Bukangina Vad är det? Är det något vi ska/kan undersöka? Gör vi någon nytta? Equalis Kärl Användarmöte 160406 Christina Svensson Fysiologiska Kliniken Linköping
CT-angiografi Akut vs Kronisk tarmischemi Akut tarmischemi delas in i tre faser 1. Akut diffus central buksmärta (oftast utan utstrålning), eventuellt illamående och kräkningar 2. Smärtorna minskar, illamående peristaltiken avtar, tarmen börjar gå i nekros 3. Smärtorna ökar och blir mer utbredda, feber, allmänpåverkan, tarmen går i nekros och perforerar Fas 1 och 2 räknas i timmar Fas 3 räknas i dygn Orsaken är oftast emboli eller trombos Inga kollateraler finns
Akut vs Kronisk tarmischemi Kronisk tarmischemi = Tarm/Bukangina Postprandiell smärta (ofta under längre tid) Viktnedgång Diarréer (oftast oblodiga, beror på långsam villusatrofi) Duplex!
CMI= Stenos eller occlusion i något eller i flera av de tre stora bukkärlen A mesenterica superior A mesenterica inferior A truncus coeliacus Beskrevs första gången i slutet av 1800-talet
Incidens CMI=Chronic mesenteric ischemia Incidens 1/100.000/år Akut tarmischemi 5.3-8.6/100.000/år Linköping 74 patienter undersökta 2005-mars 2016 Obduktionsstudier- endast hos en tredjedel av patienterna med påvisad tarmischemi fanns klinisk misstanke om diagnosen
Patientgrupp >60 år Känd hjärt-kärlsjukdom Rökning Kvinnodominans
Orsaker Atheroscleros FMD (fibromuskulär dysplasi) Dissektion Arterit 70% av patienterna är generellt kärlsjuka
Symptom Buksmärta efter måltid (15-30 min) Smärtan kan sitta i 5-6 timmar Cibophopbia (rädsla för att äta) Avmagring (viktminskning hos 90%)
Utredning: CTA MRA Angio DUPLEX (Började användas i mitten av 1980-talet) Trots bättre diagnostiska- och behandlingsmetoder är mortaliteten hög För arteriell sjukdom 60-90%!
Kärl som undersöks Tr coe A hep och A lie SMA (dist+grenar) IMA Ao IIA
Försörjningsområden
Så..Hur gör man duplex av visceralkärl?
Normala kärl Bukaorta! Generellt kalkig?
Normala kärl Lokalisera Truncus Coeliacus
Normala kärl Finns plack? Doppla i a lienalis och a hepatica
Normala kärl Tr Coe och SMA
SMA Normala kärl
Normala kärl IMA
600 ml kaloririk nutritionsdryck så snabbt som möjligt..30 min paus
Flödesprofiler SMA Fastande 1,9 / 0,2 m/s Postprandiellt 3,1 / 0,7 m/s
Flödesprofiler Tr Coeliacus Fastande 1,4 / 0,3 m/s Postprandiellt 1,6 / 0,3 m/s
Stenoserade kärl SMA Prox 5,9 / 1,8 m/s Distalt uttalad turbulens
Stenoserade kärl Truncus Coeliacus 3,5 /0,8 m/s
Stenoserade kärl IMA 3,9 / 0 m/s
Stentad SMA
Tillför duplex med måltidprovokation något i utredningen av CMI? Studie på Fysiologiska Kliniken Linköping 2010 14 patienter inkluderades 2005-2010 7 kvinnor (medelålder 66 år) 7 män (medelålder 79 år) Kontrollgrupp med 5 kvinnor och 5 män (medelålder 75 år)
Kontrollgruppen Normala kärl vid duplex Slutlig diagnos: Gastrit Reflux IBS (Irritated bowel syndrome)
Normalfynd
Patientgruppen (stenos i ett eller flera bukkärl) 64 % av patienterna hade annan hjärt-kärlsjukdom 50 % var rökare eller x-rökare 12 av 14 hade atheroscleros som orsak till CMI Alla undersöktes fastande och 30 minuter efter måltidsprovokation
Resultat 9 patienter hade flerkärlssjuka (stenos eller ocklusion) 5 patienter hade enkärlssjuka Totalt hittades 26 signifikanta stenoser/ocklusioner
Stenosfynd INTE alltid korrelerat med klinik Kollateraler!!!!!!!
Stenosgradering >2,75 m/s i SMA 2 m/s i COA (Portlandkriterier) = minst 70%-ig stenos Viktigt att använda samma vinkel vid pre- och postundersökning!
Stenoserade kärl
Resultat 6 patienter fick postprandiell smärta 2 patienter hade 3-kärlssjuka 3 patienter hade 2-kärlssjuka 1 patient hade 1-kärlssjuka Hos dessa sex patienter sågs inte någon flödeshastighetsökning i något kärl I gruppen utan smärta sågs en minst 20%-ig flödeshastighetsökning i ett eller två kärl
Tillräcklig kollateralfunktion? Ja om flödeshastigheten ökar >20%! SMA
Resultat Som referens användes patientens resultat från CT (ej på alla) CT visade öppna kollateraler på 5 av 8 patienter utan smärta CT visade inga kollateraler på 4 av 6 patienter med smärta
Resultat Kärl Symptom Basalt Post Diff P Tr Coe Ja 3,3±1,6 3,4±2,6 0,2 NS Tr Coe Nej 3,1±0,7 3,8±1,3 0,7 NS SMA Ja 1,8±0,9 2,2±1,1 0,3 NS SMA Nej 2,6±1,3 4,1±1,6 1,5 <0,05* IMA Ja 3,9±1,8 4,0±1,8 0,1 NS IMA Nej 3,5±2,7 4,5±2,7 0,6 <0,05* Flödeshastighet basalt och postprandiellt i olika kärl hos patientgruppen
Att tänka på: Klinik Symptom Flödeshastighet Flödesprofil Morfologi Skillnader pre- och postprandiellt Har vi tillräcklig belastning? Tyngre måltid? Van undersökare!!
Nå. Är duplex med måltidsprovokation bra på att besvara frågeställningen CMI? Ja, som screening inför vidare utredning eller åtgärd! Ja, för att välja ut vilka patienter som kan ha nytta av intervention! Som uppföljning efter behandling? Ja, absolut!
Fem av patienterna som ingick i studien.. (tecken till dålig kollateralfunktion) och inte blev åtgärdade avled i akut tarmischemi inom tre år efter duplex!!!!
Tack för mig!