Nationalekonomi för tolkar och översättare 20 mars 2012 Finanskrisen Riksbankens konjunkturprognos Repetition Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen
Finanskrisen: Översikt Lång uppgångsfas, stimulerad av låga räntor. Riskabel utlåning på den amerikanska fastighetsmarknaden + nya komplicerade finansiella instrument. Banker i kris när fastighetsmarknaden dyker. Risk för finansiell härdsmälta hösten 2008. Stora statliga räddningsinsatser. Rond 2: Eurokrisen. Frågor för framtiden.
Finanskrisen: Bakgrund God tillväxt under 1990-talet och början av 2000-talet, trots IT-bubblan. Starkare ökning av produktiviteten gjorde att inflationen förblev låg. Mer stabil utveckling än tidigare. The great moderation. Låga styrräntor i USA bidrog till köpfest på kredit och stigande fastighetspriser. Politisk vilja att underlätta för hushåll att köpa hus, även om de hade låg kreditvärdighet (subprimemarknaden). Slarvigare kreditprövning.
Finanskrisen: Bakgrund Ökad riskaptit på finansmarknaderna under uppgångsperioden. Ökad belåning och mer riskfyllda placeringar. Regleringar kringgicks med hjälp av shadow banking. Särskilda bolag som inte omfattades av kapitaltäckningskrav. Nya komplexa värdepapper, svåra att värdera både för marknadens aktörer och kreditvärderingsinstitut. Ofta baserade på bostadsmarknaden.
Finanskrisen: Bakgrund Källa: Wikipedia (Public domain)
Finanskrisen: Krisens förlopp Fastighetsmarknaden i USA vände nedåt 2006-07. Oväntade kreditförluster uppstod och spreds mellan företagen i finanssektorn. Brittiska Northern Rock utsätts i september 2007 för en klassisk bank run (uttagsanstormning) den första i landet på 150 år. Bear Stearns nära kollaps i mars 2008. Fannie Mae och Freddie Mac tas över av amerikanska staten i september 2008.
Finanskrisen: Krisens förlopp Krisen förvärras markant 15 september när investmentbanken Lehman Brothers ansöker om konkursskydd. Dessförinnan liknade utvecklingen mer en vanlig avmattning. Nu: Marknaden i chock över att staten låter banken gå omkull. Kreditgivningen lamslagen eftersom ingen kan bedöma riskerna. Bankerna vågar inte låna ut till varandra eller till sina kunder.
Finanskrisen: Krisens förlopp Källa: Riksbankens penningpolitiska rapport, oktober 2010
Finanskrisen: Krisens förlopp Snabb respons från centralbanker och regeringar. Sänkta räntor och stödåtgärder för finanssystemet. Finanspolitiken också mer expansiv. Investeringar, stöd till krisande industrigrenar. Detta medförde en kraftig försvagning av statsfinanserna. Stabilitetspaktens regler för budgetunderskott bröts i nästan hela EU.
Finanskrisen: Krisens förlopp Detta hindrade inte att den reala ekonomin drabbades av en djup kris. Världens BNP minskade för första gången sedan andra världskriget. Minskad efterfrågan, med början i USA, påverkade världshandeln negativt. Kreditkrisen gjorde det svårt att låna. Både företag och hushåll drabbades. Ökad pessimism påverkade investeringar och konsumtion. Fastighetsmarknaderna började vika i flera europeiska länder, bl.a. Spanien, Irland och Storbritannien.
Finanskrisen: Krisens förlopp Källa: Riksbankens penningpolitiska rapport, februari 2012
Finanskrisen: Sverige Kraftigt BNP-fall i Sverige. Minus fem procent under 2009. Värsta raset under ett år sedan 1940. Stockholmsbörsens OMX-index föll med 57 procent på 15 månader (juli 2007 - oktober 2008). Arbetslösheten steg från 5,6 procent i april 2008 till 8,9 procent i maj 2009. Exportindustrin hårt drabbad.
Finanskrisen: Sverige Sverige klarade sig ändå bättre än under 1990-talskrisen. - Statsfinanserna i bättre skick möjligt stimulera ekonomin. - Lägre inflation och rörlig växelkurs. - Banksystemet sundare. Oro för kreditförluster i Baltikum blåste över. - Inget ras på fastighetsmarknaden. - Reallönerna för de arbetande steg p.g.a. låg inflation (tidvis deflation) och stigande nominella löner.
Finanskrisen: Sverige Finanspolitisk stimulans: - Rot-avdrag och fler Ams-platser - 20 miljarder kr till kommunerna. - Stödpaket till fordonsindustrin. Penningpolitisk stimulans: - Reporäntan sänkt från 4,75 till 0,25 % - Särskilda lån med längre löptid, kvantitativa lättnader. Stöd till finanssektorn: - Fördubblad insättargaranti. - Garantiprogram + stabilitetsfond.
Finanskrisen del 2: Eurokrisen Stödåtgärderna löste den akuta krisen. Växande optimism mot slutet av 2009. Nytt problem i fokus fr.o.m. våren 2010: skuldsatta stater. Framför allt PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland, Spanien). Andra våg av finansiell oro. Marknaden tvivlar på staternas förmåga att betala sina skulder. Obligationsräntorna (långa räntor) skjuter i höjden.
Finanskrisen del 2: Eurokrisen Källa: Riksbankens penningpolitiska rapport, oktober 2011
Finanskrisen del 2: Eurokrisen Källa: Riksbankens penningpolitiska rapport, februari 2012
Finanskrisen del 2: Eurokrisen Problem: - En grekisk statsbankrutt skulle drabba banker i andra EU-länder. - Risk för smitteffekt till större stater. Akuta åtgärder: - Nödlån till Grekland, Irland och Portugal, mot löfte om sparåtgärder. - Nedskrivning av Greklands skulder. - Treåriga lån till banksektorn från ECB. Långsiktiga åtgärder: - Nya regler för budgetdisciplin. - Permanenta stödfonder (ESFS m.fl.)
What s next? Finanspolitiken: - Stora underskott måste avvecklas. Åtstramningar kan hämma tillväxten under lång tid i EU och USA. - Möjlig frestelse att inflatera bort statsskulder (men Eklund är skeptisk). - Svagare trovärdighet för regelstyrd finanspolitik? Penningpolitiken: För låga inflationsmål? Större ansvar för att motverka bubblor? Strukturpolitik: Problem med tillväxt och konkurrenskraft i krisländerna.
What s next? Politik för finanssektorn: Dilemma för staterna. Garantier för företagens överlevnad kan uppmuntra till fortsatt lättsinne ( moral hazard ). Men sektorn är systemviktig - den behövs för att samhället ska fungera. Hårdare regleringar diskuteras och har delvis beslutats. Stark kontrast till de senaste årtiondenas avregleringar av finansmarknaderna. Hypotesen om the efficient market ifrågasatt.
What s next? Högre krav på kapitaltäckning. Minimikrav i EU 2019: 7 procent av tillgångarna (lån m.m.). I Sverige 10 procent 2013 (gäller storbankerna). Konjunkturanpassade reservkrav: Också på gång i Sverige. Upp till 2,5 procent. Nya riktlinjer för bonusersättningar mer långsiktighet eftersträvas. Förstärkt konsumentskydd diskuteras. Framtvingad uppdelning av banker i lågrisk- och högriskföretag?
Om nationalekonomi Ekonomi = Hushållning. Grundfråga: Hur ska begränsade resurser användas på bästa sätt? Två viktiga aspekter: - Effektivitet (efficiency) - Fördelning (equity) Grundläggande antaganden: - Resurser är knappa. - Människan gör rationella val och strävar efter att maximera sin nytta. - Allt har en kostnad.
Grunder för mikroekonomin Även om synliga kostnader saknas finns alltid en alternativkostnad (opportunity cost): Värdet av det man måste avstå från för att välja ett visst handlingsalternativ. Grundregel för rationella val: Väg nytta mot kostnader. Och gör det på marginalen, d.v.s. jämför nyttan och kostnaden för nästa handling.
Grunder för mikroekonomin Marginalnytta (MU) Konsumentens nytta av att konsumera ytterligare en enhet (sista eller nästa). Normalt avtagande. Marginalintäkt (MR) Företagets intäkt för ytterligare en enhet. Marginalkostnad (MC) Företagets kostnad för att producera ytterligare en enhet. Oftast stigande. Konsumenten maximerar sin nytta om marginalnyttan = priset. MU/krona ska också vara lika för alla varor. Företaget vinstmaximerar när MC=MR. MR/krona ska också vara lika för alla produkter och produktionsfaktorer.
Marknaden Köpare och säljare möts på marknaden. Efterfrågan visar hur många varor konsumenterna är beredda att köpa vid olika prisnivåer. Den beror på deras betalningsvilja, deras marginella värdering av varan. Utbudet visar hur många enheter producenterna är beredda att sälja till olika prisnivåer. Detta beror på deras marginalkostnad för varan.
Marknaden P Utbud p0 q0 Efterfrågan Q
Marknaden P Konsumentöverskott: p0 Skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja och jämviktspriset. Producentöverskott: Skillnaden mellan producenternas marginalkostnad och jämviktspriset. q0 Q
Marknaden Efterfrågan ökar normalt när priset sjunker. Viktiga faktorer: Inkomst, behov, preferenser, priset på andra varor. Utbudet minskar normalt när priset sjunker. Viktiga faktorer: Priset på insatsvaror, produktionstekniken. När vi ritar kurvorna utgår vi från att allt annat än priset och kvantiteten hålls oförändrat (ceteris paribus). Om andra faktorer ändras skiftar kurvorna.
Marknaden P Utbud p1 p0 Efterfrågan q0 q1 Q
Produktion Vi skiljer mellan olika kostnader för företagen. Fasta kostnader (FC): Kostnader som inte kan ändras på kort sikt. Typexempel: Kapital. Rörliga kostnader (VC): Kostnader som kan ändras på kort sikt. Typexempel: Arbetskraft, råvaror. Totala kostnader (TC): FC + VC
Produktion Styckkostnad (Average total cost, ATC): Kostnad per producerad enhet. Består av rörlig styckkostnad (average variable cost, AVC) och fast styckkostnad (average fixed cost, AFC). ATC = TC/q AVC = VC/q AFC = FC/q Marginalkostnad (marginal cost, MC): Kostnad för att producera ytterligare en enhet (den sista eller nästa).
Produktion kr MC ATC AVC q
Samspelet företag-marknad I den enklaste marknadsmodellen är inget företag så stort att det kan påverka prissättningen. Företaget strävar efter att maximera vinsten (eller minimera förlusten) och gör det genom att anpassa produktionsvolymen till marknadspriset. I detta fall är marginalintäkten lika med priset. Alltså ska företaget producera så att MC=P.
Samspelet företag-marknad Detta kan resultera i tre olika situationer: 1) Företaget gör en vinst som är lika med den normala i näringslivet. Definieras som nollvinst eftersom vi räknar med alternativkostnaden. 2) Företaget gör en större vinst än normalt. 3) Företaget går med förlust eller gör mindre vinst än normalt.
Samspelet företag-marknad Kr 1) Nollvinst för företaget MC ATC AVC P q* q
Samspelet företag-marknad Kr 2) Högre pris - större vinst än normalt MC ATC p AVC q* q
Samspelet företag-marknad Kr 3) Lägre pris förlust/mindre vinst än normalt MC ATC p AVC q* q
Samspelet företag-marknad Ett förlustföretag kan drivas vidare om en omedelbar nedläggning gör att förlusten blir ännu större. Om priset (marginalintäkten) är större än AVC kommer företaget att få täckning för sina rörliga kostnader och en del av sina fasta kostnader. På lång sikt (=när de fasta kostnaderna kan avvecklas) bör dock företaget läggas ned/byta bransch.
Samspelet företag-marknad På kort sikt kan företag på en marknad göra onormalt stora eller små vinster, men på lång sikt leder inträde/utträde till en jämvikt där de gör nollvinst. Om företagen gör större vinst än normalt lockas nya aktörer att etablera sig. Utbudskurvan skiftar utåt. Om företagen gör lägre vinst än normalt kommer företag att lämna marknaden. Utbudskurvan skiftar inåt. I jämvikt finns inga skäl att lämna marknaden eller söka sig dit.
Samspelet företag-marknad P Utbud p0 p1 Efterfrågan q0 q1 Q
Marknadsformer Detta resonemang gäller för en förenklad modell av en marknad, kallad perfekt konkurrens. Bygger på antaganden som sammantaget inte är särskilt realistiska. Väldigt många köpare och säljare, homogena varor, perfekt information, fritt inträde och utträde m.m. Motsatsen kallas monopol. Ett företag är ensamt på marknaden och kan själv bestämma pris och produktionsvolym. Vanligtvis högre pris och lägre kvantitet.
Marknadsformer Två mellanformer är betydligt vanligare: Monopolistisk konkurrens: Samma villkor som perfekt konkurrens, med ett undantag: Produkterna skiljer sig åt. Företagen kan därför sätta egna priser. Kallas även varumärkeskonkurrens. Oligopol: Ett fåtal företag konkurrerar om kunderna. Inträdeshinder är vanliga. Strategisk interaktion mellan företagen spelar en viktig roll.
Marknadsformer En kartell innebär att företag samarbetar genom att komma överens om höjda priser och minskat utbud. Ofta förbjudet i konkurrenslagstiftningen. Inbyggd motsättning: Varje företag kan ta stora marknadsandelar genom att sluta samarbeta och sänka priset. Detta får vägas mot framtida vinster av fortsatt kartellsamarbete.
Marknadsmisslyckanden Samhällsekonomisk effektivitet innebär att KÖ och PÖ är maximerade. Som vi har sett kan den oreglerade marknaden ibland ge ett effektivt utfall. I andra fall blir den spontana marknadslösningen inte effektiv. Termen för detta är marknadsmisslyckanden. - Imperfekt konkurrens - Externa effekter - Kollektiva varor - Asymmetrisk information
Marknadsmisslyckanden Externa effekter innebär att andra än köpare och säljare påverkas av produktionen eller konsumtionen, antingen positivt eller negativt. Vanligaste exemplet: Miljöskadliga utsläpp. Positivt exempel hos Eklund: Utbildning. Skäl för subventionering.
Marknadsmisslyckanden P Utbud p0 Negativ extern effekt q0 Efterfrågan Q
Marknadsmisslyckanden P Total kostnad (Privat MC + extern effekt) Utbud p0 Negativ extern effekt q0 Efterfrågan Q
Marknadsmisslyckanden P Total kostnad (Privat MC + Önskvärd extern effekt) jämvikt Utbud P* p0 Negativ extern effekt Efterfrågan q* q0 Q
Marknadsmisslyckanden P Önskvärd jämvikt Total kostnad Utbud med skatt pålagd Utbud P* Negativ extern effekt Efterfrågan q* Q
Marknadsmisslyckanden Kollektiva varor kännetecknas av att marginalkostnaden för konsumtionen är noll. Exempel: Fyrar, mp3-filer. Problem: Kan man inte ta betalt uppstår ingen marknad. Kan man ta betalt blir utfallet ineffektivt. Asymmetrisk information innebär att köpare och säljare inte har samma tillgång till information som är viktig för transaktionsbeslutet. Problem: Osäkerhet försvårar prissättningen.
Statens roll Marknadsmisslyckandena är ett vanligt skäl till statliga ingripanden. Staten kan öka effektiviteten genom att reglera, ta ut skatt/avgifter eller producera själv. Detta brukar kallas för allokeringspolitik och syftar till att styra resurserna så att utfallet blir effektivt. Två andra motiv för statligt engagemang i ekonomin: - Fördelningspolitik (jämlikhet/equity) - Stabiliseringspolitik (för att motverka konjunktursvängningarna)
Statens roll Problem med statens engagemang: Skatter ger effektivitetsförluster (i normalfallet). Kallas också dödviktskostnader. Dessa måste vägas mot värdet av det man kan åstadkomma med hjälp av skatterna. Detta kan ses som en nödvändig effektivitetsförlust. Om politiskt beslutsfattande medför ännu större ineffektivitet talar man om politikmisslyckanden.
Statens roll P Konsumentöverskott: Skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja p* och jämviktspriset. Producentöverskott: Skillnaden mellan producenternas marginalkostnad och jämviktspriset. Q* Q
Statens roll P KÖ Utbud med skatt pålagd Utbud pk P* Skatteintäkter pp Dödviktskostnad Efterfrågan PÖ Qs Q* Q
Arbetsmarknaden På arbetsmarknaden är det företagen som är köpare och individerna som är säljare. Flera särdrag: - Omfattande regleringar (lag och kollektivavtal). Centrala avtal gäller ofta i flera år. - Förhandlingar spelar stor roll, - Priset (lönen) används för att påverka motivation och lojalitet.
Kapitalmarknaden Två innebörder av ordet kapital: Realkapital och finansiellt kapital. Realkapital är ett samlingsnamn för utrustning och byggnader som används i produktionen. Kapital som produktionsfaktor. Finansiellt kapital är pengar som företagen använder för att finansiera sin verksamhet, genom att ge ut aktier eller låna pengar. Det sker på aktiemarknaden och kreditmarknaden.
Kapitalmarknaden Viktiga funktioner: - Omfördela kapital, mellan sektorer och individer och för enskilda individer över tiden. - Sprida risker. Priserna på värdepapper beror på förväntningar (risk, avkastning, alternativa placeringsmöjligheter). Priserna kan därför variera kraftigt. De är volatila.
Utrikeshandeln Två principer: Frihandel och protektionism. Protektionism = politik som syftar till att skydda inhemsk produktion med hjälp av tullar och andra handelshinder. Nationalekonomer brukar se positivt på frihandel. Bygger på tanken om komparativa fördelar. Specialisering och arbetsdelning ökar effektiviteten. Internationell strävan efter ökad frihandel under de senaste årtiondena.
Utrikeshandeln 1) Marknad utan utrikeshandel P Utbud p0 q0 Efterfrågan Q
Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud p0 Världsmarknadspris pw q0 Efterfrågan Q
Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud pw Efterfrågad kvantitet till det nya lägre priset q1 Efterfrågan Q
Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud Producenterna tillverkar mindre Pw Efterfrågan qp q1 Q
Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud q1 (inhemsk konsumtion) - qp (inhemsk produktion) = import Import pw Efterfrågan qp q1 Q
Utrikeshandeln 2) KÖ och PÖ utan utrikeshandel P Utbud KÖ p0 PÖ q0 Efterfrågan Q
Utrikeshandeln 2) KÖ och PÖ med utrikeshandel P Utbud KÖ pw PÖ Efterfrågan qp q1 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud Pris med tull pålagd pt pw Tull Efterfrågan qp q1 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud Konsumtionen minskar pt pw Tull Efterfrågan qp q2 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud Den inhemska produktionen ökar pt pw Tull Efterfrågan qp q2 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud KÖ pt pw Tull PÖ Efterfrågan qp q2 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud KÖ Tullintäkt (tull per enhet * importerad kvantitet) pt pw Tull PÖ Efterfrågan qp q2 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud KÖ Dödviktskostnad pt pw Tull PÖ Efterfrågan qp q2 Q
Grundläggande makrobegrepp Bruttonationalprodukten (BNP): Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Komponenter i BNP från användningssidan: Privat konsumtion (C) Investeringar (I) Offentlig konsumtion (G) Export (X) Lagerinvesteringar I försörjningsbalansen tar man även med importen (IM). BNP+IM = C+I+G+X+lager
Grundläggande makrobegrepp Inflation innebär att den generella prisnivån stiger. Detta är liktydigt med att penningvärdet försämras. Problem med inflation: - Skapar osäkerhet. Hög inflation varierar mer än låg inflation. - Konkurrenskraften kan drabbas. - Missgynnar sparande, gynnar lånande. Problem med deflation (fallande priser): - Hämmar ekonomisk aktivitet. Varför köpa i dag om det är billigare i morgon?
Grundläggande makrobegrepp Arbetslösheten mäts oftast som ett relativt tal antalet arbetslösa i procent av hela arbetskraften. Tre förklaringar till arbetslöshet: 1) För höga löner. 2) För liten efterfrågan. 3) Trögheter och dålig matchning. Strukturell arbetslöshet Friktionsarbetslöshet Konjunkturell arbetslöshet
Ekonomisk tillväxt Ekonomisk tillväxt innebär att BNP ökar. Tillväxten mäts oftast som den procentuella förändringen av BNP under tolv månader. Prisförändringar rensas bort, d.v.s. det som mäts är real BNP. Skilj mellan produktion och produktivitet. Produktiviteten är ett mått på hur effektivt arbetet utförs. Mäts som BNP per arbetad timme eller BNP per sysselsatt.
Ekonomisk tillväxt Källor till ekonomisk tillväxt Produktionsfaktorer: - Arbetskraft - Realkapital - Humankapital - Teknologi Yttre förutsättningar: - Geografi - Demografi - Institutioner
Ekonomisk tillväxt Svårt avgöra hur viktig var och en av faktorerna är. Mycket fokus på institutioner på senare år. Lagstiftning, traditioner, socialt kapital. Incitamenten för företag och privatpersoner spelar roll. Avkastningen måste vara tillräcklig för att stimulera till utbildning, arbete och företagande. Samtidigt behövs ett omvandlingstryck för att företagen ska tvingas förbättra verksamheten.
Hög- och lågkonjunktur Under de senaste 200 åren har BNP/capita i världen ökat kraftigt. Tillväxttakten varierar dock. BNP växer ibland snabbare, ibland långsammare än den långsiktiga trenden. Skillnaden mellan faktisk BNP och den trendmässiga produktionen kallas produktionsgap.
Hög- och lågkonjunktur BNP (Y) Högkonjunktur Potentiell BNP Lågkonjunktur Tid
Hög- och lågkonjunktur Den produktion som motsvaras av den långsiktiga trenden kallas potentiell BNP eller naturlig BNP. Kapaciteten i ekonomin används så mycket som möjligt, men utan att överansträngas. Avgörs av tillgången på produktionsfaktorer och på yttre förhållanden (institutioner, demografi, geografi). Kan inte mätas, bara beräknas.
AS-AD-modellen Aggregerad efterfrågan (AD) är den totala efterfrågan i ekonomin. Den blir större ju lägre priserna är. Y= C+I+G+NX Lägre priser ökar privat konsumtion, investeringar och nettoexport. Vi utgår från att alla andra faktorer hålls oförändrade, t.ex. prisnivån i andra länder. Ceteris paribus-antagandet.
AS-AD-modellen P Aggregerad efterfrågan (AD) Y
AS-AD-modellen Aggregerat utbud står för det totala utbudet i ekonomin. På lång sikt har prisnivån ingen inverkan på produktionsvolymen. Den avgörs av tillgången på produktionsfaktorer och yttre omständigheter. Den långsiktiga AS-kurvan är därför en vertikal linje.
AS-AD-modellen P Långsiktigt aggregerat utbud (LRAS) Y
AS-AD-modellen På kort sikt kan det däremot finnas ett samband mellan BNP och prisnivå. Ju större produktion, desto högre priser. Den kortsiktiga AS-kurvan (SRAS) lutar därför positivt. En förklaring är att kostnaderna per producerad enhet stiger med ökad volym. Ju större produktionen är jämfört med LRAS, desto brantare blir SRAS. Övertid och dyrare teknik.
AS-AD-modellen P LRAS SRAS Y
AS-AD-modellen Skärningspunkten mellan AD-kurvan och den kortsiktiga AS-kurvan avgör jämvikten i ekonomin (prisnivå och produktionsvolym) på kort sikt. I det här fallet sammanfaller den kortsiktiga jämviktsproduktionen med den långsiktiga. Inget produktionsgap.
AS-AD-modellen P LRAS SRAS AD Y
AS-AD-modellen Jämvikten är inget stabilt tillstånd. Externa chocker skiftar AD-kurvan eller SRAS-kurvan. AD skiftar när privat eller offentlig efterfrågan förändras. Förändrade förväntningar (C+I), händelser utomlands (NX) eller stabiliseringspolitik (G, C eller I). SRAS skiftar när kostnaderna för produktionen påverkas. Råvarupriser, löner, marknadsstrukturer, utbudspolitik.
AS-AD-modellen P LRAS SRAS P1 B P0 A AD Y Y0 Y1
AS-AD-modellen P LRAS p1 B SRAS p0 A AD Y Y1 Y0
AS-AD-modellen Efterfrågechocker påverkar priser och produktion i samma riktning: Antingen stiger båda, eller så faller båda. Utbudschocker leder antingen till högre priser och mindre produktion eller lägre priser och mer produktion. Om jämvikten rubbas kommer marknadskrafterna efter hand att skifta SRAS så att produktionsgapet sluts. Y > LRAS skapar lönetryck uppåt. Y < LRAS skapar lönetryck nedåt.
AS-AD-modellen P LRAS P2 C SRAS P1 B P0 A AD Y Y2 Y1
AS-AD-modellen P LRAS p1 B SRAS p2 C AD Y Y1 Y2
AS-AD-modellen Detta gäller entydigt vid efterfrågechocker. Vid utbudschocker är läget mer komplicerat. Det är möjligt att förändringarna påverkar den potentiella produktionen, t.ex. för att teknologin har förbättrats. I så fall förskjuts inte bara SRAS utan också LRAS. Ingen anledning att tro att SRAS ska skifta så att vi återgår till den ursprungliga jämviktsproduktionen.
AS-AD-modellen P LRAS p1 B SRAS p0 A AD Y Y1 Y0
AS-AD-modellen En viktig fråga är hur lång tid det tar för ekonomin att röra sig tillbaka till den potentiella produktionsnivån (LRAS) om marknadskrafterna sköter anpassningen. Om marknaderna är stela och priserna trögrörliga varar lågkonjunkturen längre. Ett vanligt antagande är att det är särskilt svårt att sänka de nominella lönerna. De är trögrörliga nedåt.
Stabiliseringspolitik Detta ger utrymme för den tredje typen av statligt ingripande: Stabiliseringspolitik. Denna idé slog igenom under depressionen på 30-talet (Keynes m.fl.). Tanke: Stimulera ekonomin i lågkonjunktur och strama åt i högkonjunktur. Expansiva/kontraktiva åtgärder. Kontracyklisk politik. Två sorter: Penningpolitik (monetary policy) och finanspolitik (fiscal policy).
Finanspolitiken Finanspolitiken sköts av regeringen. Verktyg: Skatter, offentlig konsumtion, offentliga investeringar. Staten bidrar automatiskt till att jämna ut konjunktursvängningarna utan att några särskilda beslut behövs. Det beror på att konjunkturen påverkar skatteintäkter och arbetslöshetsunderstöd m.m. De kallas därför automatiska stabilisatorer.
Finanspolitiken Två alternativ till passivitet: Strävan efter budgetbalans. Förstärker konjunktursvängningarna. Diskretionär finanspolitik. Aktiva beslut om sänkta skatter eller högre utgifter. Rekommenderas främst vid stora störningar. Svårigheter: - Kan förstärka fluktuationerna om åtgärderna kommer vid fel tidpunkt. - Risk att politiken blir för expansiv. - Möjliga konflikter med andra mål.
Finanspolitiken Om politiken genomgående är för expansiv kommer det att leda till inflation. Budgetunderskott (public deficit) kan finansieras via sedelpressarna eller via lån. Lånar man stiger statsskulden (national debt). Det minskar utrymmet för framtida politik. Risk för skuldkriser. Viktig fråga: Till vad används lånen? Investeringar kan ge avkastning i form av högre BNP kanske bättre att låna än att låta bli?
Penningpolitiken Centralbanken sköter penningpolitiken genom att påverka penningmängd (money supply) och ränta(interest rate). Styrningen sker via penningmarknaden, marknaden för lån med kort löptid. Efterfrågan på pengar som betalningsmedel beror bland annat på räntan. Ju högre ränta, desto mindre attraktivt blir det att hålla kontanter. Andra faktorer: Prisnivån, inkomstnivån och möjligheten att betala med kort, checker etc.
Penningpolitiken Ränta Efterfrågan Penningmängd
Penningpolitiken Utbudet på pengar beslutas av centralbanken. Det är därmed oberoende av ränteläget. I vårt marknadsdiagram blir utbudskurvan därför en vertikal linje. Räntan bestäms av skärningspunkten mellan utbuds- och efterfrågekurvorna. Normalt sätter centralbanken en viss ränta och låter utbudet anpassa sig. Lägre ränta förutsätter större utbud.
Penningpolitiken Ränta Utbud r1 Efterfrågan Penningmängd
Penningpolitiken Ränta Utbud r1 Efterfrågan r2 Penningmängd
Penningpolitiken En räntesänkning stimulerar ekonomin genom att det blir billigare att låna till konsumtion och investeringar. Även tillgångspriserna (asset prices) påverkas. Lägre räntor gör att priserna på aktier och fastigheter stiger. Hushållens förmögenheter ökar, vilket också bidrar till att öka konsumtionen. Detta är samtidigt en komplikation för centralbanken. Låga räntor kan bädda för spekulativa bubblor. Därmed kan den finansiella stabiliteten hotas.
Penningpolitiken Svårigheter i penningpolitiken: Det tar lång tid innan politiken verkar. Effekten som störst efter 1-2 år. Politikens inverkan på långräntorna är inte självklar. De styrs av marknaden och beror på inflationsförväntningarna. Politiken kan bli verkningslös i ett läge med fallande priser. Om räntan är noll går det inte att stimulera ekonomin mer. Likviditetsfälla.
Stabiliseringspolitik Stabiliseringspolitiken blir viktigare ju sämre marknaden själv klarar att återgå till den potentiella produktionsvolymen. Källa till lång debatt mellan olika ekonomiska skolor. Ambitionsnivå och värderingar påverkar. Yttre omständigheter: Utrikeshandel, skuldsättning, internationella åtaganden.
Stabiliseringspolitik Stark tilltro till stabiliseringspolitiken under 1950- och 60-talen. Försök att finjustera konjunktursvängningarna. Förändrade villkor på 1970-talet: Oljekris (utbudschock) och förändrat beteende p.g.a. inflationsförväntningar skapade stagflation, d.v.s. inflation och stigande arbetslöshet på en gång. Omläggning av politiken sedan dess. Inflationsbekämpning i fokus. Normpolitik, oberoende centralbanker.
Avvägningen inflation-arbetslöshet Tidigare trodde man att det gick att åstadkomma en konstant lägre arbetslöshet genom att låta inflationen gå upp. Phillipskurvan lutade negativt. Numera är mainstream-uppfattningen att arbetslöshet under en viss nivå leder till stigande inflation. Non-accelerating inflation rate of unemployment (NAIRU). Enda sättet att minska arbetslösheten konstant är utbudspolitik som skiftar LRAS. Phillipskurvan är vertikal på lång sikt.
Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation Prisnivå SRAS B AD B A A Arbetslöshet BNP
Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation Prisnivå SRAS C C B AD B A A Arbetslöshet BNP
Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation Prisnivå SRAS D C D C B AD B A A Arbetslöshet BNP
Avvägningen inflation-arbetslöshet För att få inflationen att sjunka krävs enligt modellen en period av arbetslöshet som är större än NAIRU. Arbetslöshetens stålbad.
Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation D E Arbetslöshet
Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation D F E Arbetslöshet
Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation D F E A Arbetslöshet
Avvägningen inflation-arbetslöshet P LRAS SRAS P0 D p1 E AD Y Y1 Y0
Avvägningen inflation-arbetslöshet P LRAS SRAS P0 D p1 E AD p2 A Y Y1 Y2
Den öppna ekonomin Bytesbalansen (current account) visar om ett land har överskott eller underskott i sina affärer med omvärlden. Sverige har ett stort överskott. Vår produktion är större än vår resursanvändning. Vi lånar ut överskottet. Offentligt + privat sparande = Investeringar + nettoexport (+lager) Långvariga underskott i bytesbalansen kan bli problematiska. Måste finansieras med lån.
Den öppna ekonomin Växelkursen (exchange rate) är värdet på en valuta, uttryckt i en annan valuta. Exempel: En USA-dollar kostade 6,75 svenska kronor den 16 mars. En krona kostade 0,15 dollar. När en valuta ökar i värde säger man att den apprecierar. Om den depreciserar minskar den i värde. Skilj på detta och revalvering/ devalvering uppskrivning och nedskrivning av en fast växelkurs.
Den öppna ekonomin Växelkurserna kan variera kraftigt. Inte alltid tydligt varför. Företag med verksamhet i flera länder kan försäkra sig mot kursförändringar kurssäkring. Finansiella placerare försöker förutse hur växelkurserna utvecklas. Samma förväntade avkastning överallt (justerat för risk).
Den öppna ekonomin Utrikeshandeln påverkar stabiliseringspolitikens villkor. - Importläckage - Stimulanser som ökar inflationstakten kan försvaga konkurrenskraften. Globaliseringen ger hårdare konkurrens och gör det svårare att ha andra skattesatser och arbetskostnader än andra länder.