Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde

Transkript

1 Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde Dessa riktlinjer har fastställts av rektor och träder i kraft Dnr HS 2014/410

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Definition av ämne, huvudområde och resursämne Process för inrättande Ansökans struktur 3 2 Allmänna förutsättningar för huvudområdet Motiv och omvärldsanalys Definition Företrädare för ämnet Klassning och översättning till engelska 3 3 Förutsättningar för utbildningen i huvudområdet Lärarkompetens Utbildningsmiljö Infrastruktur 5 4 Huvudområdets innehåll Struktur och mål Undervisning, kurslitteratur och examination 6 5 Huvudområdets resultat Måluppfyllelse Anknytning till arbetsmarknaden Vidare studier Granskning av examensarbeten på kandidatnivå 7 6 Ämnets förutsättningar Motiv för inrättande Lärarkompetens Infrastruktur 8 7 Ikraftträdande 8 BILAGOR Bilaga 1 Handläggningsordning för ansökan om inrättande av ämne och 9 huvudområde Bilaga 2 Matris för säkring av examensmål 10 Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

3 1 Inledning 1.1 Definition av ämne, huvudområde och resursämne Ämne Ett ämne är ett avgränsat område med egen benämning. Nya ämnen utformas när ny utbildning skapas och forskning äger rum inom nya områden. Etablering av nya ämnen sker i ett samspel mellan flera parter, där universitet och högskolor och det internationella forskarsamhället är viktiga aktörer. Vid Högskolan i Skövde (Högskolan) används ämne för att klassificera utbildningen. Varje kurs tillhör ett ämne vilket framgår av kursplanen. Ett ämne kan antingen vara ett huvudområde eller ett resursämne (se nedan). Ämne används även i den officiella nationella statistiken där all utbildning på grundnivå och avancerad nivå ämnesklassificeras. Den nationella klassificeringen, som görs av Universitetskanslerämbetet och Statistiska centralbyrån (SCB), är på en övergripande nivå, där indelning görs i ämnesgrupper (grupper av ämnen). Varje kurs tillhör därför både ett lokalt ämne och en nationell ämnesgrupp. Huvudområde och inriktning Ett huvudområde är den del av högskoleutbildningen som definierar inriktningen inom en examen. Generella examina 1 utfärdas inom huvudområden, det huvudsakliga området för utbildningen. Universitet och högskolor bestämmer själva vilka huvudområden som ska finnas vid lärosätet inom utbildning på grundnivå och magisternivå. Rättighet att utfärda examen inom huvudområden på masternivå kan erhållas efter prövning av Universitetskanslerämbetet. Vid Högskolan utgörs ett huvudområde alltid av ett ämne. Ett ämne kan ha status som huvudområde på kandidat-, magister- eller masternivå. Universitetskanslerämbetet och SCB har fastställer grupperingar av huvudområden för beskrivning av generella och konstnärliga examina i den officiella statistiken, s k huvudområdesgrupper. Som framgår ovan utfärdas en generell examen i ett ämne som är huvudområde. Inom ämnen/huvudområde finns ofta olika inriktningar men examen utfärdas normalt i det breda huvudområdet. I vissa fall kan dock en examen även utfärdas i en särskild inriktning inom ett ämne/huvudområde. För att detta ska vara möjligt krävs att inriktningen är väl forskningsförankrad. Sett ur student- och användbarhetsperspektiv har ofta en generell examensbenämning många fördelar. Den ger studenten fler alternativ på arbetsmarknaden och löper inte samma risk att bli inaktuell som en specifik inriktning. Samma skäl gäller i princip även för Högskolan, som utbildningsanordnare. Alltför specifika inriktningar kan vara problematiska i en föränderlig omvärld, inte minst med tanke på behov av särskild lärarkompetens. Examen med inriktningar ska därför utfärdas sparsamt och efter särskild prövning (se avsnitt 1.3). Resursämne Vid sidan av de ämnen som utgör huvudområden finns det vid Högskolan ett antal resursämnen där möjlighet finns till studier på grundläggande nivå (fördjupnings- 1 De generella examina som, enligt Högskoleförordningens bilaga 2, kan utfärdas är högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Förutom generella examina finns även ett stort antal yrkesexamina. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

4 nivåerna G1N och G1F). Utbildningen inom dessa ämnen utgör stöd och komplement för utbildningar inom huvudområden och program som leder till yrkesexamen. Förteckningar Såväl de nationella som de lokala förteckningarna över ämnen och huvudområden finns tillgängliga via Högskolans webbplats, Process för inrättande Inrättande av nytt ämne och/eller huvudområde är strategiska beslut där lärosätet åtar sig betydande ansvar av såväl kvalitativ som ekonomisk art. Nya huvudområden inrättas av rektor. Rektors beslut föregås av en beredning som görs av Högskolans fakultetsnämnd. I beredningen kan sakkunnigprövning ingå. Handläggningsordning för ansökningarna framgår av bilaga Ansökningarnas struktur Ansökan om inrättande av huvudområde i kandidat- eller magisterexamen ska innehålla en redogörelse där aspekterna som anges i avsnitt 2-5 behandlas. Aspekterna har sin grund i den struktur som utformats av Universitetskanslerämbetet för examensrättsprövningar. Ansökan om huvudområde på masternivå utformas i enlighet med Universitetskanslerämbetets anvisningar. I ansökan om inrättande av ämne lämnas en redogörelse enligt de aspekter som anges i avsnitt 6. Strukturen ska anpassas efter de förutsättningar som gäller vid respektive ärende. Redovisning av en del av de angivna aspekterna kan i vissa fall slopas. Exempel på fall när en förenklad ansökan kan göras är om det nya huvudområdet skapas inom ramen för utbildningsmiljöer som redan är väl etablerade, genom sammanslagning av befintliga huvudområden eller avknoppning från befintligt huvudområde. Andra exempel på när en förenklad ansökan kan vara tillräcklig är om ämnet nyligen genomgått en nationell eller lokal utvärdering. Om ansökan görs om att utfärda examen i en inriktning inom ett huvudområde måste, där så är relevant, särskild redovisning lämnas för förutsättningar, innehåll och resultat relaterat till den specifika inriktningen. Vilken struktur som är lämplig för ansökan avgörs i varje enskilt fall av den beredande instansen, dvs fakultetsnämndens presidium och handläggare (se handläggningsordningen i bilaga 1). 2 Allmänna förutsättningar för huvudområdet 2.1 Motiv och omvärldsanalys Motivet för ansökan om inrättande av huvudområdet ska beskrivas. Beskrivningen ska främst innehålla en redogörelse för nytta och behov av utbildning på aktuell nivå inom ämnet - såväl för studenter och omgivande samhälle som för institutionen och Högskolan. Vidare ska relevans i förhållande till Högskolans övergripande strategier, främst utvecklingsplanen, anges. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

5 Även en omvärldsanalys ska lämnas. Finns huvudområdet vid andra lärosäten i Sverige och/eller i övriga världen etc. 2.2 Definition En preciserad definition ska finnas för varje ämne och huvudområde vid Högskolan. Om ämnesdefinition inte tidigare fastställts ska förslag på definition lämnas. En ämnesdefinition ska vara kortfattad (normalt inte mer än en och högst två meningar), heltäckande och om möjligt utformad så att den kan förstås även av andra än ämnesspecialister. Det finns inom en sådan ram möjlighet att lokalt ge ett ämne en särskild profilering eller ett särskilt fokus. Definition av ämne ingår, som underbilaga, i den förteckning över ämnen och huvudområden vid Högskolan som rektor fastställer. Nya ämnesbeskrivningar fastställs av berörd fakultetsnämnd. 2.3 Företrädare för ämnet Det ska finnas en ämnesföreträdare för varje huvudområde (se uppdragsbeskrivning för ämnesföreträdare och ämnesansvarig lärare). Om möjligt ska förslag på vem som ska företräda ämnet anges. 2.4 Klassning och översättning till engelska Förslag ska lämnas på klassning i utbildningsområde (regeringens indelningsgrund för tilldelning av resurser) samt klassning i nationell huvudområdesgrupp och ämnesgrupp. Mer information om klassning finns i de lokala och nationella förteckningarna över ämnen och huvudområden ( Huvudområdets benämning måste ha en engelsk översättning. Om översättning av benämningen inte finns tidigare ska förslag till engelsk benämning lämnas i ansökan. 3 Förutsättningar för utbildningen i huvudområdet 3.1 Lärarkompetens Uppgifterna om lärarkompetens redovisas dels i löpande text (sammanfattande beskrivning), dels i en tabellbilaga (detaljerad beskrivning). Antal lärare Antalet tillsvidareanställda lärare och övriga lärare måste stå i proportion till utbildningens beräknade omfattning på olika nivåer. Särskilt ska resurser för handledning och examination av examensarbeten beaktas. Kompetens och kompetensutveckling Lärarna ska ha vetenskaplig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen. Vidare ska lärarna ges reella möjligheter till kompetensutveckling och egen forskning. Enligt Högskolans Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

6 utvecklingsplan är målet för de tillsvidareanställda lärarna inom en utbildningsmiljö att minst 80 procent har doktorsexamen (eller motsvarande kompetens) och att minst 25 procent har genomgått minst två steg av pedagogisk meritering (se riktlinjerna för Pedagogisk karriärstege, I de fall ansökan gäller inrättande av huvudområde i magisterexamen bör behovet av docent- och professorskompetenta lärare särskilt uppmärksammas. Ansökan ska innehålla uppgift om vilka lärare och forskarstuderande som bedriver eller kan bedriva utbildning inom ämnet, uppdelat på kön och anställningsform. Omfattningen i tid av lärarnas/forskarstuderandes anställning (med uppskattad uppdelning mellan undervisning och forskning) ska anges liksom akademisk titel, ämne för anställningen samt utbildning i högskolepedagogik och forskningshandledning. 3.2 Utbildningsmiljö Forskningsaktivitet Utbildningen ska ges i en forskande miljö och den ska i huvudsak vara relaterad till en eller flera av Högskolans forskningsspecialiseringar. För kandidatexamen gäller att forskning ska bedrivas inom ämnet med en sådan volym att en kreativ forskningsmiljö kan upprätthållas. Det är nödvändigt att vetenskaplig verksamhet av viss kvalitet pågår i en sådan omfattning att kontinuiteten i verksamheten säkerställs. För magisterexamen gäller att den forskning som bedrivs inom ämnet ska hålla internationell kvalitet. Forskningsaktiviteten ska ha en sådan volym och nivå att lärarna kan utveckla sin kompetens och att studenterna kan komma i kontakt med levande forskning. Ansökan bör innehålla sammanfattande beskrivning av forskningsaktiviteten inom ämnet (löpande text) samt detaljerad beskrivning (berörda forskares CV i bilagor). Kritisk och kreativ miljö Utbildningen ska ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt. Beskrivning ska lämnas av ämnesgruppens, avdelningens och institutionens arbete för att upprätthålla en kritiskt och kreativ utbildningsmiljö. Etablerade nationella och internationella samarbeten inom ämnet bör finnas och beskrivning ska lämnas av dessa. Vidare bör ämnets relation till närliggande ämnen vid Högskolan beskrivas. En viktig aspekt för en kritisk och kreativ miljö är goda villkor för informationsförsörjning i ämnet. Redovisning av detta sker under rubriken Infrastruktur (se avsnitt 3.3). En viss volym i verksamheten måste finnas i vad gäller utbildning inom ämnet och inom angränsande ämnen. I de fall utbildning redan bedrivs inom ämnet ska uppgift om helårsstudenter och helårsprestationer (uppdelat på nivå) ska lämnas. Kvalitetsarbete En beskrivning ska lämnas av berörd ämnesgrupps interna kvalitetsarbete. Exempel på aspekter som kan tas upp är mötesstruktur, seminarier, arbete med kursutvärderingar samt intern och/eller extern granskning av examensarbeten. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

7 3.3 Infrastruktur Bibliotek och informationsförsörjning Gynnsamma utbildningsbetingelser förutsätter god tillgång till vetenskaplig litteratur inom ämnesområdet. Tillgång till goda sökmöjligheter i databaser är också en nödvändighet. Beskrivning ska finnas i ansökan om villkoren för informationsförsörjning i ämnet. Vidare ska redogörelse lämnas för hur utbildning i informationskompetens, i samråd med högskolebiblioteket, integreras i utbildningen. Lokaler och utrustning En god materiell miljö för utbildning i ämnet förutsätts. Här kan särskilt nämnas god tillgång till informationstekniska resurser och studieplatser. För utbildning och forskning inom exempelvis laborativa ämnen är tillgången till ändamålsenliga lokaler med adekvat utrustning betydelsefullt. God tillgång till grupparbetsrum och andra mötesplatser stimulerar kommunikationen och umgänget dels studenter emellan, dels mellan lärare och studenter. Mötesplatserna bidrar också till utveckling av en kritisk och kreativ miljö (se punkt 3.2). Beskrivning ska lämnas av lokaler och miljö. 4 Huvudområdets innehåll 4.1 Struktur och mål Ingående kurser För kandidatexamen gäller att kurser om minst 90 högskolepoäng måste ingå (eller planeras ingå) i ämnet. Dessa kurser måste omfatta minst 30 högskolepoäng, inklusive examensarbete om minst 15 högskolepoäng, på fördjupningsnivå G2. För magisterexamen gäller att kurser om minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå måste ingå (eller planeras ingå) i ämnet, inklusive examensarbete om minst 15 högskolepoäng. Kursstrukturen måste innehålla en progression som motsvarar examensordningens krav på fördjupning. Utförlig beskrivning ska lämnas av denna progression. Ansökan ska innehålla en förteckning över samtliga kurser (inklusive planerade kurser) i ämnet. Kursplaner (inklusive utkast till planerade sådana på aktuell fördjupningsnivå) ska bifogas ansökan. Relation till utbildningsprogram Redogörelse ska lämnas för vilka program (inklusive planerade program) där utbildning i ämnet ingår. Utbildningsplaner (inklusive utkast till planerade sådana på aktuell fördjupningsnivå) ska bifogas ansökan. Nationella examensmål Särskild vikt ska läggas vid beskrivning av hur ämnets kurser och programmets struktur ger förutsättningar för att examensmålen ska kunna uppnås. Redogörelse för kopplingen mellan examensmål och kurser ska lämnas i text, på en övergripande nivå, samt i matrisform (se bilaga 2). Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

8 Allmänna bestämmelser och mål Allmänna bestämmelser och mål för högskoleutbildning (nationella och lokala) måste beaktas vid planering och genomförande av utbildning (kurser och program). Redogörelse ska lämnas för hur följande aspekter uppmärksammas i utbildningen i ämnet: - hållbar utveckling, - internationalisering, - jämställdhet och mångfald (inklusive genus- och mångfaldsperspektiv i undervisningen) - samverkan med det omgivande samhället samt - studentinflytande 4.2 Undervisning, kurslitteratur och examination Beskrivning ska lämnas av undervisning, kurslitteratur och examination. I beskrivningen ska framgå hur val av undervisningsformer, kurslitteratur och examinationsformer säkrar utbildningens kvalitet, främst forskningsanknytning och progression. Kvalitetssäkring som relaterar till aspekterna som anges under punkt kan också redovisas. De krav som ställs för att studenten ska få godkänt resultat på kurser inom ämnet ska finnas klart dokumenterade, i form av betygskriterier. Betygskriterierna ska framgå av instruktioner för tentamina, examensarbeten och annan examination. Exempel på betygskriterier från någon eller några kurser ska bifogas ansökan. 5 Huvudområdets resultat 5.1 Måluppfyllelse Som framgår ovan måste utbildningen ge studenterna goda förutsättningar att nå de nationella examensmålen. Aspekter som garanterar måluppfyllelse berörs i avsnitt 3 (förutsättningar) och avsnitt 4 (innehåll). Vid behov kan, under denna punkt, en sammanfattande beskrivning lämnas vad gäller utbildningens måluppfyllelse. 5.2 Anknytning till arbetsmarknaden De studenter som examineras från utbildningen ska vara anställningsbara inom en definierad arbetsmarknad och de ska kunna bidra till arbetslivets kvalitetsutveckling. En sammanfattande beskrivning ska lämnas vad gäller utbildningens anknytning till arbetsmarknaden. 5.3 Vidare studier Beskrivning ska lämnas av studenternas möjlighet till vidare studier, främst vad gäller studier på nästa nivå i utbildningssystemet (magister-, master- eller forskarnivå), vid Högskolan i Skövde eller vid annat lärosäte. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

9 5.4 Granskning av examensarbeten på kandidatnivå För inrättande av huvudområde i magisterexamen ställs krav på erfarenhet av utbildning i huvudområdet på grundnivå som leder till kandidatexamen. Kravet gäller för att kunna dels säkerställa att lärarna har erfarenhet att handleda studenter, dels granska kvaliteten på nivån under magisterexamen. För inrättande av huvudområde i magisterexamen granskas därför examensarbeten på kandidatnivå. Förteckning över examensarbeten på kandidatnivå under föregående år/läsår ska bifogas ansökan. Uppgift om betyg, handledare och examinator ska framgå av förteckningen. Fyra arbeten begärs sedan in som underlag för granskningsprocessen. 6 Ämnets förutsättningar 6.1 Motiv för inrättande Motiv för inrättande av nytt ämne ska anges. Vilken nytta och vilket behov finns av ämnet? Planeras en uppbyggnad av utbildning inom ämnet till huvudområdesstatus eller ska ämnet utgöra ett resursämne även på sikt? En analys ska göras av hur ämnet knyter an till Högskolans utvecklingsplan. Om ämnets roll är att utgöra ett resursämne ska beskrivning lämnas av ämnets tänkta roll i förhållande till andra ämnen och utbildningar. 6.2 Lärarkompetens Beskrivning ska ges av den lärarkompetens som finns inom ämnet, alternativt vilka behov av nyanställning som finns för utbildning och utveckling av ämnet. Normalt ska det finnas minst en tillsvidareanställd lärare med kompetens inom ämnet alternativt förutsättningar att utlysa en läraranställning inom ämnet. 6.3 Infrastruktur Redogörelse ska lämnas för vilka behov som finns gällande infrastruktur för utbildning i ämnet (informationsförsörjning, studieplatser, datorer, laborationslokaler, grupparbetsrum etc). 7 Ikraftträdande Dessa riktlinjer gäller från och med De ersätter riktlinjer med dnr HS 2013/ från Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

10 Bilaga 1 Handläggningsordning för ansökan om inrättande av ämne och huvudområde 1 Allmänt Högskolan i Skövde (Högskolan) fattar själv beslut om inrättande av huvudområde i kandidat- och magisterexamen samt inrättande av ämne (resursämne). Beslut om examensrätt på masternivå inom ett avgränsat område fattas av Universitetskanslerämbetet (UKÄ) efter ansökan från Högskolan. För att garantera kvaliteten i ansökningar om examensrätt på masternivå sker en lokal granskning innan ansökningarna lämnas till UKÄ. 2 Beredning i rektors ledningsgrupp Förslag till nytt huvudområde eller ämne presenteras för rektors ledningsgrupp 2 av företrädare för institutionen. Institutionen företräds av prefekt och berörd avdelningschef, ordförande i berört utbildningsråd, berörd ämnesföreträdare samt eventuellt ytterligare berörda personer. Presentationen sker inom ramen för ordinarie möten med ledningsgruppen där institutionens företrädare föredrar sitt förslag till nytt huvudområde eller ämne. Bokning av föredragning görs via rektors sekreterare. Efter mötet avgör rektor, med stöd av ledningsgruppen, om arbetet med ansökan ska fortsätta. Den bedömning som görs är dels av strategisk karaktär, dels av mer kvalitativ karaktär. De kvalitativa aspekterna rör den potential och de förutsättningar som finns för att erbjuda utbildningen. 3 Utarbetande av ansökan Ansökan utformas i enlighet med den struktur som beskrivs Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde. I vissa fall kan en förenklad ansökan göras, se avsnitt 1.3 i riktlinjerna. Innan arbetet med ansökan påbörjas ska därför alltid samråd ske med den beredande instansen, dvs fakultetsnämndens presidium och handläggare (se nedan). Ansökan om huvudområde på masternivå utformas i enlighet med UKÄ:s anvisningar. Fakultetsnämndens samtliga ledamöter ska också, under den pågående processen med utarbetandet av ansökan, beredas tillfälle att lämna synpunkter. Normalt sker detta vid ordinarie möte med nämnden. Färdigberedd ansökan lämnas av prefekt till fakultetsnämndens handläggare. 4 Fakultetsnämndens beredning Fakultetsnämndens presidium och handläggare ansvarar för beredningen av ansökan. Sakkunniga kan anlitas som stöd för beredningen. 2 I rektors ledningsgrupp ingår - förutom rektor själv - prorektor, högskoledirektören, dekanen och prodekanen. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

11 Efter slutförd beredning lämnar fakultetsnämnden förslag till rektor om inrättande av huvudområde eller ämne. I de fall där förslag lämnas om att ansökan ska avslås är det angeläget att tydliggöra de brister som ligger till grund för ställningstagandet. Ärenden som inrättande av huvudområde eller ämne behandlas normalt vid ordinarie möte med fakultetsnämnden. 5 Beslut av rektor Rektor beslutar om nytt huvudområde eller ämne ska inrättas eller om institutionens ansökan ska avslås. Vid prövningar som rör ansökan om examensrätt inom huvudområde på masternivå skickas ansökan till UKÄ, efter beslut av rektor. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

12 Matris för säkring av examensmål Bilaga 2 I matrisen markeras koppling mellan de nationella examensmålen i Högskoleförordningen och kurserna i utbildningen inom huvudområdet. Som exempel har målen för kandidatexamen använts. I de fall måluppfyllelse säkras i flera steg, genom en progression (som normalt sker via kurser på olika fördjupningsnivåer), används beteckningarna ax, bx och cx (eller endast ax och cx). Om måluppfyllelsen säkerställs genom en eller flera kurser men utan tydlig progression används beteckningen x. Säkring av examensmål sker normalt genom examination av kursmål men det kan också ske på andra sätt, t ex genom obligatorisk närvaro på seminarier eller tidsmässiga deadlines för olika uppgifter inom en kurs. Fyll i matrisen enligt följande: ax målet säkerställs på grundläggande nivå bx målet säkerställs på en mer fördjupad nivå cx målet säkerställs slutligt x målet säkerställs Huvudområdets benämning: För kandidatexamen ska studenten Kunskap och förståelse - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

13 Färdighet och förmåga - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut