Alkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd Fredrik Spak, överläkare, docent. institutionen för medicin, Socialmedicin, samt FoU PV Gbg och Södra Bohuslän
Innehåll SU uppmärksammar alkohol, om möjligt på alla kliniker Riksdagens arbete med hälsofrämjande sjukvård Alkohol som riskfaktor i sjukvård Alkohol och hjärtkärlsjukdom Alkohol som hälsoskyddande faktor? Diskussion
SU- alkohol Försöker nu stimulera till aktiv anamnestagning avseende alkohol, korta interventioner samt längre behandling Utbildningar
Socialmedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Folkhälsomål nr 6, Riksdagen 2008 Livsstilsråd hellre än medikamenter FYSS Rökavvänjning Uppmärksamma och ge råd vid hög alkoholkonsumtion
Socialmedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Alkohol Sveriges halvofficiella gränser för riskabelt drickande Alkoholpolitiskt paraply Berusningsdrickande 4,5 a 12 gr etanol per tillfälle (15 cl rödvin) 10,15 per vecka De lägre talen gäller kvinnor och de högre män 10 15 4 5
4 Alkoholkonsumtionens olika delmängder i Sverige i liter alkohol 100 % per invånare 15 år och äldre. 2001 2013. Liter 12 10 Registrerad Oregistrerad Totalt 8 6 4 2 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN
Liter Självrapporterad alkoholkonsumtion i liter alkohol 100 % bland 16 75-åringar (1990 2002) samt bland 16 80-åringar (2004 2012), fördelad på kön. 6 8 Män Kvinnor 5,3 5,6 6,6 6,4 6,4 6,2 6,3 6,0 5,7 5,8 6,0 4,4 4,3 4,7 4 1,9 2,1 2,2 2,5 2,8 2,8 2,9 2,7 2,9 2,9 2,7 2,8 2,7 1,5 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Drogutvecklingen i Sverige Källor: Leifman och Gustafsson (2003) och andtuppfoljning.se
Andelen 16 84-åringar med riskkonsumtion, efter kön och ålder. 2013. 8 Procent 40 30 31 Män Kvinnor 24 20 19 18 19 10 12 9 11 10 5 0 Totalt 16 29 30 44 45 64 65 84 Drogutvecklingen i Sverige Källa: Folkhälsomyndigheten
Riskbruk 1. Högkonsumtion; mer än 14 standardglas per vecka man, mer än 9 standardglas per vecka kvinna 2. Intensivkonsumtion; 4 std glas vid ett tillfälle man, mer än 3 kvinna 3. Alkoholkonsumtion vid vissa situationer; trafik, arbete, grav
12 Personer vårdade i slutenvård med alkoholrelaterad bi- eller huvuddiagnos, efter ålder. 1987 2013. Procent 40 19 20 39 40 49 50 59 60 30 20 10 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Drogutvecklingen i Sverige Källa: Socialstyrelsen
Antal alkoholrelaterade dödsfall (underliggande eller bidragande dödsorsak) fördelat på kön. Åldersstandardiserade dödstal per 100 000 invånare. 1969 2013. 14 Antal 50 40 Män Kvinnor 30 20 10 0 1969 1973 1977 1981 1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009 2013 Drogutvecklingen i Sverige Källa: Socialstyrelsen
Global burden of disease: De tio främsta orsakerna till förlorade DALY:s 2002 västvärlden och rankning 2013 (Disability adjusted Life Years) % Rank 2013 1. Tobak 12,2 1 2. Blodtryck 10,9 2 3. Alkohol 9,2 6 4. Kolesterol 7,6 8 5. Övervikt 7,4 Högt faste- 6. Lågt intag av frukt blodsocker 5 och grönsaker 3,9 7 7. Fysisk inaktivitet 3,3 4 8. Narkotika 1,8 Högt BMI 3 9. Oskyddat sex 0,8 Lite nötter och frön 9 10. Järnbrist 0,7 Högt natriumtintag 10
Fördelningen i befolkningen Riskbruk
Odds ratio för olika sjukdomar i förhållande till frekvens av riskdrickande av alkohol ( Berusningsdrickande ) Dawson et al. 2009 1-3 ggr/mån 1-2 ggr/vecka 3-4 ggr/vecka Hypertension 1,01 1,04 1,43 (Högt blodtryck) CHD 0,99 0,96 0,85 (Kardiovaskulär sjukdom) Alkoholberoende 2,10 2,69 5,27 Leversjukdom 1,62 2,78 2,40 Sociala problem 1,30 1,34 1,94
Arenor för tidig intervention Akutmott, mottagningar, vårdavd. Vårdcentral Mödravårdscentraler Barnavårdscentraler Företagshälsovård, kriminalvård, socialtjänst, www, tfnlinje, apotek? FK?
Alkoholens andel av sjukdomsbördan EUROPA VÄRLDEN M K M K Tot Låg födelsevikt 2 2 0 0 0 Cancer Mun o svalg 44 33 22 9 19 Cancer lever 40 3 30 13 25 Cancer bröst - 13-7 7 Depression 6 1 3 1 2 Epilepsi 49 45 23 12 18 Hypertoni 36 25 22 10 16 Ischaemisk hjärtsjukdom -16-13 4-1 2 Diabetes -6-6 -1-1 -1 Lever cirrhos 67 58 39 18 32 % alla sjukdomar 11,1 1,7 6,5 1,3 4,0
Risk för hjärt-kärlsjukdom 1.6 1.4 Relative risk 1.2 1.0.8.6 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Grammes alcohol per day Källa: Corrao G, Rubbiati L, Bagnardi V, Zambon A & Poikolainen K. (2000) Alcohol and coronary heart disease: a meta-analysis Addiction 94, 649-663. PHEPA- projektet
Risk för bröstcancer hos kvinnor Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag. Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer 87 1234-1245.
Alkohol och cancer 3-6 glas i veckan ger 25% ökning av bröstcancer (Chen m fl, JAMA Nov. 2011) 10% av alla nya cancerfall beräknas ha alkoholorsak hos män och 3% hos kvinnor. (2011 Schutze m fl). Drygt 4% av alla dödsfall anses relaterade till alkohol vilket motsvarar ca 100/vecka. (FHI socialstyrelsen 2012)
Hur uppmärksammar vi människor med behov av råd om alkohol? 75 % av alla med missbruksproblem kommer inte till vården men många har ändå varit där: 1. systematisk screening fr.a. AUDIT (C) 2. ställ dig öppen för möjligheten och bearbeta din ängslan 3. Tidigaga tecken är psykiska problem inkl. sömnstörnng, sociala problem, locksfall, högt blodtryck
Audit enkelt frågeformulär Ett väl validerat instrument för identifiering av hög alkoholkonsumtion såväl som alkoholproblem Enkelt att använda på mottagningar och avdelning 10 frågor Audit-C tre frågor om konsumtion
Biologiska markörer - specificitet ASAT, ALAT, GT, MCV; specificitet under 50% B-etanol eller i utandning, 100% U-EtG (etylglukoronid) och U-EtS (etylsulfat), 100%, en lättöl B-Peth (fosfatidyletanol), 100%, senaste veckornas alkoholkons CDT (kolhydratfattigt transferrin), 100%)
Behandling och rådgivning
Kvalificerat rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxen med hjärt-kärlsjukdom Kommentar Åtgärden har inte säkerställt bättre effekt än rådgivande samtal (generellt) men eftersom tillståndets svårighetsgrad är större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för personer med riskbruk generellt. Hur allvarligt är tillståndet? Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Vilken effekt har åtgärden?
Behandling lägesbeskrivning God evidens för effektiva behandlings metoder. Gäller både tidiga insatser och mer avancerad behandling Socialstyrelsens riktlinjer för behandling vid missbruk och beroende 2007 vilka nu kommit uppgraderade v14 2014 Socialstyrelsens: nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Hög aktivitet, särskilt avseende kunskapsspridning
Psykosocial behandling Specifika metoder: jämförbara effekter, bättre effekt än ostrukturerade insatser utan klart fokus på missbruket Matchning: Visst stöd anpassa behandlingens intensitet till missbrukets svårighetsgrad; svårare beroende mer omfattande insatser Ej stöd matcha metod till individkaraktäristika Beroende, missbruk + svår social problematik : effekt med beteendeterapeutiska tekniker i kombination med strukturerat, samordnat individanpassat stöd
Medicinering Flera alternativ: Vid abstinens, minska risk för återfall, aversionsbehandling
Några förhållningsätt som lämpar sig för kort rådgivning MI-anda MI = motivational intervewing FRAMES 5-A
FRAMES Bien Miller 1993 Feedback Responsibility Advice Menu Empathy Self-efficacy
Minimal intervention (5 A-metoden) FRÅGA/ANALYSERA (Analyze) Om personen dricker och de faktorer som skulle kunna påverka valet av ett ändrat beteende, mål och metoder. RÅD (Advise) Ge klara, specifika och personliga råd för ett ändrat beteende, inkl information om personliga risker resp. fördelar då det gäller den personliga hälsan. ENAS OM (Agree) Välj målsättning för behandling och metoder som motsvarar personens villighet att ändra dryckesmönster. STÖDJA (Assist) Hjälp personer som dricker att nå de överenskomna målen genom att ge dem kännedom, attityder, träning, självförtroende samt socialt stöd för att ändra sitt beteende. ORDNA (Arrange) Registrera uppföljningskontakter för att ge stöd. Omarbetad från: Whitlock et al., 2004 PHEPA Projektet PHEPA- projektet SPIRA projektet 31
Några råd Ju osäkrare ju bättre är det med manualbaserad intervention Behandlingsresultaten är positiva Undvik all konfrontation Empati, äkthet, icke krävande värme Du kan bara göra ditt bästa
Vart remittera? Förutsättningar: delat huvudmannaskap dvs. både sjukvård och socialtjänst Kurator hos er själva Primärvård Beroendevård, öppenvård slutenvård Respons Rådgivningsbyrån Nordhemspolikliniken
Diskussion
TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! fredrik och lennart
Info på nätet http://ec.europa.eu/health-eu/doc/alcoholineu_content_en.pdf www.who.int/whr/2002/en (Burden of disease) nu även 2012 www.can.se Alkohol en fråga för oss i vården. Studentlitteratur 2013. Sven Wåhlin www.studentlitteratur.se/36179 webbresurs, formulär etc utan lösenord www.niaaa.nih.gov/publications/alcoholresearch/ www.phepa.net/units/phepa/html/en/du9/index.html http://folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/ http://drogportalen.se/ www.sbu.se/sv/publicerat/gul/behandling-av-alkohol-ochnarkotikaproblem/www.socialstyrelsen.se/az/sakomraden/nationella_riktlinjer/specnavigation/lasbestall/missbruk www.vgregion.se/sv/ovriga-sidor/alkohol-och-andra-droger---kunskapsstod/