Därför är brukarinflytande viktigt. problem och möjligheter

Relevanta dokument
Röster om brukarmedverkan

Att arbeta evidensbaserat

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Riktlinjer för medborgardialog

Hur gör jag så att patienten blir delaktig, i samtalet, för att hitta lösningar vid förskrivning av hjälpmedel?

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Syftet med en personlig handlingsplan

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Strategi för patient och brukarmedverkan i Norrbottens län

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Nollplacerade Sjuk och osynlig

Skolplan för Svedala kommun

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Systematiskt kvalitetsarbete

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

P-02/03 säsongen 2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Invisible Friend Senast uppdaterad

Program Handledning Förutsättningar: Träningar Teori

Vi skall skriva uppsats

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Rådslaget - ett steg till

Lathund till Annonsportalen

BFL & IKT (och SUA kommer )

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Urban Integration HT12 Malmö högskola

Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0. verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå

Arbetsplan Jämjö skolområde

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning. är det överhuvudtaget möjligt?

Fritidshem och skola i samspel

GRUMS DEN VÄLKOMNANDE KOMMUNEN!

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitetsrapport Så här går det

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Motiverande Samtal MI introduktion

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

MBL-förhandling Vad gäller på HP

Verksamhetsberättelse

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Utvecklingsprojekt i Södermanland

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Hur motiverad är patienten?

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Portalens Gymnasium i Göteborg - Gy 2 - Göteborgs Stad

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Din röst gör skillnad!

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Sammanfattning på lättläst svenska

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Bedömning för lärande

Vad menas med delaktighet i forskning?

Förutsättningar för kultur, idrott och friluftsliv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Repetitivt arbete ska minska

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Lathund, procent med bråk, åk 8

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Framgångsrika skolkommuner SKL

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

En gemensam bild av verkligheten

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Ystad kommun

Arbetsplan Jämjö skolområde

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

Transkript:

Därför är brukarinflytande viktigt problem och möjligheter 1

Varför är det bra med brukarinflytande Brukarinflytande gör alla parter till vinnare. Kraven på brukarmedverkan och brukarinflytande växer. ökad individualisering leder till krav på inflytande lagstiftning och riktlinjer genomslag för arbetssättet evidensbaserad praktik 2014-11-03 Verdandi GH/CS 2

Varför är det bra med brukarinflytande Brukarmedverkan har blivit en viktig legitimitet och ett erkännande som kunskapskälla ur vetenskaplig och professionell synpunkt. Brukarmedverkan synliggör kunskaper som inte annars kommer fram. 2014-11-03 Verdandi GH/CS 3

Viktigt för framgång är att brukarinflytande finns på alla nivåer: individ verksamhet/ grupp system 2014-11-03 Verdandi GH/CS 4

Inflytande Inte bara individuellt utan även kollektivt Exempelvis Brukarråd Fokusgrupper Hearings Klagomålshantering Samrådsgrupper med myndigheter/vårdgivare Brukarinitierad forskning/aktionsforskning 2014-11-03 Verdandi GH/CS 5

Vi i brukar- och anhörigrörelsen behövs som pådrivande aktörer i utvecklingsverksamhet! Våra övergripande mål ökad demokrati ökad kvalitet opinionsbildning och pionjärverksamhet 2014-11-03 Verdandi GH/CS 6

Brukarmedverkan rör inte bara vården Brukarmedverkan och inflytande ger inte bara fördelar åt brukarna i form av bättre vård utan till alla inblandade aktörer. I förlängningen gynnas vi alla av en bättre samhällsdialog 2014-11-03 Verdandi GH/CS 7

Nio goda skäl till brukarinflytande Listan är en sammanfattning av Verdandis erfarenhet och M. Dahlbergs och E. Vedungs beskrivning. bättre underlag för kvalitet och service mer fullständig kunskap om bakgrund, efterfrågan och behov ökad jämlikhet, mer likvärdiga parter också viktigt för bättre bemötande och tilltro maktfördelning! ömsesidig förståelse för varandra respekt återhämtning och empowerment maktlöshet sjukfaktor, inflytande och delaktighet friskfaktor 2014-11-03 Verdandi GH/CS 8

demokrati och delaktighetet mer nöjda parter delaktighet, dialog och feedback alla mår bra av att få göra rätt saker större trovärdighet - budskapet blir starkare när det bekräftas av flera strukturer för brukarmedverkan kan ge synlighet och tillträde som man annars inte skulle få som enskild eller grupp bättre effektivitet och måluppfyllelse och möjlighet att göra rätt saker direkt 2014-11-03 Verdandi GH/CS 9

Den klassiska tolkningen har stort fokus på nyttan för brukaren och till en del verksamhetens vinster Viktigt att också betona samhällets vinster mesta möjliga vård och resursutnyttjande social sammanhållning minskade klyftor ökad mellanvalsdemokrati - allas rätt till delaktighet i sina egna liv och i samhället 2014-11-03 Verdandi GH/CS 10

Brukare är inte en egenskap utan en relation till och en roll i en verksamhet eller ett område 2014-11-03 Verdandi GH/CS 11

Är brukarmedverkan alltid bra? Inte när effekten blir att man manipulerar, eller neutraliserar brukare. Inflytandetrappan på nästa bild från 1969 visar tydligt att det här inte är en ny diskussion, men den är lika aktuell idag. 2014-11-03 Verdandi GH/CS 12

2014-11-03 Verdandi GH/CS 13

Vi behöver skilja mellan brukarstyrt inflytande inflytande och tyckande på myndighetens/verksamhetens villkor Brukarstyrd brukarrevision är exempel på det första Verksamheters/mottagningars egenproducerade och distribuerade brukarenkäter är exempel på det andra 2014-11-03 Verdandi GH/CS 14

Visst finns det faror och fällor Neutralisering avledning Fel nivå på frågorna, på representationen Fel frågor privatisera inte frågeställningarna Underläge kulturkrock Oklara roller, regler och ansvarsfördelning Brist på verkligt inflytande Lojalitetskonflikt kollegor istället för parter Oklara avsändare av budskap och ställningstaganden 2014-11-03 Verdandi GH/CS 15

Vår utmaning att vara medvetna om hur stort eller litet brukarinflytandet verkligen är och kan vara samt vilka begränsningar det för med sig 2014-11-03 Verdandi GH/CS 16

Framgångsfaktorer och lösningar Grundläggande förutsättningar: Respektera brukarorganisationernas demokrati! Det måste finnas tid och utrymme att förankra beslut, uppläggning och åtaganden i brukargruppen. Behovet av konkreta uppgifter och frågor att samverka kring. Lägg samverkan på rätt nivå det måste finna mandat och förankring Bästa resultatet får man när rollerna är tydliga och alla parter ser och förstår fördelar med brukarinflytandet. 2014-11-03 Verdandi GH/CS 17

Nycklar till framgång förändra maktrelationer avsätt resurser förankra skapa delaktighet stöd till brukarråden H. Hillborg och D. Rosenberg, Ett förtroendeuppdrag, FoU Västernorrland rapport 2012:4 2014-11-03 Verdandi GH/CS 18

Stöd till brukarråden Administrativt och ekonomiskt stöd såsom forum för dialog och inflytande ersättningspolicy separat stöd till ingående organisationer anställningsformer, till exempel BISAM utbildning av brukare i beslutprocesser och arbetsformer tydlig kommunikation 2014-11-03 Verdandi GH/CS 19

Riktlinjer och policys som ger stöd för brukarmedverkan i utvecklingsarbetet, viktig förutsättning och en stor framgång 2014-11-03 Verdandi GH/CS 20

Tänk på tolkningens makt Två exempel på hur olika man kan tolka demokrati som argument för inflytande, det så kallade f medborgarfostrande argumentet. 2014-11-03 Verdandi GH/CS 21

Socialstyrelsen beskriver demokratiargumentet för inflytande: Det är inte bara politiker, tjänstemän och vårdanställda som kan lära sig något av brukarnas erfarenheter. Brukare som kan vara med i besluten får också mer kunskap om demokratiprocessen. 2014-11-03 Verdandi GH/CS 22

Ett län beskriver samma argument så här: Genom att brukare medverkar och har inflytande i såväl sina egna som i verksamhetsrelaterade processer, så får de också mer kunskap om demokratiprocessen. Här kan medverkan och inflytande också motverka negativa attityder, stigmatisering och ofrivilligt utanförskap. 2014-11-03 Verdandi GH/CS 23

Vilka effekter kan de olika tolkningarna få för arbetssätt, bemötande och resultat? 2014-11-03 Verdandi GH/CS 24

Lås er inte till en modell för brukarinflytande! f Ställ inte olika modeller, exempelvis BIKVA i motsats till EXIT eller EBP de går med fördel att förena! BIKVA Tänk process, inte projekt! EXIT EBP 2014-11-03 Verdandi GH/CS 25

Ta fram en verktygslåda brukarråd integrerade fokusgrupper BISAM BIKVA brukarstyrda brukarrevisioner aktiv klagomålshantering remissförfarande 2014-11-03 Verdandi GH/CS 26

Specialområde för Verdandi Brukarstyrda brukarrevisioner de aktuella brukarna kommer till tals med en oberoende röst svarsfrekvensen blir oftast högre då brukare står för frågandet än om förvaltningen gör det metodhandbok Brukarstyrda brukarrevisioner 2014-11-03 Verdandi GH/CS 27

Tack! 2014-11-03 Verdandi GH/CS 28