HIV-SVERIGES VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅREN 2010 2012

Relevanta dokument
HIV-SVERIGES VERKSAMHETSPLAN FÖR 2012

HIV-SVERIGES VERKSAMHETSPLAN FÖR

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan för läsåret

Riktlinjer för medborgardialog

Anvisningar för arbete med HIV/STIprevention

HUMANISTERNA SYD. Verksamhetsplan och budget för 2015

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Skolplan för Svedala kommun

Folkskolegatan #7, Stockholm VERKSAMHETSPLAN 2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Socialstyrelsens författningssamling

Grundsärskolan. Arbetsplan. Stenbergaskolan i Ljusne. ht 08. vt 08. ht 07

STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande

Verksamhetsplan 2014

DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

Förbättrade rutiner för hälsoundersökning av nyanlända i länet

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Omtanke, inlevelse och respekt

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Folkbildningens gemensamma intresseorganisation. Verksamhetsplan Antagen av ÖLBF styrelse

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Patientsäkerhetsberättelse

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Kvalitetsarbete i förskolan

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld

Krishantering i Västmanland

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Sammanfattning på lättläst svenska

Styrdokument för krisberedskap

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Sverige för nyanlända

Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för

Ängelholms kommuns mångfaldsplan åtgärdsplan för verksamhetsåret 2011

Kvalitetsrapport Så här går det

Granskningsrapport. Brukarrevision. August Barks gata Boendeverksamheten Social resursförvaltning

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?

Hälso- och sjukvårdslagen

Länsstyrelsernas roll i mottagandet av ensamkommande barn. Eva Gård Länsstyrelsen Västra Götaland

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Arbetsplan Jämjö skolområde

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Ramlag Vänder sig till de förtroendevalda (politiker m fl) samt till allmänheten

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting

Spetskompetenser, planer, delaktighet, metoder

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

HSO Blekinge är ett samarbetsorgan för cirka 25 medlemsföreningar på länsnivå, som arbetar för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

ANSÖKNINGS- BLANKETT. för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

Artikel/reportage år 9

Fristående brobyggare

VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Kartläggning av stödet till anhöriga i Strängnäs kommun. Lena Talman, FoU-handledare, doktorand Carina Forsman Björkman, FoU-chef

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Transkript:

HIV-SVERIGES VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅREN 2010 2012

HIV-Sverige 2009 2

Innehållsförteckning OM HIV-SVERIGE... 4 VERKSAMHETSMÅL... 5 DELMÅL... 6 DELMÅL 1: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GOD SJÄLVOMSORG... 6 AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL 1... 6 MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL 1... 7 INDIKATORER DELMÅL 1... 7 DELMÅL 2: MINSKAD DISKRIMINERING OCH STIGMATISERING... 7 AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL 2... 7 MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL 2... 8 INDIKATORER DELMÅL 2... 8 DELMÅL 3: NATIONELLT SAMARBETE... 9 AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL 3... 9 MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL 3... 9 INDIKATORER DELMÅL 3... 9 DELMÅL 4: INTERNATIONELLT SAMARBETE... 10 AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL 4... 10 MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL 4... 10 INDIKATORER DELMÅL 4... 10 DELMÅL 5: INTERN ORGANISATIONSUTVECKLING... 11 AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL 5... 11 MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL 5... 11 INDIKATORER DELMÅL 5... 11 DELMÅL 6: FÖRBUNDSSAMORDNING... 12 AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL 6... 12 MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL 6... 12 INDIKATORER DELMÅL 6... 12 STYRKOR OCH SVAGHETER... 13 INTERNA STYRKOR TILL HJÄLP ATT UPPFYLLA VÅRT MÅL:... 13 INTERNA SVAGHETER SOM KAN FÖRSVÅRA ARBETET MED UPPFYLLA MÅLET:... 14 HOT OCH MÖJLIGHETER... 15 EXTERNA MÖJLIGHETER SOM KAN FÖRBÄTTRA VÅRT ARBETE.... 15 EXTERNA HOT SOM KAN FÖRSVÅRA VÅRT ARBETE... 15 3

OM HIV-SVERIGE Hiv-Sverige är en paraplyorganisation på riksnivå som arbetar med hivpositivas intressefrågor samt bevakar och försöker stärka hivpositivas rättigheter i samhället. Hiv- Sverige är en partipolitiskt- och religiöst obunden organisation. Hiv-Sveriges styrelse väljs bland representanter för våra medlemsorganisationer. Dessa är: Posithiva Gruppen: För alla hivpositiva homo- och bisexuella män i hela Sverige. www.posithivagruppen.se Positiva Gruppen Väst: För alla hivpositiva och närstående i västra Sverige. www.pgvast.se Positiva Gruppen Syd: För alla hivpositiva och närstående i södra Sverige. www.pgsyd.nu Convictus: Stödorganisation för hivpositiva med missbruksbakgrund och för hemlösa. www.convictus.org Kvinnocirkeln Sverige: För alla hivpositiva kvinnor i hela Sverige. www.kcs.nu Kamratföreningen OASEN: För alla hivdrabbade afrikaner och närstående i Sverige. www.kamrat.org Heteroplus: För alla heterosexuella hivpositiva i Sverige. www.heteroplus.se Förutom dessa har Hiv-Sverige ett antal anslutna enskilda medlemmar. Hiv-Sverige är huvudsakligen finansierat genom statliga medel fördelade av Socialstyrelsen. Vi genomför också samarbetsprojekt, medfinansierade av andra aktörer. Vid denna verksamhetsplans upprättande var Hiv-Sverige medlem i Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), Svenska handikapporganisationers internationella biståndsförening (SHIA), Hiv-Norden, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Föreningen Stockholm Pride. Denna verksamhetsplan antogs av Hiv-Sveriges förbundsstyrelse i augusti 2009. Hiv-Sverige grundades år 1990 och har sitt säte och kansli i Stockholm. Adress: Hiv-Sverige, Tjurbergsgatan 29, 118 56 Stockholm Tel. 08 714 54 10, Fax: 08 720 10 48, e-mail info@hiv-sverige.se, webb: www.hiv-sverige.se 4

VERKSAMHETSMÅL Hiv-Sveriges verksamhets mål för treårsperioden 2010 2012 grundar sig på vår och våra medlemmars vision om förbättrade livsvillkor för hivpositiva som befinner sig i Sverige. Vårt verksamhetsmål har vi därför formulerat som följer: Hiv-Sveriges mål är att skapa goda förutsättningar för förbättrade livsvillkor för hivpositiva och deras anhöriga och därigenom bidra till preventionsarbetet och minskad spridning av hiv. Med ambitionen att uppnå detta har vi beslutat att vårt påverkansarbete under tidsperioden främst skall inriktas på: - att främja sekundärprevention. Sekundärprevention syftar till att öka självkänslan, självförtroendet och förmågan hos personer med hiv så att de kan vårda sin egen hälsa samt förmågan undvika att överföra infektionen till andra. Detta kräver att det inbegrips i ett etiskt sammanhang som respekterar den rätt och de behov som personer som lever med hiv har; att åtnjuta sexuella relationer, att ha möjligheter till fortplantning och kunna leva ett komplett och hälsosamt liv. Sekundärpreventionen kräver stöd i lagar och policies som skyddar rättigheterna hos personer med hiv och då särskilt deras sexuella rättigheter. (källa: International HIV/AIDS Alliance) - att motarbeta diskriminering och stigmatisering av hivpositiva i det svenska samhället på alla plan. - att synliggöra hivpositivas livsvillkor i Sverige. - att motarbeta den självstigmatisering som finns inom gruppen. - att den svenska rättspraxis när det gäller kriminalisering av hivöverföring och utsättande för hiv inte är ett fungerande verktyg i preventionen. - att informationsplikten och tvångsisoleringen lyfts bort från smittskyddslagen. - att det upprättas permanenta sprututbytesprogram i fler regioner och landsting. - att de restriktioner och förbud för hivpositiva att resa in i eller få uppehållstillstånd i olika länder tas bort. - att papperslösa skall ha samma rätt till vård och behandling som den övriga befolkningen. - att deportationer av asylsökande till länder där det inte finns behandling upphör. - att det skall råda likabehandling inom sjukvården. 5

Delmål Vårt Verksamhetsmål är uppdelat i 6 st. delmål: 1. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER & GOD SJÄLVOMSORG 2. MINSKAD DISKRIMINERING & STIGMATISERING 3. NATIONELLT SAMARBETE 4. INTERNATIONELLT SAMARBETE 5. INTERN ORGANISATIONSUTVECKLING 6. FÖRBUNDSSAMORDNING Delmål 1: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GOD SJÄLVOMSORG Detta delmål består av att få till stånd en ökad kunskap hos hivpositiva om rättigheter, skyldigheter och rådande förutsättningar för att nå en bättre livskvalitet och därmed verka för god sekundärprevention. Aktiviteter för att uppnå delmål 1 Tillhandahålla juridisk rådgivning till hivpositiva och närstående samt handledning till t.ex. sjukvårdspersonal och myndigheter som arbetar med hivpositiva. Planera och driva målgruppsinriktade projekt med egna projektplaner och projektmedel. Genomföra kunskapsseminarier i hivrelaterade frågor. Lägga upp nytt material på hemsidan, informera om litteratur, rapporter, seminarier, utbildningar, medicinska frågor, livsfrågor etc. Publicera och distribuera faktainformation på olika språk (bl.a. Ett liv med hiv). 6

Målgrupper för delmål 1 De målgrupper vi riktar oss till i delmål 1 är hivpositiva, hivpositivas anhöriga och personer som kommer i kontakt med hivpositiva på olika sätt. Indikatorer delmål 1 a) Antalet personer som kontaktar Hiv-Sveriges rådgivning via telefon, personligt. möte eller via mejl. b) Åtgången av av tryckt informationsmaterial Hiv-Sverige producerar eller distribuerar. c) Antal hivrelaterade anmälningar som görs till diskrimineringsombudsmannen. d) Antal deltagare vid kunskapsseminarier. e) Besöksfrekvens på hemsidan. Delmål 2: MINSKAD DISKRIMINERING OCH STIGMATISERING Det andra delmålet är en ökad kunskap och förståelse i samhället om hivpositivas situation i syfte att verka för minskad diskriminering och stigmatisering samt nationell lika behandling av hivpositiva. Aktiviteter för att uppnå delmål 2 1. Fortlöpande kartläggning av rådande situation för hivpositiva med fokus på diskriminering, bemötande, och livsvillkor genom; att vi analyserar data från rådgivningen. att vi genomför enkätundersökningar. att med hjälp av SIFO el. liknande tar fram Hivindex. att vi tar del av nationell och internationell forskning. att vi genomför intervjuer med utvald personal som arbetar med hivpositiva samt med målgruppen. 2. Spridning av information om resultaten från kartläggningen till relevanta aktörer. 3. Framtagande av policydokument gällande viktiga frågor. 4. Riktad påverkansarbete om hivpositivas livsvillkor till politiker och tjänstemän. 7

5. Deltagande och arrangemang av möten i ett tvärpolitiskt hivnätverk i riksdagen. 6. Fortlöpande kontakt med relevanta regeringsdepartement. 7. Hålla kontakt med media vid hiv/aids evenemang, kommentera undersökningar och hivnyheter via pressreleaser, debattinlägg och intervjuer vid nya undersökningar. Skriva debattartiklar samt sammanställa pressmaterial till olika frågor. 8. Deltagande i Nationella Hivrådet. 9. Utgöra en kunskapsresurs till Socialstyrelsen 10. Genomföra informatörsutbildningar minst 1ggr/år. 11. Utveckla en mall för informatörsutbildning. 12. Avsluta och analysera projektet Migration och hiv för ev. integrering i Hiv- Sveriges ordinarie verksamhet. 13. Deltagande i relevanta nätverk som arbetar med MR-frågor. Målgrupper för delmål 2 De direkta målgrupperna är beslutsfattare, myndigheter och institutioner som arbetar med hivpositiva samt andra organisationer som tar del av hiv/stimedel. Indirekt är även allmänheten en målgrupp. Indikatorer delmål 2 a) Antalet besvarade enkäter och utförda intervjuer i relation till utskick och urval. b) Antalet deltagare i nätverksmöten. c) Antalet motioner / interpellationer / frågor för skriftligt svar i riksdagen. d) Antalet exponeringar i media. e) Antalet deltagare vid genomförda utbildningar. f) Resultat av undersökningar om allmänhetens attityder (Hivindex). 8

Delmål 3: NATIONELLT SAMARBETE Ett bättre nationellt samarbete på olika plan bland aktörer som arbetar med hiv. Aktiviteter för att uppnå delmål 3 1. Driva ett nätverk för personal som arbetar med hivpositiva barn och barn till hivpositiva föräldrar tillsammans med vårdpersonal och frivilligorganisationer. 2. Planera och genomföra utbildningen Unga vuxna-konferensen (hivpositiva i åldern 18-26 år) 1ggr/år, med innehållande enkätundersökning. 3. Driva regional samverkan mellan aktörer som möter nyanlända hivpositiva migranter. 4. Deltaga i olika nätverk. 5. Driva nätverket Hivgruppen. 6. Deltaga i Nationella Hivrådet. 7. Deltaga i redaktionsrådet för Hivportalen. 8. Deltaga i Informationsmöten med landsting om sekundärprevention. 9. Verka för samarbetsprojekt mellan Hiv-Sverige och andra aktörer t.ex. världsaidsdagen. 10. Deltaga i Socialstyrelsens organisationsforum för hiv/sti. Målgrupper för delmål 3 De direkta målgrupperna är aktörer inom hivområdet, beslutsfattare, myndigheter, hivpositiva personer och relevanta yrkesgrupper Den indirekta målgruppen är anhöriga till hivpositiva. Indikatorer delmål 3 a) Antalet deltagande Hiv-Sverige har i olika nätverk b) Antalet samarbetsprojekt vi genomför. c) Dom utvärderingar av samarbetsprojekt som görs. 9

Delmål 4: INTERNATIONELLT SAMARBETE Stärkt internationellt samarbete samt ökad kunskap om internationella erfarenheter med fokus på länder som har liknande situation och forskning kring hiv. Aktiviteter för att uppnå delmål 4 1. Fortsatt deltagande i organisationen Hiv-Norden. 2. Fortsatt deltagande i nätverket HivEurope. 3. Delta i EU:s Civil Society Forum. 4. Fortsätta att inhämta information från t.ex. UNAIDS, WHO, Sida och SHIA. 5. Delta i relevanta internationella aidskonferenser och utbildningar. 6. Fortsatt inhämtande av kunskap om situationen för hivpositiva i andra länder. 7. Förmedla ovan inhämtade information och kunskap till medlemsorganisationer, andra hivorganisationer och beslutsfattare. Målgrupper för delmål 4 Den egna organisationen samt internationella nätverk och organisationer Indikatorer delmål 4 a) Antalet tillfällen Hiv-Sverige deltar vid internationella nätverksmöten, konferenser och utbildningar. b) Antalet rapporteringar och informationstillfällen 10

Delmål 5: INTERN ORGANISATIONSUTVECKLING Stärkt organisatorisk kapacitet inom förbundet Hiv-Sverige. Aktiviteter för att uppnå delmål 5 1. Genomföra utbildning i projektplanering och uppföljning, (t.ex. LFA) och upprätta rutiner för ansökningsförfarande och uppföljning. 2. Anordna utbildningar i lagstiftning, arbetsmiljöfrågor och arbetsgivaransvar. 3. Upprätta fler interna styrdokument (strategier, policys, arbetsbeskrivningar, rollfördelningar etc.). 4. Kontinuerligt prioritera arbetsområden. 5. Kontinuerligt arbeta för ökat samarbete mellan styrelse och personal. 6. Upprätta rutiner för extern kommunikation och medieutbildning. 7. Kontinuerliga omvärldsanalyser. Målgrupper för delmål 5 Förtroendevalda, anställda och volontärer. Indikatorer delmål 5 a) Antal upprättade fungerande interna styrdokument b) Genomföra en årlig personal- och styrelseenkät. c) Antal utbildningstillfällen och antal personer samt rapporter därifrån. d) Dokumenterade interna diskussioner och beslut. 11

Delmål 6: FÖRBUNDSSAMORDNING Stärkt samarbete med och mellan Hiv-Sveriges medlemsföreningar Aktiviteter för att uppnå delmål 6 1. Hålla en ny förbundskonferens för att diskutera bl.a.uppföljning av utvärderingar, regleringsbrev, huvudfrågor m.m. 2. Ha regelbundna ordförandemöten med medlemsföreningarna (minst 2ggr/år). 3. Kontinuerliga tjänstemannamöten (minst 2ggr/år). 4. Driva samarbetsprojekt med medlemsföreningar såsom världsaidsdagen & Stockholm Pride. 5. Upprätta en kommunikationsplan med bl.a. följande åtgärder: Ge ut regelbundna nyhetsbrev minst 4 ggr/år. Fortsatt utveckla hemsidan, ta fram ett intranät för medlemsföreningar. Skicka ut ordförandebrev ca 1 ggr/månad. Verka för att medlemsföreningarna tar upp en punkt med information från Hiv-Sverige på relevanta möten. Verka för protokollsutbyte mellan Hiv-Sverige och medlemsföreningarna. 6. Verka för att medlemsorganisationerna är delaktiga i relevanta projekt som Hiv-Sverige driver. 7. Genomföra årliga styrelseutbildningar för medlemsorganisationer. 8. Anordna ett gemensamt jubileumsevenemang 2010. Målgrupper för delmål 6 Paraplyorganisationen Hiv-Sverige och våra medlemsföreningar Indikatorer delmål 6 a) Resultat från enkät om upplevelse av samarbetsutveckling. b) Resultatet av utvärdering av förbundskonferens. c) Anteckningar från samarbetsmöten. d) Förslag och motioner till årsmöte. 12

STYRKOR OCH SVAGHETER Interna styrkor till hjälp att uppfylla vårt mål: Här finns inga åtgärder av naturliga skäl, men vi måsta vara uppmärksamma på att vårda styrkorna. Personalen & Styrelsen. Att styrelsen har mandat från medlemsföreningarna. Våra Internationella och nationella kontaktnät. Vårt väletablerade namn. Vårt deltagande i nationella Hivrådet. Våra funktionella lokaler och att flera medlemsorganisationer finns i samma lokaler. Våra drivande eldsjälar. Att vi arbetar med frågor som andra organisationer förarbetat. Vår trovärdighet - medlemmar ingår bland målgrupper. Vårt samarbete med andra organisationer. Vår breda kunskaper om hiv och att leva med hiv. Våra goda kontakter med Socialstyrelsen och med andra organisationer (T.ex. HSO, Noaks Ark, RFSU och RFSL, RFHL). 13

Interna svagheter som kan försvåra arbetet med uppfylla målet: Här har vi lagt in åtgärder för att möta svagheterna, flera av dessa finns också inbakade i olika aktiviteter. 1. Att vi har för höga ambitioner. Åtgärd: Vi måste arbeta SMART sätta SMARTa mål.(specifika, Mätbara, Angelägna, Realistiska och Tidsbundna ). 2. För få drivande eldsjälar. 3. Interna konflikter. Åtgärd 2 & 3: Bättre konflikthantering, mer utbildning, ta in extern hjälp, lära ut förmågan att skilja på sin roll i förbundet och person. 4. Bristande samordning - motstånd till samordning och ovilja till förändring Åtgärd: Kommunicera mer med de som är motståndare, våga ta konflikter. 5. Kompetensen inte diversifierad. Åtgärd: Köpa in kompetens, vidareutbilda sig. 6. Vi är beroende av få nyckelpersoner som jobbar självständigt vilket komplicerar arbetet vid frånvaro. Åtgärd: Dokumentation över resultat, arbetsuppgifter. 7. Dåligt fungerande intern kommunikation mellan Hiv-Sverige och medlemsföreningar. Åtgärd: Tvåvägskommunikation mellan förbundet och medlemsföreningar Nyhetsbrev, varje organisation och förening måste ta sitt ansvar, deltagare måste återge vad som sagts på olika möten och de som representerar sin organisation/synkronisera budskap och åsikter. 8. Knappa resurser både vad gäller personalantal och ekonomiskt. Åtgärd: Omprioritera arbetsområden och söka mer bidrag. 9. Bristande kvalitetssäkring. Åtgärd: Utbildning i verktyg & rutiner för kvalitetssäkring. 10. Bristande prioriteringsförmåga skapar tidsbrist. Åtgärd: Vi måste lära oss att fokusera/prioritera bättre och arbeta målstyrt. 11. Risken för brist på kontinuitet i styrelsen. Åtgärd: Möjligen hålla årsmöte/kongress bara vartannat år. Införa längre mandatperioder. 12. Medlemsföreningarna ställer ibland orimliga krav. Åtgärd: Ge bättre information om hur intressepolitisktarbete går till och vilka tidsaspekter det handlar om. 13. Okunskap hos medlemsorganisationer om vad Hiv-Sverige arbetar med och mandat man givit. Åtgärd: Hålla förbundskongress. 14. Vi och dom tänkande mellan externa och interna organisationer kan skapa konkurrens Åtgärd: Ta till vara på medlemsföreningarnas kompetens genom samordningsmöten. 14

HOT OCH MÖJLIGHETER Externa möjligheter som kan förbättra vårt arbete. Att vi får ökade anslag. Ett bättre informationsflöde exempelvis med hjälp av hivportalen. En ökad kunskap och förståelse i samhället. Kommande informationskampanjer. En ny smittskyddsmyndighet. Externa hot som kan försvåra vårt arbete Att hiv fortsätter att vara en liten fråga och eller ses som en icke-fråga. Att vi får minskade anslag. Fortsatt repressiv lagstiftning. Konkurrens från andra epidemier/pandemier. En ny smittskyddsmyndighet. 15

16