Folkbildningen och högskolan

Transkript

1 u,98, 12 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm Folkbildningen och högskolan Samverkan mellan universitet/högskolor och folkhögskolor och studieförbund har funnits sedan många år. Föreståndarna för de först etablerade folkhögskolorna och sedan långt fram i tiden kom från universiteten och denna tradition av att nyttja universitetslärarna som föreläsare och lärare på studieförbund och folkhögskolor fortsätter alltjämt. Under ett antal år var också de av studieförbunden anordnade universitetscirklarnat en annan form av folkbildning på högskolenivå. För folkhögskolornas del fastställde riksdagen på 1970-talet att fritidsledarutbildningen skulle klassificeras som jämförbar med högskoleutbildning. Under den senaste 10-årsperioden har antalet övriga utbildningar på högskolenivå - i vissa fall i direkt samverkan med högskolorna - ökat. Samtidigt utgör de naturligtvis fortfarande en liten del av hela kursverksamheten. I en del fall har utbildningarna formats på ett sådant sätt att universiteten/ högskolorna kunnat låta de folkhögskolestuderande, efter prövning, få tillgodoräkna sig högskolepoäng i samband med fortsatta högskolestudier. I andra fall har delar av utbildningarna lagts upp på så att parallellt med folkhögskolekursen har deltagarna varit inskrivna som högskolestuderande på exempelvis en deltidskurs som gett högskolepoäng. Vidare har förekommit att högskolorna köpt hela eller delar av en kurs som en uppdragsutbildning av folkhögskolan och vice versa. Dessutom har andra varianter av samverkan förekommit. Folkbildningsrådet genomförde i slutet av år 1995 en kartläggning av folkhögskolekurserna på högskolenivå. Med tanke på resultaten av detta och behovet att ur ett folkhögskoleperspektiv se till att samverkan med högskolorna ej bryter mot folkbildningens regelverk formulerades några riktlinjer för samverkan mellan folkhögskola och högskola.. Någon motsvarande kartläggning eller regelskrivning för studieförbundens del har inte ägt rum från Folkbildningsrådets sida. Däremot lämnade Högskoleverket föregående år sin rapport 1996:11 R Avgiftsbelagd utbildning i privat regi som till stor del utgick från de av några studieförbund anordnande utbildningar som gett möjlighet till högskolepoäng. Därefter har också regeringen utfärdat förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS 1997:845). Samverkan I den av Folkbildningsrådet inlämnade promemorian Folkbildningen - framtida uppgifter och arbetsvillkor har rådet under avsnittet Utbildningar på högskolenivå (sid ) bl.a. anfört följande: Folkbildningsrådet konstaterar sammanfattningsvis att folkhögskolorna och studieförbunden bör ha möjlighet att genomföra utbildningar på högskolenivå. Enligt rådets bedömning kommer denna typ av utbildningar, i takt med en alltmer höjd utbildningsnivå i samhället, att öka. Viktigt är också att folkbildningen och universiteten/högskolorna i framtiden finner nya och väl utvecklade samverkansformer. I detta sammanhang behövs vissa klarlägganden vad gäller villkoren för att folkhögskolekurser, som genomförs i samarbete med universitet/högskolor, skall kunna ge också högskolepoäng.

2 2 Rådets uppfattning synes väl stämma överens med 1998 års regleringsbrev avseende anslag till universitet och högskolor där det anges i avsnittet Uppdrag, punkten 2 att högskolorna skall i ökad utsträckning samverka med det omgivande samhället t.ex. näringsliv, organisationer, kulturliv och folkbildning. Ser man till andra delar av regleringsbrevet och den ovan åberopade nya förordningen om uppdragsutbildning så är det dock f.n. svårt att genomföra utbildningar som bygger på direkt samverkan mellan folkhögskolor/studieförbund och högskolor/ universitet. Högskolans anordnande av uppdragsutbildningar Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 punkt 17 fick ett universitet eller en högskola anordna kurser på uppdrag från en statlig, kommunal eller enskild utbildningsanordnare. Ett sådant uppdrag fick endast omfatta studenter som antagits till utbildning som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren. Bland de enskilda utbildningsanordnarna bör, utifrån dessa formuleringar, folkhögskolorna och studieförbunden räknas in. Av förordningen om uppdragsutbildning vid universitetet och högskolor 4 framgår att av universitet och högskolor anordnade uppdragsutbildningar enbart får avse utbildning av personalen hos en arbetsgivare. Detta utesluter därmed möjligheten för folkhögskolor och studieförbund, att, för sina kursdeltagares räkning, köpa utbildningsdelar från högskolor/ universitet. Högskolornas köp av uppdragsutbildningar Fr.o.m års regleringsbrev (punkt 10a) och numera i 1998 års regleringsbrev punkt 13 a har en snävare regel införts nämligen den att högskolorna endast får köpa kurser av annan statlig, kommunal eller enskild utbildningsanordnare med relevant examensrätt. Sådana kurser får endast omfatta studenter som antagits till utbildning som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren. Såvitt vi tolkar begreppet examensrätt korrekt (högskoleexamen) så innebär detta att högskolorna/universiteten inte kan köpa kurser eller delar av kurser från folkhögskolor och studieförbund. Detta oavsett om dessa har lärare som har doktorerat och eller i övrigt det finns en god högskolekvalite och kanske specialité på vissa områden där högskolan ej har samma kompetens. Tillgodoräknande av högskolepoäng På en del folkhögskolor har det under senare år funnits ett så nära samarbete mellan ett universitet eller en högskola vid uppläggningen av en kursoch i form av lärarmedverkan från högskolan m.m. att intyg om högskolepoäng kunnat utfärdas efter avslutad folkhögskolekurs. Vanligtvis har kursdeltagarna parallellt med att de studerat på folkhögskolan varit inskrivna som studenter på högskolan och olika former av tentamen har ägt rum för att intyg skall kunna utfärdas över uppnådda högskolepoäng. Den av regeringen beslutade ändringen (SFS ) i högskoleförordningens 7 kap. 14 innebär att endast den som är student och den som har rätt att delta i uppdragsutbildning, enligt den tidigare citerade nya förordningen om uppdragsutbildning (SFS 1997:845), kan efter prövning få tillgodoräknas tidigare utbildning eller verksamhet. Därmed verkar det som det ej finns någon möjlighet för folkhögskolor och studieförbund, att i samverkan med högskola/universitet genomföra kvalificerad utbildningar på högskolenivå, som också resulterar i att kursdeltagaren får ett intyg om uppnådda högskolepoäng.

3 3 Om kursdeltagaren däremot, efter avslutad utbildning, antas för vidare studier på en högskoleutbildning bör det finnas möjlighet att, efter prövning, få tillgodoräknat den tidigare utbildningen såvitt den bedöms ha uppfyllt högskolekriterierna. Slutsatser Som ovan framgått ser det ut som det f.n. inte finns möjligheter för folkhögskolorna och studieförbunden att - köpa uppdragsutbildningar av universitet/högskolor - sälja uppdragsutbildningar till universitet och högskolor - i samverkan med högskola/universitet lägga upp en utbildning så att den möjliggör för deltagarna att få ut ett intyg från högskola/universitet om antal högskolepoäng. Frågan är om att detta varit meningen eller om det blivit en bieffekt av skrivningar där man överhuvudtaget inte tänkt in folkhögskolorna och studieförbunden som möjliga samverkanspartners till universiteten och högskolorna? Inte minst med tanke på folkhögskolornas och studieförbundens roll inom det öppna och flexibla lärandet med stöd av IT - och där närmast längre distansutbildningar - bör de nuvarande hindren för samarbete som finns i utbildningsanordnarnas regelverk undanröjas. Enligt uppgift analyserar distansutbildningskommittén (Dukom) f.n. dessa frågor. Om regeringen i framtiden vill möjliggöra för universiteten/högskolorna att i ökad utsträckning samverka med folkbildningen behövs förtydliganden och ändringar av det nuvarande regelverket. Folkbildningsrådet föreslår att det bl.a. i vårens folkbildningsproposition anmäls att regeringen har för avsikt att se över frågan om förutsättningarna för samverkan mellan folkbildningen och universiteten/ högskolorna. För Folkbildningsrådet Lasse Magnusson

4 4 Bil. Riktlinjer för genomförandet av statsbidragsberättigade folkhögskolekurser som samtidigt ger möjlighet till högskolepoäng Förutom de allmänna krav som ställs i förordningens 2 måste kravet i 6 uppfyllas: " Undervisningen skall anordnas så att den till form och arbetssätt tydligt skiljer sig från den som anordnas i det offentliga skolväsendet och högskolan." En folkhögskolekurs kan aldrig vara en kopia av motsvarande kurs inom högskolan vad gäller kursinnehållet, de pedagogiska arbetsformerna och formerna för bedömning/examination. För att undvika detta bör följande gälla: 1. Folkhögskolan skall ha det avgörande inflytandet på planeringen av kursen samt utformningen av kursinnehållet. De regler och definitioner som Folkbildningsrådet angett vad gäller heltidsstudier i form av planerad undervisningstid m.m. per vecka skall tillämpas. 2. Folkhögskolan skall ha det pedagogiska ansvaret för genomförandet av kursen vad gäller lärarinsatser, undervisningsformer m.m. Kursen bör så långt möjligt formas efter samma principer som gäller för övriga folkhögskolekurser på skolan. 3.Folkhögskolan fastställer, efter samråd med högskolan, kurslitteratur, arbetsformer för den planerade undervisningen samt former för hur de studerande skall kunna bedömas vad gäller intyg om att man fullföljt kursen. De studerande förutsätts ha möjlighet att påverka kursuppläggningen samt aktivt delta i den löpande planeringen av kursen. 4. De studerande bör själva kunna välja att enbart delta i kursen och få ut det vanliga kursintyget. Skolan skall alltid ha möjlighet att anta också studerande som ej har allmän/grundläggande behörighet för högskolestudier men i övrigt bedöms ha förutsättningar att följa kursen. Finansieringen För att en kurs, som genomförs i samverkan med universitet/högskola skall kunna redovisas som en statsbidragsberättigad folkhögskolekurs krävs att det är folkhögskolan som svarar för huvuddelen av kurskostnaderna. Följande kriterier skall vara uppfyllda: 5. Folkhögskolans statsbidrag skall användas för att täcka kurskostnader. 6. För kursdeltagarnas del skall undervisningen, i enlighet med statsbidragsförordningens 7, vara avgiftsfri.

5 5