Studiehandledning till

Relevanta dokument
Studiehandledning till

Vi skall skriva uppsats

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Syftet med en personlig handlingsplan

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

P-02/03 säsongen 2016

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Program Handledning Förutsättningar: Träningar Teori

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Enkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: :28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%)

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Menys webbaserade kurser manual för kursdeltagare. Utbildningsplattform: Fronter

Tränarguide del 1. Mattelek.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Två konstiga klockor

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Kursutvärdering. oktober 1, 2010

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Konsumentmervärden med svenskt nötkött

Utvärdering APL frågor till praktikant

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Motiverande Samtal MI introduktion

Presentationsövningar

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Hävarmen. Peter Kock

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Jämförelse länder - Seminarium

Systematiskt kvalitetsarbete

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Kvalitetsrapport Så här går det

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Vad vill jag bli, och vad vill jag ha gjort?

Systematiskt kvalitetsarbete

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Webb-bidrag. Sök bidrag på webben Gäller från

Rapport uppdrag. Advisory board

LÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL. Katarina Neiman Hedensjö

ETT TUNGT MEDIEPAKET 2016 VIN & BAR

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Sammanfattning på lättläst svenska

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Introduktion till Open 2012

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Skriva B gammalt nationellt prov

Kulturmöten. Det var vi som gjorde det.

Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:

Vill du bli en ännu bättre chef i höst? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar.

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Mål Blå kurs Röd kurs

Skolplan för Svedala kommun

En grafisk guide till vår identitet

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

INTERVJU MED TOMI SÖDERSTRÖM, PRODUKTCHEF / MAT- & RESTAURANGSERVICE, SILJA LINE , HELSINGFORS

Idag. Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra?

Invisible Friend Senast uppdaterad

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

Arbetsplan Jämjö skolområde

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

85 % produkterna som annonseras. har köpt något de läst om i tidningen. ANNONSFAKTA & PRISLISTA 2016

Testresenärer mellan Vännäs och Umeå

Tankar om elevtankar. HÖJMA-projektet

Information till elever och föräldrar i skolår 5

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.

NATIONELLA MATEMATIKTÄVLING

Lösningar s. 8 Perspek9v s. 7

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Intervju med Årets teknikkvinna 2011 Anna Pernestål

Lisa besöker pappa i fängelset.

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Ystad kommun

Lathund till Annonsportalen

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Utvä rdering Värberg december

Kvalitetsrapport Så här går det

STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande

Transkript:

Studiehandledning till L A S S E S V I L A Denna studiehandledning är framtagen för att underlätta cirkelledarens planering av en studiecirkel kring vildsvin och boken Vildsvinet efter skottet. Handledningen är fri att kopiera och sprida. Den kan laddas ner som pdf-fil från Devella Förlags och Lasses Viltskolas hemsida: www.devella.se/ lassesviltskola under fliken Kringprodukter.

Tankar och råd från Lasse Syftet med boken Mitt mål med boken Vildsvinet efter skottet, är att få alla jägare att förstå hur oerhört viktigt det är med hygienen när man skall tillvarata vildsvin. Vi har som jägare inte råd att slarva vid något av tillfällena passning, flåning, hängning och styckning, eller ens vid infrysningen av vårt viltkött. Vildsvin är, som jag skriver i boken, ett livsmedel i och med att vi satt kniven i det. Då skall vi även behandla det som ett sådant. Boken är upplagd så att den följer den linje/ordning som vi bör eller skall behandla viltet i, efter skottet. Redan vid författandet hade jag i åtanke att boken skulle fylla sin funktion såväl som kvällsläsning hemma i fåtöljen, som lärobok i studiecirklar. Där av indelningen i de tre klassrummen: I skogen, I slaktboden och I Köket samt att jag valt att kalla varje kapitel för en lektion. Jag vet att en del av det som jag vill att jägarna skall ändra på ibland möter motstånd. Skälet kan vara att de tycker det duger som de alltid gjort, att förändringarna är för stora eller att det inte är macho att göra på ett visst sätt. Men när vi väl börjat argumentera har jag ännu inte förlorat någon av de diskussionerna och känner att jag har gott stöd från veterinärer, köttforskare och andra livsmedelskunniga. Viltkött är en resurs som vi skall ta tillvara på bästa möjliga sätt. För mig är det en etikfråga och omtanke, om djuret som fått släppa till livet, om kocken som ska tillaga köttet och om gästen/familjen/vännerna som ska få smaka anrättningen. För vem vill äta något som andra har varit med sina smutsiga fingrar och tafsat på, ett kött som är nedsmittat av bakterier eller en seg smaklös köttbit som inte hängts och mörats ordentligt. 1

Till kursledaren Jag har gjort denna handledning som ett stöd/förslag till den som vill agera som ledare för en studiecirkel kring tillvaratagandet av vildsvin. Det finns säkert många fler bra sätt att genomföra en cirkel, än det jag föreslå här men det är så jag skulle välja upplägget för cirkel med 5-10 träffar. Flertalet av träffarna kan vara dubbelmöten, beroende på hur lång tid ni har till varje möte och hur många gånger ni träffas. Vid flera träffar går det att plocka in en expert som föreläser rent praktiskt, t ex vid passning och flåning. Men är det inte enbart helt färska jägare på kursen går det utmärkt att tillgodogöra sig hela boken teoretiskt - utom när det gäller styckningsavsnittet. Att lära sig styckning med att titta på bilder är inget för en nybörjarstyckare men det finns säkert någon i gruppen eller dess närhet som har styckat en del och för han/henne är bilderna i boken en utmärkt vägledning. Håll er då till de styckningsalternativ och styckningssätt som jag visar i boken, så kan alla följa med vid styckningspasset. Jag föreslår också att ni gemensamt innan styckningen bestämmer er för hur ni vill att vildsvinet skall styckas vilken väg i styckningsschemat ni skall följa. Sedan är det bara att följa med i anvisningarna. Den sista träffen om matlagning, kan naturligtvis uteslutas om det inte finns praktiska möjligheter att genomföra den. Men det finns en pedagogisk vinst i att följa viltet hela vägen från träff till tallrik, och det kanske är först som kock man förstår skillnaden mellan bra och dåliga råvaror. Ett alternativ kan vara att göra en helt egen studiecirkel om tillagning av viltkött och då kunna prova många olika vilträtter. Under cirkelns gång kommer ni säkert fram till att ni måste/bör ändra på en hel del i era jaktlag. Jag föreslår att ni gör förändringarna med viss försiktighet och inte allt på en gång. Det är ju svårt att lära gamla hundar att sitta men det går. Punkta gärna upp vad ni har tänkt att förändra i ert jaktlag, som avslutning vid varje träff och bestäm vad som är viktigast. Till exempel: Vid nästa jakt skall alla ha med följande tre saker i ryggsäcken... Det är av egen erfarenhet jag ger detta råd. Det är mycket bättre med små kontinuerliga förbättringar, än en stor som ingen orkar ta sig an. För när jägarna upptäcker att det blir bättre och lättare med ditt sätt att göra saker på, är det inte svårt att få dem att genomföra resten av förändringarna också. Lycka till! Och hör gärna av er per e-post. Kan jag stötta eller hjälpa er så gör jag det gärna. Lasse Bengtsson viltskolan@telia.com 2

Första träffen Introduktion Att göra Låt deltagarna presentera sig och vilka erfarenheter de har av vildsvin och tillvaratagande av vildsvin och andra viltslag. Är någon van slaktare, styckare eller matlagare? Använd då deras kunskaper i dessa ämnen. Kanske skall de vara diskussionsledare i de ämnena/på de träffarna? Gå igenom boken, Vildsvinet efter skottet, kapitel för kapitel och dess upplägg. Grönt för I skogen, rött för I slaktboden och blått för I köket. Fundera över vilka avsnitt ni kan tänkas behöva experthjälp med - att i praktiken passa, flå, stycka eller kanske en matlagare i köket? Diskutera med gruppen och bestäm därefter en studieplan. Nästa träff Sidorna 5 18. 3

Andra träffen Hygien Att diskutera Planering före skottet Hur sköter vi hygienen idag och vad bör vi förbättra? Varför är detta så viktigt? Vilka minimikrav bör vi ha på vår utrustning i ryggsäcken? Hur och var får vi tag på detta? Hur får vi med alla andra i jaktlaget på dessa krav? Deltagarna skall efter denna träff vara väl medvetna om vikten av mycket god hygien vid tillvaratagande av vildsvin. Nästa träff Sidorna 19 35. 4

Tredje träffen Anatomi och Skottets påverkan Att diskutera Hur skiljer sig vildsvinets anatomi från annat klövvilts? Vad innebär det för säker träffbild? Skottets påverkan Skottmarkering Bukskott, vad gör vi då? Bäckenhängning Gå igenom sid 35 och alla punkterna där, så att alla deltagarna är överens om att det är där åt ni skall sträva. Deltagarna skall efter denna träff ha mycket god kunskap om vildsvinets anatomi, i synnerhet bogbladets, mellangärdets, hjärtats och lungornas placering. Det är grunden för att kunna skjuta och passa ett vildsvin korrekt. Nästa träff Sidorna 36 46. 5

Fjärde träffen Slaktboden, en plats att ta ur och flå Att diskutera Sval och kyl, vad är skillnaden och vilka olika funktioner fyller de? Hur löser vi detta problem (om det nu är något)? Vad finns för alternativ? Den lösa utrustningen Knivar, varför har vi knivar med olika utseende för olika åndamål? Hur gör vi om vi vill sälja köttet? Tag reda på av miljöenheten i din kommun vilka krav som ställs. Gå noga igenom utrustningslistan på sid 45. Deltagarna skall efter denna träff veta hur just hon/han löser, rent praktiskt, sitt sätt att passa och flå. Nästa träff Sidorna 47 62 samt repetition av sidorna 26 33. 6

Femte träffen Passning och Flåning i skogen eller i slaktboden Att diskutera Målsättningen med passningen? När och var passar vi? Vad avgör valet av plats för passning? Sid 33 Sticka och sota Utrustning för passning och flåning Hur gör vi med bukskjutna djur? Hängande passning. När använder vi oss av det och för vilka djur? För- och nackdelar med hängande passning? När passar vi vildsvinet liggande? Deltagarna skall efter denna träff veta hur man behandlar ett nyskjutet vildsvin. Vilka risker som finns och hur man löser dem, till exempel halsens avkapning, minimering av bakteriespridning, njurtappens placering. Sidorna 63 69. 7

Sjätte träffen Hängning, att få ett bra kött att tillaga i köket Att diskutera Varför ska det vara olika temperaturer i sval och kyl? Vad är energitid? Hur är fuktigheten i kylen? Hängningstider för vildsvin Vad händer under hängningsprocessen? Vad är skillnaden mellan traditionell hängning och bäckenhängning? Vilka för och nackdelar finns? Deltagarna skall efter denna träff veta vad energitid och kylsammandragning är samt varför vi alltid, när det är praktiskt möjligt, skall bäckenhänga vårt vilt. De skall också veta hur länge, under vilka förhållanden etc, som vildsvinen skall/kan hänga. Sidorna 70 101 och eventuellt sidorna 102 111. 8

Sjunde träffen Att stycka vildsvin, det större som är kluvet och det mindre som vi styckar utan att klyva. Att göra Vid denna träff bör en, om inte nödvändigtvis expert så åtminstone van, styckare medverka. Helst med en praktisk demonstration. Jag föreslår då att ni gemensamt innan styckningen, bestämmer er för hur ni vill att vildsvinet skall styckas vilken väg i styckningschemat ni skall följa. Köttet kan vara det som ni fryser in och lagar mat på. Här kan alltså lektionerna gå i varandra. Sidorna 102 111 handlar om infrysning vilket är mycket viktig det också för köttets kvalité. Deltagarna ska efter denna träff veta att vildsvin kan styckas på flera olika sätt och att det är behovet som ska styra vilket sätt man väljer. De skall även schematiskt veta var de olika styckningsdetaljerna heter och sitter på grisen, samt teoretiskt hur dessa styckas fram. Sidorna 112 118. Ta även med matberedare, köksknivar, slipe, skärpstål och annat som ni vill gå igenom, till nästa gång. 9

Åttonde träffen Köksutrustningen, att slipa och använda Att diskutera och studera Matberedaren, vad kan den användas till? Vilken kniv till vad? Vilket stekjärn och vilken gryta till vad? Slipvinklar träna/öva på att slipa Skärpstålet träna Deltagarna skall efter denna träff veta hur man får en bra skärpa på kökets utrustning och vilken utrustning som kan användas till vad. Att läsa till nästa träff Sidorna 119 129. 10

Nionde träffen Beredningsmetoder, att steka, koka och göra grytor Att diskutera Vattnets betydelse i matlagningen Vad gör vi av vad och varför? Skillnader på beredningsmetoder De tre essen Smaksättning och kryddning Hur man läser ett recept Vad skall vi tillaga till avslutningsträffen? Deltagarna skall efter denna träff vara så insatta i matlagningens ädla konst, att avslutningsträffens måltid blir väl tillagad och en minnesvärd smakupplevelse. 11

Tionde träffen Matlagning, deltagarna lagar gemensamt en vilträtt SMAKLIG MÅLTID! 12