Dagens program 09.00-10.15 Bedömning 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.40 Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet 11.40-12.00 Utvärdering
Bedömning Bedömning (eng. assessment) är den process som består av lärares arbete med att bilda sig en uppfattning av elevens totala utveckling såväl kunskapsmässig, språkligt, känslomässigt som socialt (Selghed, B. 2004). Hur kan bedömning vara ett pedagogiskt verktyg för utveckling?
Summativ bedömning Summativ bedömning handlar om elevens slutresultat i relation till målen för undervisningen och betygsätts. På så sätt kan man säga att det är resultatet som står i fokus. Formativ bedömning Formativ bedömning har ett pedagogiskt syfte genom att stödja elevens lärstrategier i relation till undervisningsmålen. På så sätt kan man säga att det är processen som står i fokus.
Formativ/Lärande bedömning Formativ bedömning och återkoppling måste användas för att fylla gapet mellan nuvarande förståelse, färdighet och kunskap och önskad förståelse, färdighet och kunskap Sadler 1989 4
Lärande feedback ger svar på frågorna: Vart är jag på väg (dvs vilka är målen?) Feed up Var befinner jag mig i förhållande till målen? Feed back Hur skall jag närma mig målen? Feed forward Jfr den information som poängprov ger.
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika förtrogenhet kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. (LGR-11 kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag) Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. (LGR-11 kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag)
Kunskapsformer Fyra F Samspelar och utgör varandras förutsättningar Fakta är kunskap som information, regler och konventioner (Kvantitativ karaktär) Förståelse är att begripa, att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen. Samma fenomen kan förstås på olika sätt, inte mer eller mindre. (Kvalitativ dimension) Fakta Förståelse Förståelsen avgör vilka fakta vi kan se och uppfatta (Carlgren, Ingrid. Kunskap och lärande: Bildning och kunskap Särtryck ur läroplanskommitténs betänkande skola för bildning, SOU 1992:94)
forts. Fyra F Färdighet När kunskap är färdighet vet vi hur något ska göras och kan utföra det. Färdighet ses som den praktiska motsvarigheten till den teoretiska förståelsen. Förtrogenhet Kunskapens tysta dimension. Förtrogenhetskunskap är ofta förenad med sinnliga upplevelser. Med utgångspunkt från en repertoar av exempel, kan vi använda tidigare erfarenheter i nya situationer (Carlgren, Ingrid. Kunskap och lärande: Bildning och kunskap Särtryck ur läroplanskommitténs betänkande skola för bildning, SOU 1992:94)
Fyra perspektiv på /barns/ lärande Perspektiv Form av kunskap Lärmetod Pedagogik Kunskapsform Elever som gör Veta hur Imitation Visa Färdighet Elever som vet Veta att Inlärning av förmedlad kunskap Elever som tänker Elever som undersöker Veta varför Veta hur man vet Konstruktion av kunskap Styrning av sitt kunskapsbyggande Berätta Diskutera Reflektion Fakta Förstå Förtrogenhet Peter Gärdenfors
Kunskapskraven Utgår från de ämnesspecifika målen och det centrala innehållet Anger vad eleven visar eller gör Anger vilka kunskaper (kvalitéer) som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg
Betygsättning Betygsättning (eng. grading) innebär att läraren, vid en given tidpunkt, skall sammanfatta sina bedömningar av elevens kunskaper och kunnande i de ämnen som ingår i kursplanen och uttrycker detta i ett av betygen godkänd, väl godkänd eller mycket väl godkänd, beroende på kvaliteten i kunskaperna och kunnandet hos eleven (Selghed, B. 2004).
Vad innebär rättvis och likvärdig betygsättning? (Skolverket 2004) En rättvis betygsättning innebär att det betyg en elev fått i ett visst ämne eller i en viss kurs ska visa elevens kunskaper och färdigheter i det som ska ingå i kursen enligt kursplanen och som motsvarar betygskriterierna för betyget. Med likvärdig menas att måttstocken för bedömningen är densamma för alla elever. Ett betyg i en klass ska motsvara ett likadant betyg i en annan klass.
En ny betygsskala 2011 Fler betygssteg Lärare sätter + och redan idag 2011-04-12 13
Målen för A blir högre än för MVG Betygsskala Kunskapskrav A MVG B C D E Godkändnivå 2011-04-12 2011-04-12 14 Steg B och D kriterier för underliggande betyg i sin helhet och övre betyg till övervägande del uttrycker att en kunskapsprogression har skett F Kunskapskrav ej uppnådda Underlag för bedömning saknas helt, streck Ulrika Bohlin-11
Betyg A B C D.till övervägande del E
Kunskapens innehåll och kvalitet Kunskap består alltid av att ha någon form av kunskap om eller i något. Kunskapens innehåll anger vad kunskapen gäller (exempelvis kunskap om människan som en del av naturen) Kunskapen har också en kvalitet. Denna har en dubbel innebörd, dels som artskillnad, dels en gradskillnad (nivå).
Med kriterier avses i betygssammanhang således kännetecken, särdrag eller särskilda egenskaper som visar arten eller graden av kunskapskvalitet för respektive betygssteg. Bedömningen avser således ett antal kännetecken på olika kvaliteter i kunnandet. (Skolverket 2001)
Kunskapskravens uppbyggnad E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta
Kunskapskraven Exempel utifrån mål som innehåller att eleven skall känna till MVG Kriterium Analyserar 2011-04-12 19 mer komplex enklare Mål Känna till 6 5 4 3 2 1 VG G Beskriver 7 Ger exempel Beskrivningar med olika kvalitet (nivåer)
Kunskapskraven Exempel utifrån mål som innehåller att eleven skall känna till mer komplex A Kunskapskrav Analyserar Beskriver Ger exempel Mål Känna till C E Analyserar Beskriver Ger exempel Analyserar Beskriver Ger exempel 2011-04-12 20 enklare Beskrivningar med olika kvalitet (nivåer)
Kunskapskravens uppbyggnad E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta
Kunskapskrav årskurs 6 Fakta, Färdighet? E C A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan delta i gemensam sång och följer då relativt säkert rytm och tonhöjd. Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-, basoch slagverksstämma samt bidra till ackompanjemang på ett ackordinstrument med några ackord. Eleven kan även spela övervägande delar av en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då några ackord med flyt. Eleven kan även spela en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med flyt. Förståelse, Förtrogenhet? Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i viss mån med timing. Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument med relativt god timing och med relativt passande karaktär. Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument med god timing och med passande karaktär. Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med
Motiv Syfte Långsiktiga mål Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
Terminsbetyg När betyg sätts innan ett ämne avslutats, ska betygssättningen bygga på de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. 10 kap. 19 skollagen
Nationella prov från och med 2012 Årskurs 3: ma, sv/sva Årskurs 6: en, ma, sv/sva Årskurs 9: en, ma, sv/sva, bi/fy/ke
Alla skriftliga omdömen skall beskriva elevens kunskapsutveckling utifrån den pedagogiska planeringen
Alla elever skall även fortsättningsvis ha en individuell utvecklingsplan och skriftliga omdömen skall ges i alla ämnen.
Hur ska eleverna ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som beskrivs i kursplanen samt i läroplanens övergripande mål? Bestäm hur och när bedömning ska ske samt hur lärande och utveckling ska dokumenteras. Utifrån befintliga kunskapskrav och konkretiserade målen tydliggörs för eleverna på vilka grunder bedömning sker Göra eleverna delaktiga, få förståelse för vad de förväntas lära. Planera för fortlöpande feedback och bedömning. Process Produkt - Mottagare Arbetsformerna väljs utifrån läroplanens två första delar Planering Dokumenterad formativ bedömning underlag till skriftliga omdömen samt utvärdering av egen undervisning. Konkretisering av målen i ämnets syften. -Talar om vilka förmågor eleven ska ha utvecklat -Visar även vilka delar i innehållet som ska behandlas Arbetsområdet specificeras Läraren ska Vilka delar i syftet kommer att beröras? inklusive Långsiktiga mål - Vilka förmågor ges eleverna förutsättningar att utveckla? Utdrag ur läroplanens organisera och andra genomföra del 2.2 Kunskaper arbetet så att eleven Riktlinjer får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och Läraren ska sammanhang, och Utdrag - ta hänsyn ur läroplanens till får varje möjlighet enskild första att del, individs arbeta 2.7 Bedömning behov, ämnesövergripande. förutsättningar, och betyg erfarenheter och tänkande, Skolans - stärka mål elevernas är att (Övergripande varje vilja elev att lära mål och och elevens riktlinjer tillit kapitel till den 2) egna förmågan, - Utvecklar - ge utrymme ett allt för större elevens ansvar förmåga sina att studier, skapa och och använda olika uttrycksmedel - Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna Produkt arbetsprestationerna och förutsättningar Samtal med eleverna om deras erfarenheter av arbetsområdet. Vad kan eleverna och vad vill de lära sig? - Förslag på aktiviteter inom ramen för arbetsområdet Vilket innehåll är relevant att behandla inom arbetsområdet? Bekant och elevnära
Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning
Eftermiddagens program Fortsatt arbete med pedagogiska planeringar. Respons i grupp på kollegas/kollegors pedagogiska planering. Fortsätt skissa på en pedagogisk planering, lägg till bedömning och dokumentation.