Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of The International Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender and Intersex Association (ILGA) Förbundskansli +46 8 50 162 900 forbund@rfsl.se RFSL Info & Media AB +46 8 50 162 910 komut@rfsl.se www.rfsl.se Fax +46 8 50 162 999 Webb www.rfsl.se YTTRANDE 2009-03-27 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ansvarig handläggare: Annica Ryngbeck Telefon: 08-501 62 902 Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) lämnar härmed sitt yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Inledningsvis vill RFSL anmärka på att förbundet inte betraktas som en officiell remissinstans, detta trots att vi uppvaktat utredaren i början av hennes arbete. att förbundet bör vara en naturlig instans då ett hbtperspektiv saknas i utredningen trots vetskapen om hur unga homosexuella, bisexuella och transperson mår. Sammanfattning att demokratins grunder flyttas från moment 1 till ett eget innehållsmoment som heter Mänskliga rättigheter och demokrati. I linje med Skollagen (1985:1100) samt läroplanen som tar upp att skolans verksamhet ska överensstämma med grundläggande värderingar och att skolan särskilt ska främja jämställdhet och motverka all form av kränkande behandling och föreslagen examensordningen som tar upp demokratins värdegrund, motverka diskriminering och mänskliga rättigheter (s 44f) så anser RFSL att mänskliga rättigheter och demokrati bör få ett eget utbildningsmoment inom den utbildningsgemensamma kärnan. Momentet bör behandlas tidigt i utbildningen för att sedan finnas som grund inför den fortsatta utbildningen. Det nya avsnittet Mänskliga rättigheter och demokrati föreslår RFSL ska innehålla kunskap om t.ex. barnkonventionen, demokratiska värden, människors lika värde och rättigheter, främlingsfientlighet, homofobi, bifobi och transfobi, rasism, sexism samt information om den svenska diskrimineringslag och samhällets ansvar att motverkar förtryck.
2 (9) För de lärare som är yrkesverksamma och de som examineras enligt det nuvarande lärarutbildningssystemet anser RFSL att en likvärdig kurs i mänskliga rättigheter och demokrati bör vara en obligatorisk fortbildnings för samtliga lärare. att lärarstuderande måste få utbildning i sex och samlevnad inom ramen för den utbildningsgemensamma kärnan, att ämnet bör inrymmas inom innehållsmomentet 4. Utveckling och lärande samt 6. Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Det är oerhört viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen utformas så att alla elever oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck känner sid delaktiga och inkluderade. Elever ska inte, varken i skolundervisningen och dess läromedel samt i skolmiljön i övrigt, missgynnas, osynliggöras, mobbas eller kränkas på grund av sin faktiska eller antagna sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Ett kritiskt förhållningssätt till heteronormativitet bör appliceras. att ett heteronormkritiskt perspektiv ska finns med utbildningen till samtliga grundämnen, hbt-frågor ska vara en naturlig del av undervisningen. Med heteronormkritiskt perspektiv avses ett synliggörande och de normer i samhället som förutsätter att människor antas vara heterosexuella och antas leva i enlighet med det kön som fastställts vid födsel samt följa de sociala regler och könsmönster som förväntas utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt. Det centrala är att medvetandegöra de negativa konsekvenser normer får för de människor som bryter mot normerna, t.ex. som homosexuell eller transperson men även att medvetandegöra de privilegier som kommer av att tillhöra normen. DO:s yttrande och förslagna uppdrag till Högskoleverket RFSL ställer sig bakom det förslag som Diskrimineringsombudsmannen (DO) lämnar i sitt yttrande över lärarutbildningsutredningen, att ge Högskoleverket (HSV) ett tydligt uppdrag att granska lärarutbildningen för att säkerställa att lärarstuderande verkligen bilbringas de kunskaper och metoder som krävs för att kunna motverka diskriminering och främja likabehandling i sitt dagliga arbete.
3 (9) Inledning I undersökningen En utmaning för heteronormen som genomfördes inom ramen för EU-projektet Under Ytan (se www.ytan.se) framgår bland annat att; endast 8 procent av lärarna anser att deras utbildning har förberett dem för att hantera frågor om sexuell läggning och homofobi, en fjärdedel av lärarna tar aldrig upp sexuell läggning i en undervisningssituation, 78 procent av lärarna svarar att kränkande jargong på grund av sexuell läggning förekommer bland skolans elever och ca 10 procent av lärarna känner till någon elev som kränkts eller diskriminerats på grund av sexuell läggning. Resultatet visar tydligt hur lite kunskap lärare har kring sexuell läggning och homofobi och hur heteronormativa antaganden är en stor del av orsaken till både okunskapen och utsattheten. RFSL menar att elevers möjlighet att tillgodogöra sig sin utbildning och vara delaktiga i sin skolgång bygger på att eleverna inte missgynnas, osynliggörs, mobbas eller kränks på grund av (med utgångspunkt i diskrimineringslagen) kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. En förutsättning, vilket utredaren själv betonar är vikten av att skolan har ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och lär ut tolerans och demokrati samt att lärarna har en källkritisk grundinställning som omfattar alla informationskanaler, i minst läroböcker (s 193-194). Elever, oavsett sexuell läggning samt könsidentitet och/eller könsuttryck ska kunna känna sig trygga, delaktiga och bekräftade som individer i sin utbildning och skolgång. För att uppnå det krävs att lärare får kunskap i heteronormkritiskt förhållningssätt, som en naturlig del av det som utredaren kallar källkritisk grundinställning (s 194). Heteronormativitet upprätthåller en central norm i samhället som innebär att människor förutsätts vara heterosexuella; attraheras av, bli förälskad i och leva med en person av motsatt kön. Heteronormativitet innebär också att människor antas leva i enlighet med det kön som fastställts vid födseln och följa de sociala regler för vad som anses vara kvinnligt och manligt som människor måste rätta sig efter. Heterosexualitet, förväntad könsidentitet och könsuttryck uppfattas som det normala och givna. Det har med den makt som finns i normen och som får stor betydelse för hur vi förstår oss själva, men också för hur vi organiserar samhällen och skapar institutioner. Homofobi, bifobi och transfobi beror på rädsla och oförmåga att acceptera människor som inte lever heteronormativt. Utredaren tar upp hur olikheter kan ses som tillgång (s 207) och hur skolan bör ses som den primära problemkällan och inte den enskilda eleven (s 208). På denna punkt instämmer RFSL och menar att detta synsätt bör ligga till grund för att man i lärarutbildningen utbildas i de olika diskrimineringsgrunderna och hur skolan kan arbeta för att förebygga diskriminering så att elever och lärare kan vara sig själva och behandlas likvärdigt. Utifrån Skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (2009) förelås Skolverket att ett normkritiskt perspektiv förankras i lärarutbildningen samt att
4 (9) huvudmännen bär det yttersta ansvaret för att ge verksamheterna förutsättningar för att kunna arbeta mot olika former av kränkningar. Ett nytt innehållsmoment Mänskliga rättigheter och demokrati att demokratins grunder flyttas från moment 1. i den utbildningsvetenskapliga kärnan till ett eget innehållsmoment som heter Mänskliga rättigheter och demokrati. I linje med Skollagen (1985:1100) samt läroplanen som tar upp att skolans verksamhet ska överensstämma med grundläggande värderingar och att skolan särskilt ska främja jämställdhet och motverka all form av kränkande behandling och föreslagen examensordningen som tar upp demokratins värdegrund, motverka diskriminering och mänskliga rättigheter (s 44f) så anser RFSL att mänskliga rättigheter och demokrati bör få ett eget utbildningsmoment inom den utbildningsgemensamma kärnan. Momentet bör behandlas tidigt i utbildningen för att sedan finnas som grund inför den fortsatta utbildningen. Det nya avsnittet Mänskliga rättigheter och demokrati föreslår RFSL ska innehålla kunskap om t.ex. barnkonventionen, demokratiska värden, människors lika värde och rättigheter, främlingsfientlighet, antisemitism, homofobi, bifobi och transfobi, rasism, sexism samt information om den svenska diskrimineringslag och samhällets ansvar att motverkar förtryck. För de lärare som är yrkesverksamma och de som examineras enligt det nuvarande lärarutbildningssystemet bör en likvärdig kurs i mänskliga rättigheter och demokrati vara en obligatorisk fortbildnings för samtliga lärare. DO:s yttrande och förslagna uppdrag till Högskoleverket Utöver RFSL:s egna synpunkter ställer förbundet sig bakom det förslag som Diskrimineringsombudsmannen (DO) lämnar i sitt yttrande över lärarutbildningsutredningen, att ge Högskoleverket (HSV) ett tydligt uppdrag att granska lärarutbildningen för att säkerställa att lärarstuderande verkligen bilbringas de kunskaper och metoder som krävs för att kunna motverka diskriminering och främja likabehandling i sitt dagliga arbete. Sex och samlevnadsundervisning att lärarstuderande måste få utbildning i sex och samlevnad inom ramen för den utbildningsgemensamma kärnan, att ämnet bör inrymmas inom innehållsmomentet 4. Utveckling och lärande samt 6. Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Utredaren för genomgående en argumentation om att lärarutbildningens upplägg ska vara långsiktigt hållbart och därför inte präglas av de för tillfället rådande vindarna i
5 (9) samhällelig och pedagogisk debatt (s 224) och att det är viktigt med ett övergripande perspektiv och inte ett aktuellt modeperspektiv (s 194). Som exempel på frågor som låter sig svårligen inpassas i lärarutbildningens mer långsiktiga struktur (s 409) tar utredaren upp bland annat sex och samlevnadsundervisningen med hänvisning att [s]ådana innehållsområden bör inrymmas i fortbildning och kompetensutveckling för lärare (s 409). Vidare rekommenderar utredaren att organisationer bör utnyttjas för specialkunskap i fråga om t.ex. sex och samlevnad (fotnot s 409). Det är positivt att utredaren erkänner organisationers kunskap och kompetens och betraktar det civila samhället som en resurs. RFSL och flera andra organisationer (t.ex. RFSU och RFSL Ungdom) besitter lång erfarenhet av och beprövade metoder i att informera och utbilda i ämnet. Det är dock viktigt att förtydliga att organisationer inte ska ersätta lärarnas ansvar att utbilda i sexoch samlevnad. För att barn och ungdomar ska få en komplett utbildning i sexoch samlevnad räcker det inte med organisationers insats utan det är avgörande att lärare får utbildning i sex och samlevnad inom ramen av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är anmärkningsvärt att sex och samlevnad exemplifieras som kunskap som ligger utanför lärarutbildningen tillsammans med trafikkunskap och droger (s 225). Trafikkunskap och droger handlar om kunskap och risker och faror. Sex och samlevnad är ett ämne som handlar om oerhört mycket mer än risker och faror. Att sex och samlevnad har varit obligatoriskt ämne i över 50 år tydliggör att frågan på inget sätt kan betraktas som en mode-/trendfråga, att lärarstuderande efter 50 år fortfarande inte föreslås få utbildning i ämnet är både allvarligt och oroväckande anser RFSL. Det är oerhört viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen utformas så att alla elever oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck känner sid delaktiga och inkluderade. Elever ska inte, varken i skolundervisningen och dess läromedel samt i skolmiljön i övrigt, missgynnas, osynliggöras, mobbas eller kränkas på grund av sin faktiska eller antagna sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Ett kritiskt förhållningssätt till heteronormativitet bör appliceras. Synpunkter på den utbildningsvetenskaplig kärna RFSL har valt att nedan lämna utvalda synpunkter på de avsnitt som tas upp under utredningens del avseende den utbildningsvetenskapliga kärnan: Utredaren belyser att [e]n av skolans viktigaste uppgifter är att fostra till demokrati (s 199), som exempel på demokrati nämns mötesteknik. RFSL vill betona att demokrati inte enbart handlar om mötesteknik utan om att skolan har ett uppdrag att bland annat arbeta med de demokratiska värdena som handlar om bland annat människors lika värde och jämställdhet. En god värdegrund och
6 (9) demokratiskt lärande inom all verksamhet i skolan är en förutsättning för att kunna förebygga exempelvis mobbning, homofobi, sexuella trakasserier, våld och främlingsfientlighet. Arbetet måste ta sin utgångspunkt i barnkonventionen så att utbildningen blir likvärdig för alla elever. (se http://www.skolverket.se/sb/d/372/a/848) I flera av de områden som tas upp i utredningen kan ett hbt-perspektiv med enkelhet inrymmas. I avsnittet om Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap nämns frågan om delaktighet och utanförskap (s 215) vilket är viktigt att lärare har kunskap om för att förstå vilka mekanismer och faktorer som ligger bakom att elever kan uppleva utanförskap. Om elever inte kan känna sig trygga att vara sig själv i skolan, oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, kommer eleverna bli störda i sitt lärande, inte känna sig delaktiga och därmed inte ta till sig den utbildning lärare har till uppgift att förmedla. Vidare tas relationen mellan lärare och elev upp (s 216). För att en god relation ska kunna upprättas krävs att lärarna inte utgår från att alla elever är heterosexuella och definierar sig i enlighet med det kön som fastställts vid födseln. Även lärare måste kunna vara öppna med sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck på sin arbetsplats för att kunna göra ett bra arbete lärare i sin undervisning och relation med eleverna. En förutsättning för att lärare ska kunna arbeta med frågorna i klassrummet är att de först har fått bearbeta sina egna föreställningar och normer. Inom projektet Under Ytan har det tagits fram framgångsrika metodmaterial för hur lärarna kan arbeta med frågorna inom personalgruppen så väl som med sina elever (material finns på http://www.ytan.se/?p=2560). I avsnittet om barn som far illa är det särskilt viktigt att lärare förstår, precis som utredaren skriver, faktorer i närmiljö och strukturella faktorer i samhället såväl som risk- och skyddsfaktorer (s 217). Utredaren lyfter upp hur skolan kan vara den enda plats i tillvaron som skänker trygghet och glädje samt hur lärare kan vara en viktig identifikationsfigur (s 217), för unga hbt-personer kan däremot situationen vara den omvända där skolan och lärarna är orsaken till att hbt-elever far illa. Även i avsnittet om den sociala dimensionen tas det upp vikten av att läraren har kompetens om barns och ungas levnadsvillkor och relation till sina kamrater (s 256). Med utgångspunkt i forskning och studier, nationell såväl som internationell, anser RFSL att det är avgörande att lärare har kunskap om hur samhället och närmiljön påverkar unga hbt-personer och hur deras livsvillkor ser ut. Överlag kan konstateras att unga hbt-personer som mår dåligt har en mycket sämre psykisk hälsosituation än övriga befolkningen. Folkhälsoinstitutet uppger i sin rapport Hälsa på lika villkor? (2006) att tre gånger fler unga homosexuella och bisexuella (ålder 16-29 år) killar har haft självmordstankar, bland tjejer var siffran mer än dubbelt så hög än befolkningen i övrigt. I fråga om självmordsförsök hade unga homosexuella och bisexuella tjejer och killar försökt ta sitt liv nästa tre gånger oftare än övriga befolkningen. Utsattheten för kränkande behandling och bemötande visade också alarmerande skillnader för unga homosexuella och bisexuella, män
7 (9) var utsatta dubbel så mycket och tjejer nästan dubbel så mycket. För gruppen transpersoner är utsattheten överlag ännu högre än för homosexuella och bisexuella. Liknande siffror återfinns i de norska NOVA rapporterna (bl.a. i Vold mot lesbiske og homofile tenåringer (Ung i Oslo 2006), Levekår og livskvalitet blant lesbiske kvinner og homofile menn (1999) som tar upp bland annat utsattheten som unga homosexuella och bisexuella upplever hemma, i skolan och ute på stan. I rapporten framgår att skolan är en otrygg plats där homo- och bisexuella uppger att de dagligen upplever mobbning, hotelser och våld och att de väljer att skolka då pressen är för stor. RFSL Ungdom skriver i sin intervjustudie Är du kille eller tjej? om unga transpersoners livsvillkor. Det som bland annat framgår är att skolpersonalen tydligt saknar kunskap om transfrågor, samtidigt är det anmärkningsvärt hur låga förväntning transpersoner själva har på samhället och hur lite som krävs för att personen ska uppleva ett gott bemötande, t.ex. svarade en ung transperson i frågan om kontakten med kuratorn på skolan att Hon tog det jättebra, i det att hon inte tog avstånd eller kom med några kränkande frågor eller så. Hon sa»det här är jättejobbigt för mig, eftersom jag inte vet vad som rör sig i huvudet på dig.«. Samtidigt som utredaren framhåller sex- och samlevnad som en modefråga som bör hanteras i fortbildning med hjälp av organisationers kunskap, tas det upp hur elever kan förväntas ställa frågor om t.ex. sex- och samlevnad och hur det kräver av lärarna att de i sin utbildning har kunnat bli förtrogen med ett laborativt arbetssätt liksom med samtals-, värderings- och argumentationsmodeller som kan tillämpas i skolundervisningen. (s 259). RFSL vill betona vikten av att ta tillvara ta utvecklade och beprövade metoder som redan finns framtagna hos exempelvis RFSL, RFSL Ungdom, RFSU. Som exempel har RFSL Ungdom tagit fram BRYT, ett metodmaterial med fokus på normer istället för de som bryter mot normer, materialet innehåller interaktiva övningar för t.ex. elever och lärare kring frågor som handlar om hur makt upprätthålls, vilka privilegier som kommer av att tillhöra normen och vilka normer som finns inom den egna gruppen. RFSL vill dock återigen betona vikten av att lärarna får kunskap i både ämnet och metoder redan i den utbildningsgemensamma kärnan. En central grupp, som utredaren lyfter fram, i fråga om identitetsskapande aktiviteter, hantering av konflikt och mobbning är fritidspedagoger (s 306), RFSL instämmer och vill återigen betona att frågorna måste hanteras inom den utbildningsgemensamma kärnan så alla lärare och pedagoger efter examination kan komma ut på arbetsmarknaden och ha kunskap i undervisning och ledarskap som tar hänsyn till elevers olikheter och synliggör och bekräftar dem för de individer de är., till skillnad från utredaren, att frågor om sex och samlevnad och kunskap om mobbning och olika former av trakasserier är nödvändigt inte bara för grundskolans senare år och gymnasieskolan (s 218) utan även för de yngre eleverna. BO har t.ex. tagit fram ett material om barns rättigheter utifrån barnkonventionen Jag vill säga något! anpassad till olika åldrar. Även RFSU har
8 (9) eget metodmaterial men även tips på litteratur i frågan om sexualitet och hbtfrågor, se www.rfsu.se/skolsajt. Utredaren tar upp vikten av att anpassa undervisningen till den nivå barnet befinner sig på (s 204). Under avsnittet om förskolan tar utredaren upp vikten av gedigen kunskap om familj och familjevillkor i samtiden (s 242). RFSL vill i sammanhanget belysa att hbt-frågor kan tas upp i alla åldrar. I samtal med små barn handlar det inte nödvändigtvis om sexualitet utan om att synliggöra olika familjebildningar så att alla barn, oavsett om de har två mammor eller två pappor, blir bekräftade utifrån sin familj. Till detta kan användas exempelvis normkritiska barnböcker som synliggör regnbågsfamiljer men även flickor och pojkar som blir kära i varandra eller barn som tycker om att använda kläder som anses tillhöra det motsatta könets). I relation till föräldrarna är det dessutom viktigt att föräldrar som är hbt-personer får ett likvärdigt och gott bemötande. Ämneskunskap att ett heteronormkritiskt perspektiv ska finns med utbildningen till samtliga grundämnen, hbt-frågor ska vara en naturlig del av undervisningen. Utöver RFSL:s krav att sex- och samlevnad samt hbt frågor (inom ramen av mänskliga rättigheter och demokrati) ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan anser RFSL att det är viktigt att heteronormkritiskt perspektiv finns med i alla grundämnen. I läroplanen framgår dessutom att skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster och ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lpo 94). Nedan följer ett par exempel på hur det skulle kunna se ut: Matematik. När matematiktal beskrivs inom ramen av en frågeställning som handlar om t.ex. hur ett par/familj ska beräkna huslånet på sitt nyinköpta hus så skulle paret, istället för att vara en man och kvinna/en pappa och en mamma, kunna vara ett samkönat par ( Thomas och Erik ) eller två kvinnor som har barn tillsammans. Det skulle även kunna handla om att t.ex. beräkna hur många klänningar som Calle har råd att köpa till sig själv i butiken. Medlen är enkla, dvs. att i bild och text runt matematikberäkningarna skildra även individer och familjer som inte tillhör normen. Historia. På en historielektion kan det vara intressant att studera synen på familjen, homo- och heterosexuella för hundra år sedan eller femtio år sedan. Att till exempel lära sig att homosexuella förbindelser var kriminellt fram till 1944 och att homosexualitet betraktades som en sjukdom fram till 1979, särskilt intressant kan det vara att dra paralleller till hur situationen historiskt sätt ut för andra marginaliserade och utsatta grupper såsom t.ex. judar och romer.
9 (9) Musik. Inom musiken kan musiktexter analyseras utifrån synen på sexualitet och kön och hur den avspeglas i musiken. Även hur kvinnor osynliggjorts som musikkompositörer och att vissa musiker själva var homosexuella (t.ex. Tjajkovskij) kan vara sätt att nå utanför normen. I detta ärende har RFSL:s verkställande utskott beslutat. Annica Ryngbeck, politisk handläggare, har varit föredragande, i samråd med Stephanie Green, politiskt ansvarig. Sören Juvas Förbundsordförande Stephanie Green Politiskt ansvarig Annica Ryngbeck Politisk handläggare