Uppföljning av brandingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet

Relevanta dokument
Uppföljning av kandidatexamen i kostvetenskap vid Umeå universitet

Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av magisterexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola

Uppföljning av masterexamen i bioteknik vid Lunds universitet

Uppföljning av receptarieexamen vid Göteborgs universitet Beslut

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i byggteknik vid Högskolan i Halmstad

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola

Uppföljning av röntgensjuksköterskeexamen vid Luleå tekniska universitet

Högskoleingenjör i Sverige. Examensmål Vad riksdag och regering beslutat

Ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 i undervisningsämnet finska som modersmål

Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap vid Uppsala universitet

Uppföljning av kandidatexamen i matematik vid Mälardalens högskola

Uppföljning av kandidatexamen i historia vid Malmö högskola

Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av magisterexamen i engelska vid Umeå universitet

Uppföljning av kandidatexamen i samiska språk vid Umeå universitet

Uppföljning av kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet

Uppföljning av dietistexamen vid Uppsala universitet

Bedömningsgrunder och kriterier för examensarbete. Studenten ska för respektive omdöme:

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet

Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet

Uppföljning av masterexamen i datateknik vid Linköpings universitet

Kvalitetsutvärdering av kandidat-, magister- och masterexamina inom idrottsvetenskap

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av kandidatexamen i matematik vid Örebro universitet

Utvärdering av distansutbildning i Sverige

Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet matematik

Lokal examensbeskrivning

Tillsyn av Omsorgslyftet Utbildningar AB inom kommunal vuxenutbildning i Nacka kommun

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Borås

Beslut för gymnasieskola

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle

Skolplan för Svedala kommun

Kvalitetsutvärdering av sociologi och närliggande huvudområden

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Lokal examensbeskrivning

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet

Policy för bedömning i skolan

Skolbeslut för vuxenutbildning

Uppföljning av masterexamen i elektronik vid Umeå universitet

Uppföljning av masterexamen i datateknik vid Mittuniversitetet

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRAFIKTEKNIK. TFN-ordförande

Beslut. ein Skolinspektionen. Beslut efter tillsyn av utbildningsanordnaren Hermods AB inom kommunal vuxenutbildning i Helsingborgs kommun.

Uppföljning av masterexamen i matematik vid Linnéuniversitetet

Lokal examensbeskrivning

MIUN 2009/1509. Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Beslut för gymnasieskola

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Beslut Dnr :2344. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Nils Holgerssonskolan i Simrishamns kommun

Beslut för grundsärskola

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning

Riktlinjer för antagning till gymnasieskolan

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Kvalitetsutvärdering av militärvetenskapliga utbildningar

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Uppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

Beslut för grundsärskola

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Uppföljning av magisterexamen i kemi vid Umeå universitet

Beslut för vuxenutbildning

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I SVENSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. FFN-ordförande

Gastronomiprogrammet. Behörighet. Examen. Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå. Utbildningsplan. 180 högskolepoäng.

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Umeå universitet

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan SGPOL. Politices kandidat. Political Science

Processbeskrivning för arbetet med Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar perioden

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning vid Högskolan i Halmstad

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Fördjupningen inom huvudområden i relation till progressionen inom utbildningsprogram

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Kartläggning och analys av lärosätenas arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande

Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Wäsby Restaurangskola i Upplands Väsby kommun

Systematiskt kvalitetsarbete

UTBILDNINGSPLAN TEOLOGISKT PROGRAM. Kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng H1RKT

Beslut för grundskola

Kvalitetsutvärdering av pedagogik, didaktik och utbildningsvetenskap och närliggande huvudområden

Umeå universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet naturkunskap

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

BESLUT Riktlinjer för magisterexamen med ämnesbredd vid Malmö högskola

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet

Två rapporter om bedömning och betyg

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Transkript:

BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@uka.se Till rektor Uppföljning av brandingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till brandingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Luleå tekniska universitet att utfärda brandingenjörsexamen. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 28 oktober 2013 (reg.nr 411-00315-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till brandingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda brandingenjörsexamen. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 28 oktober 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: professor Folke Snickars, Kungliga tekniska högskolan, professor Terje Kanstad, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, professor Harald Landrø, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till brandingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se

BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Henrik Holmquist i närvaro av strategi och planeringsansvarig Per Westman och tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Henrik Holmquist Kopia till: Bedömargruppen

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(4) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Luleå tekniska universitet Lärosäte Luleå tekniska universitet Huvudområde/examen Brandingenjör - brandingenjör ID-nr A-2014-02- 3486 Bedömning av utvalda examensmål Mål: För brandingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete studenterna har bristande kunskap om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Urvalet visar dock att studenterna har kunskap om områdets beprövade erfarenhet, även om det finns enstaka brister även där. Studenterna tillför inte tillräckligt mycket eget i arbetena och det saknas i vissa arbeten referenser till relevant litteratur, och bristfällig genomgång av aktuellt forskningsarbete. Examensarbetena visar på spridning vad avser olika inriktningar från scenariobaserad analys via riskanalys till värdering av konkreta räddningstjänster och brandväsende, vilket indikerar att det finns bredd, men att det till viss del saknas djupare kunskap. Självvärderingen indikerar att förutsättning finns för hög måluppfyllelse avseende detta mål. Det syns dock inte helt i de självständiga arbetena. Självvärderingen indikerar också att utbildningen ger en god vetenskaplig bakgrund och ämnesområdets betydelse samt orienterar om aktuell forskning och beprövade erfarenhet. Intervjuerna visade att brandteknik inte är ett eget område på lärosätet vilket stärker slutsatsen att det är svårt för studenterna att nå hög måluppfyllelse. Endast ett fåtal kurser är grundande i brandteknik. Det behövs större fokusering och förankring i brandteknik. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att de självständiga arbetena tidigare huvudsakligen gjorts med fokus på tillämpningar som externa uppdragsgivare prioriterat snarare än utifrån en vetenskaplig grund. De åtgärder som lärosätet vidtagit med anledningen av bristerna inkluderar ändringar i kurssammansättningen för att därmed öka studenternas förutsättningar för att kunna förstå och beskriva brandtekniska problem. Rekrytering av en professor, en lektor och en forskare har genomförts för att stärka utbildningens vetenskapliga grund. Vidare redogör lärosätet för att en ny kursplan för självständiga arbeten med tydligare krav på vetenskaplighet, aktuell forskning och referenser till relevant litteratur. Utvärderingen har varit uppe till diskussion i utbildningens programråd och studenterna informeras nu tydligare inför starten av det självständiga arbetet. Studenterna ska numera också alltid först ha en handledare och examinator vid LTU innan de kan påbörja sitt självständiga arbete.

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(4) Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska Mål: För brandingenjörsexamen skall studenten visa fördjupad kunskap inom det brandtekniska området och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap studenterna brister avseende fördjupad kunskap inom det brandtekniska området samt har begränsade kunskaper i matematik och naturvetenskap med stor spridning i nivå mellan de olika självständiga arbetena speciellt när det gäller matematik och naturvetenskap. Självvärderingen indikerar att förutsättningar borde finnas för hög måluppfyllelse. Det speglas dock inte i de självständiga arbetena. Kurssammansättningen, som den framgår av självvärderingen, torde ge mer djup och bredd med relevant introduktion i matematik än den faktiskt gör. Intervjuerna bekräftar att det är en stor spridning i kvalitet vilket kan kopplas till den bristande handledningen. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att majoriteten av de självständiga arbetena har genomförts hos externa uppdragsgivare där fokus har varit att hitta lösningar vilket lett till att arbetena fått en för liten vetenskaplig del. Lärosätet anger också att en dålig styrning från handledare kan ha bidragit till den bristande måluppfyllelsen. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar att de områden som de självständiga arbetena ges inom begränsas och att metodiken på ett bättre sätt styrs av handledarna. Dessa åtgärder torde även säkra att matematik och naturvetenskap används i nödvändig omfattning. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska Mål: För brandingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information studenterna med utgångspunkt i relevant information har bristande förmåga avseende att kritiskt och systematiskt använda kunskap, även om några arbeten också visar på hög eller mycket hög nivå. Det är framför allt förmåga till kritisk granskning som saknas i arbetena. Studenterna har, i de arbeten som gått att bedöma, med utgångspunkt i relevant information förmåga att modellera, simulera,

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(4) förutsäga och utvärdera skeenden. Helhetsbedömningen av detta mål visar dock på tydliga brister. Självvärderingen indikerar att förutsättningar finns för hög måluppfyllelse även om det är en tydlig variation mellan studenterna. Utbildningen bör emellertid ge studenterna en god bas. Studenterna erbjuds möjligheter att läsa kurser som bidrar till måluppfyllelse. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat en stor spridning i resultatet av bedömningen av de självständiga arbetena vilket lärosätet anser tyda på att kraven för det självständiga arbetet inte varit tillräckligt tydliga. Många arbeten har varit externa och av utredningskaraktär där studenterna inte behövt använda den kunskap och förmåga de förvärvat i den tidigare utbildningen. Lärosätet har också identifierat brister i målformulering, metodval och diskussion i arbetena. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar ändringar i utbildningsplanen med förstärkta inslag av kurser om tillämpning av modellering och brandteknik. Ändringarna ger dessutom en tydligare progression. Lärosätet har också i kursplaner och riktlinjer infört tydligare krav på studenternas förmåga att söka och kritiskt värdera information samt kritiskt granska andra studier. Vidare redogör lärosätet för att examinatorer och handledare nu är ålagda att kontrollera och examinera denna förmåga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska Mål: För brandingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa studenterna har bristande förmåga att skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Självvärderingen indikerar att förutsättningar finns för hög måluppfyllelse avseende förmåga till dialog med olika grupper. Detta visas framför allt genom att studenterna arbetar mycket med sina externa uppdragsgivare. Både vad gäller val av ämne och uppföljningar av detta. Intervjuerna förstärkte intrycket av att förutsättningar finns för studenterna att uppnå delmålet om muntlig förmåga, framför allt hur man arbetar med presentation av examensarbetena. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att den introduktion till rapportskrivning som ges inte följs upp. Det ställs heller inte tydliga krav på att de riktlinjer som finns efterlevs. Lärosätet redovisar vidare att det också finns indikationer på brister i kommunikationen mellan examinatorer och utbildningsansvariga gällande studenternas muntliga och skriftliga förmåga. Dessutom identifierar lärosätet att det föreligger brister i diskussionen kring

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(4) resultatet av tillägnad kunskap i de självständiga arbetena. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar samarbetsmöten och andra kontakter mellan programansvariga och studenter. Dessa åtgärder har gemensamt ett fokus på studenternas måluppfyllelse och bland annat diskuteras programmets röda tråd och progression. I åtgärdsredovisningen beskriver lärosätet också att introduktionen och genomgången om rapportskrivning i kursen Risk och säkerhet - grundkurs, har utökats för att förbättra förutsättningarna för att nå utbildningsmålen. Dessutom redovisas att muntlig och skriftlig kommunikation nu tränas i flera kurser under utbildningen. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska