FÖRSTUDIE LOGISTIK I ÖREBRO LÄN AFFÄRSUTVECKLING OCH ÖKAD KONKURRENSKRAFT HOS LOGISTIKSEKTORN I REGION ÖREBRO

FÖRSTUDIE LOGISTIK I ÖREBRO LÄN AFFÄRSUTVECKLING OCH ÖKAD KONKURRENSKRAFT HOS LOGISTIKSEKTORN I REGION ÖREBRO Författare Gunilla Sandström, Miljölots AB Dan Samuelsson, Predict AB Datum 2005-04-12

SAMMAN FATTN IN G Det regionala tillväxtprogrammet i Örebro län har som sitt viktigaste syfte att stödja näringslivet så att det kan öka sin konkurrenskraft och sina exportinkomster. Ett av programmets insatsområden är logistik, transporter och trafiksäkerhet. Syftet med denna förstudie var att ta reda på om det är av samhällsekonomiskt intresse att genomföra ett klusterförstärkningsinitiativ för logistiksektorn i länet. I förlängningen kan ett sådant projekt leda till att små och medelstora företag inom en viss sektor samverkar i konkreta aktiviteter för att stärka sin egen och sektorns konkurrenskraft. I förstudien har vi kartlagt logistiksektorn, intervjuat ett flertal företag och tittat på trender inom branschen. Materialet analyserades med avseenden på möjliga förstärkningsinitiativ. Vi ser vi en utveckling inom samverkan för partslogistik som intressant. Ett samarbete mellan aktörer i logistiksektorn som både ger konkurrensfördelar för leverantörerna samtidigt som det ger ett mervärde för kunden. Det finns flera faktorer som pekar på att det finns utrymme på marknaden för små och medelstora företag som i samverkan kan erbjuda avancerade logistiktjänster denna typ av förädlad tjänst. Tjänsten skulle kunna ha en värdegrund i hållbarhet med bästa miljöval och god arbetsmiljö som genomgående tema. I förstudien diskuterar vi också möjliga kundgrupper för ett eventuellt pilotprojekt. Vi vill passa på att tacka för alla värdefulla synpunkter och all hjälp med att genomföra den studie på ett bra sätt. 2

IN N EH ÅLLSFÖRTECKN IN G 1 INTRODUKTION...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 FÖRSTUDIENS SYFTE...5 1.3 FÖRVÄNTAT RESULTAT FÖRSTUDIE...6 1.4 AVSTEG FRÅN FÖRSTUDIENS FÖRSTA ANSATS...6 1.5 PROJEKTORGANISATION...7 2 GENOMFÖRANDE...8 2.1 KARTLÄGGNING...8 2.1.1 av näringslivet...8 2.1.2 trender...8 2.1.3 andra regionala insatser...8 2.2 INTERVJUER...8 2.3 JÄMFÖRANDE STUDIER I LYON...9 2.4 ANALYS...9 3 RESULTAT...10 3.1 SWOT-ANALYS...10 3.1.1 Styrkor...10 3.1.2 Svagheter...11 3.1.3 Hot...12 3.1.4 Möjligheter...12 3.2 RESULTAT AV SATSNINGAR PÅ LOGISTIKSEKTORN I LYON...13 3.3 TANKAR KRING SEKTORNS LÖNSAMHET...13 3.4 LOGISTIK EN SEKTOR I FÖRÄNDRING...13 3.5 LOGISTIKSEKTORN I ÖREBRO LÄN...15 3.5.1 Kartläggning...15 3.5.2 Små och medelstora företag...15 3.5.3 Nätverk...15 3.5.4 Grossisternas gemensamma utmaning...15 3.6 SAMHÄLLSNYTTAN OCH OFFENTLIGHETENS ROLL...16 3.6.1 Logistiksektorn ur ett regionalt perspektiv...16 3.6.2 Marknadsföring av regionen...16 3.6.3 Hallsbergsterminalen...16 3.6.4 Forskning, utveckling och utbildning...17 3.7 FINANSIELLT UTFALL...17 4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER...19 4.1 SAMVERKAN FÖR PARTSLOGISTIK...19 4.1.1 Möjliga kundgrupper...20 4.1.2 Hållbar utveckling...20 4.1.3 Risker och framgångsfaktorer i ett tänkt förstärkningsprojekt...21 4.1.4 Offentlig finansiering...21 BILAGA 1: INFORMATIONSBLAD...22 BILAGA 3: LYON E T T N A V I E U R O P A...24 Infrastruktur...24 Logistiska Centra...25 Historisk utveckling av logistiksektorn i Lyon...27 BILAGA 4: TRENDER I LOGISTIK- OCH TRANSPORTBRANSCHEN...30 BILAGA 5: REGIONALA SATSNINGAR PÅ LOGISTIKSEKTORN...36 BILAGA 6: GODA EXEMPEL PÅ LOGISTIKTJÄNSTER...39 3

BILAGA 7: OFFENTLIGA FINANSIÄRER...40 BILAGA 8: KARTLÄGGNING AV LOGISTIKSEKTORN I ÖREBRO LÄN...... 42 KON TAKTUPPGIFTER FÖRFATTARE Namn Företag Adress Telefon E-post Gunilla Sandström Dan Samuelsson Miljlölots AB Predict AB Navet, Nybroplan 9A 503 31 Borås Hällstigen 6 436 40 Askim 033-414365, 0731-821957 031-28 15 92 0708-99 56 10 gunilla.sandstrom@bostream.nu dan.samuelsson@predict.se 4

1 IN TROD UKTION 1.1 BAKGRUN D Det övergripande nationella transportpolitiska målet är att Transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. I takt med att behovet av såväl gods- som persontransporter under senare år ökat kontinuerligt och fortsätter att öka, kommer allt högre krav att ställas på existerande och framtida transportsystem. Speciellt märkbart blir detta i regioner som Örebro där ett antal viktiga och tungt belastade transportleder möts. Örebro har i sitt regionala handlingsprogram för logistik, transporter och trafiksäkerhet ställt målen mycket högt. Man avser att redan 2007 vara landets ledande logistikregion, näst de tre storstadsregionerna, med tillgång till snabba och säkra transporter av människor, gods och information. Ett antal konkreta mål, med detta syfte, finns angivna i handlingsprogrammet. Central Sweden Logistics, CEL, som bildades med syfte att stärka Örebro läns position som logistiskt centrum, verkar för att öka näringslivets konkurrenskraft på nationell och internationell marknad genom att bl.a. göra den senaste kunskapen inom logistik tillgänglig för regionens företag. Örebro län har, som tidigare berörts, ett antal egenskaper som gör att regionen har unika förutsättningar ur ett logistiskt perspektiv. Sveriges befolkningsmässiga centrum ligger i regionen, vägarna E18, E20 och väg 50 går genom regionen, dessutom löper såväl Västra Stambanan som Godsstråket genom Bergslagen igenom delar av länet. Vidare är ett antal av landets stora speditörer etablerade i regionen. Dessutom finns en mycket viktig omlastningsknutpunkt i länet. Det finns således många faktorer som talar för att Örebroregionen har goda förutsättningar för att utveckla sin logistiksektor till en av de ledande i landet. 1.2 FÖRSTUDIEN S SYFTE Syftet med denna förstudie var att ta reda på om det är av samhällsekonomiskt intresse att genomföra ett klusterförstärkningsinitiativ för logistiksektorn i Örebro län och om underlaget av företag och organisationer är tillräckligt stort för att genomföra ett sådant projekt på ett framgångsrikt sätt. I förlängningen kan ett sådant projekt leda till att små och medelstora företag inom en viss sektor samverkar i konkreta aktiviteter för att stärka sin egen och sektorns konkurrenskraft. En sådan samordning kan också ge fördelar främst kring marknadsföring, kompetensutveckling och export och därmed stärka företagens position på marknaden. Dessutom förväntas regionens attraktionskraft som logistiskt centrum öka. 5

1.3 FÖRVÄN TAT RESULTAT FÖRSTUDIE Förstudien ska ge ett tillräckligt bra underlag för beslut om fortsatta satsningar. En skriftlig rapport kommer bland annat svara på frågor fördelade under fyra underrubriker. 1. Samhällsnyttan och offentlighetens roll På vilket sätt kan samhället stödja utvecklingen av logistiksektorn i Örebro län? Hur skulle en eventuell insats kunna se ut? Har liknande insatser genomförts på andra håll i landet? Har de varit framgångsrika? 2. Logistiksektorn i Örebro län Finns det ett tillräckligt stort antal små och medelstora företag i länet? Vilka stödorganisationer är naturliga samarbetspartners för företagen och finns de etablerade i länet? Är företagen affärsmässigt unika? Vilka allvarliga brister finns i näringskedjan enligt företagen? Finns det några möjliga kundsegment att fokusera på? 3. Marknaden Vilka kundsegment är viktigast för företagen idag? Vilka nya och/eller växande marknader är av stort intresse? Skulle företagen öka sin konkurrensförmåga med ökad samverkan? 4. Vilja och intresse hos företagen Hur fungerar samverkan mellan företagen idag? Är de nöjda med det som är gjort hittills? Finns det intresse hos företagen att delta i ett kluster förstärkningsinitiativ? Är företagen beredda att delfinansiera klusterprojektet? Vilken/ vilka organisationer kan vara möjliga projektägare? 1.4 AVSTEG FRÅN FÖRSTUDIEN S FÖRSTA AN SATS Vår tanke var att redan i de inledande intervjuerna ta reda på företagens intresse av att medverka i ett förstärkningsprojekt. Vi valde att inte ställa denna fråga eftersom vi var osäkra på vilket affärsområde och vilka kundgrupper som ett eventuellt framtida projekt skulle involvera. På så vis undvek vi att väcka förväntningar på en specifik fortsättning. Förstudien har genomförts bland företag och stödorganisationer där majoriteten är lokaliserade i Örebro län. De företag som intervjuats finns etablerade i kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Askersund och Karlskoga. Detta innebär att inte alla kommuner som ingår i länet finns representerade bland de intervjuade företagen. 6

1.5 PROJEKTORGAN ISATION Projektledare Gunilla Sandström, Miljölots AB Dan Samuelsson, Predict AB Julien Schmitt, Predict AB Nicklas Forsling, CEL Maria Blixt, Lunds Universitet CEL:s styrelse har i viss mån fungerat som referensgrupp genom deras intresse och engagemang i förstudien. 7

2 GEN OMFÖRAN D E 2.1 KARTLÄGGN IN G 2.1.1 av näringslivet Initialt inventerades befintliga kartläggningar av logistiksektorn i länet. Denna inventering gav dock inte önskat resultat, utan den sammanställning som presenteras bygger på information från Företagsfakta, Kommunernas hemsidor, Eniro etc. Dessutom har varje intervju har gett information om fler företag värda att uppmärksamma. En viss kategorisering gjordes med avseende på näringskedjan. På de företag där intervjuer genomförts har mer detaljer kring företagens affärsidé och verksamhet protokollförts, bilaga 8 2.1.2 trender Via nätet, tidskrifter och diskussioner med personer utanför länet har vi försökt hitta vilka trender som gäller i branschen just nu, bilaga 4 2.1.3 andra regionala insatser I förstudien ingick också en mindre kartläggning av andra regionala insatser inom logistik som kan vara av intresse för Örebro regionen, bilaga 5. 2.2 IN TERVJUER I de första kontakterna som togs i länet bad vi om råd om vilka företag och personer som de ansåg var innovativa och framsynta och därför intressanta att intervjua. Några företag valdes också ut pga. affärsområde och/ eller kundgrupper. Varje intervju tog en till en och en halv timme. Intervjufrågorna som användes finns i bilaga 2. Generellt var gensvaret hos företagen mycket positivt. Vi har haft förmånen att träffa rätt medarbetare, vilka haft stor vilja att dela med sig av erfarenheter, kunskap och åsikter. Före intervjuerna skickades vi en kort beskrivning av förstudien, bilaga 1. Två intervjuer gjordes via telefon, IL Recycling och Linde Material Handling. Noteringar från varje intervju skickades tillbaka för kommentarer och justeringar. Intervjuer har genomförts med följande personer: Namn Företag/ Organisationer Magnus Nilsson SONAT VD Lennart Waara Örebro Kommun Näringslivsdirektör Stig Johansson REA-konsult VD Tord Hellmark Four front VD 8

Ove Pettersson, Jan Stenström, Bengt Andersson Ove Petterssons Åkeri VD, marknadschef, driftschef Tina Gustafsson Tullängsskolan utbildningsledare PärArne Wiqvist Legopac VD Leif Andersson Logistikkonsult VD Leif Christersson Ahlsell logistikchef Ulf Dahl Its-logistikpartner VD Göran Johansson Bording marknadschef Kenneth Sers Närkefrakt VD Aner Engstrand Hymer Center VD Kerstin Nilsson Anders Lundblad Örebro Universitet Örebro flygplats Prefekt Ekonomi inst. VD/ marknadsdirektör Kjell Hammerin Hallsbergsterminalen VD (avgående) Anders Johansson 1 Green Cargo Chef Service P-O Nordin Linde Material Handling AB VD Sverige Thomas Strandfuss IL-Recycling Marknadschef Sverige 2.3 JÄMFÖRAN DE STUDIER I LYON En översiktlig jämförande studie har gjorts av logistiksektorn i Lyon. Främst studerades infrastrukturen, existerande logistiska centra, sektorns historiska utveckling och resultatet av de satsningar man gjorts för att stimulera tillväxten inom sektorn. 2.4 AN ALYS Med utgångspunkt i insamlad data och noteringar från intervjuer har projektgruppen sammanställt resultaten och diskuterat möjliga insatser för att stärka företagen inom logistiksektorn. Vissa diskussioner har också förts med personer utanför Örebro län och utanför projektgruppen. Inom ramen för förstudien har en enkel analys SWOT-analys, (styrkor, svagheter, hot och möjligheter) genomförts, kapitel 3.1 Dessutom har Five forces metoden använts som tankestöd i projektgruppens interna diskussioner kring kunder, leverantörer, ersättningsprodukter, konkurrens och hinder, kapitel 3.2 1 Ingen direkt intervju utan bara några korta frågor kring kompetensutveckling 9

3 RE SU LT AT 3.1 SWOT-AN ALYS Styrkor Flödesbalansen för den Skandinaviska marknaden En infrastruktur med växande kvalitet Flera SME med unik kompetens Stora kunder kunniga på logistik En stark vilja från offentligheten att satsa på logistiksektorn Framåtanda och nytänkande inom gymnasieskolan Ett embryo till nätverkssamarbete via CEL Svagheter Pressade priser och små marginaler I många organisationer finns en dålig kunskap kring logistik Branschen har svårt att ta betalt för förädlade tjänster och kvalitet Mycket lite samverkan mellan företagen Låg utbildningsnivå och få kanaler till FoU Strukturer för marknadsföring saknas Möjligheter Kunder vill köpa tjänsten logistik på entreprenad De stora speditörerna har störst intresse av stora kunder Brist på personlig service hos de stora öppnar möjligheter för nya förädlade tjänster Få företag erbjuder 3PL eller 4PL Myndigheter som går före inom miljö, arbetsmiljö och säkerhet Sammanslagningen av Örebro Universitet och Mälardalens Högskola Hot Kunden förstår inte fördelarna med avancerad logistik Andra regioner har en bättre utvecklad tjänstesektor Ett fåtal stora speditörer fortsätter dominera marknaden Branschens attityd att pruta med sig själv Kommuner inom länet konkurrerar om nyetableringar istället för att samarbeta Konkurrens från lågpristransporter 3.1.1 Styrkor Den avgörande faktorn för etablering av logistikintensiva företag i Örebro regionen är att flödesbalansen för den Skandinaviska marknaden ligger på Närkeslätten. Dessutom finns en god infrastruktur med både flygplats, spårförbindelse med viktiga orter, bra vägnät och ett väl utbyggt bredbandsnät. Det finns terminal för kombitrafik, flygfrakt och de stora speditörerna DFDS, DHL och Schenker har stora omlastningsterminaler i området. 10

Under förstudien har vi funnit några mindre och medelstora företag med unik kompetens exempelvis inom materialhantering, 4PL, lagerstyrning, ompaketering och packsystem. Det finns också ett fåtal logistikföretag som idag erbjuder förädlade logistiktjänster. De som främst driver på utvecklingen inom logistik är de stora speditörerna. En fördel i Örebroområdet är att det även finns flera stora grossister med avancerade styrsystem för sin logistik, som sätter press på utförarna. Ytterligare en styrka är det gemensamma ställningstagande som aktörer inom regionalutveckling tagit när det gäller insatsområdet logistik, transporter och trafiksäkerhet. Det finns en stark vilja att satsa på logistik. På Tullängsskolans gymnasium finns en framåtanda och ett nytänkande som är positivt för regionens logistikföretag. Skolan erbjuder utbildning inom transport och handel och under nästa år även program inom logistikadministration och lager. Detta gör att de till viss del kan tillgodose den kompetensförsörjning som branschen så väl behöver. På skolan är man lyhörd för de behov som näringslivet och offentligheten har. Man bedriver ett långsiktigt arbete för att höja statusen för de enskilda människor som arbetar och har sin karriär inom sektorn samt för branschen som helhet. Tullängsskolan ansvarar också för Kvalificerad Yrkesutbildning, KY inom logistik transport och marknad samt Industri- och lagerlogistik. I Hallsberg anordnar Stiftelsen för Kvalificerad Yrkesutbildning, SKY, kurser för tågförare. 3.1.2 Svagheter Inom transport och logistiksektorn råder pressade priser främst pga. hård konkurrens. Attityden bland både bland utförare och bland användare är att en utökad logistiktjänst inte får innebära en merkostnad. En anledning till detta är säkerligen dålig kunskap kring vilka fördelar optimerad logistik ger i form av god ekonomi och kvalitet. Idag läggs mycket lite kraft på att höja statusen för branschen, vilket också får en negativ återkoppling på prisnivån. Marginalerna inom logistiksektorn är i allmänhet mycket små, i genomsnitt runt 2 %. Vissa sträckor körs t.o.m. med förlust, bara för att åkerier, speditörer eller lastbilscentralen vill ge sina kunder en god service. Företagen har alltså svårt att ta betalt för förädlade tjänster för och för bättre kvalitet. Ibland beror detta på en brist på samsyn mellan försäljningssidan och utförandesidan ibland på tradition. Idag sker mycket lite samverkan mellan företagen i länet, en samverkan som skulle kunna leda till en optimering av de enskilda bolagens nyttjande av resurser såsom personal, lageryta och lastvolym. I jämförelse med många andra branscher har flera av logistikföretagen låg utbildningsnivå och få kanaler till forskning och utveckling. Eftersom logistiken har ändrat skepnad de senaste åren försvagas sektorns möjligheter till tillväxt pga. av detta. Det är viktigt att man i framtiden får betydligt mer utbyte mellan sektorn och Universitet och Högskolor. 11

Många företag saknar marknadsavdelningar som kan bearbetar de kundsegment som skulle vara ideala för just deras kompetens. Kompetens inom IT, miljö och organisationsutveckling saknas också hos många företag. Vi har heller inte funnit några strukturer för hur regionen gemensamt ska marknadsföra länet gentemot specifika kundgrupper som en bra etableringsort. 3.1.3 Hot Många kunder har svårt att inse de ekonomiska fördelarna med avancerad logistik. De kostnader som uppstår hos kunden till följd av exempelvis kvalitetsbrister, produktionsstopp och ad-hoc lösningar görs inte tydliga i den ekonomiska redovisningen och uppmärksammas därför inte av företagens ledning. Således finns inget synligt incitament för att betala för en mer förädlad tjänst. Sektorn kommer sannolikt att få leva med att konkurrens från lågpristransporter under överskådlig tid. En utjämning av kostnadsläge, regler och lagar kommer så småningom att ske i Europa, det är dock svårt att säga något om tidsramarna för denna process. Många andra regioner har ambitionen att stärka och stimulera sitt näringsliv. En del av dessa har dessutom fördelar gentemot Örebroregionen exempelvis i form av bättre utvecklad tjänstesektor, universitet med lång tradition av logistikutveckling, hamn i regionen eller större mångfald i ekonomin. Det vore därför olyckligt om kommuner i Örebro län konkurrerar om nyetableringar istället för att samarbeta. Länet som helhet torde ju kunna utgöra en starkare attraktionskraft än de enskilda kommunerna med sin olika, ofta kompletterande, styrkor. Tendensen är att ett fåtal stora speditörer även fortsättningsvis kommer dominera marknaden, vilket innebär att sektorn till stor del kommer utvecklas på deras premisser. 3.1.4 Möjligheter Marknaden för fjärdepartslogistik, 4PL, växer snabbt i Europa. Vissa tror att redan 2008 kommer 45 % av kundens logistikkostnader ligga där. Många företag vill slippa bekymmer och köpa tjänsten logistik på entreprenad. Stora speditörer är i första hand intresserade av stora kunder och visar ett mindre intresse för små och medelstora kunder. Stora speditörer erbjuder dessutom en låg grad av personlig service. Dessa två faktorer torde därför innebära att det finns ett utrymme på marknaden för små och medelstora företag som i samverkan kan erbjuda avancerade logistiktjänster. Få företag i Sverige har idag möjlighet att ensamma erbjuda tredje- eller fjärdepartslogistik. Några av de större speditörerna säger sig kunna leverera 4PL men enligt en undersökning på Lunds Universitet är detta till viss del en överdrift. Svenska myndigheter har varit framsynta och har gått och går fortfarande före andra europeiska länder i att driva utvecklingen i en hållbar riktning. Detta märks 12

på flera områden t.ex. miljö, arbetsmiljö och säkerhet. En inhemsk marknad kan vara den drivkraft som företagen så väl behöver. Sammanslagningen av Örebro Universitet och Mälardalens Högskola öppnar för mer konkreta kanaler mellan näringsliv och FoU, läs mer kapitel 3.6.4 Vårt förslag, se kapitel 4.1 skulle kunna vara ett intressant sätt för Örebro län att stödja logistikföretagen i deras affärsutveckling. Logistiksektorn i Örebro län skulle kunna bli bland de första på marknaden som kan erbjuda partslogistik i samverkan. 3.2 RESULTAT AV SATSN IN GAR PÅ LOGISTIKSEKTORN I LYON En mer utförlig beskrivning av Lyon finns i bilaga 3 Tillväxten har varit starkare än väntat, i genomsnitt ca 300 000 m2 lageryta per år. En hel del stora företag har investerat i Lyon. Budskapet att Lyon är ett logistikcentrum har nått ut inom Frankrike men ej i lika stor omfattning internationellt. Två av de största logistiska centren; Plaine de l Aine och Isle d Abeau har utvecklats bra medan andra har utvecklats sämre. Infrastrukturen har ej utvecklats i tillräckligt snabb takt vilket bl. a leder till problem med lastbilstrafiken. Logistik har fortfarande en dålig image. 3.3 TAN KAR KRIN G SEKTORN S LÖN SAMH ET Five forces är ett traditionellt instrument som används för att analysera huruvida en sektor är ekonomiskt intressant eller ej, samt vilka led i värdekedjan som har de största marginalerna. Eftersom detta handlar om en förstudie, finns inte tillräckligt detaljerad kunskap för att kunna utföra en komplett analys. Vi har dock använt modellen som ett tankestöd då vi diskuterat lönsamhet, marginaler, konkurrens etc. Vi vet att marginalerna för den traditionella logistiksektorn är låga, vilket kan antas höra samman med att det är lätt att etablera sig i sektorn och att det redan idag finns många konkurrenter. Vi vet också att kundernas förhandlingsposition är stark, vilket leder till en pressad prisbild och små marginaler för flertalet existerande logistik företag. Utmaningen för framtiden torde således bli att kunna leverera en sofistikerad logistiktjänst där en bättre prisbild kan hållas gentemot kunderna och där logistikföretagens marginal ökar. 3.4 LOGISTIK EN SEKTOR I FÖRÄN DRIN G Logistiksektorn är en sektor som befinner sig i en förändringsfas. 13

Den traditionella logistiksektorn har i stor utsträckning varit fokuserad på själva transportarbetet. Huvudfrågan har således varit, hur man snabbast och billigast transporterar från punkt A till punkt B. Historiskt sett har man inom sektorn i mycket liten utsträckning betraktat logistiska frågeställningar ur kundens perspektiv. Kunden behöver i många fall en komplett lösning på hur deras produkter som produceras skall nå sina slutanvändare. Lönsamheten i godstransportbranschen ligger under övrig industri. Bättre intjäningsförmåga krävs för att logistikföretagen ska kunna klara framtidens utmaningar. Den genomsnittliga rörelsemarginalen ligger idag på runt 2 % hos Transportindustriförbundets medlemsföretag. Logistiksektorn har dock genomgått kraftiga förändringar under de senaste 20 åren. Några av de viktigaste förändringarna är: Ökad global närvaro av stora logistikföretag och fler formella allianser Industriföretag externaliserar allt större delar av logistiken och de föredrar i allt större utsträckning non-stop-shopping. Logistiktjänster expanderar till att omfatta hantering av mera totala flöden Den tekniska utvecklingen möjliggör nya tjänster samt förändrar hur de utför t.ex. genom ökad användning av EDI-länkar mellan parterna i logistikkedjan Enligt en undersökning som gjorts av Handelshögskolan i Göteborg, sätter allt fler kunder värden som kvalitet, leveranssäkerhet, avgångsfrekvens och miljö i främsta rummet. Transportörerna däremot ser priset som den avgörande faktorn. Det eller de företag som har förmåga att presentera en helhetslösning på kundens problem, bör kunna positionera sig väl i en förändrad sektor. För att kunna göra detta behövs dock olika former av specialkunskap, finansiella resurser och en mängd olika arbetsredskap. Företagets storlek är här en kritisk faktor då det gäller möjligheterna att göra investeringar för att förnya eller utveckla en förädlad logistiktjänst. Som exempel kan nämnas IT-teknologi, vilket är nödvändigt för att kunna erbjuda tredje- och fjärdepartslogistik. Företagen kan också vara hindrade att utgöra delar av en förädlad tjänst genom lagstiftning eller ingångna samarbetsavtal med andra partners. Företagen inom regionen skiljer sig mycket från varandra, både i storlek och i tjänsteutbud. Vissa har teoretisk möjlighet att själva utföra alla delar av ett tjänstepaket t.ex. 4PL, men i praktiken är det svårt. Några framsynta exempel på förädlade logistiktjänster är: (bilaga 6) Sonat AB i allians med Posten erbjuder Apoteket fjärdepartslogistik (4PL). Svenska retursystems lösning åt dagligvaruhandeln 14

3.5 LOGISTIKSE KTORN I Ö RE BRO LÄN 3.5.1 Kartläggning Den kartläggning som genomfört inom förstudiens ramar ger en översikt över logistiksektorn i regionen. Vi kan inte utifrån denna studie med säkerhet säga om det finns tillräckligt många företag inom näringskedjan för att en samverkan kring partlogistik är möjlig. Vissa företag har vi studerat närmare och med det som underlag kan vi ändå konstatera att delar av en tänkt logistikkedja finns representerad. Vi vet heller inte om företagen är intresserade av och har möjlighet att delta i ett förstärkningsprojekt. Vår känsla är ändå efter denna förstudie att det finns en öppenhet för mer samarbete och en vilja hos flera företag att medverka i konkreta aktiviteter. 3.5.2 Små och medelstora företag Små och medelstora företag s.k. SME är viktiga för stabiliteten i den regionala utvecklingen. Även om de stora företagen är viktiga för sysselsättningen är det i de mindre företagen som de nya jobben skapas. De är också mer sannolikt att det är hos mindre och medelstora företag som nya spännande idéer och innovativa lösningar växer fram. Där finns förmåga att bryta givna mönster. Dynamik i ekonomin och konkurrens är positivt i sig för den regionala utvecklingen. Mångfalden i ekonomin är en avgörande faktor för entreprenörskap och nyföretagande. I all utveckling av regional företagsamhet är det viktigt är att utgå från lokala förutsättningar och styrkeområden och med utgångspunkt i detta formulera sina initiativ. Av dessa anledningar har vi valt att fokusera våra analyser och rekommendationer på de i regionen förankrade mindre och medelstora företag. I dessa logistikföretag bör ett förstärkningsprojekt ha sin utgångspunkt. Det innebär inte att de större aktörerna är oviktiga, tvärt om. Det är ofta i samspelet mellan små och stora företag som innovativa affärslösningar kan utvecklas. 3.5.3 Nätverk Det finns behov av en samlande organisation för logistiksektorn i regionen, ett nav mellan företag, FoU och myndigheter. Organisationens uppdrag kan vara att initiera och driva konkreta aktiviteter och projekt samt anordna mötesplatser för utbyte av kunskap och erfarenhet. Det finns även behov av en aktör som kan transformera forskningsresultat till kunskap som är möjlig för näringslivet att använda. CEL, Central Sweden Logistics, skulle kunna fylla den funktionen. CEL är en ekonomisk förening med inriktning på att utveckla verksamheter inom logistik och elektroniska affärer. Medlemmarna kommer från såväl näringslivet, offentligheten och forskning, utbildning och utveckling. 3.5.4 Grossisternas gemensamma utmaning I regionen finns flera stora grossister med avancerade logistiska system. Även om de konkurrerar har de också liknande problemställningar, som med gemensamma 15

ansträngningar skulle vara lättare att komma tillrätta med. De har t.ex. potential att söka finansiering för att driva utvecklingsprojekt. I de diskussioner kring nya EUdirektiv som ständigt pågår kan de som grupp vara en kraft att räkna med. Grossisterna kan också fungera som en sammanhållande kraft värd att uppmärksamma vid nyetableringar i länet. 3.6 SAMH ÄLLSN YTTAN OCH OFFEN TLIGH ETEN S ROLL 3.6.1 Logistiksektorn ur ett regionalt perspektiv Vi är övertygade om att ett fortsatt stöd till logistiksektorn i regionen är av samhällsekonomiskt intresse. Det är en viktig gren av näringslivet inte bara pga. god infrastruktur, flödesbalansen, många sysselsatta och stora aktörer utan också på grund av att transport och lager är en del av identiteten för väldigt många av regionens invånare. Branschens lönsamhet behöver dock öka för att bidra till en stabil regional ekonomi. Områden som på företagsnivå behöver stärkas är affärsutveckling, kompetensförsörjning, attitydförändring och strategisk marknadsföring. Branschen innefattas av tradition av många mindre och medelstora företag, vilka är värdefulla för den regionala utvecklingen. Identifieringen med logistik- och transportsektorn är inte lika stark i hela länet utan mest framträdande i Hallsberg, Örebro och Kumla. Insatser med inriktning mot affärsutveckling, inte istället för ökad etablering utan som komplement till detsamma, kan engagera företag från flertalet av länets kommuner. Vårt förslag är ett förstärkningsprojekt inom Samverkan kring partslogistik, se kapitel 4. 3.6.2 Marknadsföring av regionen Regionens image som logistikcentrum skulle ytterligare kunna förstärkas med en för länet gemensam marknadsföring, där budskapet om regionens intentioner att vara Sveriges viktigaste logistiska centrum, näst de tre storstadsregionerna, torgfördes. Andra tänkvärda budskap inför formulerandet av en sådan kampanj skulle kunna vara: - I Örebro är lönerna högre än i övriga landet! - Vi har värdefulla kontakter med FoU! - Vi är stolta över entreprenörskapet i regionen! - Vi månar om såväl nyetablerade som redan etablerade företag 3.6.3 Hallsbergsterminalen Hallsbergsterminalen är en viktig anledning till att Örebroregionen anses vara ett av de främsta logistikcentra i Sverige. Det är därför viktigt att kombitrafiken och verksamhet kring terminalen ökar. Kombitrafiken i Sverige står inför många 16

utmaningar där kommuner, region och myndigheter kan bidra till en mer positiv utveckling: En linje mellan Göteborgs hamn och Hallsberg Offentlighetens krav på kombitransport vid upphandling Få in fler operatörer på spårlinjerna, t.ex. rederier. 3.6.4 Forskning, utveckling och utbildning Det finns en vilja hos båda näringslivet i Örebro län och från Örebro Universitet, ÖU, till mer samarbete. Idag saknas en tydlig kanal mellan dessa. Sammanslagningen mellan ÖU och Mälardalens Högskola, MH öppnar nya möjligheter för logistiksektorn i Örebro regionen. På ÖU ligger logistikkompetensen främst inom den Ekonomiska Institutionen. På MH ligger den på den Teknikiska Institutionen. Produktions- och logistik center, PLC på MH har ett utvecklat program inom logistik där de erbjuder uppdragsutbildning, näringslivsanknutna undersökningar och forskningsinsatser samt driver regionala projekt. Både ÖU och MH är dels en källa för högutbildade medarbetare och dels kompetenscentra som skulle kunna tillhandahålla skräddarsydda uppdragsutbildningar och medverka i kunskapsintensiva projekt. 3.7 FIN AN SIELLT UTFALL Aktiviteter Kostnad Projektledning 12 600 Analys av befintliga kartläggningar och rapporter 7 000 Projektadministration CEL 2 351 Kartläggning av företagen i regionen 20 000 I ntervjuer av nyckelpersoner på logistikföretagen sam t med kunder inom utvalda marknadssegment 46 500 Företagens nedlagda tid 25 000 Jämförande studier i Lyon 10 000 Analys av insamlat material 14 923 Jäm förande studier av andra förtätningar inom logistiksektorn 7 000 Rapport och rapportering 41 000 Resekostnader 10 594 Övriga utlägg 383 Summa kostnader, Skr 197 351 Finansiering 17

Finansiärer Tid eller Skr. % CEL 2 351 1 Länsstyrelsen i Örebro, Regionalutvecklingsmedel 170 000 87 Företagens tid 25 000 12 Summa finansiering, Skr 197 351 100 % 18

4 SLU T SAT SE R O CH RE KO MME N D AT IO N E R 4.1 SAMVE RKAN FÖR PARTSLOGISTIK Utifrån de analyser som gjorts inom förstudien ser vi följande utveckling inom samverkan för partslogistik som intressant. Ett samarbete mellan aktörer i logistiksektorn som både ger konkurrensfördelar för leverantörerna ger ett mervärde för kunden. Flera mindre företag kan gemensamt erbjuda en förädlad logistiktjänst, baserad på kundens behov, samtidigt som de själva optimerar nyttjandet av sina egna resurser. Den praktiska utformningen av ett sådant samarbete skulle kunna arbetas fram under ett initiativ där såväl leverantörer som sofistikerade kunder spelar centrala roller. Tjänsten skulle kunna ha en värdegrund i hållbarhet med bästa miljöval och god arbetsmiljö som genomgående tema. Kund 1 Kund 2 4P L 3PL Konsulter Its-logistik Green Cargo Närkefrakt Hallsbergsterminalen Ove Petterssons Sonat Linde-Milenz Legopac Styrning, samarbete och IT stöd Bild 3.1 Illustration av samverkan för partslogistik. Företagen på bilden är bara exempel. De är inte vidtalade. Genomförandet skulle kunna läggas upp i följande steg: 1. Identifiera vilka aktörer som finns i näringskedjan 2. Välj kundgrupp utifrån behov och ekonomi 3. Skapa incitament för samarbete: Erbjud kunden helhetslösningar, en utökad logistiktjänst med mervärde! 4. Utforma kvalitetssäkrad logistiktjänst med mervärde för kunden: ekonomiskt och miljömässigt kvalitetssäkrad 5. Genomför referensobjekt 19

4.1.1 Möjliga kundgrupper En viktig framgångsfaktor för ett förstärkningsprojekt kring partslogistik är att den föregås av en noggrann marknadsanalys. Den kundgrupp som tjänsten utvecklas för bör vara: missnöjd med nuvarande lösning öppen för en förändring beroende av logistiktjänster med hög kvalitet Under förstudien har ett antal intressanta observationer gjorts, vilka skulle kunna vara användbara i sökandet efter lämplig sektor för ett eventuellt pilotprojekt inom samverkan för partslogistik. Erfarenhet av 3PL har under förstudien identifierats inom medicin och förbrukningsvaror samt livsmedelsprodukter. Efterfrågan på tjänster kring miljöfarligt avfall och sjukvårdsavfall kan också visa sig vara starkt på en exportmarknad. En anledning att titta närmare på den marknaden är samhällets intresse av att öka säkerheten kring en relativt riskfylld hantering. För att kunna erbjuda förädlade logistiktjänster inom denna sektor behöver branschen utvecklas tillsammans med lokala intressenter. Om den offentliga sektorn via sin ordinarie verksamhet har intresse av att stödja samverkan kring partslogistik, kan segment kring hälso- och sjukvårdsprodukter, förbrukningsvaror och återvinningstjänster vara intressanta. Logistiken kring marksanering är ett område som kostar samhället stora pengar idag och än större i framtiden då takten i saneringen av förorenade områden kommer öka. Det finns endast ett fåtal behandlingsanläggningar, som tar emot jordmassor för behandling. En av dessa finns i Kumla kommun. Logistiken kring denna typ av saneringsprojekt är ofta avgörande för det ekonomisk utfallet 4.1.2 Hållbar utveckling Miljö Möjlighet att erbjuda miljöanpassade produkter och tjänster t.ex. gasbilar och retursystem. Bra logistik ger optimerat transportarbete och därmed minskad negativ miljöpåverkan Socialt Materialhanteringssystem och arbetsmiljö som öppnar arbetsplatsen för fler människor. I Örebro finns en tradition av att integrera system som gör att alla får plats. Detta gäller såväl sociala som fysiska handikapp. Lokal ekonomi De företag som har sin ledning och/ eller sin utvecklingsavdelning i länet ska ha handlingsföreträde. 20