Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram

Transkript

1 Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram Dessa riktlinjer har fastställts av rektor och träder i kraft Dnr HS 2015/918

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Allmänt om utbildningsprogram Process för inrättande Ansökans struktur Allmänna förutsättningar för programmet Kortfattad beskrivning och namn Motiv för inrättande och omvärldsanalys Jämförelse med andra utbildningar Rekrytering och antagning av studenter Ekonomi Förutsättningar för utbildningen inom programmet Lärarkapacitet och lärarkompetens Utbildningsmiljö Infrastruktur Programmets innehåll Struktur och mål Undervisning, kurslitteratur och examination Programmets resultat Måluppfyllelse Anknytning till arbetsmarknaden Vidare studier Ikraftträdande... 8 BILAGOR Bilaga 1 Handläggningsordning för ansökan om inrättande av 9 utbildningsprogram Bilaga 2 Matris för säkring av examensmål 12 Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

3 1. Inledning 1.1 Allmänt om utbildningsprogram Ett utbildningsprogram består av ett antal kurser som sammanförs i syfte att erbjuda en innehållsmässigt och pedagogiskt genomtänkt studiegång. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bedrivs endast i form av kurser och program, d.v.s. i de fall kurser sammanförs uppstår ett utbildningsprogram. Programmet ska leda till en examen, antingen en yrkesexamen eller en generell examen inom något av de huvudområden som finns vid Högskolan i Skövde (Högskolan) 1. I vissa kan ett program leda till dubbla examina, dvs en yrkesexamen och en generell examen. Kursernas innehåll och programmets struktur ska säkra progression i utbildningen och uppfyllelse av de nationella mål som finns för aktuell examen Process för inrättande Inrättande av ett utbildningsprogram är ett strategiskt beslut där lärosätet åtar sig betydande ansvar av såväl kvalitativ som ekonomisk art. Nya program inrättas av rektor. Rektors beslut föregås av en beredning som görs av Högskolans fakultetsnämnd. I beredningen kan sakkunnigprövning ingå. Handläggningsordning för ansökningar om inrättande av utbildningsprogram framgår av bilaga 1. I den inledande fasen av inrättandeprocessen görs en preliminär bedömning av programförslagets potential. Inför denna inledande bedömning, som görs av rektors ledningsgrupp 3, måste vissa allmänna förutsättningar för programmet ha utretts, se avsnitt Ansökans struktur Ansökan om inrättande av utbildningsprogram ska innehålla en redogörelse där aspekterna i avsnitt 2-5 behandlas. Aspekterna har sin grund i den struktur som utformats av Universitetskanslerämbetet för prövningar av examenstillstånd. Ansökans struktur ska anpassas efter de förutsättningar som gäller vid respektive ärende. Redovisning av en del av de angivna aspekterna kan i vissa fall slopas. Exempel på när en förenklad ansökan kan göras är om det nya programmet utvecklas inom ramen för utbildningsmiljöer som redan är väl etablerade. Huvudområdet för den examen som programmet ska leda till ska normalt finnas inrättat. I vissa fall kan dock ansökningar om inrättande av nytt utbildningsprogram och nytt huvudområde beredas parallellt. 1 Högskolan i Skövde har rätt att utfärda högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen, masterexamen i informationsteknologi och systembiologi samt fem yrkesexamina (barnmorskeexamen, högskoleingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen och yrkeslärarexamen). Rätt att utfärda andra masterexamina och yrkesexamina kan erhållas efter prövning av Universitetskanslersämbetet. 2 Nationella examensbeskrivningar finns i Högskoleförordningens bilaga 2. 3 I rektors ledningsgrupp ingår, förutom rektor själv, prorektor, högskoledirektören, dekanen och prodekanen. Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

4 Vilken struktur som är lämplig avgörs i varje enskilt fall av fakultetsnämnden (se handläggningsordningen i bilaga 1). En generell mall för ansökan finns tillgänglig via Medarbetarportalen. Denna mall anpassas sedan efter aktuell ansökan. 2. Allmänna förutsättningar för programmet 2.1 Kortfattad beskrivning och namn En kortfattad beskrivning av utbildningsprogrammet ska lämnas. I beskrivningen ska det anges vilken examen programmet ska leda till (yrkesexamen och/eller generell examen inom något av Högskolans huvudområden). Programnamnet regleras formellt i utbildningsplanen. Detta innebär att det slutgiltiga beslutet om namnet fattas ganska sent i processen. Det är dock viktigt att namnfrågan uppmärksammas i ett tidigt skede och att det namnförslag som lämnas i ansökan är väl genomtänkt och förankrat internt och externt. De särskilda riktlinjer som finns för benämning av utbildningsprogram vid Högskolan i Skövde ska följas. Engelsk översättning av förslaget till programnamn ska alltid lämnas. 2.2 Motiv för inrättande och omvärldsanalys Motivet för inrättande av utbildningsprogrammet ska beskrivas. Beskrivningen ska främst innehålla en redogörelse för nytta och behov av utbildning inom programmet - såväl för studenter och omgivande samhälle som för institutionen och Högskolan. Särskild vikt ska läggas vid arbetsmarknadens behov. Den bedömning som görs ska grundas på dokumenterat underlag, dvs rapporter och prognoser om den framtida arbetsmarknaden, marknadsundersökningar etc. Vidare ska relevans i förhållande till Högskolans övergripande strategier, främst utvecklingsplanen, anges. 2.3 Jämförelse med andra utbildningar Programmets relation till eventuella program med liknande eller överlappande innehåll vid Högskolan ska beskrivas. Syftet är främst att visa att det finns utrymme för fler utbildningar inom området. Vidare ska en konkurrentanalys göras. En översikt över motsvarande eller liknande utbildningar vid andra lärosäten ska göras, med uppgift om upplägg, inriktning och söktryck för dessa program. De styrkor respektive svagheter som programförslaget har jämfört med dessa utbildningar ska anges. Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

5 2.4 Rekrytering och antagning av studenter Beskrivning ska lämnas av tänkta sökandegrupper (målgrupper) till utbildningsprogrammet, utifrån utbildning/behörighetskrav, region/boendeort och annan bakgrund. En uppskattning bör göras av hur stor denna grupp är under de kommande tre åren och vilket söktryck (förstahandssökande per antagen) utbildningen kan tänkas få. Utbildningsprogrammets behörighetskrav samt urvalsmodell 4 ska beskrivas och motiveras. Högskolelagens krav på att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan 5 bör särskilt uppmärksammas när antagning och urval planeras. 2.5 Ekonomi En översiktlig budgetplan för genomförande av programmet i sin helhet ska presenteras. I planen ska det ingå uppgift om hur stort studentunderlag som krävs för genomförandet. 3. Förutsättningar för utbildningen inom programmet 3.1 Lärarkapacitet och lärarkompetens Uppgifterna om lärarkapacitet och lärarkompetens redovisas dels i löpande text (sammanfattande beskrivning), dels i en tabellbilaga (detaljerad beskrivning). Särskild mall för tabellen finns tillgänglig via Medarbetarportalen. Lärarkapacitet Ansökan ska innehålla uppgift om vilka lärare och forskarstuderande som bedriver eller kan bedriva utbildning inom utbildningsprogrammet. Antalet tillsvidareanställda lärare och övriga lärare måste stå i proportion till utbildningens beräknade omfattning på olika nivåer. Resurser för handledning och examination av examensarbeten ska särskilt uppmärksammas. Kompetens och kompetensutveckling Lärarna ska ha vetenskaplig och pedagogisk kompetens, professionskompetens samt annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen. Vidare ska lärarna ges reella möjligheter till kompetensutveckling och egen forskning. 4 De urvalsmodeller som är möjliga vid antagning till program beskrivs i Högskolans antagningsordning. 5 Högskolelagen 1 kap 5 Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

6 Enligt Högskolans utvecklingsplan är målet för de tillsvidareanställda lärarna inom en utbildningsmiljö att minst 80 procent har doktorsexamen (eller motsvarande kompetens) och att minst 25 procent har genomgått minst två steg av pedagogisk meritering (se riktlinjerna för Pedagogisk karriärstege, styrdokument). I de fall ansökan om inrättande gäller ett program inom utbildning på avancerad nivå bör behovet av docent- och professorskompetenta lärare särskilt uppmärksammas. 3.2 Utbildningsmiljö Forskningsaktivitet Utbildningen ska ges i en forskande miljö och den ska i huvudsak vara relaterad till en eller flera av Högskolans forskningsspecialiseringar. För program som leder till kandidatexamen (och yrkesprogram på grundnivå) gäller att forskning ska bedrivas inom programmets huvudområde (eller inriktningen för yrkesexamen) med en sådan volym att en kreativ forskningsmiljö kan upprätthållas. Det är nödvändigt att vetenskaplig verksamhet av viss kvalitet pågår i en sådan omfattning att kontinuiteten i verksamheten säkerställs. För program inom utbildning på avancerad nivå gäller att den forskning som bedrivs inom aktuellt huvudområde (eller inriktningen för yrkesexamen) ska hålla internationell kvalitet. Forskningsaktiviteten ska ha en sådan volym och nivå att lärarna kan utveckla sin kompetens och att studenterna kan komma i kontakt med levande forskning. Ansökan bör innehålla sammanfattande beskrivning av forskningsaktiviteten relaterat till programmet (löpande text) samt detaljerad beskrivning (berörda forskares CV i bilagor). Kritisk och kreativ miljö Utbildningen ska ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt. Beskrivning ska lämnas av berörd ämnesgrupps arbete för att upprätthålla en kritiskt och kreativ utbildningsmiljö. Etablerade nationella och internationella samarbeten inom programmets huvudområde/inriktning bör finnas och beskrivning ska lämnas av dessa. En viktig aspekt för en kritisk och kreativ miljö är goda villkor för informationsförsörjning inom utbildningen. Redovisning av detta sker under rubriken Infrastruktur (se avsnitt 3.3). Kvalitetsarbete En beskrivning ska lämnas av berörd ämnesgrupps interna kvalitetsarbete. Exempel på aspekter som kan tas upp är mötesstruktur, seminarier, arbete med kursutvärderingar samt intern och/eller extern granskning av examensarbeten. Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

7 3.3 Infrastruktur Bibliotek och informationsförsörjning Gynnsamma utbildningsbetingelser förutsätter god tillgång till vetenskaplig litteratur inom utbildningens ämnesområden. Tillgång till goda sökmöjligheter i databaser är också en nödvändighet. Beskrivning ska finnas i ansökan om villkoren för informationsförsörjning relaterat till området för utbildningen. Vidare ska redogörelse lämnas för hur utbildning i informationskompetens, i samråd med högskolebiblioteket, integreras i programmet. Lokaler och utrustning En god miljö vad gäller lokaler och utrustning utbildningen förutsätts. Här kan särskilt nämnas god tillgång till informationstekniska resurser och studieplatser. För utbildning och forskning inom exempelvis laborativa ämnen är tillgången till ändamålsenliga lokaler med adekvat utrustning betydelsefullt. God tillgång till grupparbetsrum och andra mötesplatser stimulerar kommunikationen och umgänget dels mellan studenter, dels mellan lärare och studenter. Mötesplatserna bidrar också till utveckling av en kritisk och kreativ miljö (se punkt 3.2). Beskrivning ska lämnas av lokaler och miljö. Utbildning vid annan institution Om en eller flera kurser inom programmet ska ges vid annan institution än den institution som lämnar ansökan ska uppgift lämnas om detta. Förankring måste då ha skett med berörd institutionsledning och berörd ämnesföreträdare. 4. Programmets innehåll 4.1 Struktur och mål Utbildningsplan och kurser Ett förslag till utbildningsplan för programmet ska bifogas ansökan. 6 Programmets kursstruktur måste innehålla en progression som motsvarar de krav på fördjupning som krävs för aktuell examen enligt Högskolans lokala examensordning. Beskrivning ska lämnas av utbildningens progression. För program som leder till yrkesexamen ska integrering av teori och praktik i utbildningen särskilt beskrivas. Ansökan ska innehålla en förteckning över samtliga kurser i programmet. Om nya kurser planeras att ingå i kursstrukturen ska en kortfattad redogörelse lämnas för kursernas innehåll. Planerad samläsning med andra utbildningsprogram ska anges. 6 Förslaget till utbildningsplanen ska utarbetas i enlighet med Allmänna råd för utformning av utbildningsplan ( Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

8 Nationella examensmål och lokala mål Av den nationella examensordningen (Högskoleförordningens bilaga 2) framgår vilka mål som ska uppnås för aktuell examen. Särskild vikt ska läggas vid beskrivning av hur programmets struktur och kurser ger förutsättningar för att examensmålen ska kunna uppnås. Redogörelse för kopplingen mellan examensmål och kurser ska lämnas i text, på en övergripande nivå, samt i matrisform (se bilaga 2). Ett program kan även innehålla lokala mål som förtydligar den profil och inriktning som finns för utbildningen vid Högskolan i Skövde. Om lokala mål finns i programförslaget ska redogörelsen och matrisen även omfatta en beskrivning av förutsättningarna för att dessa mål ska uppnås. Allmänna bestämmelser och mål Allmänna bestämmelser och mål för högskoleutbildning (nationella och lokala) måste beaktas vid planering och genomförande av programmet. Redogörelse ska lämnas för hur följande aspekter uppmärksammas inom ramen för programmet: - hållbar utveckling, - internationalisering, - jämställdhet och mångfald (inklusive genus- och mångfaldsperspektiv i undervisningen) - samverkan med det omgivande samhället - studentinflytande 4.2 Undervisning, kurslitteratur och examination Beskrivning ska lämnas av undervisning, kurslitteratur och examination. I beskrivningen ska framgå hur val av undervisningsformer, kurslitteratur och examinationsformer säkrar utbildningens kvalitet, främst forskningsanknytning och progression. De krav som ställs för att studenten ska få godkänt resultat på programmets kurser ska finnas klart dokumenterade, i form av betygskriterier. Betygskriterierna ska framgå av instruktioner för tentamina, examensarbeten och annan examination. Exempel på betygskriterier från någon eller några kurser ska bifogas ansökan. 5. Programmets resultat 5.1 Måluppfyllelse Som framgår ovan måste utbildningsprogrammet ge studenterna goda förutsättningar att nå målen för programmet. Aspekter som garanterar måluppfyllelse berörs i avsnitt 3 (förutsättningar) och avsnitt 4 (innehåll). Vid behov kan, under denna punkt, en sammanfattande beskrivning lämnas vad gäller programmets måluppfyllelse. Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

9 5.2 Anknytning till arbetsmarknaden De studenter som examineras från programmet ska vara anställningsbara inom en definierad arbetsmarknad och de ska kunna bidra till arbetslivets kvalitetsutveckling. En sammanfattande beskrivning ska lämnas vad gäller programmets anknytning till arbetsmarknaden. 5.3 Vidare studier Beskrivning ska lämnas av studenternas möjlighet till vidare studier, främst vad gäller studier på nästa nivå i utbildningssystemet (magister-, master- eller forskarnivå), vid Högskolan i Skövde eller vid annat lärosäte. 6. Ikraftträdande Dessa riktlinjer gäller från och med De ersätter riktlinjer med dnr HS 2014/400 från Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

10 Bilaga 1 Handläggningsordning för ansökan om inrättande av utbildningsprogram Nya program har normalt programstart vid hösttermin. Vid planerad programstart vårtermin gäller samma tidsplan som för start höstterminen som föregår (se avsnitt 7). Mallar och övrigt underlag för ansökan finns tillgängligt via Medarbetarportalen. 1 Initiering vid institution Förslag till inrättande av utbildningsprogram initieras normalt av institution. Rektor kan uppdra åt institutionens prefekt att inleda en sådan process. 1 Presentation för rektors ledningsgrupp Förslag till nytt utbildningsprogram presenteras för rektors ledningsgrupp 7 av företrädare för institutionen under februari, mars eller april månad, året före planerad programstart. Institutionen företräds av prefekt och berörd avdelningschef, berörd ämnesföreträdare samt eventuellt ytterligare berörda personer. Presentationen sker inom ramen för ordinarie möten med ledningsgruppen där institutionens företrädare föredrar sitt förslag till nytt utbildningsprogram. Bokning av föredragning görs via rektors sekreterare. Inför mötet med ledningsgruppen ska de allmänna förutsättningarna för programmet ha utretts av institutionen. Underlag enligt anvisningar i avsnitt 2 av Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram lämnas till rektors sekreterare senast två veckor före mötet. Den särskilda mall som finns för ansökan ska användas för underlaget. Vid detta tillfälle skickar institutionen även en kopia av underlaget till Studentkåren, för kännedom. Efter mötet avgör rektor, med stöd av ledningsgruppen, om arbetet med ansökan ska fortsätta. Den bedömning som görs är dels av strategisk karaktär, dels av mer kvalitativ karaktär. De kvalitativa aspekterna rör den potential och de förutsättningar som finns för att erbjuda programmet med hög kvalitet. Vid fortsatt arbete ska institutionen uppmärksammas på de tidsramar som gäller för handläggningen (se nedan och sammanfattning i avsnitt 8). I detta skede anges även om institutionen, som stöd för utarbetande av ansökan, ska anlita sakkunniga av något slag. De sakkunniga kan vara personer med akademisk och/eller pedagogisk kompetens från svenska högskolor eller yrkesverksamma personer med erfarenhet från det berörda arbetslivet. 7 7 I rektors ledningsgrupp ingår - förutom rektor själv - prorektor, högskoledirektören, planeringschefen, dekanen och prodekanen. Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

11 3 Utarbetande av ansökan Ansökan om inrättande av utbildningsprogram vid Högskolan i Skövde utformas enligt anvisningar i Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram och enligt särskild mall (se nedan). Det är viktigt att ansökan håller en hög kvalitet, såväl vad gäller innehåll som språk och struktur. Den kompetens och de personella resurser som finns inom Högskolan bör användas. Samråd med studentrepresentanter ska ske under arbetet med ansökan. I vissa fall kan en förenklad ansökan göras, se avsnitt 1.3 i riktlinjerna. Innan arbetet med avsnitt 3-5 i ansökan påbörjas ska därför alltid samråd ske med fakultetsnämndens presidium och handläggare. Den generella mall som finns anpassas då för den specifika ansökan. 4 Fakultetsnämndens beredning Presentation under pågående process Fakultetsnämnden ska, under den pågående processen med utarbetandet av ansökan, beredas tillfälle att lämna synpunkter. Normalt sker detta vid nämndens ordinarie möte i maj eller juni. Behandling av färdigställd ansökan Färdigberedd ansökan lämnas till fakultetsnämndens sekreterare senast den 15 augusti. Prefekt ansvarar för ansökan och ansökan ska undertecknas av prefekt. Ärenden som rör inrättande av nya utbildningsprogram behandlas normalt vid ordinarie möte med fakultetsnämnden i september månad. Fakultetsnämnden kan vid behov begära att ansökan revideras eller att kompletterade underlag lämnas. Efter slutförd beredning lämnar fakultetsnämnden förslag till rektor om inrättande av utbildningsprogram. I de fall där förslag lämnas om att ansökan ska avslås är det angeläget att tydliggöra de brister som ligger till grund för ställningstagandet. Utbildningsplan Förslag till utbildningsplan ingår, enligt riktlinjerna, i underlaget för ansökan. Om ansökan lämnas vidare till rektor och rektor beslutar att inrätta programmet behandlas utbildningsplanen normalt vid fakultetsnämndens oktobermöte. Undantag görs i de fall antagning till programmet ska ske via den internationella antagningsomgången. Utbildningsplanen behandlas då vid fakultetsnämndens septembermöte och fastställs sedan via dekanbeslut, om rektor inrättar programmet. Handläggarna i utbildningskommittéerna deltar vid fakultetsnämndens behandling av såväl programansökningar som fastställande av utbildningsplaner. 5 MBL I samband med fakultetsnämndens beredning av ansökan lämnas information om ärendet, enligt 19 i Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL), till arbetstagarorganisationerna vid Högskolan. Fakultetsnämndens handläggare ansvarar för kontakterna med arbetstagarorganisationerna. Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

12 6 Beslut av rektor Rektor beslutar om nytt utbildningsprogram ska inrättas eller om ansökan ska avslås. 7 Uppföljning Uppföljning av ett nyinrättat program ska ske vid två tillfällen, ett år efter programstart och två år efter programstart. Följande aspekter ska behandlas vid uppföljningarna: - studentintresse, dvs antal sökande (där så är relevant uppdelat på avgiftsfinansierade studenter och övriga studenter), söktryck (antal förstahandssökande per antagen) och antal registrerade studenter vid programstart - genomströmning terminsvis sedan programstart - jämställdhet, till exempel fördelning av kvinnor och män bland de som påbörjat programmet och de som fortsatt sina studier inom programmet - internationalisering, till exempel möjligheter till studentutbyte - programråd och samverkan med det omgivande samhället - studenternas synpunkter (sammanställning av kursvärderingar) - lärarkapacitet och lärarkompetens (uppdaterad version av den tabell som bifogades ansökan om inrättande av programmet) - programspecifika aspekter Förvaltningen ska lämna statistiskt underlag som stöd för uppföljningarna. 8 Sammanfattning av tidsplan Vid start av nytt program krävs omfattande marknadsföring och studieadministrativ planering. Beslut om inrättande måste därför fattas i god tid före beräknad programstart. Processen före och efter inrättandet sammanfattas nedan: År 1 Februari april Maj Juni Augusti September Oktober År 2 Augusti/september År 3 Januari Ett år efter programstart Två år efter programstart Presentation av programförslag för rektors ledningsgrupp Samråd med fakultetsnämnden inför utarbetande av ansökan Presentation av programförslag för fakultetsnämnden Inlämnade av ansökan till fakultetsnämnden Beredning av fakultetsnämnd och beslut av rektor Fastställande av utbildningsplan Programstart (höstterminsstart) Programstart (vårterminsstart) Uppföljning Uppföljning Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

13 Matris för säkring av examensmål Bilaga 2 I matrisen markeras koppling mellan de nationella examensmålen i Högskoleförordningen och kurserna i programmet. Kurser som inte ingår i programmets huvudområde ska kursiveras. Som exempel har målen för kandidatexamen använts. I de fall måluppfyllelse säkras i flera steg, genom en progression (som normalt sker via kurser på olika fördjupningsnivåer), används beteckningarna ax, bx och cx (eller endast ax och cx). Om måluppfyllelsen säkerställs genom en eller flera kurser men utan tydlig progression används beteckningen x. Säkring av examensmål sker normalt genom examination av kursmål men det kan också ske på andra sätt, t ex genom obligatorisk närvaro på seminarier eller tidsmässiga deadlines för olika uppgifter inom en kurs. Fyll i matrisen enligt följande: ax målet säkerställs på grundläggande nivå bx målet säkerställs på en mer fördjupad nivå cx målet säkerställs slutligt x målet säkerställs genom examination Huvudområdets benämning: För kandidatexamen ska studenten Kunskap och förståelse - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut

14 Färdighet och förmåga - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram rektorsbeslut