Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6

Transkript

1 Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Loulou von Ravensberg BESLUT Reg.nr Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Universitetskanslersämbetets beslut Universitetskanslersämbetet beslutar att ge Mälardalens högskola tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. Ansökan och ärendets hantering Mälardalens högskola har ansökt hos Universitetskanslersämbetet om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. För granskningen av ansökan har Universitetskanslersämbetet utsett följande sakkunniga: universitetslektor Annette Ewald, Högskolan Kristianstad, och professor Pernilla Nilsson, Högskolan i Halmstad. De sakkunnigas bedömning baseras på Högskolans ansökan om examenstillstånd och på de intervjuer som genomfördes den 5 maj De sakkunnigas yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning Bedömningen av ansökan har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) och från de kvalitetsaspekter och kriterier som Högskoleverket har utarbetat med hänsyn tagen till examensbeskrivningen för denna yrkesexamen. De sakkunnigas bedömning är att Mälardalens högskola har de förutsättningar som krävs för att ge en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 och att utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och de examensmål som anges i högskoleförordningen. Universitetskanslersämbetet är medvetet om att aspekten styrdokument bedöms som ej tillfredsställande men väljer att gå på de sakkunnigas bedömning att detta är något som går att åtgärda innan utbildningen startar. Universitetskanslersämbetet instämmer därmed i de sakkunnigas bedömning. Ansökan ska därför bifallas. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Loulou von Ravensberg i närvaro av seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson, avdelningschefen Anette Gröjer och enhetschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Loulou von Ravensberg Kopia till: De sakkunniga POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uk-ambetet.se

2 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1 (4) Reg.nr Granskning av Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 Uppdraget Mälardalens högskola har den 8 oktober 2013 ansökt hos Universitetskanslersämbetet om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. Vi, universitetslektor Annette Ewald, Högskolan Kristianstad, (ordförande) och professor Pernilla Nilsson, Högskolan i Halmstad, har av Universitetskanslersämbetet fått i uppdrag att granska ansökan. Till vår hjälp har vi haft två expertläsare, docent Gudrun Erickson, Göteborgs universitet och Göran Bostedt, Mittuniversitetet. Mälardalens högskola har vid ett tidigare prövningstillfälle bedömts sakna tillfredsställande förutsättningar för inriktningen (reg nr , beslut ). Bedömning Vår bedömning har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen och högskoleförordningen och utifrån de kvalitetsaspekter som Högskoleverket har utarbetat. Underlag för bedömningen har varit lärosätets ansökan och intervju med lärosätet den 5 maj Utbildningens förutsättningar Lärarresurs Mälardalens högskola planerar att ge en utbildning med enbart ett valbart fördjupningsområde, naturorienterande ämnen och teknik. Antalet lärare och deras undervisningsandel i inriktningen är tillräcklig i förhållande till den planerade utbildningen och utbildningsvolymen. Antalet tillsvidareanställda bedöms säkerställa kontinuiteten i utbildningen. De medverkande lärarna har god vetenskaplig kompetens och täcker den planerade utbildningen Lärosätet har ett betryggande antal vetenskapligt väl meriterade lärare som kan undervisa i de utbildningsvetenskapliga kärnkurserna. Också den vetenskapliga ämnesdidaktiska kompetensen är under utveckling och tillräcklig för utbildningsvolymen. Proportionerna mellan andelen lärare med vetenskaplig kompetens och andelen lärare med professionserfarenhet är tillfredsställande för utbildningens olika delar. För att säkerställa kontinuitet och långsiktigt säkra behoven när det gäller den vetenskapligt skolade personalen med särskild ämnes- och ämnesdidaktisk forskningsprofil mot grundskolans mellersta år krävs dock fortsatt aktiv rekrytering när det gäller svenska och engelska. När det gäller engelska är den beprövade professionserfarenheten mot inriktningens åldrar något svag.

3 Lärosätet erbjuder inga kurser i de praktiska och estetiska ämnena inom inriktningen, vilket innebär att övriga utbildningsämnen måste garantera ett innehåll som tillgodoser examensordningens krav på att studenterna ska uppnå kunskaper om praktiska och estetiska lärprocesser. Med undantag för lärare med inriktning mot idrott och hälsa, finns det tillsvidareanställda lärare inom praktiska och estetiska ämnen som kan utgöra resurser i utbildningen. Den tillsvidareförordnade personalen med vetenskaplig skolning i estetisk-praktiska ämnen med inriktning mot grundskolans tidiga och mellanår förefaller dock något knapp. Lärosätet uppvisar en hög ambitionsnivå när det gäller rekrytering och kompetensutveckling av personal. Ett system för pedagogisk meritering finns för lärare som komplettering till den vetenskapliga meriteringen. Den procentuella andel som den forskande personalen kan ägna åt forskning bedöms vara god. Vi bedömer sammanfattningsvis att aspekten lärarresurs är tillfredsställande. Utbildningsmiljö Lärosätets utbildningsvetenskapliga forskning med anknytning till lärarutbildningen ges hög prioritet. Seminarieverksamhet och forsknings- och utvecklingsverksamhet med särskild betydelse för utbildningens inriktning finns vid lärosätet. Lärosätet redovisar god bredd i forskningsansatser och tillfredsställer kvalitetsambitionerna för utbildningen i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Likaså finns en god forskningsförankring inom matematikens, naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Ämnesdidaktisk forskning med särskild inriktning mot mellanårens svensk- och engelskämnen är under utveckling men är ännu relativt svagt företrädd i forskningsmiljöerna och kan stärkas ytterligare. Vår bedömning är att utbildningen bedrivs i en forskande miljö som ger studenterna förutsättningar att utveckla ett kritiskt, kreativt och reflekterande förhållningssätt. Lärosätet har ett väl utvecklat samarbete med regionens kommuner. Nationellt samarbete, bland annat i form av forskningssamverkan genom nationella forskarskolor och andra nationella och internationella forskningsnätverk, bedrivs i syfte att berika utbildningsmiljön. Det finns en medvetenhet om en utvecklingspotential när det gäller lärarstudenternas möjligheter till internationella kontakter. En väl utvecklad infrastruktur med tillgång till lärandematerial och informationstekniska resurser finns också vid lärosätet. Organisationen för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen är genomtänkt och väl utvecklad. Det arbetas kontinuerligt och målmedvetet med att säkra kvaliteten i denna del av utbildningen. Vi bedömer sammanfattningsvis att aspekten utbildningsmiljö och infrastruktur är tillfredsställande. Utbildningens genomförande Styrdokument Utbildningsplanen som är utarbetad i enlighet med högskoleförordningens krav, anger en överskådlig utbildningsstruktur. Lärosätet har omfattande regler och rutiner för kursplanearbete och för genomförande av examinationer. Kursplanerna är huvudsakligen utformade i enlighet med

4 högskoleförordningens krav. Vår bedömning är dock att vissa otydligheter och vagheter finns. Bitvis upplevs relationen mellan lärosätets generellt beskrivna strävanden och de konkreta lärandemål-examinationer-kurslitteratur som anges i föreliggande kursplaner som tämligen svag. Det framgår exempelvis inte konsekvent i kursplanerna vilka delexaminationer som prövar vilka lärandemål, något som medför oklarheter när det gäller hur studenternas prestationer bedöms. Oklarheter finns också när det gäller utformningen av bedömnings- och betygskriterier för delprov och hela kurser. I kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena framstår lärandemålen som orimligt många. De mer övergripande ambitioner som lärosätet uttrycker i sin ansökan vad gäller internationalisering, hållbar utveckling och interkulturalitet, konkretiseras inte på tillfredsställande sätt i kursplanerna. Det framgår på motsvarande sätt inte heller klart av kursplanernas innehåll och lärandemål var i utbildningen kunskapsområdet estetiska och praktiska lärprocesser behandlas annat än i en av kurserna i engelska. Vi bedömer sammanfattningsvis att aspekten styrdokument inte är tillfredsställande. Undervisning, kurslitteratur, examination Innehållet och undervisningsformerna i utbildningens kurser är varierade och adekvata i relation till examensmålen. Utbildningen i sin helhet uppvisar tillfredställande progression. Kurslitteraturen säkrar utbildningens forskningsanknytning. För engelsk- och svenskämnena är litteraturens nordiska och internationella utblickar begränsade. Aktuella artiklar från vetenskapliga tidskrifter är få, vilket är otillfredsställande särskilt när det gäller svenskämnets kurser på avancerad nivå. Kursplanerna anger examinationsformer översiktligt och generellt. Kursansvarig ansvarar för konkretiserade anvisningar för kursstudier och ingående examinationer vilka delges studenterna via studiehandledningar som utarbetats till varje kurs. Lärosätet har regler och anvisningar för examinationsärenden på både grund och avancerad nivå. Dessa regler och anvisningar som vänder sig till såväl personal som studenter beslutas av rektor och uppdateras kontinuerligt. Dessa dokument till trots är det oklart enligt vilka principer bedömningskriterier för utbildningens olika examinationer utarbetas. Det finns utarbetade rutiner för examination och bedömning av den verksamhetsförlagda utbildningen. Yrkesskickligheten examineras delvis genom självreflektion med en betygsskala som omfattar enbart betygen godkänd och underkänd. Ett relativt stor ansvar för bedömningen åvilar den lokale lärarutbildaren men det formella ansvaret ligger hos lärare anställda vid högskolan. Vi bedömer sammanfattningsvis att aspekten undervisning, kurslitteratur och examination är tillfredställande.

5 Utbildningens resultat Säkring av examensmålen Lärosätet har en väl utvecklad organisation och definierade ansvarsnivåer när det gäller lärarutbildningen. Det övergripande ansvaret för kvaliteten i lärosätets forskning och utbildning åvilar en fakultetsnämnd, medan ansvaret för kvalitetssäkring av kurser och kurslitteratur tillkommer chefen för Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, som är lärarutbildningens värdakademi. Utarbetade arbetsformer och principer för säkring av examensmålen finns. Systemet för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är väl beskrivet och visar att lärosätet har utvecklade kvalitetssäkringssystem. Lärosätet betonar vikten av studentinflytande. Det finns en tydlig organisation när det gäller att hantera och analysera kursvärderingar. De kvalitetssäkringssystem som tillämpas säkrar studenternas möjlighet att nå examensmålen. Oklarheterna när det gäller bedömningskriterier och de vagheter som finns i kursplanerna visar emellertid på ett uttalat behov av fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Vi bedömer sammanfattningsvis att aspekten säkring av examensmål och utbildningskvalitet är tillfredsställande. Sammanfattande bedömning och motivering till förslag till beslut Vår samlade bedömning är att Mälardalens högskola har förutsättningar att ge grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 med tillfredsställande kvalitet. Såväl lärarresurs, utbildningsmiljö, undervisning, kurslitteratur och examination, som säkring av examensmålen bedöms som tillfredsställande. Aspekten styrdokument bedöms däremot som ej tillfredsställande vilket indikerar ett förbättringsbehov från lärosätets sida, framför allt när det gäller relationen lärandemål och examination samt utformning av bedömnings- och betygskriterier. Det är dock rimligt att anta att detta går att åtgärda innan utbildningen startar. De sakkunnigas rekommendation Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att Universitetskanslersämbetet beslutar att ge Mälardalens högskola tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. För sakkunniggruppen Annette Ewald och Pernilla Nilsson Ordförande