BESLUT Riktlinjer för magisterexamen med ämnesbredd vid Malmö högskola

Transkript

1 1(5) Riktlinjer för magisterexamen med ämnesbredd vid Malmö högskola Riktlinjerna består av flera delar. Först ges en kortfattad allmän inledning till den nya inriktningen inom magisterexamen, som tar sin utgångspunkt i högskoleförordningens föreskrifter. Därefter preciseras de krav på denna examen som gäller vid Malmö högskola. I ett tredje avsnitt redogörs för den ordning som gäller för inrättande av magisterexamen med bredd på Malmö högskola. I bilaga ges viktiga synpunkter på kriterier som bör uppfyllas för att kvalitetsaspekten ska säkras. Allmänt om den nya inriktningen inom magisterexamen En ny inriktning inom magisterexamen har införts med benämningen magisterexamen med ämnesbredd. I förordning (SFS 2001:738) om ändring av högskoleförordningen (SFS 1993:1000) har regeringen föreskrivit vad som gäller om denna examen. Primärt vänder sig denna examen till studenter som vill vidareutveckla sin kompetens inom ett delvis nytt område och/eller gå vidare till annan yrkesverksamhet. En annan målgrupp är studenter med utländsk grundexamen, som ges möjlighet att skaffa sig en påbyggnadsutbildning i Sverige. Magisterexamen med ämnesbredd uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 40 poäng med viss inriktning, såsom respektive högskola fastställer, av den som avlagt examen om minst 120 poäng eller motsvarande utländsk examen. Krav på ämnesfördjupning på 60 p (motsvarande det som idag krävs för kandidatexamen) föreligger inte. Inte heller krävs 10 poängs examensarbete inom ramen för en grundexamen om 120 poäng. Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Bassänggatan carl-gustav.carlsson@mah.se Rektor Malmö

2 2(5) Krav på magisterexamen med ämnesbredd vid Malmö högskola 1. Grundläggande högskoleexamen omfattande 120 poäng eller motsvarande utländsk examen. Krav på ämnesfördjupning på 60 poäng föreligger således inte. 2. Kursinnehållet omfattande minst 40 poäng ska bestå av specifika kurser, ett enkelt överförande av A- och B-kurser accepteras inte. 3. Kurserna ska ha en viss inriktning. Inriktningen bör ta hänsyn till det som sägs om kursernas primära mål (punkt 4). 4. Kursernas primära mål är att student ska ges möjlighet att bredda och utveckla kompetens inom ett delvis nytt område och/eller gå vidare till annan yrkesverksamhet och inte till forskarutbildning. Krav på övergångsmöjligheter till forskarutbildning föreligger således inte. 5. Krav på ett självständigt arbete (examensarbete) omfattande minst 10 poäng enligt förordningstexten. 6. I examensbeviset ska anges vilken inriktning som utbildningen avser. Ordning för inrättande av magisterexamen med ämnesbredd Ansökan inlämnas till Rektor, som fattar beslut om inrättande av inriktning av magisterexamen med ämnesbredd. I ansökan ska ingå redogörelse för syftet med den föreslagna inriktningen och aktuell målgrupp. Övrigt I syfte att säkra kvaliteten på utbildningen bör de bedömningskriterier som förtecknas i bilaga till beslutet vara uppfyllda innan beslut fattas om inrättande av inriktning av magisterexamen med ämnesbredd. Detta ärende har avgjorts av undertecknad rektor i närvaro av förvaltningschefen Kjell Gunnarsson, efter föredragning av. Ärendet har beretts i ABSgruppen. Per-Olof Glantz

3 3(5) Bilaga: Vägledande bedömningskriterier 1 avseende kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av Magisterexamen med ämnesbredd Lärarkompetens och kompetensutveckling Hög kvalitet förutsätter att utbildningen bärs upp av lärare med vetenskaplig skolning inom ämnet/ämnesområdet och att lärarna har god pedagogisk förmåga. För att utbildningen ska kunna ligga på den nivå som förutsätts för den sökta examensrätten krävs en kvalificerad lärarkår. Krav på forskarutbildade lärare är oavvisligt för en högskoleutbildning. För att garantera den kvalitet som krävs för kandidat- och magisterexamen har som regel krävts att ämnet företräds av minst två tillsvidareanställda disputerade lärare som bedriver forskning i ämnet. Dessutom förutsätts att det vid högskolan finns disputerade lärare i ytterligare ämnesområden i en sådan omfattning att en kritisk och kreativ vetenskaplig miljö upprätthålls. För en magisterexamen med ämnesbredd föreligger en inriktning snarare än ett ämne. Ämnesbegreppet tolkas därför i detta fall lämpligen i den meningen att utbildningens inriktning kan inrymmas i ett eller flera akademiska ämnen. Rimligt är att kräva att det finns två tillsvidareanställda forskarutbildade lärare vid högskolan vars ämne inrymmer utbildningens inriktning. Lärarna ska också ha förutsättningar att upprätthålla och vidareutveckla sin vetenskapliga och pedagogiska kompetens. I syfte att utveckla lärarkompetensen bör de lärare som inte är forskarutbildade ges möjlighet till forskarutbildning inom ämnet/ämnesområdet. Forskningsaktivitet Vid högskolan ska bedrivas forskning inom minst ett av de ämnen/ämnesområden som inrymmer inriktningen och med en sådan volym att en kreativ forskningsmiljö kan upprätthållas. Det är nödvändigt att vetenskaplig verksamhet av viss kvalitet pågår i en sådan omfattning att kontinuiteten i verksamheten säkerställs. Utbildningens innehåll och organisation Utbildningen bör svara mot det aktuella kunskaps- och forskningsläget. Allt ifrån formerna för utbildningsplanering, avvägningen mellan olika ämnesområden och relationen mellan teori och praktik till hur omprövning och förnyelse av utbildningen sker bedöms. Examinationen ska vara individuell. Det kan vara en stor tillgång att använda någon form av extern medverkan i examinationen. Examinator bör vara disputerad i ett av de ämnen/ämnesområden som inrymmer inriktningen. Det är önskvärt att skilja rollerna som handledare och examinator när studenterna gör sina självständiga arbeten. 1) Bedömningskriterierna bygger på de kriterier som Högskoleverket tillämpat i samband med examensrättsprövningar.

4 4(5) Utvärdering och kvalitetssäkring Varje lärosäte har ett kvalitetsansvar för sin verksamhet. De är till exempel skyldiga att utarbeta ett program för kvalitetsutveckling. Med stöd av utvärderingar bör man kunna konstatera om detta program på ett positivt sätt fått genomslag i verksamheten. Jämställdhet För att utbildningen ska kännetecknas av god kvalitet bör jämställdhet ingå bland kriterierna såväl ifråga om lärar- och studentrekrytering som utbildningsinnehåll och forskningsinriktning. Studentinflytande Studenterna måste kontinuerligt garanteras hög kvalitet i utbildningen. Lärarnas pedagogiska skicklighet och förmåga att engagera studenter i sina egna forskningsprojekt, externa projekt med anknytning till arbetslivet etc. är aspekter som bör beaktas vid bedömningen. Studenterna ska också ha reella möjligheter att aktivt medverka i utvecklingsarbetet på alla nivåer i planering, genomförande och utvärdering av utbildningen. Detta förutsätter bland annat möjligheter för studenterna att aktivt engagera sig i studentfackligt arbete. Till bedömningsgrunderna hör i vilken utsträckning studenterna i dessa avseenden sätts i centrum. Internationalisering Ett internationellt perspektiv i utbildningen är en viktig kvalitetsaspekt. Internationaliseringen skall därför speglas i all utbildning vid högskolan och genom bilateralt samarbete med universitet i olika länder. Detta berikar och breddar högskolans utbildning och är en självklarhet i en kreativ högskolemiljö. Bibliotek och informationsförsörjning Gynnsamma utbildningsbetingelser förutsätter god tillgång till vetenskaplig litteratur av skilda slag inom högskolans ämnesområden. Tillgång till goda sökmöjligheter i databaser är också en nödvändighet. Lokaler och utrustning En god materiell miljö är en förutsättning för en väl fungerande högskola. Här kan särskilt nämnas tillgång till studieplatser liksom till datorer. För utbildning och forskning inom exempelvis laborativa ämnen är tillgången till ändamålsenliga lokaler med adekvat utrustning avgörande. God tillgång till grupparbetsrum och andra mötesplatser stimulerar kommunikationen och umgänget dels studenter emellan, dels mellan lärare och studenter och bidrar till utveckling av en kritisk och kreativ miljö. Stabilitet och långsiktighet Att bedriva högskoleutbildning och inneha en examensrätt är ett viktigt och långsiktigt åtagande inte enbart gentemot studenter utan också samhället i stort. Lärosätet måste därför kunna garantera god kvalitet i utbildningen över lång tid.

5 5(5) Kritisk och kreativ miljö Till förutsättningarna för att nå de kvalitativa krav som ställs för examensrätt hör att högskolan har en viss bredd i sitt utbildningsutbud och kan erbjuda möjligheter till fördjupningsstudier inom skilda ämnesområden. Ett rikt spektrum av ämnen relaterade till varandra uppfattas som pådrivande och stimulerande för att åstadkomma en kvalitativt god utbildning. Lärosätet måste därmed också ha en viss volym i verksamheten. Ett väl fungerande nätverk av kontakter med närliggande utbildningar, angränsande ämnen och ämnesområden både nationellt och internationellt bidrar till att konstituera den kritiska och kreativa miljön.