Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm



Relevanta dokument
Sociala relationer. Socialt deltagande mäts via fråga om deltagande i olika aktiviteter.

Behovsanalys äldre i Västra Götaland

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Välkomna till samråd och workshop!

Anhörigomsorgens pris Vad innebär det att hjälpa en gammal förälder?

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

Konfidentiellt frågeformulär 2014

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

DÖDA VINKELN. Om sexualitet Hanna Möllås

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Länsgemensam folkhälsopolicy

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Resultat av enkätundersökning

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Plan för Överenskommelsen i Borås

Information till deltagaren

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Aktivitet Relation - Identitet

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Ohälsa vad är påverkbart?

Hur påverkas vi av andras användning av alkohol, narkotika och tobak?

Integration Arbete. Det var en gång en dröm. Den handlade om att mötas på lika nivå. Att få ge och ta emot...

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem?

Frågeområde Livsvillkor

Allt effektstinnare - Honda civic 2015

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

A) I den första kolumnen (dvs., Hände detta dig?), ange ifall du har varit med om var och en av de 29 upplevelserna genom att ringa in JA eller NEJ.

Ta ut din riktning inom viktiga livsområden

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER

Trend Vårdbarometern

Välfärds- och folkhälsoprogram

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Privilegiepromenad. Att tänka på: Välj ut rollkort och ett antal påståenden i förväg utifrån vad du tror passar gruppen.

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Hälsoläget i Gävleborgs län

Folkhälsopolitiskt program

Svensk översättning av SIG. Support Interview Guide

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Samtal med den döende människan

Blir världen bättre?

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Upphovsrätt - tillgänglighet

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida:

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

SF-36 (V1) FORM-MONTH 48 / / Patient Details. Participant Initials: Date of Birth: Subject ID:

Folkhälsa Fakta i korthet

Transkript:

Social stöd och socialt nätverk Janne Agerholm

Sociala relationer Struktur Formella relationer Informella relationer/socialt nätverk Funktion Social stöd Relationella belastningar

Socialt nätverk De sociala kontakter (Antal, frekvens, närhet, densitet) Enkla att mäta Kan ge index över social integration Kan visa social isolation, men inte skilja mellan goda och dåliga relationer. Ger ingen indikation om kvaliteten av nätverket

Socialt stöd Definitioner Resources provided by other persons Information leading the subject to belive that he is cared for and loved, esteemed and valued and belong to a social network of communication and mutual obligations Kan mäta kvalitén eller den typ av stöd som ges Olika typer av stöd Känslomässigt stöd, praktisk stöd och informativ stöd

Nära relationer De nära relationerna är dem som har störst betydelse för hälsan - både positivt och negativt

Fundera Fundera med utgångspunkt i regnbågsmodellen på hur sociala relationer och socialt stöd kan vara associerat till hälsa

Positiva följer av sociala relationer Dödlighet Immunsystemet Sjuklighet (Fysisk/psykisk) Prognos Frånvaro

Negativa konsekvenser av sociala relationer Depression och andra psykiska sjukdomar Våld Ohälsosamma levnadsvanor Belastande relationer (Kvinnor)

Två teorier om sambandet med hälsa Direkt effekt Buffer-effekt

FHI s mätning av socialt stöd Emotionellt stöd Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? Ja / Nej Praktisk stöd Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? t.ex. få råd, låna saker, hjälp med matinköp, reparationer etc. Ja, alltid / Ja, för det mesta / Nej, för det mesta inte / Nej, aldrig

OSLO-3 Upplevt socialt stöd a) Hur många nära vänner har du, som du kan lita på när du har allvarliga personliga problem? 0/ 1-2/ 3-5 / flera än 5 b) I vilken omfattning visar andra människor intresse för det du gör? Stort intresse/måttligt intresse/ osäker/ litet intresse/ inget intresse c) Hur lätt är det för dig att vid behov få praktisk hjälp av dina grannar? Mycket lätt/lätt/möjligt / svårt / mycket svårt

Beräkning Fråga a) 1,2,3,4 Fråga b) 5,4,3,2,1 Fråga c) 5,4,3,2,1 3-9 poäng=svag socialt stöd (19-26%) 10-12=måttligt socialt stöd (53-59%) 13-14=starkt socialt stöd (21-22%)

Socialt stöd - Hur ser det ut i olika grupper? Landstinget har beställt en rapport om socialt stöd. De vill veta om det finns skillnaden på socialt stöd i olika grupper i befolkningen. De vill att ni skal sammanställa resultaten från den senaste enkäten. Skillnaden mellan män och kvinnor Skillnaden mellan sociala grupper Skillnaden mellan olika grupper beroende på födelseland Dessutom ska ni ta fram förslag på hur man kan förbättra socialt stöd i befolkningen i stort och för grupper som visat ha lågt socialt stöd

Övriga könsskillnaden Kvinnor har oftast flera och tätare relationer Att vara gift ser ut att har störst positiv effekt för män, för kvinnor är det de nära relationerna till övriga som ser ut att påverka hälsan mer än till partnern Särskilt för medelålders män ser det ut som att hustrun/partnern är den viktigaste stöd, mens det för kvinnor är nära vänner. Emotionell stöd från ens partner är särskilt viktig för mäns psykiska hälsa

Övriga skillnaden mellan olika socioekonomiska grupper Ingen evidens för att kvaliteten av social stöd skiljer sig mellan olika socio-ekonomiska grupper Hög inkomst och lång utbildning är associerad med större sociala nätverk Några studier har visat att upplevt social stöd är högre i högre socio-ekonomiska grupper och att det gäller för både emotionell och praktisk stöd För män tyder det på att det är färre negativa konsekvenser af sociala relationer i högre socio-ekonomiska grupper Några studier tyder på att individer från högre socio-ekonomiska grupper i högre utsträckning har kontakt med vänner, mens individer från lägre socio-ekonomiska grupper i högre utsträckning har kontakt med familjen (Kan bero på mobilitet) Tveksamt om socialt stöd kan förklara skillnaden i hälsa mellan olika socio-ekonomiska grupper

Durkheim Ökad självmordsfrekvens i samhällen där individen inte känner sig integrerade Att ha vänner, vara gift, tillhöra en religiös grupp eller annan grupp och det att ha människor runt oss som är beredda att hjälp och stödja ökar hälsan. Samhällen med tradition för att prioritera sociala band har bättre hälsa.

Social stöd på samhällsnivå Social kapital Features of social organisations, such as networks, norms, and trust, that facilitate action and co-operations for mutual benefit Mätas genom att fråga till hur man upplever det sociala miljö i bostadsområdet, om man känner man kan lita på sina grannar, om man är involverad i lokalsamhället mm Är relaterad till låg födelsesvikt, hälsobeteende, SRH, dödlighet och mord. Social cohesion The existence of mutual trust and respect between different sections of society Jo högre social cohesion jo bättre hälsa i området Kan mätas genom att fråga till hur engagerad och involverad man är i samhället, om man litar på andra, om man upplever att man blir kränkt på grund av sin sexualitet, kön, etnisitet mm Fysisk miljö

Barn-vuxen-kontakten Kan påverkar hur bra man själv blir på att skapa och underhålla sociala relationer senare i livet Stöd från föräldrar är oerhört viktig för barns utveckling Avsaknad av stöd från föräldrar eller närstående vuxna påverkar hälsan både på kort och lång sikt