Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Relevanta dokument
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Socialstyrelsens författningssamling

Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Att hantera digital information i Stockholms stad. stockholm.se

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Svenska erfarenheter av att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Ida Knutsson Enheten för miljöhälsa

Strukturering av fritext

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Centralt innehåll i kursen Vård- och omsorgsarbete 2 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården

Sociala insatsgrupper

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Tillämpningsanvisningar

E-tjänsten journalen & HälsaFörMig hur samverkar dessa?

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Gemensamt språk ICF en grund för tvärprofessionell dokumentation? Lars Midbøe, Sveriges Kommuner och Landsting

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Mitt hälsoärende. Lars Midbøe Center för ehälsa i samverkan

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 6: Krav på innehåll perspektiv och angelägenheter

Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Introduktion till nationell informationsstruktur

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Evidensbaserad praktik -till nytta för individen

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Beslut för grundsärskola

Det började med ädelreformen 1992

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Välkommen till. Moderator: Göran Hägglund

FREDA-farlighetsbedömning

Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

Förskollärarprogrammet

Introduktion till nationell informationsstruktur

Uppdrag att betala ut bidrag för förbättringar i den psykiatriska heldygnsvården samt medel för utvärdering

Äldres behov i centrum. Mål och uppföljning

Skriva B gammalt nationellt prov

Syfte. Riskvärdering - Kartläggning av metodik och erfarenheter

Patientdatalag för säkrare vård Hantering av personuppgifter

Informationshantering och journalföring. ring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Lyckad rehabilitering kräver patientdelaktighet!

Landstinget och kommunerna i Uppsala län tar krafttag för att förenkla intygshanteringen. Landstingets resurscentrum

Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008

Stratsys för landsting och regioner

Riktlinjer för medborgardialog

Manual ÄBO Genomförandeplan IBIC Social dokumentation Omsorgspersonal

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Socialstyrelsens författningssamling. Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende

Riksantikvarieämbetet

Information till student och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Kvalitetsregister ECT

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Socialdepartementet

Konferens Vem bestämmer om arkiv

Riv 65-årsgränsen och rädda liv

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I BROMMA STADSDELSNÄMND

Hur du arbetar med VFU-portfölj i Mondo. en lathund för student

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Subtraktion - Analys och bedömning av elevarbeten

Transkript:

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Nationella ehälsodagen 2015 Niklas Eklöf Erika Ericsson Helena Nilsson

Nationella ehälsodagen 2015-10-07 Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Hur används resultatet? Barns behov i centrum ett exempel

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Dokumentation i patientjournal eller personakt

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Utgångspunkt för vård och stöd och behandling av en enskild individ Dokumentation i patientjournal eller personakt

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Underlag för patientens eller brukarens ställningstagande Dokumentation i patientjournal eller personakt

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer Dokumentation i patientjournal eller personakt

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd Dokumentation i patientjournal eller personakt

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Tillräckligt bra för att utgöra underlag för forskning Dokumentation i patientjournal eller personakt

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen Dokumentation i patientjournal eller personakt

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Dokumentation i patientjournal eller personakt

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Gemensam informationsstruktur Struktur Innehåll

Gemensam informationsstruktur Nationell informationsstruktur Klassifikationer Termbanken Snomed CT

Gemensam informationsstruktur Nationell informationsstruktur Termbanken Snomed CT Klassifikationer

Gemensam informationsstruktur Definiera centrala begrepp Klassificera för statistik och uppföljning Nationell informationsstruktur Termbanken Snomed CT ICF KVÅ/KSI Klassifikationer ICD-10/KVÅ Identifiera, avgränsa och strukturera relevant information Uttrycka innehåll med standardiserade begrepp, termer och koder

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen strukturera och koda information 2015-10-08 18

Ställningstaganden och beslut vad uttrycker vilken information? Kan en informationsmodell fungera utan tillhörande fackspråk? Kan ett fackspråk fungera oberoende av en struktur? Hur väljer man vad som gör vad?

Struktur och fackspråk är bra på olika saker Fackspråk Vad, hur och varför + +++ Sjukdomar, symtom, tecken, åtgärder, anatomi, morfologi, läkemedelsprodukter, substanser, utrustning, organismer ++ Semantiska avgränsningar Förfining/detaljering av begrepp (t.ex. lateralitet) + Kliniska situationer (sammanhang/kontext), fynd som är föreliggande/frånvarande/oklart, familjeanamnes, tidigare anamnes, åtgärd som är begärd/planerad/utförd ++ Relationer mellan informationsmängder i journalen Strukturella avgränsningar (klasser/attribut) +++ Struktur Datum, tid, duration, kvantitet, text och textmarkörer, Instanser av personer, organisationer och platser Vem, när och var

Ställningstaganden och beslut var börjar man? Vilka avgränsningar behöver göras? Vilken information ska ingå och vad styr? Vilken information behöver struktureras?

Processmodellera

Begreppsmodellera

Informationsmodellera

Ställningstaganden och beslut vilka kodverk ska användas? Vilka fackspråkskällor är bäst lämpade för syftet? Kan strukturen i informationsmodellen vara till hjälp i besluten? Finns det informationsmängder som inte behöver standardiseras/kodas?

Koda och terminologibinda

Resultatet: tillämpad terminologibunden informationsmodell Beskriver både VAD som ska dokumenteras och HUR med gemensam informationsstruktur Tydlig koppling mellan grunddokumentation och informationsutbyte Säkerställer koppling mot föreskrifter och nationella statistikbehov

Hur används resultatet?

Dokumentation i patientjournal eller personakt

Dokumentation i patientjournal eller personakt

Analyserar Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Strukturerar Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Rapporterar Vård och omsorg på lokal och regional nivå Levererar Dokumentation i patientjournal eller personakt

Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Analyserar Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Strukturerar Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Rapporterar Vård och omsorg på lokal och regional nivå Levererar

Ställningstaganden och beslut hur hanteras resultatet? Vad blir nästa steg hur ska det användas? Vem förvaltar vad? Hur kan resultatet återanvändas av andra?

Strukturera och koda information för elektronisk hantering Processen och de tillhörande stöddokumenten kommer att publiceras av Socialstyrelsen under 2015 och 2016

Barns behov i centrum (BBIC) ett exempel

Vad är BBIC? Syftet med BBIC - stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer - skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården Kunskapsunderlag som bygger på bästa tillgängliga kunskap Dokumentationsstöd inbyggt i kunskapsunderlaget - Hur gå från dokumentbaserad dokumentation till informationsbaserad dokumentation? Helena Nilsson

Vad är BBIC? Vad? - Ett annat sätt att beskriva kunskapen och dokumentationen Hur? - Process-, begrepps- och informationsmodell (ingår i första version) - Diskussioner om val av fackspråk (beslut i nästa version) Varför? - Lösningsneutralt (och gemensamt) sätt att beskriva behov och kravställa tjänster/system Helena Nilsson

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se

Annica Blomsten SKL Sofie Zetterström Inera AB Rickard Broddvall E-hälsomyndigheten Ulrika Landström Region Örebro län Sten Jacobsson Stockholms läns landsting Göran Karlström Landstinget i Värmland Helena Nilsson Socialstyrelsen Ragnar Lindblad Västra Götalandsregionen Samtalsledare