Index för hållbar bilism Årlig sammanställning, maj 2014 25% 30% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1
Bilen är för många en frihetssymbol och mobilitet är ett viktigt fundament i dagens samhälle. Men samtidigt växer våra storstäder, utrymmet på våra gator blir trängre och klimatförändringar, beroende av fossil energi samt allmän resursbrist och andra miljö- och hälsofrågor pekar mot att bilismen behöver utvecklas. Allt fler människor ifrågasätter även vårt nuvarande resemönster som bland annat drivits fram av bilens möjligheter till mobilitet. För oss handlar hållbar bilism om att skapa ett modernt samhälle, för människor i rörelse, som bidrar till ekonomisk utveckling, tillvaratar mänskliga värden, med minimerad miljöpåverkan och som reducerar olyckor och andra säkerhetsrisker. 2
Kan man mäta utvecklingen mot en mer hållbar bilism? Ja, vi anser att man kan det. Men trots att de indikatorer som används idag kan påvisa en riktning är de fortfarande för få för att kunna redovisa en fullt heltäckande bild av en hållbar bilism. Istället baseras OKQ8:s årliga index på viljan att finna en färdriktning samt hålla liv i debatten kring hållbar bilism som en del av en hållbar samhällsutveckling. Vi är dock väl medvetna om att de utvalda indikatorerna är för få för att kunna redovisa en heltäckande bild av en hållbar bilism. För att vara ett heltäckande index borde man till exempel ta hänsyn till geografiska och demografiska parametrar, som exempelvis hur utbyggnad av infrastruktur för kollektivtrafik påverkar utvecklingen mot en mer hållbar bilism. Likaså vilken typ av bil man faktiskt väljer, hur man kör bilen, samt nya bilar med effektivare motorer som i en inte allför avlägsen framtid kanske är helt oberoende av fossil energi. Spelar bilen en roll i den fortsatta samhällsutvecklingen? I storstäderna sker nu en allmän urbanisering och med städernas förtätning hamnar bilens behov av markyta i fokus. Enligt trafikplanerare behöver en bilist ungefär 100 kvadratmeter medan en bussresenär endast behöver 20 och en cyklist 10 kvadratmeter. 1 Det i sig indikerar att bilens möjligheter som en mobil lösning försämras, åtminstone i det mer urbaniserade och alltmer trångbodda samhället. Samtidigt sker en polarisering av vår samhällsstruktur, med fler människor som flyttar ut till kranskommuner och mindre orter där pendling till arbetet i en större stad kräver bil. Det etableras även fler shoppingområden som på grund av sina lägen ofta kräver bil. I mindre städer som inte har tillgång till en heltäckande kollektivtrafik kvarstår bilen ibland som det enda transportalternativet. Alltså har inte peak car inträffat i Sverige än, dvs. att ett samhälle byggt på massbilismen nått sin topp och nu utvecklas mot ett mindre beroende av bilen. Istället kan vi konstatera att bilen inom en överskådlig framtid har en fortsatt stor betydelse för en fungerande vardag. Möjligen kan bilens användning till och med öka något genom att bilen sannolikt har fortsatt betydelse för såväl arbets- som fritidsresor i mindre städer samt kranskommuner till de större städerna. Behovet av bilen för fritidsaktiviteter på andra tider än rusningstrafik består även sannolikt. Är ett trendbrott att vänta i indexets positiva utveckling? Bland faktorer som tidigare bidragit till en positiv utveckling av OKQ8:s index har kraftfullt minskade utsläpp av koldioxid varit en stor bidragande orsak. De genomsnittliga koldioxidutsläppen för personbilar fortsätter visserligen att sjunka, men har nästan helt stannat av under 2013. Minskningen är endast 3 gram/kilometer, från 136 gram/ kilometer 2012 till 133 gram/kilometer 2013. 1. Artikel i SvD, Bilismen bromsar in, 4 maj 2014, skriven av Elisabeth Andersson. 3
Den minimala minskningen av koldioxidutsläpp under 2013 beror på flera orsaker. Under året ökade antalet nyregistrerade bensindrivna personbilar med hela 19 procent. Samtidigt som antalet nyregistrerade personbilar, som drivs med förnybara drivmedlen såsom etanol och gas, minskade med 45 respektive 32 procent. Utsläppen från dieseldrivna personbilar har minskat mest av alla bränslen under de senaste åren, från 178 gram/kilometer under 2008 till 134 gram/kilometer under 2012. Under 2013 ökar dock utsläppen från dieseldrivna personbilar till 135 gram/ kilometer. Enligt Trafikverket beror detta på en ökad försäljning av fyrhjulsdrivna bilar samt bilar i de stora klasserna, vilket får genomslag i statistiken för de genomsnittliga utsläppen. Konsumentens val av stora bilar som drivs av fossila drivmedel motverkar den tekniska utvecklingen med effektivare motorer och förnybara drivmedel. Regeringens incitament, supermiljöbilspremien, vars uppgift var att öka andelen elbilar och laddhybrider har heller inte uppnåtts. Andelen fordon inom kategorin är fortfarande alldeles för liten för att ha annat än en marginell påverkan på den totala mängden utsläpp av koldioxid. Detta till trots att det under 2013 introducerades flera nya modeller av laddhybrider med både eldrift och fossilbränsledrift med extremt låga utsläpp av koldioxid tillsammans med rena elbilar. Sammantaget utgör dessa fordonstyper endast 0,6 procent av den totala mängden nyregistreringar (1 522 av 252 456). För att nå de transportpolitiska målen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 måste de genomsnittliga utsläppen komma ner till 95 gram/kilometer senast 2020. Det innebär en årlig minskning på minst 6 gram/kilometer i koldioxidutsläpp. För att nå de transportpolitiska målen 2030 kan politiska styrmedel som skatter och avgifter användas i syfte att styra utvecklingen av bilismen i en mer hållbar riktning. Området har dock utelämnats i detta index. Istället ska arbetet med indexet ses som steg på vägen där vi med några få indikatorer försöker mäta utvecklingen mot en mer hållbar bilism, där vi inte bara tar hänsyn till de viktiga miljöparametrarna utan även tittar på de ekonomiska och sociala aspekterna av en hållbar utveckling. 4
OKQ8:s index för hållbar bilism Utifrån utvalda indikatorer har bilismen förbättrats med ca 30 procent sedan 2008. 30% Störst förbättring har uppnåtts inom trafiksäkerhet, energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser. Dock har ökad energieffektivitet samt minskade utsläpp av växthusgaser nästan helt avtagit 2013. 25% 30% Drivmedelskostnader per kilometer har minskat sedan 2008, vilket förbättrar index. Detta är dock den indikator som uppvisat minst förbättring för hela perioden. Sannolikt kan det förbättras genom allt mer energieffektiva motorer med parallell ökning av fordon med elmotorer. Samtidigt kan vi förvänta oss höjda kostnader för fossila drivmedel. Rena elbilar är också något som kan sänka körkostnaden dramatiskt tack vare betydligt större energieffektivitet och relativt låga elpriser. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Det sammanvägda indexet för hållbar bilism baseras på utvecklingen inom: - Rörliga drivmedelskostnader (ekonomi) - Energieffektivitet (miljö) - Koldioxideffektivitet (miljö) - Förbättrad trafiksäkerhet (socialt) Baserat på nedan indikatorer har ett ovägt genomsnitt av samtliga indikatorer beräknats. År Fordonssträcka Total drivmedelseffektivitet (Sverige) Fordonssträcka/ energianvändning Figur 1. Redovisningens samtliga index för en hållbar bilism Fordonsträcka/ koldioxidutsläpp Förbättrad trafiksäkerhet avseende allvarliga skador Förbättrad trafiksäkerhet avseende antal döda 2008 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 2009 115% 117% 106% 106% 106% 111% 110% 2010 117% 119% 114% 114% 127% 149% 123% 2011 115% 116% 121% 121% 117% 124% 119% 2012 116% 118% 128% 126% 123% 139% 125% Sammanvägt index (ovägt genomsnitt) 2013 119% 120% 127% 128% 135% 153% 130% 5
Ekonomiskt hållbar bilism Den svenske bilisten kan i snitt färdas 19 procent längre sträcka per drivmedelskrona 2013 än vad som var möjligt 2008. Sammanvägt med ett relativt konstant resande med personbil samt konstant tillgång till personbil per capita har bilismen ur ett ekonomiskt perspektiv utvecklats i en hållbar riktning. Miljömässigt hållbar bilism Energianvändning och utsläpp av koldioxid, visar en förbättrad effektivitet med 27 respektive 28 procent i förhållande till basåret 2008. I förhållande till 2012 är vår bedömning att klimatprestanda är relativt konstant och förbättring rör sig antagligen inom den statistiska felmarginalen. Socialt hållbar bilism Vi har valt att använda trafiksäkerhet för att beskriva den sociala hållbarheten av bilismen. Mot bakgrund av att personbilsanvändandet har varit relativt konstant sedan 2008 kan vi konstatera att trafiken har blivit avsevärt säkrare med en förbättring av index med ca 53 procent (färre dödsolyckor) respektive 35 procent (färre allvarliga skador). Indexets uppbyggnad För att heltäckande, men samtidigt överskådligt beskriva hur vägtransportsystemet för bilresor utvecklas har vi försökt identifiera några indikatorer som någorlunda rättvist beskriver bilismens bidrag till en hållbar samhällsutveckling. Viktigt vid urvalet av indikatorer har även varit tillgång till trovärdiga och starkt etablerade datakällor inom vägtrafiken. 2008 har valts som basår då tillförlitliga och tillräckligt heltäckande data varit tillgängliga sedan detta år. Prestandaredovisning för respektive indikator redovisas som ett index där ett ökat index indikerar en ökad hållbarhet inom respektive område. För exempelvis minskade utsläpp av koldioxid kan denna beskrivning synas mindre logisk, men sammanvägt olika för- och nackdelar håller vi oss till att beskriva förbättring som ett högre index. Sammanställningen inkluderar även ett ovägt genomsnittligt index för samtliga indikatorer. Under arbetets gång har en rad indikatorer identifierats som relevanta, men tills vidare inte inkluderats. De bortvalda mätområdena diskuteras delvis kvalitativt för respektive område. I dagsläget adderar vi därför inte fler mätområden, men utesluter inte att det kan göras i framtiden. Märk även att en del siffror justeras från år till år då viss statistik är beräknad utifrån prognoser. Därav kan vissa siffror från 2012 se något annorlunda ut i årets index. Dessa justeringar är dock så pass små att de inte påverkar indexet. 6
Index för hållbar bilism - ekonomi Att, på ett enkelt sätt, kunna röra sig både lokalt och regionalt kan skapa ekonomiska välfärdsvinster. Det kan lösas genom personbilstrafik men utesluter absolut inte andra transportsätt. Ur ett företagsperspektiv kan en hög rörlighet på individnivå ge företagen ett större urval vid rekrytering av potentiella medarbetare som kan bidra till företagens utveckling. Ur ett individperspektiv skapar en geografiskt större arbetsmarknad förutsättningar för bättre anställningsvillkor. Vid en recession, med få arbetstillfällen, kan personlig mobilitet istället öka konkurrensen om tjänsterna, vilket i sin tur trycker ner lönenivåer. Dessutom kan den personliga mobiliteten stärka en geografisk ort samtidigt som den kan utarma kringliggande orter. Bilen kan skapa en rad välfärdsvinster för den enskilde människan, som exempelvis att förkorta restider till och från arbete, möjliggöra möten med släkt och vänner samt positiva personliga upplevelser. Val av indikatorer Tyvärr är det svårt att kvantifiera ovan nämnda för- och nackdelar som kräver omfattande samhällsforskning. Därför bygger OKQ8:s indikatorer för en ekonomiskt hållbar bilism på hypotesen att förbättrade förutsättningar för mobilitet stärker en ekonomiskt hållbar samhällsutveckling. Det innebär att utveckling av en ekonomiskt hållbar bilism förutsätter bibehållen eller bättre tillgänglighet till transport med personbil till sänkta kostnader. Tillgängligheten till ett heltäckande och funktionellt vägnät samt tillförlitliga personbilar utgör grundförutsättningar för bilismen. Under aktuell tidsperiod har dessa faktorer varit relativt konstanta. Enligt Trafikverket utgörs det statliga och kommunala vägnätet av ca 145 000 kilometer vägar. Bilistens tillgång till statlig och kommunal väg per person är i Sverige därmed knappa 16 meter och har enligt Trafikverket inte förändrats nämnvärt under perioden 2008 till 2013. Tillgång till personbil har heller inte förändrats nämnvärt under perioden 2008 till 2013, vilket redovisas i tabell nedan. År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Personer per bil 2,16 2,17 2,17 2,15 2,15 2,15 Figur 2. Antalet personer per bil som är i trafik är i det närmaste helt konstant Källa: Befolkningsmängd, SCB samt antal bilar i trafik, Trafikanalys 7
Under mätperioden har det genomsnittliga hushållets månadsinkomster ökat med ungefär 2-3 procent per år enligt statistik från SCB. Om man sammankopplar hushållets månadsinkomst med antal fordon i trafik och hur mycket de körs bör de relativa kapitalkostnaderna för en personbil i förhållande till den disponibla inkomsten vara ganska oförändrad. År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt antal bilar 4 278 995 4 300 752 4 335 182 4 401 352 4 447 165 4 495 473 Figur 3. Antal fordon i trafik 2013 Källa: Trafikanalys Antalet nybilsregistreringar har under perioden utvecklats enligt nedan. Antal bilar i trafik Antal nyregistreringar Förnyelsetakt 2008 4 278 995 276 344 6% 2009 4 300 752 228 528 5% 2010 4 335 182 308 734 7% 2011 4 401 352 326 649 7% 2012 4 447 165 301 335 7% 2013 4 495 473 292 178 6% Figur 4. Antal nybilsregistreringar Källa: Trafikanalys Totalt personbilsanvändande mätt i antal miljarder fordonskilometer. Trafikarbete År Totalt trafikarbete (mfkm) Källor: Trafikverket 2008 63,7 2009 62,7 2010 62,7 2011 63,2 2012 62,8 2013 63,5 Figur 5. Totalt trafikarbete. Statistiken för 2011 samt 2012 har korrigerats retroaktivt Källa: Trafikverket Eftersom vi antar att kapitalkostnader för bilinnehavet är relativt konstant samt att antalet fordon i trafik inte förändrats nämnvärt är förändrade kostnader för bilisten främst kopplade till rörliga drivmedelskostnader. 8
Index Den indikator som vi har valt ut för att översiktligt beskriva en trendmässig utveckling är därför rörliga drivmedelskostnader för bilismen. Baserat på SPBI:s sammanställning av total försäljningsvolym av drivmedel under perioden och genomsnittligt konsumentprisindexjusterat drivmedelspris per liter har en genomsnittlig drivmedelskostnad viktats fram. Tillsammans med Trafikverkets sammanställning av genomsnittlig drivmedelsförbrukning för nya fordon per kilometer har därefter årliga drivmedelkostnader totalt samt per kilometer beräknats. Resultaten redovisas nedan som två index med likartad utveckling. År Fordonssträcka/drivmedelskostnad Total drivmedelseffektivitet (Sverige) 2008 100% 100% 2009 115% 117% 2010 117% 119% 2011 115% 116% 2012 116% 118% 2013 119% 120% Figur 6. Ekonomiindex Vår sammantagna analys är att relativa och absoluta kostnader för att åka med en ny bil har sjunkit sedan 2008. I ett nationellt perspektiv innebär det att bilisten 2013 kan färdas en 20 procent längre sträcka i förhållande till de rörliga drivmedelskostnaderna. Individuellt kan bilisten 2013 färdas 19 procent längre sträcka per drivmedelskrona. Vi kan även konstatera att bilismen gradvis har utvecklats mot lägre rörliga kostnader under perioden. Sammanvägt, med ett relativt konstant resande med personbil samt konstant tillgång till personbil per capita, kan vi konstatera att bilismen ur ett ekonomiskt perspektiv utvecklats i en hållbar riktning. Dock med en relativt liten förbättring 2013. Den viktigaste förklaringsfaktorn ligger i större energieffektivitet för dagens fordonsflotta. Det innebär att bilister som kör årsmodeller daterade före basåret 2008, med sämre energieffektivitet, sannolikt inte upplever en lika stor ekonomisk förbättring. I denna analys inkluderas inte andra samhällsekonomiska kostnader. 9
Index för hållbar bilism miljö Bilismen påverkar miljön negativt på flera sätt. Bland annat via resursanvändning kopplat till bilen, så som fossil drivmedelsvändning, utsläpp till luft, mark och vatten samt intrång i vår närmiljö vid vägbyggen. Det samma gäller för resursanvändning kopplat till produktion av drivmedel, till exempel markanvändning och miljöpåverkan vid utvinning av drivmedel. Val av indikatorer För att kunna kvantifiera miljöpåverkan har energianvändning samt utsläpp till luft valts som indikatorer. Bilistens energianvändning baseras på den bränsleförbrukning som fordon har samt vilken typ av drivmedel som tankas i fordon för att köra (tank to wheel). Här inkluderas även den energianvändning som går åt för att utvinna, raffinera samt distribuera drivmedlet till tank (well to tank). Underlag för beräkningen är energidata från Europeiska kommittén för europeiska standards CEN-standarden SS EN 16258. Bilistens emissioner till luft beskrivs enbart som koldioxidutsläpp. Utsläppen av koldioxid inkluderar enbart tank to wheel och grundar sig på Trafikverkets årliga sammanställning. Övriga miljö- och hälsopåverkande utsläpp bedöms som minskande och inkluderas inte tack vare en gradvis förnyad fordonsflotta med renare motorer (se figur 4). Vägars intrång i vår livsmiljö inkluderas inte i sammanställningen då vägnätet bedöms vara relativt konstant i Sverige. Buller inkluderas heller inte, men antalet människor som utsätts för skadligt trafikbuller är sannolikt ett växande problem med en allmän urbanisering. Index Beräkning av energianvändning ur ett livscykelperspektiv baseras på statistik avseende bränsleförbrukning per fordonskilometer från Trafikverket samt total energi i ett livscykelperspektiv baserat på data från CEN. Utsläppen av koldioxid grundar sig på underlag från Trafikverket och avser endast utsläpp från avgasrör (tank to wheel). År Fordonssträcka/energianvändning Fordonssträcka/koldioxidutsläpp 2008 100% 100% 2009 106% 106% 2010 114% 114% 2011 121% 121% 2012 128% 126% 2013 127% 128% Figur 7. Miljöindex 10
Här visas en något försämrad energieffektivitet jämfört med fjolåret och en ökad klimateffektivitet med endast två procent i förhållande till 2012. Vi kan därför konstatera att bilismen fortsätter att utvecklas svagt positivt ur ett miljöperspektiv. Dock inte alls i den takt som fordras för att nå de transportpolitiska målen om en fossilberoende fordonsflotta 2030. Möjligen kan årets förbättring till och med ligga inom ramarna för statistiska felmarginaler. Trafikverket har tidigare rapporterat att nya personbilars bränsleförbrukning har minskat med 25 procent sedan 2007 och med 40 procent sedan 1990. Effektiviseringstakten sedan 2008 fram till 2012 är historisk. Denna positiva utveckling har emellertid klingat av 2013, främst beroende på köp av större samt fyrhjulsdrivna bilar. Index för hållbar bilism socialt Överlag bidrar bilismen till ett flertal positiva sociala aspekter. Bilen har exempelvis stor betydelse för människor som bor i glesbygdsområden men som behöver tillgång till arbetsmarknad och det utbud som saknas på den egna orten. Bilismen möjliggör även ett bekvämare liv, tillgängliggör nöjen och gör det lättare att underhålla relationer med vänner och familj på annan ort. Val av indikatorer Det totala personbilsanvändandet mätt i antal miljarder fordonskilometer per år är mer eller mindre konstant (figur 5) och vi har ungefär samma tillgång till bilar idag som 2008 (figur 2). Det innebär att de sociala möjligheterna har ökat en aning per capita då befolkningen växt med cirka 4 procent jämfört med antalet bilar som ökat med 5 procent sedan 2008. Vi anser dock inte att det har påverkat mobiliteten nämnvärt. Samtidigt har flera andra trafikslag utvecklats positivt, vilket troligtvis förbättrat den sammanvägda mobiliteten i samhället. Index Vi har valt att använda den negativa dimensionen av bilismen i form av trafikolyckor med svårt skadade och i värsta fall dödsfall för att beskriva den sociala hållbarheten av bilismen. Intressant och viktigt att komma ihåg är att detta index i ett längre tidsperspektiv utvecklats dramatiskt. Antalet dödade i trafiken 1970 var 1 307 personer medan det 2013 dödades 260 personer i trafiken. Den stora minskningen 2010 kan delvis förklaras av att självmord från och med detta år eliminerades ur statistiken. År Förbättrad trafiksäkerhet avseende allvarliga skador Förbättrad trafiksäkerhet avseende antal döda 2008 100% 100% 2009 106% 111% 2010 127% 149% 2011 117% 124% 2012 123% 139% 2013 135% 153% Figur 7. Socialt index Mot bakgrund av att biltrafiken varit relativt konstant under perioden (figur 5) kan vi konstatera att det har blivit avsevärt säkrare att färdas med personbil. 11
www.okq8.se Tack för att du läste, kör försiktigt!