångt och mycket har varit ett bekymmer är att samordna dessa insatser. Ibland har det uppstått en gråzon, där förvaltningarnas insatser inte samordnats för bästa möjliga utfall. Den 15 april i år fick polismyndigheten ett regeringsuppdrag att respektive polismyndighet ska redovisa de kommuner som har inrättar sociala insatsgrupper, samt de kommuner som har påbörjat ett arbete med att starta upp sociala insatsgrupper.
2. Målbild (Syfte, effektmål och leveransmål) Syfte Sociala insatsgrupper syftar inte till att vara ytterligare projekt, utan huvudsyftet är att lokala samarbetsformer utvecklas. Syftet är även att implementera sociala insatsgrupper som arbetsform och genom detta koordinera alla aktörer så att individuella åtgärdsplaner upprättas för de ungdomar som deltar. Sociala insatsgrupper bygger på att en projektledare/ samordnare, anställd av socialtjänsten, samordnar och skapar förutsättningar för samarbete. Projektledaren/samordnaren ska hålla ihop arbetet med de sociala insatsgrupperna. I implementeringsfasen av projektet även ha en operativ roll i projektet i syfte att på ett tidigt stadie medverka till att berörda aktörer samlas i en social insatsgrupp för att göra en individuell handlingsplan för varje ungdom som riskerar en kriminell livsstil. När projekttiden löper ut ska samverkan i form av sociala insatsgrupper ha prövats samt vara en del av den ordinarie handläggningen för målgruppen. Resursavdelningens Förebyggande Enhet kommer att samordna arbetet med sociala insatsgrupper efter projekttidens slut. För att kunna hjälpa unga som riskerar ett livslångt utanförskap i form av en kriminell livsstil krävs att flera aktörer samverkar. Inte så sällan ske både proaktivt och reaktivt arbete parallellt i olika system och ingen ser eller tar ansvar för helheten.
I arbetet med sociala insatsgrupper har Socialtjänsten har ett övergripande ansvar, såsom att: Välja ut vilka unga som ska ingå i de sociala insatsgrupperna Motivera de unga/vårdnadshavare att lämna samtycke till informationsutbyte mellan berörda myndigheter Knyta berörda myndigheter, aktörer och organisationer till arbetet Ta fram individuella åtgärdsplaner för beslut Följa upp att åtagandena i planen genomförs Hitta fungerande samverkansformer för myndigheter som har ansvar för och kan hjälpa ungdomar som hamnat snett att hitta tillbaka till den rätta vägen igen Effektmål Ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskolan Ökad måluppfyllelse och behörighet till högskola och universitet Förbättra stödet till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Att på lång sikt motverka rekrytering och underlätta avhopp från kriminella nätverk, genom ett förstärkt socialt nätverk kring individen. Leverensmål Strukturerat samarbete mellan förvaltningarna och med externa aktörer på alla tre nivåer i SiG. (Styrgrupp, beredningsgrupp, sociala insatsgrupper). Att målgruppen för sociala insatsgrupper ska ha erbjudits hjälp genom att myndigheter samverkar i sociala insatsgrupper Att handläggningstiden för målgruppen kortas jämfört med nuläget genom att processen blir mer effektiv. Från samtycke till att insatser är igång, 4 veckor.
I grund och botten handlar det om att barn och unga och deras familjer i Eslövs kommun ska har ett bra liv och att kommunen ska arbeta för att alla medborgare ska ges förutsättningar för att utveckla detta. 3. Avgränsningar Avgränsingen för projektet är tydligt med hänvisning till målgruppen: Målgrupp för sociala insatsgrupper är ungdomar 13-18 år och unga vuxna 18-25 år som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil, eller behöver stöd för att lämna ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil och som bedöms ha hög risk för återfall i kriminalitet. Det innebär att arbetet med sociala insatsgrupper tangerar allt arbete som har att göra med brottsförebyggande samt främjande arbete för ungdomar i riskzon. I den mall som används för att beskriva ett projekt står att det alltid kommer att finnas gråzoner kring vad som ingår i ett projekt. Finessen med sociala insatsgrupper är just att arbeta med denna gråzon. Dilemmat med avgränsning av projekt är att det uppstår mellanrum. Dessa mellanrum kan i en organisation skapa en känsla av revirtänk och diskussioner om vem som ansvarar för vad. 4. Tidplan
Projekttid beräknas till 1,5 år Projektdatum 130701 141231 Under perioden 130701 131231 kommer kartläggning att ske. - Grind 1- projektbeslut - Grind 2- beslut att starta med individärenden Under perioden 140101 141231 kommer implementering att ske - Grind 3- avstämning av leveransmål - Grind 4- avslut och utvärdering Löpande utvärdering var 6:e månad 131231, 140630, samt 141231
Hösten 2013 Kartläggning av de lokala problemen Förankring av SiG internt och externt Skapa en tydlig organisation för arbetet Styrgrupp Beredningsgrupp Samordnare/ lots Skapa rutiner för väsentliga delar i arbetet Våren 2014 Lägesrapport till samtliga aktörer- genom APT och liknande Skapa en referenser/ arbetsgrupp med operativ personal från flera delar av verksamheten för att utveckla det operativa arbetet
Förfina rutiner för väsentliga delar av arbetet Den sociala insatsgruppen, särskilt fokus på: I. Samordnare II. Åtgärdsplaner III. Samtycke IV. Utsluss från HVB V. Insatser för målgruppen Uppföljning av målgruppen I. hur många identifieras som målgrupp II. har de erbjudits SIG III. tackat nej IV. antal anmälda brott under SiG? V. Vilka insatser har beviljats? Hösten 2014 Fortsatt implementering Utveckla arbetet med att upptäcka ungdomar i riskzon. 5. Budget Samverkan i sociala insatsgrupper Beviljade medel 2013 2014 Totalt 320 000 640000 960000 6. Projektorganisation Initialt att anställa en samordnare, vars uppgift är att kartlägga och skapa förutsättningar för samarbete intern och externat. Efter projekttidens slut kommer
detta att vara en ordinarie arbetsuppgift inom ramen för Förebyggande enheten, Barn och utbildning. 7. Förvaltningsövergripande Barn- och utbildnings-, Vård- och omsorgs-, Arbete- och försörjnings- samt kultur- och fritidsförvaltningarna kommer att vara en del av projektet. Aktörer utanför kommunens förvaltningar är även polisen, arbetsförmedlingen, kriminalvårdens och Region Skåne viktiga samarbetspartner. Varje förvaltning och aktör bidrar med stöd utifrån sin ordinarie verksamhet och inom befintliga budgetramar Syftet med projektet är att samordna de insatser som finns, inte att skapa nya. Faktorer som bidrar till att skapa en stabil, uthållig och effektiv samverkan sammanfattats följande: tydlig och aktiv ledning
tydlig struktur och samordning samsyn och gemensamma utgångspunkter 8. Långsiktiga socioekonomiska vinster Effektivare samarbete mellan kommunens förvaltningar, samt med externa samarbetspartners. Förebygga utanförskap Enligt Ingvar Nilsson, nationalekonom går många av de kostnader som kommunerna har att förbygga. Enligt honom handlar det om organisations- och strukturfrågor inom och mellan förvaltningar. Kostnadseffektiv socialtjänst som är proaktiv och förebyggande, där resurserna används för att förebygga och främja, istället för att använda resurser reaktivt till höga placeringskostnader, eller dyra insatser. Räkneexempel: En placering på Statens institutionsstyrelse kostar i genomsnitt 5000 kronor/ dygn det vill säga en årskostnad på 1, 8 miljoner En kartbild över utanförskapets arena och effekter Utanförskapet har inte bara effekter för förövare det har också effekter för offer, anhöriga och allmänhet vilket illustreras i figuren nedan. Kostnaderna är kopplade till ett stort antal aktörer såväl offentliga som privata. Det ligger i sakens natur att ingen enskild aktör har en övergripande bild över de totala socioekonomiska effekterna av detta. Därmed har man ingen bild av de samlade kostnaderna för detta utanförskap och som en konsekvens av detta kan man inte heller ta ställning till vad det, ur en strikt ekonomisk synvinkel, skulle vara värt att undvika detta genom prevention eller rehabiliteringsinsatser. Man har i regel en starkt underskattad bild av dessa effekter. De olika samhällskostnaderna för en ung människa från födseln upp till 18 års ålder på väg in i allvarligt utanförskap och kriminalitet som vuxen
Ett oroande stort antal unga riskerar att marginaliseras idag. Resan på väg mot utanförskap börjar tidigt i livet. Kostnaderna för detta är höga, oerhört höga. Detta i all synnerhet om vi jämför det med kostnaderna för tidiga preventiva eller rehabiliterande insatser. Ju längre man väntar ju dyrare blir det och ju svårare är det att bryta detta utanförskap. Dessa kostnader dyker upp på många olika ställen och vid många olika tidpunkter i de olika offentliga uppföljnings- och redovisningssystemen. Därför har inte någon enskild aktör kunskap om dessa kostnaders verkliga storlek och omfattning. Detta i kombination med den offentliga sektorns fragmenterade stuprörsorganisation gör att ingen heller har ansvar för frågan. Detta utanförskap kan i värsta fall bli mycket allvarligt och omfattande. Det har dessutom en förmåga att smitta av sig på den sociala miljö där utanförskapets unga män vistas. De blir en sorts negativa rollmodeller för andra unga på glid. De sociala och ekonomiska kostnaderna för detta är närmast ofattbart höga.
Tidiga samordnade insatser där kommunens socialtjänst tillsammans med skolan etablerar samsyn och samarbete kring dessa unga med andra aktörer som barn- och ungdomspsykiatri, rättsväsendet liksom frivilligorganisationer och föreningsliv skulle förmodligen vara en utomordentligt god social investering med en såväl social som ekonomisk avkastning få riskkapitalister ens kan drömma. Det handlar ytterst om att dels förstå och inse vidden av detta och därefter samla och samordna resurser för att ingripa, helst så tidigt som möjligt. Ur: Gatumatematik- Om unga män på glid och utanförskapets pris i Nacka, av Ingvar Nilsson, 2012 9. Kommunikationsplan Information Internt på Arbetsplatsträffar/ teamträffar, Resursavdelningens enheter, IFO vuxen och arbete- och försörjning Till ledare inom Barn och utbildning- 40- gruppen SSPe samt örat mot marken Beredningsgrupp (info samt förankring) Rådet för hälsa och trygghet
Eslövs kommuns hemsida Broschyr 10. Risker Det finna alltid en risk med projekt som berör många aktörer på många nivåer, att nå ut till alla berörda. I de utvärderingar som är gjorda, bland annat av Ersta Sköndal högskola, så lyfts skolan fram som ett område där samarbete har varit bekymmersamt. Eftersom Eslövs kommun har en organisation, där socialtjänst och skola är organiserad i samma förvaltning är dock möjligheterna och förutsättningarna bättre och torde således inte innebära några risker. 11. Kriterier för projektavslut Att strukturerat samarbete mellan förvaltningarna och med externa aktörer på alla tre nivåer i SiG sker. Att målgruppen för sociala insatsgrupper har erbjudits hjälp genom att myndigheter samverkar i sociala insatsgrupper Att handläggningstiden för målgruppen har kortas jämfört med nuläget genom att processen blir mer effektiv. Från samtycke till att insatser är igång, 4 veckor Bilagor: Specificera bilagor som tillhör projektet så här långt. Kort beskrivning av bilaga: Bilagans namn: Revisionshistoria Specificera förändringar som gjorts i olika versioner Rev. 1 Datum Förändringar Rev. 2 Datum