Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns 4 Behandling 5 Remissindikatin 6 Sammanfattning 6 Jurnalmall 6 Referenser 6 1
Symptm Värk i kinderna eller pannan ftast känns det mer på ena sidan. Täppt näsa ch snuva sm luktar illa fta värre på ena sidan. Värk eller tryck i tänderna i överkäken. Allmäntillståndet påverkat, från betydligt till kraftigt påverkat förekmmer (svår sjukdmskänsla). Symtm ch kliniska undersökningsfynd kan inte säkert säga m det föreligger en bakteriell sinuit eller utesluta diagnsen. Klassiska symtm har ansetts vara långvarig färgad snuva, huvudvärk, perkussinsömhet över sinus, smärta vid framåtböjning ch smärta i sinusmråde eller tänder. Dessa symtm är dck specifika ch ger var för sig inte en säker diagns. Perkussinsömhet, ökad smärta vid framåtböjning eller patientuppgift m tidigare akuta sinuiter eller dubbelinsjuknande har begränsat differentialdiagnstiskt värde. Svullnad ch värk i käken med feber eller påverkat allmäntillstånd tyder på en infektin sm behöver bedömas mgående. Barn under fyra år kan ha tjck färgad snuva tillsammans med impetig, såriga näsbrrar ch käk-vinkeladeniter. Det kan tala för infektin rsakad av Streptcccus pygenes. Barn kan även ha nästäppa ch/eller missfärgad snuva under lång tid, utan att bakteriell rinsinuit behöver misstänkas (allergiskt betingad nästäppa, adenid). De flesta fall av bakteriell sinuit invlverar mer än ett sinus, vanligen ethmidal- ch maxillarsinus. Prevalens, epidemilgi Den årliga incidensen av virala övre luftvägsinfektiner med sinuit, rinsinuit uppskattas för vuxna till mellan två ch tre ch för barn till mellan sex ch åtta men kan även uppträda spradiskt. Hs allmänläkare diagnstiseras idag cirka 150 000 akuta maxillarsinuiter årligen, varav nästan alla behandlas med antibitika. Av dessa patienter är två tredjedelar kvinnr. I studier har cirka två tredjedelar av patienterna med förmdad bakteriell rinsinuit tillfrisknat eller förbättrats betydligt 10 14 dagar efter diagns utan antibitikabehandling. Inkubatinstiden är två till fyra dagar. Mikrbilgi Den bakteriella flra sm rsakar spradisk sinuit är i Sverige densamma sedan länge. Streptcccus pneumniae ch Haemphilus influenzae utgör tillsammans cirka 60 % av framdlade patgener vid sinuspunktin. H. influenzae har en lägre grad av virulens än pneumkcker ch har vid tit visats ha en hög grad av spntaneliminatin. Det är känt m samma förhållande råder vid sinuit. Mraxella catarrhalis ses ckså, särskilt hs barn, men har säker klinisk relevans. Vid sinuit av dentalt ursprung återfinns fta anaerber, stafylkcker ch enterkcker. Barn under fyra år med tjck färgad snuva, tillsammans med impetig, såriga näsbrrar ch käkvinkeladeniter talar för infektin rsakad av Streptcccus pygenes. S. pygenes bör då påvisas inför ställningstagande till behandling. Kmplikatiner Allvarliga kmplikatiner är ytterst sällsynta. Det finns emellertid några differentialdiagnstiska tillstånd ch allvarliga frmer av sinuit, t.ex. ethmidit, sm måste kunna identifieras varför läkarundersökning av barn ibland är nödvändig (cystisk fibrs samt immun- ch ciliedefekter). Vid ensidiga symtm bör främmande krpp misstänkas. En liten risk för bldförgiftning (sepsis) med spridning till hjärtklaffarna finns. 3
Förebyggande Rökstpp, avsvällande nässpray, analgetika, i första hand paracetaml. Handläggning Telefn ÖLI upp till 10 dagar med färgad snuva, lätt till måttlig värk i maxilarmrådet egenvård ch expektans. Mttagning ÖLI mer än 10 dagar med färgad snuva, svår värk i maxilarmrådet, ibland med försämring efter 5-7 dagars förkylning läkarbesök för bedömning. Svullnad ch värk i käken med feber eller påverkat allmäntillstånd tyder på en infektin sm behöver bedömas mgående med tanke på att det finns en liten risk för bldförgiftning (sepsis) med spridning till hjärtklaffarna. Diagns När minst tre av nedanstående fyra symtm är uppfyllda är bakteriell rinsinuit sannlik. Vargata i epifarynx/mellersta näsgången är ett vanligt men säkert tecken på bakteriell rinsinuit. Försämring efter 5-7 dagar (dubbelinsjuknande) Ensidig smärta Uttalad smärta Andra vanligt förekmmande symtm: Smärta i tänder ch käkar Lång sjukhistria > 10 dagar I tveksamma fall eller m patienten har haft upprepade episder kan röntgendiagnstik ch eventuell punktin för diagnstik av etilgi genmföras. Röntgen/ultraljud med fynd av vätska eller heltät sinus tyder på sannlik bakteriell rinsinuit. Slemhinnesvullnad räcker inte för diagns. Patlgiska röntgenlgiska fynd gör bakteriell rinsinuit sannlik. Säkrast diagnstiseras bakteriell rinsinuit med punktin/aspiratin ch dling från aspiratet. Den kliniska undersökningen bör ske efter avsvällande behandling av näshålan med vanliga avsvällande näsdrppar. J01- Akut sinuit J32- Krnisk sinuit Differentialdiagns Allergi Plyper Tandinfektin Upprepade infektiner genm barn ch barnbarn Främmande krpp 4
Behandling Egenvård, telefnråd Ge alltid råd m rökstpp i samband med luftvägsinfektin. Patient med förkylningssymtm i mindre än ti dagar, varig (purulent) snuva ch lätt/måttlig smärta i maxillarmråde har sannlikt endast liten nytta av antibitika ch rekmmenderas symtmlindrande behandling. Analgetika, t.ex. paracetaml. Höjd huvudända när man sver Undvik att röka Receptfri avsvällande nässpray eller drppar. Ev. krtisnspray. Lugna prmenader minskar svullnaden Mttagning Medicinsk behandling Det finns inget övertygande vetenskapligt stöd för att antibitikabehandla kmplicerad bakteriell rinsinuit hs barn i förskleåldern. Vuxna med bakteriell rinsinuit kan erbjudas antibitika. Spntanläkning är vanligt ch patienten bör få ta aktiv ställning till eventuell behandling med tanke på biverkningar av antibitika. Lkal avsvällande nässpray eller drppar ch nässköljningar med kksalt ger symtmlindring men påverkar inte utläkningen. Det saknas vetenskapligt stöd för användning av perrala slemhinneavsvällare. Lkala sterider kan användas sm kmplement vid samtidig allergisk eller idipatisk rinit med hyperreaktivitet. Patienter sm redan har behandling med nasala sterider ska frtsätta med behandlingen under ev. antibitikabehandling. Kmplikatiner till rinsinuit är sällsynta ch kan inte säkert förebyggas med antibitika. Syfte med behandling är att förkrta sjukdmsförlppet. Effekten utvärderas först efter 5 dagar då läkningsförlppet är långsamt. Antibitikaresistens Internatinella studier har visat en klar relatin mellan antibitikaförbrukning ch resistens. Även i Sverige ses en ökande förekmst av nedsatt känslighet för penicillin. Spntanläkningsfrekvensen är hög. Ge därför antibitika endast vid starkt behv. Terapisvikt Effekten utvärderas först efter 5 dagar då läkningsförlppet är långsamt. Omvärdera diagnsen vid terapisvikt. Dental infektin, näsplyps ch tumör bör uteslutas. Vid behv av antibitika Ds Behandlingstid V-penicillin (Kåvepenin ) 1,6 g x 3 7-10 dagar Vid terapisvikt Amxicilllin 500 mg x 3 10 dagar Vid allergi/överkänslighet Dxycyklin (Dxyferm ) pat >8 år 10 dagar Bactrim > 12 år 800 mg x 2 10 dagar Bactrim 8-12 år 400 mg x 2 10 dagar 5
Uppföljning Patienter med röntgenverifierad frntalsinuit samt övriga allvarligt sjuka patienter bör ha återbesök. Övriga bör ha återbesök enbart vid utebliven effekt av antibitikabehandling. Remiss till ÖNH-specialist I sällsynta fall kan även barn utveckla en kmplicerad sinuit i frm av akut etmidit (bakteriell infektin i etmidalsinus vilka är små bihålr sm mger näsrten) med allmänpåverkan, hög feber ch svåra fkala symptm (svullnad, smärta, rdnad). Dessa barn skall remitteras till barnklinik eller örnklinik för akut handläggning (ftast i.v. antibitika). Patient med fler än 3-4 bakteriella infektiner per år bör utredas vidare med tanke på allergi, näsplyps eller hyperreaktivitet, eventuellt i samråd med ÖNH-specialist. Vid terapisvikt eller ny rinsinuit inm 4 veckr remitteras till specialist. Patient sm har kvarstående ensidiga besvär tre veckr efter sjukdmsdebut ch efter eventuellt behandlingsförsök bör utredas avseende dental infektin, näsplyps eller tumör. Sammanfattning Sinuit, rinsinuit definieras sm ett inflammatriskt tillstånd i näsa ch bihålr sm kan ha flera rsaker. För val av behandling är etilgin avgörande ch bör anges i diagnsen. Symptm ch kliniska fynd kan inte säkert förutsäga eller utesluta att det föreligger en bakteriell infektin. Rökning, allergi ch graviditet ökar risken för besvär. Det brukar ta minst ti dagar från det att man fått de första tecknen på förkylning, tills att man får en sinuit rsakad av bakterier. Spntanläkningsfrekvensen av bakteriell sinuit, rinsinuit är mycket hög. Barn under fyra år kan ha tjck färgad snuva sm kan tala för infektin rsakad av Streptcccus pygenes. Det finns några differentialdiagnstiska tillstånd ch allvarliga frmer av sinuit hs barn sm måste kunna identifieras varför läkarundersökning av barn ibland är nödvändig. Barn kan ha nästäppa ch/eller missfärgad snuva utan att bakteriell sinuit behöver misstänkas (allergiskt betingad nästäppa, adenid, främmande krpp). Jurnalmall Take Care Referenser Infrmatin från Läkemedelsverket. (2005). Läkemedelsbehandling av rinsinuit Behandlingsrekmmendatin. 3:2005. Stckhlms läns landsting. Vårdprgram Sinuit Landstinget Dalarna. Terapirekmmendatiner 6