Systematiskt Kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt Kvalitetsarbete 2012-2013 Hörningnässkolans rektorsområde

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR... 4 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 SKOLA... 5 FRITIDSHEM... 6 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT... 7 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 7 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 7 4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 8 KUNSKAP... 8 KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2012 (REDOVISAS I JANUARI)... 8 KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2013 (REDOVISAS I JUNI)... 13 UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS)... 17 NORMER OCH VÄRDEN... 24 5. NÖJDA INVÅNARE... 26 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 26 6. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET... 27 7. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2012/2013... 28 GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2012 BILAGA 1... 29 MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING... 29 ELEVENKÄT 2013 - TIDIGAREDEL BILAGA 2... 32 BARNENKÄT 2013 - FRITIDSHEM BILAGA 3... 33

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2013 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, läroplanen för grundsärskolan, samt resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2012 (VP 2012). Till grund för analys och åtgärder ligger även skolans egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2012/2013. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2013) och aktuellt läsår (2013/2014). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, www.huddinge.se. Huddinge den 27 juni 2013 För Hörningsnäs rektorsområde Namnteckning Marianne Widercrantz Namnförtydligande Rektor Kontaktuppgifter: Marianne Widercrantz Adress: Hörningsnäsvägen 7, 141 45 Huddinge Telefon: 08-535 306 70 E-post: marianne.widercrantz@huddinge.se Skolans hemsida: www.horningsnasskolan.huddinge.se www.angsnasskolan.huddinge.se 3

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING Nationella förändringar I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Läroplanen för grundskolan och läroplanen för grundsärskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan från och med ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att alla elever som lämnar grundskolan från och med juni 2011 söker till den nya gymnasieskolan utifrån de nya behörighetskraven. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken typ av gymnasieprogram eleverna söker till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska 4

2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Skola Höstterminen 2011 trädde den nya läroplanen i kraft med ökade kunskapskrav. Vi kan se att matematik och svenska är de ämnen som flest elever inte bedöms uppnå kunskapskraven i på våra skolor. Det är framförallt i dessa ämnen som arbetslagen har antagit utvecklingsområden för att höja elevernas måluppfyllelse. Vi arbetar för att skapa en trygg skolmiljö med god studiero. Det såg skolinspektionen vid granskningen av vårt arbete 2012. De beskrev i sin helhetsbedömning att våra skolor visar på ett flexibelt och målinriktat arbete. All personal arbetar på ett aktivt sätt för att förebygga kränkande behandling och vi arbetar ständigt med värdegrundsfrågor. Vi har ett väl känt system för att hantera och dokumentera incidenter när någon elev upplever sig kränkt. Vi har fått mycket beröm för vårt arbete med likabehandling och incidentrapporter. I årets Olweusenkät kunde vi se att vårt trygghetsarbete gett resultat då vi fick ett bättre värde än förra året. Därför anser vi att måluppfyllelsen för normer och värden är god. Vårt huvudfokus ligger på hållbar samhällsutveckling, kunskap. Vi fokuserar på att alla elever ska nå de nationella kunskapsmålen. Vår verksamhet både skola och fritidshem ska stimulera och utmana alla elever i deras utveckling. Alla elever ska ha en god lärandemiljö. Vi fokuserar också på att alla barn och elever ska vara trygga i sin skol- och fritidsmiljö. I arbetslaget arbetar vi systematiskt med kvalitetsarbetet, vi analyserar resultat varje termin och bestämmer nya utvecklingsområden för att kontinuerligt förbättra verksamheten. Det är ett uppskattat arbete i arbetslagen och vi kan se att det ger resultat då elevernas måluppfyllelse har ökat sedan vi började detta systematiska kvalitetsarbete. Vi är stolta över att vi har en god måluppfyllelse i alla årskurser och vi tror att satsningen på behörig personal, speciallärare och arbetet med ämneslärare har gjort att våra elever lyckas bättre nu än tidigare. För att nå högre ställda kunskapskrav i respektive ämne har klasslärarna bland annat arbetat med mål lektioner. På dessa lektioner arbetar eleverna med sina individuella mål som har utformats på utvecklingssamtalen. Lärarna undervisar i sitt ämne i flera klasser för att så många elever som möjligt ska få ta del av lärarnas kompetenser. När man tittar på kunskapsresultaten över tid så har eleverna presterat bättre än i tidigare årskurser. Denna förbättring beror på flera olika faktorer såsom att de har tränat systematiskt på det som de inte tidigare har lyckats med, tät uppföljning och riktade insatser. När elever haft kunskapsluckor så har vi på ett tidigt stadium satt in specialläraren för de elever som riskerat att inte uppnå kunskapskraven. På de nationella proven i år 3 kunde vi se att en tredjedel har svårt att lösa enkla problem självständigt och att kunna visa hur de har gjort. I detta moment var det övervägande flickor som missade. Det tror vi beror på att flickor i allmänhet är tystare och ifrågasätter inte lika ofta som pojkar. Vilket resulterar i att flickorna inte får träna på att reflektera och fatta egna beslut. Därför tror vi att det kan vara bra att medvetet dela in eleverna i passande grupper så att alla kommer till tals. Att skriva skönlitterär text och att skriva fakta text har övervägande pojkar missat på. En analys är att våra pojkar missar på att skriva, då är det också svårt i matematiken att skriva och beskriva de geometriska formerna. 5

I år 6 är alla elever godkända i engelska. De elever som har riskerat att inte uppnå kunskapskraven har valt bas engelska samt fått extra engelskundervisning. Provbetygen ligger generellt högre än terminsbetygen. Det är lättare att lyckas på de nationella proven eftersom de olika delproven läggs ihop och ett F på ett delprov kan uppvägas av ett bättre resultat på ett annat delprov. För att få ett godkänt terminsbetyg krävs att man uppfyller samtliga kunskapskrav på en nivå. Vi har 100 % behörighet på klasslärarna. Det är en hög procentsats både i kommunen och i riket totalt. Det är med glädje vi kan konstatera att de nyrekryteringar vi har gjort i år har både yrkeserfarenhet och lärarexamen. Detta samt att vi till hösten fyllt alla platser i alla klasser gör att vi bedömer att vi är en attraktiv skola! Vi bedömer måluppfyllelsen för utveckling och lärande vara ej godtagbar därför behöver vi arbeta fram en mall för planering och formativ bedömning. Har vi ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam mall för planering om hur vi kommunicerar det till alla berörda så tror vi att vi ger eleverna möjlighet till inflytande, själv bedömning och eget ansvar. En åtgärd är att alla blir tydliga med när eleverna har inflytande. Det är en process utifrån mognad och årskurs. Vi fortsätter att fokusera på kunskap och kunskapsuppföljning. Med bred ämnesbehörighet i alla arbetslag får alla elever ta del av pedagogernas kompetenser. Vi har som ett utvecklingsområde att arbeta än mer med studiero samt att sikta mot stjärnorna våra elever ska inte bara bli godkända de ska lämna år 6 med bra betyg! Fritidshem Fritidspersonalen arbetar aktivt med att få föräldrarna delaktiga i verksamheten delvis genom att skicka ut månadsbrev men även till att bjuda in till vernissager, drop in fika, fritidshemmens dag mm. Fritidspersonalen är duktig på att använda sina kreativa kunskaper och tar ett stort ansvar för att eleverna på olika sätt får uttrycka sin skaparglädje. Bild och schackundervisning är två framträdande bitar under fritidstid. Vi har ett utvecklat mellanstadiefritids med aktiviteter som passar de äldre eleverna. Vi har fritidspersonal i alla arbetslag på mellanstadiet, de är en del i elevernas hela skoldag. Vi fortsätter vårt arbete med Olweus under skol- och fritidstid. Även fritidspersonalen har enskilda samtal med eleverna en gång/termin för att förhindra och upptäcka mobbing och kränkande behandling. 6

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2013) redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. et redovisar andel (%) elever. Vt-11 Vt-12 Vt-13 Vt-13 Kommun totalt Skolans tidigaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap - åk 3 1 89,2 73,3 84,4 86,7 Kunskap åk 6 Minst E i 16 ämnen 2 -- -- 94,7 81,3 Utveckling och lärande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande - - 7,7 9,1 5,8 8,0 Ansvar och inflytande - - 8,2 9,2 6,8 8,3 Folkhälsa - - 7,2 9,2 5,7 7,6 Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande -- -- 6,9 8,1 6,8 6,6 Ansvar och inflytande -- -- 5,1 6,2 4,3 7,2 Folkhälsa -- -- 6,7 7,6 6,6 6,3 Normer och värden Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 8,4 8,3 8,5 9,5 6,5 8,5 Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet -- -- 7,9 8,6 7,9 8,7 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda elever 87 86 88 89 Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda barn -- -- 89 93 1 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 2 Minst betyget E i minst 16 ämnen (vt-13). 7

4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP 2012 - Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Förskoleklassen ska arbeta med elevernas språkliga kunskapsnivå och sträva mot att utveckla den sociala kompetensen hos barnen. År 1 ska utveckla elevernas läs och skrivförmåga. År 2 ska utveckla elevernas tal uppfattning samt läs och skrivförmåga. År 3 ska fokusera främst på matematik och svenska, även i engelska behöver enskilda elever extra stöd. År 4 ska ha extra fokus på matematik, engelska, svenska i och med de låga resultaten i de ämnena. Samt arbeta med åtgärdsprogram i samarbete med speciallärare och hem. År 5 och 6 ska arbeta med kunskapsuppföljning. Kunskapsresultat höstterminen 2012 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 höstterminen 2012 samt andel elever med minst betyget E i årskurs 6 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. För årskurs 6 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under höstterminen 2012. en inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelseoch mottagningsklasser. Ht-12 Åk 1 81elever Ht-12 Åk 2 82elever Ht-12 Åk 3 77elever Ht-12 Åk 4 70elever Ht-12 Åk 5 75elever Ht-12 Åk 6 39elever Ht-12 Kommun tot. åk 6 Ämne Bild 100,0 98,8 100,0 100,0 100,0 100,0 99,0 Biologi 100,0 97,6 100,0 98,6 97,3 97,4 95,4 Engelska 100,0 100,0 100,0 92,9 93,3 100,0 91,5 Fysik 100,0 100,0 98,6 100,0 97,4 95,0 Geografi 100,0 100,0 100,0 97,1 97,3 97,4 94,2 Hem- och 96,4 konsumentkunskap 97,4 Historia 100,0 97,6 100,0 98,6 86,7 97,4 93,9 Idrott och hälsa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 92,3 93,6 Kemi 100,0 100,0 98,6 100,0 94,9 Matematik 100,0 95,1 94,8 92,9 94,7 87,2 91,8 Musik 100,0 100,0 100,0 100,0 97,3 100,0 99,8 Religionskunskap 100,0 97,6 100,0 98,6 100,0 100,0 94,3 Samhällskunskap 100,0 97,6 100,0 98,6 100,0 97,4 94,8 Slöjd 100,0 100,0 98,7 100,0 98,0 Svenska 100,0 96,3 90,9 87,1 92,0 97,0 94,8 Svenska som andraspråk 66,7 75,2 Teknik 100,0 98,6 100,0 100,0 96,5 Andel (%) elever med minst betyget E i de ämnen de läst i årskurs 6 -- -- -- -- -- 76,9 78,9 8

Analys av resultaten vad gäller andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 samt andelen elever med minst betyget E i årskurs 6 höstterminen 2012 Höstterminen 2011 trädde den nya läroplanen i kraft med ökade kunskapskrav. Vi kan se att matematik och svenska är de ämnen som flest elever inte bedöms uppnå kunskapskraven i på våra skolor. Det är framförallt i dessa ämnen som arbetslagen har antagit utvecklingsområden för att höja elevernas måluppfyllelse. Vi är stolta över att vi har en god måluppfyllelse i alla årskurser och vi tror att satsningen på behörig personal, speciallärare och arbetet med ämneslärare har gjort att våra elever lyckas bättre nu än tidigare. Förra läsåret var vi bekymrade över dåvarande treors låga resultat. Vi gjorde då en extra satsning mot dessa klasser våren 2012. Satsningen bestod av skrivarkurser med speciallärare samt att i matematiken träna sin förmåga att resonera och uttrycka sina tankegångar. När vi jämför resultaten på samma elever det vill säga treornas resultat höstterminen 2011 samt vårterminen 2012 med resultatet från höstterminen 2012 så kan vi se att dessa satsningar har gett resultat. För samma elever så har vi ökat måluppfyllelsen i svenska från 76,8 % hösten 2011 till 87,1 % hösten 2012. I matematik är siffran 81, 2 % på hösten 2011 mot 92,9 % hösten 2012. Vi kan även se att år 5 och 6 utvecklingsområden under föregående läsår har gett resultat, fler elever når en högre måluppfyllelse! Vi kan se att det fortfarande är något fler pojkar som har en lägre måluppfyllelse i svenska än andelen flickor, där måste vi arbeta vidare med pojkarna med framförallt läs och skrivinlärning. Vi har satt in läxhjälp till eleverna samt att fritids på skolfritidstid också hjälper till med att arbeta med lustfyllda arbeten som korsord, sudoku mm. För att nå högre ställda kunskapskrav i respektive ämne har klasserna bland annat arbetat med mål lektioner. På dessa lektioner arbetar eleverna med sina individuella mål som har utformats på utvecklingssamtalen. Lärarna har i vissa ämnen nivågrupperat klasserna för att eleverna skall få undervisning på sin nivå. Fler lärare undervisar i sitt ämne i flera klasser för att så många elever som möjligt ska få ta del av lärarnas olika kompetenser. Arbetslagen arbetar systematiskt med kvalitetsarbetet, de analyserar resultat för varje termin och de bestämmer nya utvecklingsområden utifrån sina analyser av elevernas resultat. Det är fem elever av 39 i år 6 som inte uppnår betyget E i matematik. Dessa elever gör att vi har ett sämre snitt än kommunen. Fyra av dessa elever ligger precis på gränsen och vi hoppas att vi med insatta åtgärder skall få dem att nå betyget E under våren. Av dessa fem elever är det tre elever som är registrerade som SVA. Det område som de har problem med är problemlösning och lästal. Där i ligger problematiken med läsförståelse som förmodligen är en orsak till att de inte klarar att uppnå E. Eftersom en elev ska ha uppfyllt alla betygskriterier för E för att få ett E så blir konsekvensen av att de inte klarar av just detta område, att de inte får godkänt. För att åtgärda detta så kommer de få extra mattestöd i just problemlösning och lästal. I Svenska som andra språk har vi också en låg procentsats som inte når upp till E men det beror på att vi bara har tre elever som läser svenska som andra språk så en elev motsvarar 33,3 %. 9

vårterminen 2013 för kunskap Utvecklingsområde för förskoleklass: Vi ska utveckla elevernas språkliga och matematiska kunskapsnivåer och sträva mot att utveckla den sociala kompetensen hos barnen. Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Arbeta med Bornholms modellen och språkträning för att stärka elevernas språkliga kunskapsnivå. Avstämning görs under terminen. Kontinuerligt och vid LUS avstämning. De elever som har behov av extra träning ges möjlighet att arbeta med Lexia. Arbeta praktiskt och teoretiskt med matematik. Träna social kompetens genom gruppstärkande övningar. Diagnos ( Provia- Lexia) Stödinsatser periodvis. och skolledning Diagnos Början av v.t /fritids Olweussamtal Utvecklingssamtal Klasskonferens En gång/termin. och fritids Utvecklingsområde för år 1: Utveckla läs/skrivförmåga och grundläggande matematiskt tänkande. Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Läsa: Nivåanpassade läsgrupper, individanpassad bänkbok, intensivläsningsperioder. Spec. och lärare Avstämning av elevernas läsförmåga. I det dagliga arbetet. Lus avstämning 2 ggr per Spec. och lärare Skriva: Bokstavsarbete, fri skrivning, skoldagbok. Räkna: Nivåanpassade mattegrupper, problemlösning med diskussioner och laborativt material. Spec. och lärare Spec. och lärare Eleverna läser själv igenom sin text och läser därefter upp texten för kompis/ kompisar och får feedback. termin. I det dagliga arbetet. Spec. och lärare Diagnoser Löpande Spec. och lärare Utvecklingsområde för år 2: ska utveckla elevernas läs och skrivförmåga samt matematikkunskaper. Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Tydliga LPP:er i varje /spec. Fortlöpande stid /spec. ämne Läxhjälp /spec. Fortlöpande stid /spec. Individanpassat arbetsschema i svenska. Nivå- och individanpassad lästräning. /spec. Fortlöpande I det dagliga arbetet /spec. Kontinuerligt lyssna på I det dagliga elevernas läsförmåga arbetet och utifrån LUS läsutvecklingsschemat. avstämning 2 ggr/termin. /spec. /spec. 10

Skriva olika typer av texter, berättande texter, sagor, faktatexter och dikter. Individanpassat arbetsschema i matte. /spec. /spec. Läsa elevernas texter och ge feedback för att utveckling skall ske. Fortlöpande, tester och diagnoser. I det dagliga arbetet. I det dagliga arbetet. /spec. /spec. Utvecklingsområde för år 3: Alla elever i årskurs 3 ska nå kunskapskraven i matematik och svenska. Hur görs När Ansvar Åtgärder Ansvar uppföljningen? Läsgrupper vid minst fyra /spec. LUS Vecka 8 /spec. tillfällen i veckan. Mattegrupper två tillfällen i veckan. /spec. Mattediagnoser i t.ex. matteboken. Kontinuerligt /spec. Utvecklingsområde år 4: Utifrån kunskapsresultatet från höstterminen ska årskurs fyra arbeta med att förbättra måluppfyllelsen i svenska, matematik och engelska. Hur görs När Ansvar Åtgärder Ansvar uppföljningen? Svenska: Fortsätta att arbeta med skrivandet i vårt skrivprojekt Deckarskolan. Starta upp läsgrupper utifrån läsförmåga. Bedömningar av elevernas texter och göra LUS-avstämning. Lus avstämning v.8, 20. Bedöma texter fortlöpande. Matematik: Vi fortsätter arbetet med problemlösning för att eleverna behöver träna sin resonemangsförmåga. Vi tränar algoritmer och även huvudräkning i de olika räknesätten. Engelska: De elever som behöver extra stöd kommer att få undervisning i liten grupp en gång i veckan utöver ordinarie engelsklektioner. Skriftliga och muntliga redovisningar och diagnoser. Genom diagnostiska prov och samtal. v.19 muntliga redovisningar löpande under terminen. Kontinuerligt under terminen. Matematik lärare - diagnoser.. Engelsk lärare 11

Skriva: Gemensam planering av skrivgruppernas arbetsuppgifter för att ge lärare ett gemensamt och mer lättarbetat bedömningsunderlag. Fokus kommer att vara på argumenterande texter, läsa och sammanställa faktatexter, källkritik. Elevens val: Ämnesspecifik elevens val. Vi erbjuder eleverna en lektionstimme elevens val med behörig ämneslärare varje fredag. (sv/en/ma/ma spec.) Arbetslag Arbetslag Diskussioner förs i arbetslaget med fokus på bedömningar av utvecklingen av elevernas förmågor. Diskussioner förs i arbetslaget med fokus på elevernas måluppfyllelse både kunskapsmässigt och vad gäller förmågor. v.13 v.23 v.13 v.23 Utvecklingsområde för år 5: Svenska Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Läsförståelse: Arbeta ämnesövergripande för att öka förståelse av, exempelvis, faktatexter. Vi arbetar med SO/NO-texter på läsgrupperna. Arbetslag en kommer framförallt att ske kontinuerligt i SO och NO. Diskussioner förs i arbetslaget. v.13 v.23 AEledare AEledare AEledare Utvecklingsområde för år 6: Svenska och Matematik Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? Arbeta med sina texter Genom diskussion utifrån respons och Elev och respons-grupper. bearbeta sina texter. Genom de nationella proven på vårterminen. Arbeta med hur man sammanfattar olika texter. Träna på att skriva argumenterande texter. När Kontinuerligt under temat. Vi diskuterar elevernas skriv-utveckling. Skrivuppgift Vid olika tillfällen under terminen. Skrivuppgift Vid olika tillfällen under terminen. Ansvar Högläsning ur gemensam bok. Dokumentera sitt arbete i slöjden. Ger mer tid till det samt ta med sin rapportbok till utvecklingssamtalet. Under matematiklektionen arbeta mer med speclärare i klassrummet och läraren plockar enskilda elever för att fylla i luckor. Använda resurs mer på samma sätt. Extra matematik på måndagar, liten grupp för de som inte når målen i matematik. Utöver lektionstid. Genom skrivuppgifter Vid olika tillfällen. Genomgång av Några gånger undervisande lärare per termin. Spec. Undervisande lärare Utvärdering av detta upplägg Utvärdering genom små diagnoser. Kontinuerligt under terminen. Kontinuerligt under terminen. 12

Kunskapsresultat vårterminen 2013 Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3, årskurs 6 et i tabellen inkluderar alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. et för årskurs 3 utgår från den bedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 utgår resultaten från hur stor andel av eleverna som har fått minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik et redovisar andel (%) elever. Vt-11 Vt-12 Vt-13 Vt-13 Kommun totalt Skolans tidigaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap - åk 3 3 89,2 73,3 84,4 86,7 Kunskap - åk 6 4 -- - 94,7 81,3 Analys av kunskapsresultat över tid, årskurs 3, årskurs 6 vårterminen 2013 Analys av åk 3: I matematik ser vi att de missar på skriftliga räknemetoder. Även att beskriva geometriska begrepp var svårt, där är det flest pojkar som har missat. En tredjedel har svårt att lösa enkla problem självständigt och att kunna visa hur de har gjort. I detta moment var det övervägande flickor som missade. I svenska har alla utom en klarat läsförståelsen. Att skriva skönlitterär text och att skriva fakta text har övervägande pojkar missat på. En analys är att våra pojkar missar på att skriva, då är det också svårt i matematiken att skriva och beskriva de geometriska formerna. Vi tror att problemlösning är svårt för att det är många olika steg att hålla reda på och att de inte kommer ihåg de matematiska begreppen som signalord t.ex. skillnad, tillsammans m.fl. för att lista ut räknesättet. Analys av åk 6: I matematik ser vi att de missar på redovisningsdelen på nationella proven, alltså hur man redovisar sina metoder. Även på en del problemlösning ser vi att vissa har problem med att lista ut vilket räknesätt de ska använda och då speciellt flerstegsuppgifter. När man tittar på kunskapsresultaten över tid så har eleverna presterat bättre än i tidigare årskurser. Denna förbättring beror på flera olika faktorer såsom att de har tränat systematiskt på det som de inte tidigare har lyckats med, tät uppföljning och riktade insatser. I svenska på nationella proven är det bara skrivuppgifterna som fyra av eleverna inte fått godkänt på alla delproven. Det är att följa instruktioner samt det skrivtekniska. Vi kan konstatera att alla elever utom en är godkända i svenska. Den elev som inte blivit godkänd är endast underkänd i ett moment i svenska. När elever haft kunskapsluckor så har vi på ett tidigt stadium satt in specialläraren för de elever som riskerat att inte uppnå kunskapskraven. I engelska är alla elever godkända. De elever som har riskerat att inte uppnå kunskapskraven har valt bas engelska samt fått extra engelskundervisning. 3 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i svenska/svenska som andraspråk och i matematik årskurs 3. 4 Minst betyget E i minst 16 ämnen. 13

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6 Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 och för årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl. Ämnesprov, kunskapskrav och betyg vt-13 Egna skolan Huddinges grundskolor Årskurs 3 F P T F P T Antal elever i årskurs 3 40 37 77 597 632 1229 Antal elever som genomförde samtliga delprov 40 37 77 578 610 1187 Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 3 5 47,5 29,7 39 63,5 54,1 58,6 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 3 30 37,8 33,8 14,9 18,0 16,5 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 22,5 32,4 27,3 21,6 27,9 24,9 Andel (%) som uppnår kunskapskrav i svenska /svenska som andraspråk och matematik 87,5 81,1 84,4 89,6 83,9 86,7 Årskurs 6 F P T F P T Antal elever i årskurs 6 11 27 38 486 500 966 Antal elever som genomförde samtliga delprov 11 27 38 463 470 933 Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 6 6 100 85,2 89,5 92,2 86,8 89,4 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 6 0 0 0 7,3 16,4 11,9 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 6 0 14,8 10,5 7,3 10,4 8,9 Andel (%) elever med minst betyget E i svenska/ svenska som andraspråk, engelska, matematik, NO och SO. 100 96,3 97,4 85,3 73,2 79,2 Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, i årskurs 3 och i årskurs 6 vårterminen 2013 Analys av åk 3: I matematik ser vi att de missar på skriftliga räknemetoder. Det är lika många pojkar som flickor som missar detta. Vi tror att det är viktigt att i undervisningen välja en lämplig och hållbar strategi för att göra det tydligare för eleverna. Det är viktigt att välja rätt anpassat konkret material och att alltid knyta ihop och visa på slutsatser. Det är svårt för eleverna själva att se slutsatser. Där har pedagogen en viktig roll. Vi tror också att det är viktigt att börja med detta tidigare. Vi måste hjälpa eleverna att strukturera och se mönster i matematiken. Även att beskriva geometriska begrepp var svårt, där är det flest pojkar som har missat. Där tror vi att det beror på att pojkar generellt mognar senare i sitt skrivande både motoriskt, uthållighetsmässigt och språkligt. Då är det viktigt att tidigt träna att beskriva figurer. En tredjedel har svårt att lösa enkla problem självständigt och att kunna visa hur de har gjort. I detta moment var det övervägande flickor som missade. Det tror vi beror på att flickor i allmänhet är tystare och ifrågasätter inte lika ofta som pojkar. Vilket resulterar i att flickorna inte får träna på att reflektera och fatta egna beslut. Därför tror vi att det kan vara bra att 5 Andel elever som uppnådde kraven för godkänd på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk och i matematik i förhållande till antalet elever som genomförde proven. 6 Andel elever som uppnådde kraven för minst betyget E på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk, i engelska och i matematik i förhållande till antalet elever som genomförde proven. 14

medvetet dela in eleverna i passande grupper så att alla kommer till tals. Det kan också vara svårt för att det är många olika steg att hålla reda på och att de inte kommer ihåg de matematiska begreppen som signalord t.ex. skillnad, tillsammans m.fl. för att lista ut räknesättet. I svenska har alla utom en klarat läsförståelsen. Att skriva skönlitterär text och att skriva fakta text har övervägande pojkar missat på. En analys är att våra pojkar missar på att skriva, då är det också svårt i matematiken att skriva och beskriva de geometriska formerna. Analys av åk 6: Det är ingen skillnad mellan pojkars och flickors slutresultat på de nationella proven. Den lilla skillnaden som finns är att de fyra som blivit underkända på något delprov i svenska på de nationella proven är pojkar. Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 samt andel elever med minst betyget E i årskurs 6. Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 6 som fått minst betyget E i respektive ämne, samt hur stor andel av eleverna som är simkunniga. en inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Vt-13 Åk 1 79 elever Vt-13 Åk 2 82 elever Vt-13 Åk 3 77 elever Vt-13 Åk 4 71 elever Vt-13 Åk 5 74 elever Vt-13 Åk 6 38 elever Vt-13 Kommun tot. åk 6 Ämne Bild 100 98,8 100 100 100 100 98,3 Biologi 100 98,8 97,4 98,6 98,6 97,4 93,4 Engelska 100 98,8 100 93 95,9 100 90,4 Fysik 100 98,8 97,4 98,6 97,3 100 93,8 Geografi 100 98,8 98,7 97,2 100 100 94,5 Hem- och - - - - - 100 -- konsumentkunskap Historia 100 98,8 98,7 98,6 91,9 100 93,9 Idrott och hälsa 100 100 100 100 100 94,7 99,0 Kemi 100 98,8 98,7 98,6 98,6 100 94,3 Matematik 93,7 96,3 90,9 91,5 91,9 97,4 91,9 Musik 100 98,8 100 100 100 100 98,3 Religionskunskap 100 98,8 98,7 98,6 98,6 100 94,8 Samhällskunskap 100 98,8 98,7 98,6 97,3 100 94,1 Slöjd 100 100 100 100 98,2 Svenska 97,5 96,3 89,6 87,1 94,6 100 92,5 Svenska som andraspråk 100 85,7 78,7 Teknik 100 98,8 98,7 98,6 100 100 96,3 Uppnår simkraven 7 -- -- -- -- -- 94,7 93,9 7 För att uppnå simkraven ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg. Enligt kursplanen för idrott och hälsa ska eleven uppfylla simkraven senast när denne slutar i årskurs 6. 15

Analys av resultaten vad gäller andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 samt minst betyget E i respektive ämne vårterminen-13 i årskurs 6 När vi tittar på kunskapsresultaten över tid så har eleverna presterat bättre än tidigare år. Denna förbättring beror dels på att lärarna undervisar i de ämnen de är behöriga i, dels på att vi har blivit bättre på att analysera elevernas resultat och formulerat åtgärder som vi arbetar med, utvärderar och följer upp under hela läsåret. De ämnen som vi ser att vi måste fokusera på är svenska och matematik, därför är det med glädje som vi går in i matematiklyftet till hösten. Varje vecka träffas skolledning och speciallärare och beslutar, utvärderar och avslutar åtgärdsprogram. Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 6 Tabellen visar andel elever i årskurs 6 som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 6. et för årskurs 6 i tabellen nedan innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Betyg vt-13 Egna skolan Huddinges grundskolor Årskurs 6 F P T F P T Andel (%) elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 6 90,9 96,3 94,7 82,7 80,0 81,3 Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar i årskurs 6 vårterminen 2013 Vi ser en marginell skillnad på kunskapsresultaten mellan pojkar och flickor. Däremot om vi jämför våra resultat med kommunens ser vi en markant skillnad framförallt för pojkarna men även för flickorna. Fler av våra elever har minst betyget E i 16 ämnen än i kommunen totalt. Sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-6 för vårterminen 2013 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara god. Motivering: Måluppfyllelsen bedöms vara god. De flesta elever på rektorsområdet har gjort stora framsteg kunskapsmässigt. Jämför vi resultaten med de som var för ett år sedan så har måluppfyllelsen ökat i alla årskurser. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat har minskat. Personalens åtgärder har gett resultat! När vi analyserar måluppfyllelsen för alla elever på rektorsområdet så kan vi se att svenska är det ämne som flest elever inte når målen i, de flesta är pojkar oavsett ålder. Måluppfyllelsen på de nationella proven bedömer vi vara Mycket God. I förhållande till kommunen har vi fantastiska resultat i årskurs 6 medans 3:ornas resultat ligger nära kommunsnittet. Det vi kan se är att flickor missar oftare än pojkar med problemlösning inom matematiken. Pojkarna har större svårigheter med skrivandet i både svenska och matematik. Personalens kontinuerliga arbete med det systematiska kvalitetsarbetet skapar engagemang och delaktighet. Att pedagogerna regelbundet analyserar elevernas resultat och formulerar nya åtgärder för att ständigt förbättra måluppfyllelsen tror vi är en bidragande orsak till vårt goda resultat. Vi gick in i en ny organisation hösten 2011 då såg vi till att ämnesbehörigheten i alla arbetslag blev bred. Detta tror vi är en bidragande orsak till att eleverna når en högre måluppfyllelse. Arbetet med den nya organisationen börjar verkligen ge resultat på elevernas måluppfyllelse! 16

läsåret 2013/2014 för kunskap Utvecklingsområde: År 1 ska utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Hur görs När Åtgärder Ansvar uppföljningen? Intensivläsning, /spec. Avstämning av Kontinuerligt under läsning en liten elevernas läsåret + LUS stund/dag.(ca 10 läsförmåga. avstämning 2 min) ggr/termin. Individanpassad undervisning. Eleverna läser böcker efter läsförmåga. Bokstavsarbete, skriva till bild, återberätta sagor muntligt. /spec. /spec. Avstämning av elevernas läsförmåga. Avstämning av elevernas skrivförmåga. Kontinuerligt under läsåret + LUS avstämning 2 ggr/ termin. Kontinuerligt under läsåret. Ansvar / Spec. / Spec. / Spec. Utvecklingsområde för år 2: Svenska: läsa, skriva samtala. Matematik: Problemlösning Hur görs Åtgärder Nivåanpassade läsgrupper, individanpassad undervisning och intensivläsning Läsförståelse scanning. Skriva olika texter såsom fakta och berättande texter. Samtala i mindre grupper kring en bild/text utifrån en given uppgift. Matematik: nivå och individanpassad undervisning vid ett par tillfällen i veckan. Fokus ligger på strategier, diskussion, problemlösningar, öppna utsagor. Ansvar /spec. / spec. /spec. /spec. uppföljningen? Avstämning av elevernas läsförmåga. Eleverna läser varandras texter och ger feedback samt att eleverna får utvärdera sina egna texter. Via filminspelning och samtal. Avstämning i det dagliga arbetet. När I det dagliga arbetet och lusavstämning Slutet på sep. Löpande En - två ggr/term. Juni-14 / spec. / spec. / spec. / spec. Ansvar 17

Utvecklingsområde för år 3: Svenska (läs-och skrivförmågan) och i matematik problemlösning. Hur görs När Ansvar Åtgärder Ansvar uppföljningen? Svenska- öva skriva olika typer av texter(textrörlighet) berättande, sagor, fakta, dikter, artiklar, instruktioner och recensioner. / Spec. Elever och lärare ger och får omdömen om egna och andras texter och bearbetar sina texter. I det dagliga arbetet samt efter ett aktuellt arbetsområde ex öva skriva en faktatext. / Spec. Läsa- intensivläsning med fokus på läsförståelse. Tala/samtala/diskutera Inför helklass, i mindre och större grupper. Eleverna berättar om t.ex. ett minne. / Spec. Daglig kontakt mellan hem och skola samt utvärdering efter periodens slut. Genom gemensam utvärdering. HT-13 HT-13 / Spec. Matematik- öva upp sin problemlösningsförmåga genom att kontinuerligt arbeta med lästal i stor och liten grupp. Genom diagnoser och nationella prov. Kontinuerligt. läsåret 2013/2014 för kunskap Utvecklingsområde för år 4: Dessa åtagande grundas på analysen av nationella proven i åk 3. Matematik- skriftliga räknemetoder och hur dessa redovisas, geometriska begrepp och beskrivning av dessa, problemlösning. Svenska skriva olika typer av texter ex. faktatexter och skönlitterära texter. Hur görs När Åtgärder Ansvar uppföljningen? Från början träna på hur Undervisande Genom att läraren tittar Med jämna man redovisar sina lärare på hur eleverna mellanrum lösningar, både skriftligt redovisar. och muntligt. Extra fokus på de geometriska begreppen samt förmågan att kunna kommunicera och se likheter och skillnader. Ha tydliga och strukturerade genomgångar kring problemlösning med fokus på lösningsstrategier. Arbeta kring hur man skriver olika slags texter. Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Efter en tid så genomförs ett prov kan vara antingen skriftligt eller muntligt utifrån ett formativt perspektiv Undervisande lärare genomför ett prov. Antingen i grupp eller enskilt. Olika typer av skrivuppgifter. Under och efter den arbetsperioden. Efter avslutad arbetsperiod Med jämna mellanrum Ansvar Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare 18

läsåret 2013/2014 för kunskap Utvecklingsområde för år 5: Engelska, svenska och matematik Åtgärder Engelska, svenska och matematik: De elever som behöver extra repetition/träning kommer att få undervisning i liten grupp när övriga elever arbetar med mållektion. Svenska: Arbeta med textbearbetning i samtliga ämnen. Eleverna ska använda samma bedömningsmatris till skrivandet i de olika ämnena och bedöms därefter. Matematik: Vi förstärker med fler lärare på matematik-lektionerna. Vi fortsätter arbetet med problemlösning för att eleverna behöver träna sin resonemangsförmåga. Vi tränar algoritmer och även huvudräkning i de olika räknesätten. Ansvar Arbetslag Hur görs När uppföljningen? Genom kontinuerlig bedömning Bedömningar av elevernas texter. Skriftliga och muntliga redovisningar och diagnoser. Kontinuerligt under terminen. Bedöma texter fortlöpande. Fortlöpande under terminen. Ansvar läsåret 2013/2014 för kunskap Utvecklingsområde år 6: Studiero Vi täcker upp med en vuxen ur arbetslaget, så långt det går vars uppgift är att hand om elever som stör undervisningen. Görs som en insats direkt vid terminsstart. Matematiklärare Matematiklärare Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Arbetslag Utvärdering i arbetslaget. AEledare. efter ca fyra veckor. Utvecklingsområde: Skrivförmåga Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Samplanera ämnesövergripande arbetsområden med skrivuppgifter med tydliga bedömningsmatriser. Halvklasser i svenska Arbetslag Arbetslag Vi gör en avstämning av elevernas skrivförmåga. Finns på schemat Höstlov AEledare. Utvecklingsområde: Special undervisning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Istället för fast specialschema arbetar vi med intensivåtgärder under korta perioder. Arbetslag Vi tittar på och jämför elevers resultat. Höstlov. AEledare. 19

Utveckling och lärande Mål VP 2012: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Skapa en gemensam progressionsmall Tydligare utvärderingar kopplade till delmål Portfolio som arbetsredskap Rörelseval 30 minuter i veckan Prata om tallriksmodellen Språkgrupper Matematiskt språk Blanda fritidsgrupper under halvklasstimmar Arbeta med LGR 11 Erbjuda fritidsval 8 9 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande - - 7,7 9,1 5,8 8,0 Ansvar och inflytande - - 8,2 9,2 6,8 8,3 Folkhälsa - - 7,2 9,2 5,7 7,6 Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande -- -- 6,9 8,1 6,8 6,6 Ansvar och inflytande -- -- 5,1 6,2 4,3 7,2 Folkhälsa -- -- 6,7 7,6 6,6 6,3 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem Det är viktigt hur pedagogerna presenterar enkäten när eleverna ska fylla i den. Vi har låga resultat i jämförelse med övriga skolor i kommunen. Ser vi på resultaten för de enskilda fritidsavdelningarna har vi godkända värden för årskurserna 2 och 3. Det är resultatet för mellanstadiefritids som drar ner det totala värdet. En analys och slutsats till mellanstadiets låga resultat är att vi lät alla elever som är inskrivna på fritids att svara på enkäten. Då majoriteten av de elever som är inskrivna på fritids inte utnyttjar sin fritidsplats, innebar det att elever svarade på frågor de inte hade insikt om. Till nästa år har vi beslutat att enbart låta de elever som faktiskt nyttjar sin plats att få svara på enkäten för att få ett mer rättvist värde. Samtidigt granskar vi vår fritidsverksamhet utifrån att de äldre eleverna väljer att gå hem istället för att stanna kvar på fritids. Vi måste fundera både på innehåll och på personalfördelning. Vid nyrekryteringar kommer vi enbart söka personer med fritidspedagogexamen för att höja kompetensen. 8 saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat 9 saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat 20

Skola Eftersom resultaten från årets enkät visar att vi ligger strax under snittet i kommunen så drar vi slutsatsen att detta arbete måste fortsätta och utvecklas ytterligare framöver. Vi kan också titta på resultaten i de olika klasserna för att ta lärdom av de klasser som har ett högt resultat, vi får då lära av varandra. Utifrån rubriken lärande så tror vi att resultatet kan bero på att vi inte har någon tydlig plan för hur vi arbetar med att synliggöra mål och syfte för elever och föräldrar. Vi har ingen gemensam syn på det, ingen tydlig mall. Det gäller även hur vi bedömer eleverna efter ett arbetsområde. Vi tror att det inte är tydligt för eleverna. Det här ser vi som ett utvecklingsområde. Idéer för att förbättra styrtalet på lärande från klassers kvalitetsrapporter är t.ex. - Gå igenom syftet med lektionerna, kopplat till kunskapskraven. - Eleverna kan få påverka ordningen av arbetsuppgifter eller arbetssätt. - Utvärdera lektioner och föra statistik för att veta vad vi gemensamt kan förbättra. - Lära oss prioritera arbetsuppgifter. - Låta eleverna bli mer delaktiga i planeringen av skolarbetet t.ex. bestämma arbetsform samt redovisningsform. När det gäller ansvar och inflytande så tror vi det hänger ihop med ovanstående. För hur kan man få insyn och inflytande om det inte är tydligt vad man ska lära sig, hur man ska lära sig det och hur vi bedömer dem. Vi är inte tydliga med när eleverna verkligen har inflytande. Idéer för att förbättra styrtalet på ansvar och inflytande från klassers kvalitetsrapporter är t.ex. - Eget ansvar för att se efter vad man behöver arbeta klart med. - Fokusera på sina egna uppgifter hela tiden. - På klassråd kan man rösta om hur man ska genomföra vissa arbetsuppgifter. - Starta arbetsområden med tankekartor, med frågeställningarna: Vad kan vi? Vad vill vi veta? et när det gäller folkhälsa tror vi beror på att eleverna inte är nöjda med skolmaten. En annan sak är de snuttifierade lektionerna som några klasser har haft. Eleverna känner att de inte får tid till att genomföra sina lektioner. Sammanfattning: Känslan av att vi går på den bästa skolan finns inte hos eleverna. Hur skapar vi känslan av att det här är det bästa stället att vara, den bästa skolan? Idéer för att förbättra styrtalet på folkhälsa från klassers kvalitetsrapporter är t.ex. - Ha tysta minuter alla lektioner för att få studiero. - Eleverna ska lära sig ta ansvar och prioritera viktiga arbetsuppgifter. - Ha lekar för att skapa arbetsro. - Utvärdera arbetsinsats och koncentration efter lektionerna. - Eleverna vill att föräldrarna snabbt ska få reda på om deras barn stör på lektionerna. Vi behöver arbeta fram en mall för planering och formativ bedömning. Har vi ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam mall för planering om hur vi kommunicerar det till alla berörda så tror vi att vi ger eleverna möjlighet till inflytande, själv bedömning och eget ansvar. En åtgärd är att alla blir tydliga med när eleverna har inflytande. Det är en process utifrån mognad och årskurs. Vi har bland annat arbetat på följande sätt med förra årets åtgärder: I förskoleklass fokuseras arbetet i huvudsak kring elevernas sociala utveckling, språk och matematik. Vi strävar efter att ge barnen en trygg skolmiljö och vi arbetar med Olweus, trygghetsvandringar och enskilda Olweussamtal. 21

Vår ambition är att erbjuda barnen ett rikt och nyanserat språkarbete. Vi arbetar därför med Bornholms modell, veckans bokstav, vi läser sagor/berättelser, besöker biblioteket, sjunger sånger, talar, berättar och lyssnar i samlingar, ger möjlighet till skrivande av t.ex. sagor. Vi har använt leken som pedagogiskt redskap när vi har arbetat med geometri, matematiska begrepp, plus/minus, problemlösning, ramsräkning m.m. I matematik fokuserar vi på grunderna såsom t.ex. begrepp som lätt/tung. Vi har arbetat med geometri, tidsbegrepp såsom månaderna, veckodagarna, vi ramsräknar till tio. Vid behov upprättas pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Detta gäller vid sociala och/eller kunskapsmässiga behov. I förskoleklass utvärderas och dokumenteras barnens lärande kontinuerligt och vid vårens utvecklingssamtal tar vi sikte mot år 1. Vi använder då ett gemensamt dokument som heter ATT TRÄNA PÅ INFÖR ÅR 1 Vi gör LPP med utgångspunkt från Lgr 11. Pedagogerna i förskoleklassen samarbetar med gemensam planering, veckobrev, föräldramöte och sångsamlingar. Vi pedagoger samarbetar så att eleverna får likvärdig undervisning och fritidstid. Vi erbjuder barnen möjlighet till rörelse. Vi leker på rasterna på skolgården. Vi går till skogen/lekpark, vid fem tillfällen under våren åker vi skridskor, vi har tillgång till idrottshallen vid ett tillfälle i veckan. I matsalen har vi en fin visningstallrik där dagens måltid demonstreras. Vi uppmuntrar barnen att ta grönsaker. Inom rektorsområdet har vi pedagogiska diskussioner där vi skapar bedömningsmallar. I dessa diskussioner deltar pedagoger från F-6. Som synes av det skrivna ovan så arbetar vi medvetet redan från förskoleklass med att utveckla barnens förmågor vad gäller lärande och ansvarstagande. Vi skapar utrymme och möjlighet till inflytande. Vi ger eleverna verktyg för att främja en god hälsa. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara ej godtagbar Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara ej godtagbar Motivering: Att vi bedömer måluppfyllelsen vara ej godtagbar beror på att vi har lägre resultat än många andra skolor i kommunen. Vi kan se att resultaten varierar väldigt mellan klasserna, därför ser vi att en åtgärd är att pedagoger med goda resultat ska få lära övriga pedagoger hur de arbetar med utveckling och lärande i sina klasser. Vi måste bli bättre på att prata med eleverna om inflytande, ansvar samt delaktighet i sitt eget lärande. Det är ett par klasser som har låga resultat som drar ner rektorsområdets totala resultat. I de klasserna har det varit oroligt med flera personalbyten samt att det finns flera elever med utåtagerande beteenden som gör att flera elever känner oro och osäkerhet. läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande i fritidshemmet Utvecklingsområde: Få eleverna mer delaktiga i fritidsvalet. Hur görs Åtgärder Ansvar uppföljningen? Erbjuda varierande Fritidspedagoger I elevgrupper och på fritidsval där elever är vår planering. delaktiga med idéer. Ha samling i smågrupper med blandade åldrar där vi analyserar och diskuterar fritidsverksamheten. När Fortlöpande under terminen Fritidspedagoger Görs kontinuerligt En gång i månaden. Ansvar Fritidspedagoger Fritidspedagoger. 22

läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande i grundskolan Utvecklingsområde: Förskoleklassen arbetar för att utveckla elevernas språkliga kunskapsnivå och sträva mot att utveckla den sociala kompetensen hos eleverna. Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Arbeta med Bornholms modell och språkträning för att stärka elevernas språkliga kunskapsnivå. Avstämning görs under terminen. Kontinuerligt och vid LUS avstämning. De elever som har behov av extra träning ges möjlighet att arbeta med Lexia. Arbeta praktiskt och teoretiskt med matematik. Träna social kompetens genom gruppstärkande övningar. Diagnos (Provia -Lexia) Stödinsatser periodvis. och speciallärare Diagnos Början av v.t / fritids Olweussamtal Utvecklingssamtal Klasskonferens En gång/termin /fritids och speciallärare Utvecklingsområde: Nationella proven Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Gemensam rättning av nationella proven. år 2 & 3 Analys av resultaten på ett arbetslagsmöte i slutet av Maj-13 år 1-3. Gemensam rättning av nationella proven. år 4,5,6, maj. Analys av resultaten på ett arbetslagsmöte i slutet av maj. juni-13 år 4-6. Utvecklingsområde: Nivå anpassat arbete Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Nivå anpassat arbetsschema i matematik & svenska för år 2. Påbörja nivå anpassat arbetsschema i matematik och svenska för år 3. år 2/Spec. 1-3/ Spec. Utvecklingsområde: Sikta mot stjärnorna Åtgärder Skapar en gemensam mall för hur vi planerar undervisningen och bedömer. Innan sommaren diskuterar vi och planerar hur mallen ska se ut. Arbetar utifrån våra planeringar under läsåret. Skapar ett gemensamt förhållningssätt kring läroplanens förmågor. Detta görs i augusti. Ambition att samplanera i ämnena. Inom arbetslaget eller ämnesövergripande teman. en görs i augusti. Ansvar Lärarna i år 4,5,6 Lärarna i år 4,5,6 Lärarna i år 4,5,6 Lärarna i år 4,5,6 Diskussioner och utvärdering i arbetslaget. Juni-13 år 2 / Spec. Gemensam utvärdering HT-13 år1-3/spec. Hur görs uppföljningen? Under en studiedag på höstlovet. Alla lärare på Ängsnäs utvärderar gemensamt. Alla lärare på Ängsnäs utvärderar gemensamt. Förslagsvis under en studiedag på höstlovet. Alla lärare på Ängsnäs utvärderar gemensamt. Utvärdering i aktuella grupperingar. När Vecka 44 Juni 2014 Vecka 44 Vecka 2 Vecka 15 Juni 2014 Vecka 44 Juni 2014 Vecka 44 Vecka 2 Vecka 15 Juni 2014 Ansvar Lärarna i år 4,5,6 Lärarna i år 4,5,6 Lärarna i år 4,5,6 Lärarna i år 4,5,6 23

Normer och värden Mål VP2012: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 8,4 8,3 8,3 9,5 6,5 8,5 Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 8,1-7,9 8,6 7,9 8,7 Under avsnitten normer och värden redovisas inga planerade åtgärder i dokumentet systematiskt kvalitetsarbete. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans och fritidshemmets planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom normer och värden Fritidshem Vi tror att eleverna ibland inte förstår innebörden av frågorna i enkäten. Pedagogerna måste bli bättre på att presentera frågorna i enkäten. Åtgärd: Vi ska tydliggöra dessa frågor för eleverna fortlöpande under terminen för att eleverna ska ha en bättre förståelse vid nästa enkät. Genom att sätta ord på det vi gör, att vi kan göra utvärderingar i mindre grupper med eleverna. Skola Eftersom årets resultat från enkäten visar att vi ligger strax under snittet i kommunen så drar vi slutsatsen att detta arbete måste fortsätta och utvecklas ytterligare framöver. Vi kan också titta på resultaten i de olika klasserna för att ta lärdom av de klasser som har ett högt resultat, vi får då lära av varandra. et har inte förändrats från förra året. En orsak kan vara att eleverna inte känner att det här är den bästa skolan. En annan orsak kan också vara att eleverna upplever att de blir orättvist behandlade av oss vuxna. Vi måste förbättra vårt arbete med hur vi hanterar de utåtagerande eleverna, då det är en stor andel som har det beteendet och det kan upplevas som otryggt av andra elever. Vi har ett något lägre resultat än övriga skolor i kommunen. Eftersom vi arbetar aktivt med Olweus och incidentrapporter så synliggörs mobbning och kränkande behandling tydligare för eleverna, de blir mer medvetna om trygghetsaspekten och det kan vara negativt för resultatet. Idéer från olika klassers kvalitetsrapporter för att förbättra styrtalet för trygghet är t.ex. - Man ska tänka efter om man blir arg. - Alla kan leka med alla. - På Olweus prata om sådant som vi behöver bli bättre på och om det som vi är bra på! Vi har bland annat arbetat på följande sätt med förra årets åtgärder: I förskoleklass arbetar vi med trygghet när vi arbetar med Olweus för att motverka mobbning Detta arbeta följs även upp med trygghetsvandring på skolgården och enskilda Olweussamtal med varje elev. Eleverna arbetar i bestämda grupper i klasserna och vi lägger stor vikt vid att behålla rutiner för att göra dem trygga. Vi pedagoger är rastvakter och strävar mot att alltid finnas med eleverna oavsett om de är ute eller inne. 24

Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara ej godtagbar Motivering: Vi har betydligt lägre resultat än kommunen och det är vi inte nöjda med, detta måste vi fokusera på nästa läsår. Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god. Motivering: Eftersom vi arbetar aktivt med Olweus och incidentrapporter så synliggörs mobbning och kränkande behandling tydligare för eleverna, de blir mer medvetna om trygghetsaspekten och det kan vara negativt för resultatet. I vårt arbete med incidentrapporter får vi mycket beröm, då man anser att vi har ett bra sätt att arbeta med incidenter och kränkande behandling och att vi avslutar ärenden. I årets Olweusenkät kunde vi se att vårt trygghetsarbete gett resultat då vi fick ett bättre värde än förra året. 25

5. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda elever 10 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda elever 87 86 88 89 Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda barn - - 89 93 Kommentarer: Fritids har nu påbörjat en plan för att blivande 3:or ska besöka och bekanta sig med fritids på Ängsnäs för att känna sig trygga och nöjda vid skolstart i höst. Vi håller på traditioner och fortsätter att utveckla månadsbrev för att få en bra dialog med föräldrar och elever. Det är många av eleverna som är nöjda med sin skola. Då det gäller de yngre eleverna har dagsformen stor betydelse för resultatet. De har svårt att se helheten utan befinner sig här och nu. Det handlar om att få eleverna att känna stolthet över sin skola. Idéer från olika klassers kvalitetsrapporter för att förbättra styrtalet för nöjdhet är t.ex. - Man blir glad och nöjd när man arbetar bra. - Det är bra blandning av rast och lektioner. - Det är bra att det finns mobbingregler som gäller alla. - Eleverna vill ha tydligare koppling till kunskapskraven i samband med utvärderingar. 10 et grundar sig på enkätpåståendet Jag är nöjd med min skola, samt Jag är nöjd med mitt fritidshem. 26

6. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal, och elever] Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. 11 Personal Personalen har under läsåret kontinuerligt arbetat med uppföljning och utvärdering av våra åtgärder. I januari hade vi en studiedag då personalen analyserade höstterminens resultat samt skrev nya åtaganden får att få fler elever att nå högre måluppfyllelse. I maj hade vi ytterligare en studiedag då vi analyserade vårens resultat samt skrev åtgärder för hösten 2013. Under läsåret 13/14 kommer vi att utvärdera våra nya åtgärder kontinuerligt. Vi som personal har skapat delaktighet gentemot föräldrar genom veckobrev och genom ett öppet klimat där föräldrar alltid är välkomna att vara med i skolan. Vi analyserar våra resultat och sätter upp åtgärder på de områden som vi ser har lägre resultat, sedan arbetar vi med det under läsåret. Elever Eleverna görs delaktiga genom veckovis utvärdering av det dagliga arbetet. Klassråd, klassmöten (Olweus), enskilda samtal. Eleverna har efter genomförd enkät tagit del av resultaten, analyserat och skrivit klassens kvalitetsrapport. Eleverna får ta del av resultaten från elevenkäterna och sedan diskuterar vi orsaker samt vad vi tillsammans kan göra för att det ska bli bättre. Eleverna är delaktiga i detta arbete och genom diskussion kommer vi fram till gemensamma åtgärder. en av det vi kommit fram till kan vara bättre. Föräldrar Lärarna går igenom klassens enkät resultat på vårens föräldramöte med fokus på utvalda frågeställningar. Föräldrarna kommer att göras delaktiga i nästa års åtgärder på föräldramötet i september. Föräldrarna skulle kunna involveras mer i detta arbete. Nu får de information kring vilka områden som vi behöver arbeta med, men ingen återkoppling om hur vi gör det eller hur det har gått. Skolledningen har fyra möten per läsår med skolgruppen som består av föräldrarepresentanter från alla klasser. På dessa möten diskuterar vi kvalitetsfrågor samt presenterar skolans arbete med vårt systematiska kvalitetsarbete. Rutiner för att göra vårt systematiska kvalitetsarbete känt All personal samt skolgrupps representanter får ett exemplar av vårt dokument Systematiskt Kvalitetsarbete i början av läsåret, övriga föräldrar som önskar ett exemplar får det. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete Kan även läsas på skolornas hemsidor. Elevrådet får se dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete. Dokumentet används vid PLUS samtal och bedömningssamtal med personalen. Kontinuerligt på arbetslagsträffar analyserar vi resultatet och arbetar med våra utvecklingsområden. 11 4 kap. 4 skollagen (SFS 2010:800) 27

7. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2012/2013 Månad Vad följs upp Verktyg Metod September LUS 12 - uppföljning Brandsäkerhet Utrymning Olweus enkätens resultat Dialog Mattetesten förstå och använda tal Test November LUS - uppföljning Systematisk kvalitets uppföljning Dialogsamtal November Januari Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kunskapsresultat elevernas ämneskunskaper i årskurs 1-9 Skolinspektionens och beo s webbverktyg/ (Huddinge kommuns strukturstöd) Analys av måluppfyllelse och betyg Elevenkät Enkät Ansvar Rektor, Pedagoger Rektor Nyckelpersoner Rektor, Pedagoger Verksamhetschef, Rektor Rektor Rektor Januari- Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Medarbetarenkäten Rektor Pedagoger Februari LUS uppföljning Rektor Olweusenkäten Enkät Pedagoger Maj LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj-Juni Utvärdera åtgärdsprogram Rektor Nationella Prov Pedagoger Juni Elevernas ämneskunskaper i samtliga ämnen i årskurs 1-9 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen och genomsnittliga meritvärde 13 LUS-uppföljning Stödmaterial: utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämnesoch skolnivå Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och SK-dokument Rektor Pedagoger Jun-aug Skolans dokument för systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013 färdigställs. Rektor 12 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 13 Här mäts andel elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 9. 28

Grundskolenämndens målbild 2012 Bilaga 1 Vision: Profil: Delaktighet Kunskap berikar Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets dokument för systematiskt kvalitetsarbete. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt verksamhetsberättelse. Mätsystem, styrtal och bedömning Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever. Kunskapsresultat För höstterminen 2012 redovisas hur stor andel som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne i årskurs 1-5. Redovisning görs för alla ämnen i alla årskurser. I årskurs 6-8 baseras resultaten på hur stor andel elever som fått minst betyget E i de ämnen som de läst, medan det i årskurs 9 handlar om andelen elever med minst betyget E i minst 16 ämnen. I övrigt redovisas kunskapsresultat i form av andelen elever som når de olika kraven för behörighet till gymnasieskolans olika nationella program. När det gäller nämndmålet Kunskap för vårterminen 2013 baseras resultaten på andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven i varje enskilt i ämne i varje enskild årskurs. Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kunskapskraven i 29