MOT ETT GEMENSAMT PEDAGOGISKT RUM? Att utveckla samarbetande samtal i skolan PeD Christel Sundqvist Åbo Akademi

INNEHÅLL Olika perspektiv på handledning Finlandsvenska lärares beskrivningar av handledande möten mellan lärare Tre olika typer av specialpedagogiska handledande samtal Att utveckla samarbetande samtal i skolan 30.10.2014 Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 2

Sundqvist, C. (2011a) Den specialpedagogiska handlednigens plats, form och fokus i den finlandssvenska skolan. I E. Ahlskog & M. Lundqvist (Red.), Pedagogiska rum i fokus (s.124 142). (Pedagogiska Fakultetens rapport 32/2011). Vasa: Åbo Akademi. Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om specialpedagogisk handledning. Åbo Akademis förlag. Sundqvist, C., von Ahlefeld Nisser, D. & Ström, K. (2014). Consultation in Special Education in Sweden and Finland. A Comparative Approach. European Journal of Special Needs Education. Tillgänglig: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/.u3uadvxl U Sundqvist, C. & Ström, K. (2014). Special Education Teachers as Consultants - Perspectives of Finnish Teachers. Journal of Educational and Psychological Consultation. Accepted June 2014. Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren. Lärarhandledning och samundervisning i skolan. Studentlitteratur. 30.10.2014 Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 3

https://www.studentlitteratur.se/38327 30.10.2014 4

dokumentation FINLÄNDSKA SPECIALLÄRARES TREDELADE YRKESROLL Jfr Laatikainen, 2011; Takala, Pirttimaa & Törmänen, 2009, Sundqvist, 2014; Sundqvist & Ström, 2014 30.10.2014 Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi 5

PERSPEKTIVMÖTEN I SKOLA OCH HANDLEDNING LÄRARES TANKAR OM SPECIALPEDAGOGISK HANDLEDNING Syfte: Att utveckla kunskapen om hur specialpedagogisk handledning kan förstås och utvecklas utgående från special- och klasslärares beskrivningar av verksamhetsformen tolkat mot olika perspektiv på handledning. 2009: Enkät 234 speciallärare 2010: Intervjuer 9 speciallärar + 9 klasslärare Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi

ENKÄT NÄR OCH HUR OFTA HANDLEDER SPECIALLÄRARE KLASSLÄRARE? (N=158) 90 80 70 82,3 71 Handleder dagligen eller varje vecka (% av speciallärarna) 60 50 40 36,7 Oplanerad handledning Planerad handledning 30 20 10 12,4 13,9 3,9 0 på raster utanför arbetstid på schemalagd tid (Sundqvist, 2011; Sundqvist, 2012)

TVÅ PERSPEKTIV PÅ HANDLEDNING (JFR GUTKIN AND CURTIS 2009, SUNDQVIST 2012) Perspektiv /teori Modeller Fokus, Strategier, Relation Forskning och litteratur Expertbetonat perspektiv: scaffolding Mästarlära Beteendeteoretisk handledning Deltagarbetonat perspektiv Hum.psyk konstruktivism Mentalhälsohandledning Consultee-centered c. Handlings och reflektionsmodellen Fokus: Eleven Strategier: demonstration värdering korrigering /råd Asymmetrisk relation Handledaren =guru Fokus: Läraren Strategier: samtalteknik frågor reflektion Symmetrisk relation Hanledaren= analytisk vän Bergan & Kratchowill, 1990 Martens & Digennaro, 2008 Gutkin, 1996 Gutkin & Curtis, 1999, 2009 Kvale, 2004, 2007 Sheridan, Clarke & Burt, 2008 Skagen, 2004, 2007 Tharp & Wetzel, 1969 Caplan 1970, 1993 Handal & Lauvås, 2001 Handal, 2009 Hylander, 2004 Knotek,Kaniuka,Ellingsen, 2008 Lambert, 2004, Sandoval, 2004

INTERVJUERNA Hur beskriver lärarna handledningens form, strategier, fokus och innehåll i handledande samtal? Hur beskriver lärarna handledningens funktion och relationen mellan speciallärare och klasslärare i handledande samtal? 30.10.2014 Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi 9

ETT TREDJE KOLLABORATIVT PERSPEKTIV BEHÖVS! Ett tredje kollaborativt perspektiv behövs för att förstå komplexiten när handledning sker mellan speciallärare och klasslärare som arbetar i samma skola med ett gemensamt ansvar för eleverna (Sundqvist, 2012, jfr även Sundqvist, Ahlefeld Nisser & Ström, 2014; Sundqvist & Ström, 2014). 30.10.2014 Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi 10

RESULTAT KRING DET HANDLEDANDE SAMTALET Strategier Specialpedagogisk kunskapsförmedling Stimulera klasslärarens tänkande Professionellt utbyte Form (rådgivande /reflekterande?) Råd är nödvändiga men otillräckliga Reflektion kämpar om utrymme Focus Elevfokus legitimt Fokus på klassläraren inte legitimt Fokus på kontext är potentiellt Funktion Elev utveckling Kollegialt stöd Multipel professional utveckling Innehåll Instrumentellt innehåll Relationellt innehåll System-orienterat innehåll Relation Inbyggd symmetri Risk för speciallärar- och åldersdominans Komplementär ömsesidighet Christel Sundqvist: Åbo Akademi University. Finland

EN KLASSLÄRARE OCH EN SPECIALLÄRARE Inte är det ju heller bara att få råd utan nog är det ju i och med att jag har jobbat länge och specialläraren jobbar här, att man diskuterar och utbyter ju erfarenheter. Så att nog byter vi ju liksom. (Sandra K.) Sen så tycker jag att klasslärarna kan hemskt mycket. Så nog blir det ju mer så där då att man byter liksom, man diskuterar och reflekterar tillsammans sen. (Irene, S.) 30.10.2014 Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi 12

EN SPECIALLÄRARE Nog behöver de få lite råd! Åtminstone om man är ny, om man aldrig har jobbat med de här barnen förr. Man måste få råd! Sen kan man själv utveckla råden eller inte använda dem, men man måste få liksom mat på vägen. En handledning utan råd kan också vara bortkstad om man inte vågar! (Hanna, S) 30.10.2014 Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi 14

...OCH EN ANNAN SPECIALLÄRARE Hur ska jag säga det här riktigt... Alltså alla kan ju vara förtjänta av också konkreta råd och tips. Men sen tror jag nog att man alltid Att det behövs i något skede den här reflekterande dialogen/.../ För att man kan ju inte alltid säga att har man ad/hd så gör si eller så, så är det bra med det. Utan de är ju individer och man måste utarbeta någonting för varje enskild.

Det är som ett stort skepp som bara rullar på. Jag var hemskt kritiskt inställd till det här med råd då när vi hade den här kursen om handledning. Jag tänkte att det skall inte vara en sån här tipsrunda. Men jag inser att på grund av dendär tidsbristen så finns det inte alltid möjlighet att göra någonting annat. Reflektion är viktigt men du borde ha tid som människa att först bara lugna ner dig, så du kan göra en meningsfull reflektion 30.10.2014 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 16

EN SPECIALLÄRARE OCH EN KLASSLÄRARE... men det är ganska känsligt. Jag upplever att jag får vara hemsk försiktig. (Siv, S) Nå om det skulle vara en kollega som skulle ha mig att reflektera och fundera över vad jag tycker och tänker och varför jag gjorde si eller varför jag gjorde så, det skulle jag inte riktigt uppskatta. För det är lite ifrågasättandet av min kompetens. (Sandra K.) 30.10.2014 Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi 18

RESULTAT KRING DET HANDLEDANDE SAMTALET Strategier Specialpedagogisk kunskapsförmedling Stimulera klasslärarens tänkande Professionellt utbyte Form (rådgivande /reflekterande?) Råd är nödvändiga men otillräckliga Reflektion kämpar om utrymme Focus Elevfokus legitimt Fokus på klassläraren inte legitimt Fokus på kontext är potentiellt Funktion Elevutveckling Kollegialt stöd Multipel professional utveckling Innehåll Instrumentellt innehåll Relationellt innehåll System-orienterat innehåll Relation Inbyggd symmetri Risk för speciallärar- och åldersdominans Komplementär ömsesidighet Christel Sundqvist: Åbo Akademi University. Finland

EN KLASSLÄRARE OM RELATIONEN Jag tycker att vi är jämbördiga. Att jag vet att vissa saker känner jag till bättre och vissa saker känner specialläraren till bättre. Och sedan samarbetet kring det så tycker jag att är jämbördigt, och jag tycker nog att det är bra om man upplever att det är jämbördigt. Då känner man ju inte att det är någon som säger att nu ska du göra så där och så där. Jag menar att om specialläraren skulle ha en lösning på allting så skulle det ju vara lätt. Men nu är det ju oftast inte på det sättet. Och hon tänker liksom mera på specialpedagogiken och jag kanske känner till eleverna bättre... ser hur eleverna fungerar i klassen och allt sådant här. (Sonja K.) 30.10.2014 Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 20

EN SPECIALLÄRARE OM RELATIONEN Den idealiska relationen är när vi är på samma nivå. Vi upplever att vi är teamlärare båda två och att vi behöver varandra. Jag behöver dig och du behöver mig. Du har någonting att ge åt mig och jag har någonting att ge åt dig. Och just det där att vi är beredda att utnyttja varandras styrkor. Och att vi kan delge varandra av det som vi är bra på (Siv, S) 30.10.2014 Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi 21

TRE TYPER AV SPECIALPEDAGOGISKA HANDLEDNINGSSAMTAL (SUNDQVIST, 2012) Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi

Det Tredje kollaborativa perspektivet Collaborative consultation Innebär en handledningsform där aktörerna är jämbördiga.specialläraren ses inte som en expert som skall styra samtalet. Specialläraren och klassläraren ses båda som experter på skilda områden och båda parterna kan växelvis vara givande och tagande part. (Nevin, Thousand, Paolucci-Whitcomb & Villa, 1990) Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi

I MÖTET MELLAN OLIKA PERSPEKTIV PÅ HANDLEDNING(JFR SUNDQVIST, 2012) Drag från det expertbetonade perspektivet: Kunskapsförmedling sker som professionellt utbyte + instrumentellt innehåll Ömsesidigt ställningsbyggande (jfr scaffolding ) Drag från deltagarbetonat perspektiv: Samtalsteknik tillämpas genom att man för en reflekterade dialog + strävan till symmetri Samkonstruktion av av verkligheten (jfr konstruktivsim) 30.10.2014 Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 24

Tät samarbetsrelation mellan litet antal personer: kvalitet Olikhet i kunskap har ett mervärde: None of us is so good as all of us! Lärararna lär av varandra: pedagogisk utveckling Atmosfären präglas av jämbördighet och ömsesdighet: stimluerar kreativitet Fokus går från elev till klass: differentierande metoder Möjlighet att hitta nya arbetssätt som gagnar alla elever: förverkligande av inklusion ETT KOLLABORATIVT PERSPEKTIV FRÄMJAR INKLUDERANDE UNDERVISNING (COOK & FRIEND, 2010: NEVIN ET AL., 1990; SUNDQVIST, 2012) Christel Sundqvist: Åbo Akademi University. Finland

VAD KRÄVS FÖR ATT UTVECKLA SAMARBETANDE SAMTAL? (JFR SUNDQVIST, 2014) En samarbetande anda: Vi, Våra elever Att aktörerna har vilja och intresse, skapar tid Tillit, respekt och gemensamma mål Att alla aktörer bidrar med sin pedagogiska kunskap Att alla aktörer har kunskap om samarbete, problemlösning och kommunikation Organiserade träffar Att man genomför samtalet som ett strukturerat samtal med en samtalsledare 30.10.2014 Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi 26

VILKEN KUNSKAP BEHÖVER AKTÖRERNA? Kollaborativ handledning(jfr Idol, Nevin, Paolucci-Whitcomb, 1995) Kunskapsbas attityder KP2 KP1 KP3 Intrapersonella egenskaper Interpersonella kommunikationsförmåga Interaktiv problemlösningsförmåga

ATT STRUKTURERA SAMTALET (JFR SUNDQVIST, 2014) Det behövs en samtalsledare som vinnlägger sig om att alla kommer till tals och att man håller fokus. Man identifierar och avgränsar s problemet eller tematiken genom diskussion där alla bidrar med fakta och erfarenheter. Man analyserar situationen eller tematiken tillsammans genom att alla aktörer kommer till tals, för en reflekterarande dialog Man funderar på olika möjligheter, alternativ och lösningar med hjälp av idéutbyte och listning. Sammanfattar (vad kom vi fram till, vem gör vad) och utvärderar 30.10.2014 Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi 28

DET SAMARBETANDE SAMTALET OCH SAMUNDERVISNING Samundervisning: en naturlig fortsätting när man möts i handledande samtal som präglas av en samarbetande atmosför? Samundervisning: en förutsättning för kvalitativa samarbetande samtal? Jfr: Klasslärare uppskattar handledande samtal där specialläraren är väl förtrogen med situationen i klassen. (Sundqvist, 2012) 30.10.2014 Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi 29

Christel.Sundqvist: chrisund@abo.fi MED SIKTE PÅ DET GEMENSAMMA RUMMET!