Den psykiska hälsans skyddsfaktorer bland ungdomar med och utan funktionsnedsättning

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Den psykiska hälsans skyddsfaktorer bland ungdomar med och utan funktionsnedsättning Margareta Lindén-Boström Carina Persson

Den psykiska hälsans skyddsfaktorer bland ungdomar med och utan funktionsnedsättning Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Samhällsmedicinska enhetens uppgift är att med vetenskapligt baserad fakta- och metodkunskap stötta arbetet för en bättre hälsa bland befolkningen i Örebro län. Samhällsmedicinska enhetens målgrupp är beslutsfattare och verksamma i landsting och kommuner. Vi vänder oss också till andra myndigheter och organisationer som har ansvarsområden som påverkar förutsättningarna för hälsans utveckling. Omslagsillustration: Lena Dahlström Svärd Tryckeri: Trio Tryck AB 2014

Förord Landstingets övergripande folkhälsoarbete syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, däribland funktionsnedsatta som i många avseenden är mer utsatta jämfört med övriga befolkningen. I Verksamhetsplan med budget 2013 för Örebro läns landsting ges Nämnden för folkhälsa i uppdrag att utifrån länets befolkningsundersökningar studera sambandet mellan skydds och riskfaktorer och hälsa med särskilt fokus på skyddsfaktorernas betydelse. Denna rapport är en del av detta uppdrag. Syftet med denna studie är att jämföra förhållanden bland tonåringar med och utan funktionsnedsättningar när det gäller skydds och riskfaktorer för den psykiska hälsan. Rapporten baseras på resultat från undersökningen Liv & hälsa ung. Den här rapporten, som är en fördjupad analys av situationen för ungdomar med funktionsnedsättning, är ett ytterligare led i redovisningen av resultat från länets befolkningsundersökningar. Vår förhoppning är att resultaten ska fylla en del av de stora kunskapsluckor som finns på det här området. Samt att rapporten ska komma till användning för beslutsfattare och personer som på olika sätt och på olika nivåer i samhället arbetar med de yngre länsinvånarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Forskningsbidrag från Majblommans Riksförbund för denna studie möjliggör även spridning av resultaten till vetenskapssamhället. Författarna svarar själva för innehåll och tolkningar. Örebro i augusti 2014 Jihad Menhem Landstingsråd och ordförande i Nämnden för folkhälsa Örebro läns landsting Thomas Falk Chef Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting

INNEHÅLL Summary 1 Sammanfattning 3 1. Inledning 5 Psykisk (o)hälsa 5 Skydds- och riskfaktorer 8 Funktionsnedsättning 9 Frågeställning 10 Rapportens upplägg 10 2. Liv & hälsa ung 11 Undersökningarna 11 Svarsfrekvens 12 3. Psykisk hälsa 13 Olika sätt att mäta psykisk hälsa 13 Den psykiska hälsans utveckling 16 4. Funktionsnedsättning bland ungdomar 17 Hur vanligt är det? 17 En eller flera funktionsnedsättningar 19 5. Funktionsnedsättning, psykisk hälsa & besvär 21 Nöjd med livet 21 Känsla av kontroll 22 Framtidstro 23 God allmän hälsa 24 Stress 25 Ängslan/oro 26 Nedstämdhet 27 Huvudvärk 28 Ont i magen 29 Värk i axlar/skuldror/nacke 30 Ju fler funktionsnedsättningar desto sämre hälsa 31 Sammanfattning 34

6. Skydds- och riskfaktorer 35 En analysmodell 35 Individuella förhållanden 38 Familj 38 Föräldrars arbete 39 Födelseland 39 Olycksfall 40 Mobbning 41 Kränkande behandling 43 Fysiskt våld 44 Sammanfattning 45 Levnadsvanor 46 Alkohol 46 Tobak 47 Vattenpipa 48 Narkotika 49 Fysisk aktivitet 50 Matvanor 51 Vikt 52 Skolk 53 Sömn 54 Sammanfattning 55 Socialt tillit och socialt kapital 56 Tillit 56 Nära vän 57 Kamratrelationer 58 Föreningsaktivitet 59 Trivsel 60 Trygghet 62 Möjlighet att påverka 63 Godkänt i alla skolämnen 64 Sammanfattning 65 De starkaste sambanden 66 Ju fler skyddsfaktorer desto bättre psykisk hälsa! 73 7. Diskussion och förslag 75 Resultatens tillförlitlighet och begränsningar 76 Ungdomars rättigheter 76 Lika men ändå inte 77 De starkaste skyddsfaktorerna 78 Riskfaktorer 80 Ungdomarna och framtiden 81 Styrdokument 81

Referenser 83 Bilaga 1: Mått och faktorer 87 Mått på psykisk hälsa 87 Psykosomatiska symtom och besvär 88 Skyddsfaktorer 89 Riskfaktorer 91 Bakgrundsfaktorer 93 Bilaga 2: Logistisk regression 95 Tabell B1. Varje faktor för sig justerat för kön och ålder. 96 Tabell B2. Analyssteg 1 3, flickor och pojkar. 97 Tabell B3. Slutlig modell (analyssteg 1 4), flickor och pojkar. 98 Tabell B4. Analyssteg 1 3, flickor. 99 Tabell B3. Slutlig modell (analyssteg 1 4), flickor. 100 Tabell B6. Analyssteg 1 3, pojkar. 101 Tabell B7. Slutlig modell (analyssteg 1 4), pojkar. 102 Tabell B8. Slutlig modell (analyssteg 1 4), hörselnedsättning. 103 Tabell B9. Slutlig modell (analyssteg 1 4), synnedsättning. 104 Tabell B10. Slutlig modell (analyssteg 1 4), rörelsehinder. 105 Tabell B11. Slutlig modell (analyssteg 1 4), läs-/skrivsvårigheter/dyslexi. 106 Tabell B12. Slutlig modell (analyssteg 1 4),. 107 Tabell B13. Slutlig modell (analyssteg 1 4), annan funktionsnedsättning. 108 Tabell B14. Slutlig modell (analyssteg 1 4), skolår 9 och år 2 på gymnasiet. 109

Summary There are many adolescents that have one or more disabilities. This is shown in the survey Life & Health Young People conducted in Örebro County in 2011 among students 13 18 years old. Nearly one in five have answered that they have one or a combination of either reading and writing difficulties / dyslexia, hard of hearing, visual impairment, motor disability, ADHD / ADD, or any another disability. Mental health varies not only between adolescents with and without disabilities but also in relation to gender and type of impairment. Girls generally have poorer mental health than boys, and they also indicate a higher level of psychosomatic disorders. Adolescents with disabilities are clearly a vulnerable group in terms of both mental and general health, which is also the case regarding psychosomatic symptoms and complaints. This also applies to living conditions and lifestyles. Generally, the more disabilities an adolescent has, the worse the health outcome is. Girls with disabilities are especially affected. Although the disabled emerge as a vulnerable group in relation to adolescents without disabilities, there is great variation within the group. This heterogeneity requires both individual and target group adaptation to meet the needs. The strongest protective factor for mental health, as revealed in the study, is sound sleep. For this reason efforts could be made by both student health services and the health care sector. Several of the strongest factors are related to the school, reflecting the school's large impact on students' health and wellbeing. It is therefore important to continue science based work 1

against bullying and equally well founded prevention work against alcohol, tobacco and drugs. It is also important to support and continue the ongoing work with health promoting schools and expand the student health organization. A major challenge is to work for an inclusive school for all so that the basis for mental health increases among both girls and boys with and without disabilities. The results of this survey show that both living conditions and life style factors are associated with adolescent mental health. This suggests the need for concerted efforts from all stakeholders and actors. With joint efforts, better mental health could be promoted among both boys and girls, and among adolescents with and without disabilities. 2

Sammanfattning Det är många ungdomar som har en eller flera funktionsnedsättningar. Det visar undersökningen Liv & hälsa ung som genomförts i Örebro län år 2011. Närmare var femte elev har uppgivit att de har någon eller en kombination av antingen läsoch skrivsvårigheter/dyslexi, hörsel, eller synnedsättning, rörelsehinder, eller någon annan funktionsnedsättning. Den psykiska hälsan varierar, inte bara mellan ungdomar med och utan funktionsnedsättning, utan även beroende på kön och typ av nedsättning. Flickor har generellt en sämre psykisk hälsa än pojkar och de anger också en högre grad av psykosomatiska besvär. Ungdomar med funktionsnedsättning är en klart utsatt grupp när det gäller både psykisk och allmän hälsa, liksom när det rör sig om psykosomatiska symtom och besvär. De är också mer utsatta i förhållande till levnadsförhållanden och levnadsvanor. Generellt gäller att ju fler funktionsnedsättningar en ungdom har desto sämre är hälsoutfallet. Värst drabbade är flickor med funktionsnedsättning. Även om funktionsnedsatta framstår som en utsatt grupp i förhållande till ungdomar utan funktionsnedsättning är det stor variation inom gruppen. Det rör sig alltså om en mycket heterogen grupp, vilket ställer krav på både individoch målgruppsanpassning för att möta de behov som finns. Den absolut starkaste skyddsfaktorn för psykisk hälsa som framkommit i studien är god sömn. Här borde insatser kunna utformas både inom elevhälsovårdens och hälso och sjukvårdens försorg. Flera av de starkaste faktorerna har anknytning till skolan, vilket visar på skolans stora betydelse för elevernas hälsa och välbefinnande. Ett värdegrundsarbete mot mobbning grundat på vetenskapligt stöd och ett likaledes välgrundat alkohol, narkotika och tobaksförebyggande arbete bör fortsätta. Det är 3

viktigt att ge stöd till och fortsätta arbetet med hälsofrämjande skolutveckling och en förstärkt elevhälsoorganisation. En stor utmaning är att verka för en inkluderande skola för alla så att förutsättningarna för psykisk hälsa ökar både bland flickor och pojkar med och utan funktionsnedsättning. Resultaten från den här undersökningen visar att det är faktorer bland såväl levnadsförhållanden som levnadsvanor som har samband med ungdomars psykiska hälsa. Detta pekar på nödvändigheten av samordnade insatser från alla berörda intressenter och aktörer. Med gemensamma ansträngningar ökar möjligheten att verka för en bättre psykisk hälsa hos både flickor och pojkar och bland ungdomar med och utan funktionsnedsättning. 4

1. Inledning Psykisk (o)hälsa Psykisk ohälsa har blivit vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna (Socialstyrelsen 2009). Speciellt har den höga andelen flickor med psykisk ohälsa uppmärksammats. Att den psykiska ohälsan har ökat speciellt bland flickor framkommer i flera undersökningar av självrapporterade besvär. Det finns även mer objektiva tecken på att den psykiska ohälsan ökat. Allt fler flickor i åldern 16 24 år vårdas på sjukhus för självmordsförsök. Detta konstateras av den expertgrupp som Kungliga Vetenskapsakademien tillsatt för att klargöra trenden i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige (Kungl. Vetenskapsakademien 2010). Psykisk ohälsa drabbar även pojkar, vilket visas av ett ökat antal som vårdas på sjukhus för självskador, från 94 till 120 per 100 000 mellan åren 2002 och 2011 (Socialstyrelsen 2012). I Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) visas att andelen i åldern 16 24 år med besvär av ängslan, oro eller ångest har ökat sedan början av 1990 talet (Statistiska centralbyrån 2005). Andelen flickor/kvinnor med besvär har under hela den studerade perioden varit ungefär dubbelt så hög som bland pojkar/män. Utvecklingstendensen är dock densamma för båda könen. 1989 var andelen flickor med ängslan, oro eller ångest nio procent. Fram till år 2003 hade den siffran tredubblats. För pojkarna var motsvarande andelar fyra och tretton procent. Även i den nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa 2009 framkommer att flickor har större problemtyngd än pojkar (Augustine, Löfstedt, Telander, Zhu 2011). Andelen som uppgivit sömnbesvär och trötthet har grovt räknat tredubblats sedan slutet av 80 talet. Olika värksymtom som kan vara tecken på psykisk ohälsa har också ökat bland 16 24 åringarna. Förekomst 5

av återkommande huvudvärk har fördubblats sedan 1980 talets början. När det gäller värk i skuldror, nacke eller axlar har det skett en tredubbling av rapporterade besvär. Av den internationella undersökningen Skolbarns hälsovanor, Health Behavior in School aged Children, där Sverige deltagit, framgår att såväl nedstämdhet, dåligt humör som nervositet ökade mellan åren 1985 och 2001 (Danielsson 2003). Det är 11, 13 och 15 åringar som har tillfrågats om sin hälsa. Andelen som känt sig nere mer än en gång i veckan mer än fördubblades under perioden, från 14 procent bland flickorna 1985 till 35 procent år 2001. Motsvarande ökning för pojkarna gick från 5 till 13 procent. Andelen flickor i 13 respektive 15 årsåldern som inte trivs bra eller inte alls med livet ökade mellan åren 1985 till 2001 (Wennerholm, Danielsson 2005). Sömnbesvär, mätt som att ha svårt att somna mer än en gång i veckan ökade bland 15 åringarna, från 17 till 28 procent hos flickorna och från 14 till 22 procent bland pojkarna. Från undersökningen 2009/10 framkommer för de flesta av ovanstående besvär att det skett en viss förbättring eller utplaning bland 15 åringarna, men att nivån är fortsatt hög jämfört med tidigare. Däremot tyder resultaten på en försämring för 13 åringarna, speciellt för flickornas del (Augustine, Löfstedt, Corell, Zhu 2011). Flera regionala undersökningar som till exempel Ung i Värmland (Hagquist, Starrin, Sundh 2004) och i den övriga CDUSTregionen, det vill säga i Sörmlands, Uppsala, Örebro och Västmanlands län, har gjorts under senare år. Data från dessa visar på samma utvecklingstendenser som andra undersökningar (se t.ex. Söderqvist, Simonsson 2012; Lindén Boström, Persson 2012). Trots många försök att definiera begreppet psykisk hälsa saknas en samstämmig sådan. Psykisk ohälsa ses ofta som en motpol till psykisk hälsa, men någon klar gräns när hälsan övergår till ohälsa finns inte. I de flesta rapporter där psykisk hälsa beskrivs är det 6

oftast den psykiska ohälsan som det handlar om. Undantag kan vara när utgångspunkten istället sker utifrån frågor om välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM). I denna rapport anläggs ett salutogent perspektiv där tyngdpunkten ligger på skyddsfaktorernas betydelse för ungdomars psykiska hälsa även om också ett riskfaktorsperspektiv finns med i bilden. Vi har i en tidigare studie visat att antalet skyddsfaktorer sammanhänger både med allmän och psykisk hälsa. Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa (Lindén Boström, Persson 2012). Det fanns fram till nyligen få studier om vad det är för faktorer som påverkar situationen för ungdomar med funktionsnedsättning. De tidigare studier som gjorts har huvudsakligen fokuserat på medicinska aspekter av funktionsnedsättningen (Purdam, Afkhami, Olsen, Thornton, 2008). Brottsförebyggande rådet konstaterade i sin kunskapsgenomgång om våld mot personer med funktionshinder att det fanns så stora kunskapsluckor att det inte gick att komma fram till slutsatser om eventuella riskgrupper (Nilsson, Westlund, 2007). Större studier efterlystes med syfte att beskriva utsattheten i olika grupper med avseende på kön, ålder, typ och grad av funktionshinder. Några tidigare studier beskriver emellertid att ungdomar med funktionsnedsättning löper en högre risk än dem utan att bli misshandlade, liksom att det finns en ökad risk för missbruk samt mer negativa resultat i skolan (Goldson, 1997; Emerson, 2003; Hollar, 2005). Dessa resultat ligger väl i linje med vad som framkommit från analyser av Liv & hälsa undersökningen bland ungdomar i Örebro län (Brunnberg, Lindén Boström, Berglund, 2007; 2008; 2009; 2012). I en rapport om hörselskadade ungdomars situation framgår tydligt att i den gruppen upplever en klart högre andel psykisk ohälsa jämfört med hörande ungdomar (Brunnberg, Lindén Boström, Persson, 2009). Detta stöds av resultaten från den nationella kartläggningen av ungas psykiska hälsa (Corell, Telander, Löfstedt, Zhu, Augustine 2011). 7

Ungdomsstyrelsen har nyligen i en rapport beskrivit funktionsnedsattas villkor (Ungdomstyrelsen 2012). Där konstateras att unga med funktionsnedsättning har sämre levnadsförhållanden än unga utan funktionsnedsättning inom de allra flesta områden. Inom hälsoområdet sägs till och med att andelen med ohälsa är alarmerande hög bland funktionsnedsatta. Flickorna är speciellt utsatta. De har i högre grad ont i magen och stressrelaterade symtom. De känner sig också i större utsträckning otrygga och är mer utsatta på nätet. För pojkar med funktionsnedsättning gäller att de i högre grad har det dåligt i skolan och är mer utsatta för våld än dem utan funktionsnedsättning. Dessa resultat ligger väl i linje med vad som framkommit från den nationella kartläggningen av psykisk hälsa bland elever i årskurs 6 och 9 som genomfördes 2009 (Corell, Telander, Löfstedt, Zhu, Augustine 2011). Även i en rapport där föräldrar har tillfrågats visas att barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra (Corell, Augustine, Löfstedt, 2012). Oavsett funktionsnedsättningens svårighetsgrad har de oftare till exempel ont i magen, huvudvärk och svårt att sova. Skydds- och riskfaktorer I den här rapporten studeras skydds och riskfaktorer, med betoning på de förstnämnda, i förhållande till psykisk hälsa hos flickor och pojkar med och utan funktionsnedsättning. Inom det förebyggande folkhälsoarbetet finns två nyckelbegrepp, nämligen skydds respektive riskfaktorer. Skyddsfaktorer används för att beteckna något som minskar sannolikheten för att ett visst problem ska uppkomma det vill säga skydda mot ohälsa. Skyddsfaktorer kan även vara hälsofrämjande i sig och bidra till en god hälsa hos individen. Riskfaktorer däremot ökar sannolikheten att problem ska uppstå. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. I det första fallet handlar det om att stärka skyddsfaktorer och i det andra om att reducera 8

riskfaktorer. Skydds och riskfaktorer finns såväl på individ, grupp som samhällsnivå. Dessa så kallade bestämningsfaktorer påverkar förekomsten av ohälsa. När bestämningsfaktorer utgör grunden för analysen är det främst sambandet mellan en given faktor och ett hälsoutfall som är av intresse. I denna rapport är intresset inriktat på psykisk hälsa. Många av de skydds och riskfaktorer som tas upp kan ses som både skydds som riskfaktorer beroende på hur de definieras. Exempelvis kan skoltrivsel bland elever vara något positivt och alltså ses som en skyddsfaktor. Å andra sidan kan vantrivsel utgöra en riskfaktor. En enskild faktor kan verka som ett skydd för psykisk hälsa men givetvis även för andra hälsoutfall som till exempel allmän hälsa, vilket kunde konstateras i rapporten Hälsans skyddsfaktorer i ett jämlikhetsperspektiv (Lindén Boström, Persson 2012). Det kan också vara så att det finns olika faktorer som var för sig agerar som skydd och därmed påverkar hälsan oberoende av varandra, men att de tillsammans kan ha en förstärkande effekt. Detta resonemang gäller på motsvarande sätt även för riskfaktorer. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning definieras enligt Socialstyrelsen som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga (Socialstyrelsens Termbank). Det knyter an till personliga egenskaper hos individen. Funktionshinder definieras som den begränsning en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Det kan röra sig om att klara sig själv i det dagliga livet, bristande delaktighet i sociala relationer, i fritidsoch kulturaktiviteter eller i demokratiska processer. Framför allt handlar det om bristande tillgänglighet i omgivningen. Vi kommer i den här rapporten framför allt att använda begreppet funktionsnedsättning. 9

Frågeställning Den primära frågeställningen är att belysa om det finns skillnader i psykisk hälsa med hänsyn tagen till kön och funktionsnedsättning. En andra frågeställning är att belysa om de eventuella skillnader som finns kvarstår då hänsyn tas till olikheter i skyddsoch riskfaktorer inom områdena levnadsförhållanden och levnadsvanor. Rapportens upplägg Efter den inledande delen beskrivs i rapportens andra kapitel undersökningen Liv & hälsa ung. I kapitel tre redovisas olika mått på psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykosomatiska symtom och besvär samt hur de samvarierar med varandra. Hur vanligt det är med olika funktionsnedsättningar och kombinationer av dem beskrivs i kapitel fyra. I rapportens femte kapitel jämförs de funktionsnedsattas psykiska hälsa, ohälsa och psykosomatiska besvär med dem som inte har funktionsnedsättning. Kapitel sex inleds, utifrån en analysmodell, med en beskrivning över en rad skydds och riskfaktorer som antas ha ett samband med den psykiska hälsan. Därefter studeras hur dessa faktorer fördelas bland elever med och utan olika typer av funktionsnedsättning. Följt av en analys av hur sambandet mellan psykisk hälsa och förekomst av funktionsnedsättning påverkas av individuella förhållanden, levnadsvanor samt social tillit och kapital. Kapitlet avslutas med en beskrivning av hur antalet skyddsfaktorer samvarierar med den psykiska hälsan. Kapitel sju innehåller diskussion med förslag. Rapporten avslutas med bilagor som beskriver i detalj de studerade frågorna och de statistiska analyserna. Om inget annat anges redovisas i figurerna procentuella andelar från Liv & hälsa ung 2011 uppdelat på kön och förekomst av funktionsnedsättning för samtliga elever i skolår 7 och 9 samt i gymnasiets år 2. 10

2. Liv & hälsa ung Denna rapport grundar sig huvudsakligen på enkätundersökningen Liv & hälsa ung som genomfördes våren 2011 bland samtliga elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län. Undersökningarna Undersökningarna Liv & hälsa ung innehåller frågor om levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. Till livsvillkoren räknas sociala bakgrundsfaktorer som föräldrars sysselsättning och vilka man bor tillsammans med, men även skolmiljö som trivsel, elevinflytande, skolk och relationer till kamrater. Frågor om motions, alkohol, narkotika och tobaksvanor räknas in bland levnadsvanorna. Förutom frågor om det allmänna hälsotillståndet ställs ett antal frågor om hur ofta eleverna har upplevt olika former av besvär såsom huvudvärk, ont i magen, värk i axlar, skuldror eller nacke. Eleverna får även svara på ett antal frågor relaterade till psykisk hälsa om hur ofta de till exempel känt sig nedstämda, ängsliga, oroliga, stressade eller haft kontroll. Det frågeformulär som har använts är i stora delar utarbetat gemensamt av representanter för landstingen i Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro län. Formuläret till eleverna i skolår 7 är kortare än det som är riktat till eleverna i skolår 9 samt gymnasiets andra årskurs. Vissa frågor, till exempel frågor om sexualvanor och narkotikabruk, är endast ställda till elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. I undersökningen Liv & hälsa ung år 2011 ställdes 61 frågor till eleverna i sjuan och 87 till niorna och gymnasieeleverna 1. I Örebro finns riksgymnasiet för döva och hörselskadade RGD/RGH och i 2011 års undersökning erbjöds för 1 Frågeformulären i sin helhet kan erhållas från Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. 11

första gången dessa elever att få enkäten på teckenspråk via webben. Eleverna besvarar anonymt frågorna i klassrum alternativt datasal under en lektionstimme. De ungdomar som inte var närvarande i skolan den dag formuläret besvarades har inte besvarat det senare. Detta sätt att ställa frågor är förenligt med FN:s barnkonvention och Konventionen för personer med funktionsnedsättning (UD 2006, Reg. prop. 2008/09:28). Undersökningarna har genomförts 2005, 2007, 2009 och 2011. Ytterligare en undersökning genomförs vårterminen 2014. Svarsfrekvens Den totala svarsfrekvensen i Liv & hälsa ung är genomgående mycket god (tabell 1). Flickor svarar i något högre utsträckning än pojkar och yngre svarar generellt sett bättre än äldre elever. Högst svarsfrekvens återfinns därför bland flickor i skolår 7 och lägst bland pojkar i år 2 på gymnasiet. Totalt har 7 930 elever svarat på enkäten 2. Tabell 1. Antal och andel (%) svarande elever år 2011 uppdelat efter kön och skolår. Flickor Pojkar Skolår Elevantal Antal svar Svarsprocent Elevantal Antal svar Svarsprocent 7 1 455 1 280 88 1 508 1 268 84 9 1 575 1 319 84 1 664 1 353 81 2 1 714 1 295 76 1 875 1 344 72 Totalt 4 744 3 894 82 5 047 3 965 79 Det interna bortfallet, det vill säga det bortfall som uppstår genom att vissa elever väljer att inte svara på en enskild fråga, är under fyra procent för de flesta frågor. Åtta elever som svarat att de har alla olika typer av nedsättningar ingår ej i redovisningen i denna rapport hädanefter. 2 Alla elever har inte svarat på frågan om kön. 12

3. Psykisk hälsa I det här kapitlet beskrivs olika sätt att mäta psykisk (o)hälsa utifrån undersökningen Liv & hälsa ung, den psykiska hälsans utveckling över tid samt hur den psykiska hälsan hänger samman med olika psykosomatiska besvär. Olika sätt att mäta psykisk hälsa Psykisk hälsa mäts i den här rapporten på ett indirekt sätt med hjälp av en kombination av två frågor. Det innebär att den som sällan eller aldrig under de tre senaste månaderna varken känt sig nedstämd eller ängslig/orolig skattas som att ha god psykisk hälsa. Dessa två frågor samvarierar starkt med mått på psykiskt välbefinnande såsom att vara nöjd med sitt liv, att känna att man har kontroll, att ha ljus framtidstro och att ha god allmän hälsa. Samvariationen är även stark när det gäller psykosomatiska symtom och besvär såsom att ofta vara stressad, att ha huvudvärk eller ont i magen samt att ha ont i axlar, nacke eller skuldror. 13

Det är stora skillnader mellan de som har god psykisk hälsa, det vill säga som sällan eller aldrig känt sig nedstämda, ängsliga eller oroliga (+) och de som har känt så ofta eller alltid de senaste tre månaderna ( ) (figur 1). Bland ungdomar som har en god psykisk hälsa är det genomgående mer vanligt att vara nöjd med livet, ha kontroll, ha en ljus framtidstro samt en bra hälsa. Exempelvis är det nära dubbelt så vanligt att ha kontroll för flickor som har god psykisk hälsa (+) än de som inte har det ( ). Att det finns en stark koppling mellan den psykiska och allmänna hälsan visas av att nästan alla som anger god psykisk hälsa också har en bra allmän hälsa. 100 96 93 98 94 92 97 80 71 70 78 74 71 77 75 78 60 50 40 37 20 0 + - + - + - + - + - + - + - + - Nöjd med livet Har kontroll Ljus God hälsa framtidstro Nöjd med livet Har kontroll Ljus God hälsa framtidstro Flickor Pojkar Figur 1. Andel (%) som är nöjda med livet, känner kontroll, har ljus framtidstro respektive har god hälsa. Fördelat på dem som sällan/aldrig (+) respektive ibland/ofta/alltid (-) känt sig nedstämda och/eller ängsliga oroliga. 14

Flickor som har dålig psykisk hälsa ( ) är den mest utsatta gruppen, nära sex av tio har känt sig stressade ofta eller alltid de senaste tre månaderna (figur 2). Det är även betydligt vanligare med huvudvärk, magont och värk i axlar, nacke eller skuldror i den gruppen. Samma mönster kan ses hos pojkar. 100 80 60 59 40 32 28 26 37 20 16 13 15 9 9 9 11 6 5 6 4 0 + - + - + - + - + - + - + - + - Stressad Huvudvärk Magont Värk a/n/s Stressad Huvudvärk Magont Värk a/n/s Flickor Pojkar Figur 2. Andel (%) som känt sig stressade, haft huvudvärk (ej migrän), magont respektive värk i axlar/nacke/skuldror. Fördelat på dem som sällan/aldrig (+) respektive ibland/ofta/alltid (-) känt sig nedstämda och/eller ängsliga oroliga. Sammanfattningsvis kan konstateras att när det gäller hur vanligt det är att vara nöjd med livet, ha ljus framtidstro eller att ha god hälsa finns det ingen nämnvärd skillnad mellan flickor och pojkar. En viss könsskillnad kan ses när det gäller att ha kontroll, där pojkar har mer kontroll än flickor. Skillnaden mellan flickor och pojkar är även betydande när det gäller psykosomatiska symtom och besvär. 15

Den psykiska hälsans utveckling Det är ungefär dubbelt så vanligt bland pojkar än bland flickor med god psykisk hälsa, mätt som att sällan eller aldrig känna sig nedstämd, ängslig eller orolig. Detta förhållande har sett likadant ut sedan Liv och hälsa ung undersökningarna genomfördes för första gången år 2005 (figur 3). Mellan åren 2005 och 2007 ökade andelen med god psykisk hälsa något för både flickor och pojkar. Mellan 2007 och 2011 har dock andelarna sjunkit något igen för att åter vara på samma nivå som år 2005. I den nyligen genomförda undersökningen 2014 visar de preliminära siffrorna på att det återigen skett en viss ökning av andelen ungdomar med god psykisk hälsa bland pojkar och då särskilt bland pojkar i skolår 9 och gymnasiet jämfört med 2011. Bland flickor har en viss ökning skett i samma årskurser. Andelen flickor med god psykisk hälsa fortsätter dock att sjunka i skolår 7. 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 2005 2007 2009 2011 2014 Flickor Skolår 7 Skolår 9 Gymnasiet År 2 Figur 3. Andel (%) som sällan/aldrig känt sig nedstämda eller ängsliga/oroliga de tre senaste månaderna bland elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet 2005 2014. 0 2005 2007 2009 2011 2014 Pojkar Skolår 7 Skolår 9 Gymnasiet År 2 16

4. Funktionsnedsättning bland ungdomar Eftersom det är relativt okänt hur många ungdomar som har funktionsnedsättning kommer vi här att presentera resultat från Liv & hälsa ung från år 2011 för att ge en bild av läget i länet. Hur vanligt är det? Nästan en av fem ungdomar i åldersgruppen 13 18 år som har svarat att de har minst en funktionsnedsättning. Den fråga i Liv & hälsa ung enkäten som ligger till grund för den beskrivningen lyder Har du någon funktionsnedsättning?, och har besvarats med antingen ja eller nej. Funktionsnedsättningarna som omfattas är:, som inte kan korrigeras med glasögon eller linser,, Läs /skrivsvårigheter/dyslexi, ADHD eller ADD samt. För att inte tynga text, tabeller och figurer förkortas synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon eller linser respektive läs /skrivsvårigheter/dyslexi vanligtvis med synnedsättning och läs /skrivsvårigheter. Under samtliga år som undersökningen Liv & hälsa ung har genomförts, det vill säga vartannat år sedan 2005, har procentandelarna för de olika funktionsnedsättningarna legat stabilt runt samma värde i ungdomsgruppen. 17

Läs och skrivsvårigheter är den vanligaste funktionsnedsättningen (tabell 2). Andelen med denna nedsättning är något högre bland pojkar samt ökar med stigande ålder. I gymnasiet är det åtta procent av eleverna som uppger att de har läs och skrivsvårigheter. Mellan fyra och sju procent av flickor och pojkar i de olika skolåren har hörselnedsättning. Även denna andel ökar till viss del med ökande ålder, en tendens som också har konstaterats i de tidigare Liv & hälsa ung undersökningarna. är något vanligare bland pojkar medan synnedsättning och rörelsehinder har en mer jämn könsfördelning. Tabell 2. Andel (%) med olika typer av funktionsnedsättningar uppdelat på kön och skolår. Flickor Pojkar Totalt 7 9 2 7 9 2 7 9 2 Läs-/skrivsvårigheter 4 5 7 6 7 8 5 6 8 4 5 7 4 6 7 4 5 7 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 1 3 4 5 4 3 3 3 1 2 1 1 1 1 1 1 1 Annan nedsättning 3 2 3 2 3 3 2 2 3 Minst en funktionsnedsättning 14 14 19 16 19 19 15 17 19 18